Natur- och miljöfrågor i förskola

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Natur- och miljöfrågor i förskola

Nature- and environmental questions in the pre-school

Bela Pancenko

Lärarexamen 90hp

Lärarutbildning 90hp 2008-03-31

Examinator: Eva Hoff

Sammanfattning

Mitt syfte med examensarbete är att bidra till ökad kunskap om hur natur och miljöfrågor kan bearbetas i förskolan. Studien har utförts genom bearbetning av relevanta litteraturer och sex kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på fem förskolor i två olika kommuner.

Huvudfrågeställningarna är: Vilken kunskap ska barnen tillägna sig när det gäller natur- och miljöfrågor i förskolan? På vilket sätt arbetar pedagoger med natur- och miljöfrågor i

förskolan?

Resultatet visar att respondenterna anser att arbete med tema natur och miljö har stor betydelse inom förskolans verksamhet. Alla pedagogerna arbetar med natur- och miljötema dagligen i många olika sammanhang och utifrån de olika årstiderna. Förskollärarna

poängterar också vikten av lek och anser att leken betyder väldigt mycket för förskolebarnens utveckling. De anser också att naturen är den bästa miljön för barnens lek och deras fantasi och kreativitet.

Förord

Jag vill tacka förskolorna och förskollärarna som ställde upp och gjort min undersökning möjlig. Tack så mycket för Er tid och Ert engagemang! Jag vill också tacka min handledare Fanny Jonsdottir för hennes stöd, vägledning och tålamod. Ett stort tack till alla!

Malmö mars 2008

Innehållsförteckning

Innehållförteckning 7

1 Inledning 9

1.2 Syfte och frågeställningar 11

2 Teorier och tidigare forskning 12

2.1 Teoretisk bakgrund 12

2.2 Lek med natur i förskola 14

2.3 Styrdokument om natur, miljö och lek 16

3 Metod 18

3.1 Metodsval 18

3.2 Urval 19

3.3 Genomförande 19

4 Resultat 21

4.1 Vilken kunskap ska barnen tillägna sig när det gäller natur- och

miljöfrågor i förskolan? 21

4.2 På vilket sätt arbetar pedagoger med natur- och miljöfrågor

i förskolan? 24

4.2.1 Medvetet miljöarbete i förskolan 24

4.2.2 Naturupplevelser genom utevistelse och utelek 25

4.2.3 Leken som arbetsmetod för att lära om naturen 27

4.2.4 Samarbete med föräldrar kring natur- och miljöfrågor 29

5 Sammanfattning och slutdiskussion 30

5.1 Sammanfattning 30

5.2 Slutdiskussion 32

Referenser 36

1. Inledning

Detta examensarbete skall handla om hur förskolan arbetar med att utveckla barns förståelse för natur och miljöfrågor på ett lekfullt sätt.

Natur- och miljöfrågor har en central roll för vårt hållbara samhälle och förskolan har en viktig roll i att lägga grunden för barns miljömedvetenhet och förståelse för naturen. Som blivande förskollärare är det en av anledningarna till att jag väljer att undersöka hur förskolan arbetar med natur- och miljöfrågor med förskolebarn. En annan anledning till val av undersökningsområde är mer av en personlig karaktär. Som utbildad geografilärare från Lettland har jag stort intresse och lång erfarenhet av arbete med olika inriktningar inom geografi, som omfattar också natur-, miljö- och ekologifrågor.

Hållbar utveckling

Naturens betydelse för oss människor är väsentlig och fyller många funktioner. Vi kan värna om miljön men likaså förändra eller förstöra den. För att behålla en balans i vår miljö måste varje individ lägga fram sitt bidrag för framtidens hållbara utveckling. Att lära för hållbar utveckling handlar om att barnen ska få verktyg i frågor som rör demokrati, jämställdhet, hälsa och natur. Med en hållbar utveckling måste natur och människa gå hand i hand.

