Studiens resultat visar att alla respondenterna anser att natur- och miljöfrågorna är mycket intressanta och aktuella. Alla pedagogerna arbetar med detta tema, dock varierar aktiviteterna mellan förskolorna. Tre respondenter (F3, F4, F5) tänker att de inte arbetar speciellt med naturen och miljön men de anser att natur- och miljö arbete på förskolorna går hand i hand med andra viktiga teman. De tre andra (F1, F2, F6) respondenterna anser att de arbetar
mycket med detta. Dock visar studien att alla pedagogerna arbetar med natur- och miljöteman dagligen och utifrån årstid.
Min sammanfattning av respondenternas åsikter om vad barnen ska få i förskolan är följande: det är viktigt att barnen utvecklar kunskap om vanligt trä, blommor, växter, fåglar och djur. Det är angeläget att barnen få kunskap om skog, öken, land, luft och hur allt levande påverkar varandra. Barnen skapar kunskap om klimat, årstider och enkla kretslopp. De lär sig lämpliga delar av allemansrätten, hur man ska bete sig i skogen, vilka bär, blommor som går att plocka och vilka som är fridlysta. Barnen lär sig att spara råvaror, energi och vatten, sortera sopor. Barnen lär sig varför de ska vara rädda om miljön, om samspel och beroende i naturen
För att barnen kan förstå och se samband natur- och människor liv är det nödvändigt att använda naturtema i många olika sammanhang som är leken och samlingen, sagan och sånger, rim och ramsor och den skapande verksamheten. Barnen kan lättare fördjupa sin kunskap.
Undersökningen visar också att förskollärarna tycker att utomhusvistelse och
utomhusaktiviteter är centrala för barnens naturupplevelse och naturkunskapsutveckling. De
tror att utomhuspedagogik ökar barns förståelse för naturen och miljön, främjar barnens välbefinnande och allsidiga utveckling. Pedagogerna påpekar att förskolegården som
naturrum används för olika aktiviteter. Barnen observerar och forskar, leker och
experimenterar i naturen och med naturen anser alla respondenterna.
Naturen är en omvärld att utforska. Studien visar att nästan alla förskolorna har en naturkrets som kan vara förskolegården det närmaste uterummet, en park eller en skog, där barnen kan umgås, upptäcka, prova, öva, leka, upprepa, träna, experimentera med natur material som är sanden, pinnar, stenar, kastanjer, gräs, löv osv. Barnen har möjlighet att
observera olika tider på året och diskutera om vad som hänt i naturen sedan förra besöket.
Barnen samlar naturföremål (ex. frön, kottar) och samtala om dem. Allt dokumenteras, fotograferas. Barnen inspireras, fantiserar och målar, ritar, klipper och klistrar ett träd, en skog, et djur, en fågel osv. och gör fantasiföremål.
Naturen är en bra lekmiljö. Förskollärarna poängterar vikten av lek och anser att leken i naturen betyder väldigt mycket för förskolebarnens utveckling. Pedagogerna är överens att det är viktigaste är att det kopplas ihop barnens lek och utvecklingen. Respondenterna betonar också att förskolebarnen leker hela tiden och barnen lär sig genom lek dvs. att lek och lärande hör ihop och det är centralt på förskolorna. Undersökningen visar att de flesta pedagogerna anser att fri lek i naturen är viktigast. I den fria leken lär sig barnen det sociala samspelet, de tränar konfliktlösningar, utvecklar sin fantasi och naturkunskap. Naturen är bästa lekplats för fri leken anser alla pedagogerna. De är överens att genom lek i naturen är lättare och roligare för barnen att söka kunskap, genom lek lär barnen sig med glädje och naturen är bäst miljön för detta. Naturen stimulerar till springleken och till massor av fysiska aktiviteter. En lekplats som omges av skog ger mer fantasifull lek och det är viktigt att barnen få uppleva naturen med hela kroppen och alla sina sinnen, då förstår de bättre naturen anser alla respondenterna. Undersökningen visar att respondenterna stimulerar barnens lek, fantasi och kreativitet genom att erbjuda barnen mer buskar, träd och material som är brädor, grenar, pinar och kottar. Då kan barnen få använda sin fantasi och de gör leken som de vill.
Vidare visar studien att pedagogerna arbetar med naturtema i många olika
sammanhang som är på samlingen, sagostunden, i leken, sånger och fingerlekar som berör
temat, barnen kommer i kontakt med rim och ramsor om djur och skog och i den skapande verksamheten använder barnen olika naturmaterial. Alla pedagogerna arbetar med att barnen sjunger, läser ramsor samt berättar sagor om maskar, kretslopp och övrigt som hör naturen till. Barnen studerar olika årstidstecken och har temaarbeten kring olika årstider om vad som är speciellt för dem samt vad barnen kan upptäcka.