Förskolans uppdrag

Nuförtiden är det väsentligt att arbeta på förskolan med natur- och miljöfrågor och för hållbar utveckling som går hand i hand. Enligt förskolans läroplan (Lpfö-98, s.13) skall verksamheten lägga stor vikt på miljö- och naturvårdsfrågor. Den pedagogiska verksamheten ska präglas av ett ekologiskt förhållningssätt och sträva efter att ”varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt

kunnande om växter och djur”(16). Förskolans verksamhet ska också främja barnens förståelse för hur både vardagsliv och arbete kan utformas för att bidra till en bättre miljö.

För den pedagogiska verksamheten i förskola blir det en viktig fråga hur pedagoger ska förbereda barnen för framtiden. Barnen behöver lära sig så mycket som möjligt för att kunna klara sig i världen med informationsteknologi, globalisering och för att kunna delta i det mångkulturella hållbara samhället.

Pedagogernas uppdrag är att väcka barns intresse för naturen. I praktiken innebär detta att förskolan ska lära barn att tycka om och respektera naturen i alla former för att de ska förstå varför de ska vara rädda om den.

Naturen är en kunskapskälla för barns uttömmande möjligheter till utveckling och lärande. I naturen har barn alltid något att titta på och lära sig benämna och skapa förståelse för detaljer och sammanhang. Naturen ger barnen kunskap om djur och växter, årstid, väder. Genom att vistas i naturen får barnen en ekologisk förståelse, som innebär kunskap om hur människor och naturen fungerar ihop. Därför personalen egen förståelse och kunskaper är av stor betydelse för att uppdraget skall kunna uppfyllas.

Lek och lärande

Naturen är den bästa miljön för att utveckla barns kreativitet och fantasin genom lek som är barns naturliga aktivitet. Det är genom lek lär barn sig förstå omgivningen.

Jag vill också undersöka hur pedagogerna använder lek som arbetsmetod inom naturtema i förskolan. Vi kan läsa i förskolans läroplan (Lpfö 98) förskolan ska:

 sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

 förskolans verksamhet skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet utmanar och lockar till lek och aktiviteter (s.12).

Lek och fantasi, skapande och inlärning hänger samman anser Granberg (2004, s.14).

Förskollärare har ledares roll och skall genom lek låta barnen utveckla sin fantasi, kreativitet och sociala färdigheter. Leken är barns “naturliga resurs”. Barns experimentella lek ger viktiga naturvetenskapliga insikter som ger grunden för ett miljömedvetet tänkande.

Detta vill jag studera

Jag vill gärna lära mig mer och vidga kunskap och erfarenhet inom natur- och miljöfrågor i förskola för att öka min pedagogiska säkerhet. Jag vill också bidra till att kunskapen om natur- och miljöfrågor för förskolebarn utvecklas.

Barnen lär sig varje dag nya saker. De nya situationerna ställer nya höga krav på barnen. Vi ger barnen kunskap och uppfattningar om de förändringarna i samhället och hur vi kan påverka förändringarna. För att kunna hantera dessa förändringar behöver barnen kunskap och relationer till omvärlden.

Vi måste förstå hur naturen och samhället med sina värderingar fungerar och hur ekonomin påverkar våra liv.

(Lundahl, Maja. Nätverk om undervisning för hållbar utveckling.2008.)

Naturens skall ge barnen en god grund för ett livslångt lärande. Detta vill jag ta fram i mitt examensarbete. Det kan kanske ge inspiration också att diskutera vidare detta tema.

1.2 Syfte och frågeställningar

Mitt syfte med examensarbete är att bidra till ökad kunskap om hur natur och miljöfrågor kan bearbetas i förskolan.

För att uppnå syftet vill jag intervjua förskollärare med olika erfarenhet kring deras arbete med natur- och miljöfrågor i förskola. De huvudfrågeställningar som ställs är:

• Vilken kunskap ska barnen tillägna sig när det gäller natur- och miljöfrågor i förskolan?

• På vilket sätt arbetar pedagoger med natur- och miljöfrågor i förskolan?

• Hur pedagogerna använder leken som arbetsmetod för att få barns naturkunskap och naturupplevelse att växa?

2 Teorier och tidigare forskning

I detta kapitel beskrivs de teorier som studien grundar sig i och relevant forskning som berör pedagogiskt arbete med natur- och miljöfrågor i förskolan.

2.1 Teoretisk bakgrund

Den ryske utvecklingspsykologen Vygotskij (1896-1934) formulerade teorier om den intellektuella utvecklingen som har fått stor betydelse. I boken Barn- och ungdomspsykologi (Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag. 2001) presenteras Vygotskijs bärande idéer. Författarna tar upp Vygotskijs teorier om social konstruktivism eller sociokulturell teori, som innebär att kunskap är något som skapas socialt (Evenshaug m.fl. 2001, s.118).

Enligt Vygotskijs tankar sker barns utveckling genom samspel och samarbete med andra och att det sociokulturella sammanhanget är av stor betydelse för deras utveckling. Det sociala samspelet är avgörande för den inre förståelsen (Pramling Samuelsson, Ingrid & Doverborg, Elisabet, Ovarsell, Birgitta. 1987, s.24). Vygotskij menar att utvecklingen går från det sociala till det individuella. Det innebär att barnet utvecklas genom dialogiskt samarbete mellan barnet och en annan människa. Denne uppträder som en kompetent vägledare som visar barnen hur de ska utföra en viss handling. Det är alltså med hjälp av vuxna eller äldre eller mer erfarna kamrater som barn lär sig. Från Vygotskij kommer begreppet den proximala

utvecklingszonen som innebär att barn kan utföra saker med andras hjälp som det inte skulle

klara av på egen hand. Barnet kan någon dag senare själv utföra det som han/hon gjort tillsammans med en vuxen eller en mer kompetent kamrat tidigare. Barnet klarar uppgiften på egen hand, om än inte fullt ut men dock, bättre än vad barnet kunde innan. Barnet har internaliserat den kunskap det skapat med hjälp av andra.

Enligt Vygotskij (1995) är barn nyfikna och aktiva utforskare som är inriktade på att lära sig och upptäcka nya principer. I sin bok Fantasi och kreativitet i barndomen (a.a.) beskriver Vygotskij sina tankar om hur människan skapar sina föreställningar om världen för att bli medveten. Han anser att alla människor är kreativa, även det lilla barnet och påstår att fantasin är grunden för varje kreativ aktivitet inom alla kulturens områden och möjliggör det konstnärliga, vetenskapliga och tekniska skapandet. Vygotskij (a.a.) anser att i vardagslivet är

skapandet ett oumbärligt livsvillkor och grunden för barns skapande finns redan i deras lek. Han menar vidare att de estetiska och kulturella formerna finns också i barnets lek från tidig ålder liksom fantasiprocessen. Barnets lek kan beskrivas som en kreativ bearbetning av känslor och att barnet kombinerar och skapar en ny verklighet i leken (a.a., s.15).

Det synsätt som sociokulturell teori förespråkar innebär att lärarens aktiva roll i barns utveckling har stor betydelse. Läraren måste fokuseras på att det är nödvändigt att bredda barnets erfarenheter om de vill skapa grund för ”dess skapande verksamhet” (Vygotskij, 1995, s. 20). Ju rikare verklighet som barn får uppleva desto fler möjligheter till fantasi blir det (1995, s.19). Vygotskij (1995) påstår att varje uppfinnare, till och med geniet, alltid ärett barn av sin tid och sin miljö.

Barnets skapande utgår från de behov som skapats före honom, och stödjer sig på de möjligheter som, på nytt, existerar/lever utanför honom själv.

(Vygotskij, 1995, s.37)

Gunilla Lindqvist (1996) anser att Vygotskijs idéer visar vägen för en skapande pedagogik, även i dagens skola.

Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2005) tar upp tre viktiga principerna för förskolepedagogiken. Dessa är:

• Att skapa och fånga situationer omkring vilka barn kan tänka och tala. • Att få barn att tänka, reflektera