Respondenterna beskriver vad de jobbar med på förskolorna med miljöarbete och det inkluderar följande åtgärder: de samlar och sorterar papper, mjölkkartonger mm, använder inte engångsmaterial, återanvänder mycket material, släcker onödiga lampor och sparar på vatten. Barnen ofta ute i naturen och lär sig uppskatta och värna om den. Pedagogerna påminner barnen dagligen hur de beter sig i naturen, att man är rädd om allt levande. Pedagogerna lär barnen att man inget kastar skräp i naturen, och det händer ofta att barnen lägger märke till andras nedsmutsning och tar ofta upp och samlar skräpet i påsar för naturen
Alla respondenterna tycker att det är viktigt att vara goda förebilder och visar hur man beter sig i naturen, samt vara med upptäckande tillsammans med barnen då vuxna ser världen genom deras ögon.
5.2 Slutdiskussion
Huvudsyftet med min undersökning var att ta reda på hur natur och miljöfrågor kan bearbetas i förskola, vilken kunskap ska barnen tillägna sig när det gäller natur- och miljöfrågor i förskolan och på vilket sätt arbetar pedagoger med naturen och miljön i förskolan? Jag ville också ta reda på hur pedagogerna använder lek som arbetsmetod med temat natur och miljö.
Natur- och miljöfrågor är mycket aktuellt i vårt moderna samhället. Dagligen hör vi om miljöproblem. Härmed uppstår ett behov av att veta mer om naturen för att skydda naturen och stoppa miljöförstöringen. Därför är det mycket värdefullt att barn redan i tidig ålder upplever naturen och bli bekanta med naturen, där de själva bildar en del. Då kan vi få en bättre miljö i framtiden. För det miljö- och naturvårdsfrågor har stor betydelse i förskolans läroplan. Min studie visar att alla mina respondenter arbetar efter läroplanen och de är eniga att natur och miljö är ett aktuellt tema idag. Enligt läroplanen för förskolan:
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
(Lpfö-98 s.11)
Min studie visar att mina respondenter arbetar med tema natur och miljö året runt. De
använder och hittar olika arbetssätt, förmedlar kunskapen om naturen och miljön, låter barnen bekanta sig med naturen och skapar en nära relation till den. Respondenterna väcker barnens nyfikenhet och lust till utforskning, visar barnen samband mellan allt, lär barnen visa respekt och skydda naturen. Respondenterna strävar också att få barnen förutsättningar för att i vuxen ålder kunna påverka och ta ansvar för huvudsakliga frågor kring naturen och miljön.
Förskollärarna som jag intervjuade anser att barnen lär sig genom sina upplevelser. Genom naturupplevelser blir barnen miljömedvetna och får känslor för naturen och utvecklar sin förmåga att förstå sin omvärld. I förskolorna upptäcker barnen,
tillsammans med varandra och pedagogerna naturens olika fenomen genom att smaka, lukta, känna, lyssna, observera och jämföra. Vygotskij hävdar att detta leder till en rikare fantasi:
Ju mer ett barn har sett, hört och upplevt, ju mer det vet och har tillägnat sig, ju större mängd verklighetselement det besitter i sin erfarenhet, desto betydelsefullare och produktivare blir dess fantasi vid i övrigt lika förutsättningar.
(Vygotskij, 1995, s.20)
Undersökningen visar vidare att respondenterna skapar förutsättningar för att barnen skaffar sig erfarenheter och upplevelser som leder till tankar och diskussion kring olika händelser, vilket inspirerar till fortsatt upptäckarglädje. Pramling Samuelsson m.fl. (2005) påstår också att:
Pedagogerna skapar olika situationer omkring vilka barn kan tänka och tala. Att få barn att tänka, reflektera och utrycka sig, verbalt och på andra sätt.
(Pramling Samuelsson m.fl. 2005, s.58)
Mina respondenter tycker att få barnen att intressera sig för miljön genom att vistas i naturen är en förutsättning för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
Hållbar utveckling är ett tvärvetenskapligt sätt att se på sin omgivning. Det innebär att man flyttar fokus från ekonomiska faktorer och kortsiktiga lösningar och istället tar utgångspunkt i naturen och människan och tar vara på jordens resurser på ett långsiktigt sätt. Vi måste förstå hur naturen och samhället med sina värderingar fungerar och hur ekonomin påverkar våra liv.
(Lundahl. 2008)
Alla pedagogerna som jag intervjuade är eniga att leka är ett bäst sätt att lära sig om naturen och barnen lär sig lättare och snabbare genom lek eller på ett lekfullt och roligt vis. Leken har stor betydelse för förskolebarnens utveckling och lärande. Det samma poängteras i
läroplanen:
Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande …
(Lpfö 1998, s.11, s.12) Under min undersökning förskollärarna poängterar också att det i utemiljön finns platser för olika slags lekar. De anser att genom lek i naturen och med naturen utvecklar och tränar barnen olika viktiga kompetenser, det kan säga motoriska, sociala, emotionella, intellektuella kompetenser. Genom lek uppmuntrar mina respondenter barnen för skapande arbete och samarbete med andra. Vygotskij understryker:
Det blir en viktig pedagogisk uppgift att agera inom denna utvecklingszon, stimulera barnen till aktivt samarbete med andra och ge dem hjälp och stöd för att klara av och behärska nya uppgifter.
Enligt Vygotskij (1995) är leken nödvändig för att utveckla det abstrakta tänkandet. Barnens lek återskapar det som de hört och sett från de vuxna. Barnets lek är en kreativ bearbetning av upplevda intryck (1995). Vidare anser Vygotskij att barnet i leken bearbetar det som det (han/hon) upplevt och skapar en ny verklighet av det.
Mina respondenter är överens att leken främjar fantasi och genom lek i naturen och med naturen utvecklas barnens fantasi och vidgas erfarenhet. Vygotskij bekräftar (1995):
Det uppstår ett dubbelt och ömsesidigt beroende mellan fantasin och erfarenheten. Ju rikare erfarenheter är, desto mer material förfogar hennes fantasi över. Ju rikare erfarenheterna är, desto rikare blir också fantasin vid i övrigt lika förutsättningar. Det är nödvändigt att vidga barnets erfarenheter om vi vill skapa en tillräckligt stadig grund för dess skapande verksamheter.
(Vygotskij, 1995, s.19/22)
Mina pedagoger håller med Vygotskij att barnen är kreativa personer som experimenterar och utvecklar det som finns. Vygotskij påstår:
Små barn är nyfikna och aktiva utforskare som är inriktade på att lära sig och upptäcka nya principer.
(Evenshaug m.fl. 2001, s.136)
Min studie visar att det krävsdet engagerande vuxna runt barnets utveckling. Vuxna som har ansvar om, vad och hur barn utvecklas. Evenshaug m.fl. (2001) försäkrar:
Ett dialogiskt samarbete mellan barnen och en annan människa, en kompetent vägledare som både som modell och via verbala instruktioner visar barnen hur de ska utföra en viss handling.
(s.136)
Jag tycker också att det krävs att man som förskollärare har både intresse och kunskaper i natur- och miljöämne och det är också nödvändigt att de andra pedagogerna i arbetslaget vill arbeta mer med natur- och miljöfrågor.
Slutsatsen av mitt arbete är att pedagogerna arbetar mycket med natur- och miljöfrågor och de ger barnen breda kunskaper inom detta tema, dock varieras arbetssätt.
Jag har läst mycket om tema natur och miljö för förskolebarn. Forskare har skrivit mycket intressanta, praktiska och nyttiga information som jag kan använda i mitt arbete i framtiden. Jag har bara beskrivit i mitt arbete några av dem. Jag tror att genom kvalitativa intervjuer som jag valde som arbetsmetod har jag fått nödvändig kunskap och informationer av mina
respondenter. Efter litteraturbearbetningen och intervjuerna har jag fått också djupare förståelse om natur- och miljöfrågor och lekens betydelse för barns utveckling.
Jag känner att mitt arbete har berikat mig, gett mig underlägg och nya idéer för mitt kommande yrke som förskollärare. Natur- och miljöfrågor är ett område som måste utforskas
och utvecklas mer i den framtida förskolan. Hur kommer vår miljö förändras vidare? Hur kan vi förbättra omgivningen? Hur kan vi påverka? Det är viktigt att gå vidare och söka svar. Det ger många möjligheter för framtiden.
Referenser:
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, Ann (2004). Småbarnslek - en livsnödvändighet. Stockholm: Liber AB. Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse. Stockholm: Liber AB.
Jancke, Harriet (1993). Att arbeta med sexåringar. Stockholm: Liber Utbildning AB. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget AB.
Johansson, Stina (2004). Bland stubbar och kottar – med barnen i mulleskogen. Books-on- Demand, Visby.
Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund Studentlitteratur.
Lundahl, Maja (2008). Nätverk om undervisning för hållbar utveckling. Malmö högskola.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2005). Det lekande lärande barnet. Stockholm: Liber AB.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Doverborg, Elisabet, Qvarsell, Birgitta (1987). Inlärning och
utveckling. Barnet, förskolan och skolan. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja(1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
SOU 2004:104. Att lära för hållbar utveckling. Stockholm: Fritzes. 2004. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplaner för förskolan. Stockholm: Fritzes.
Vigotskij, Lev Semönovic (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB.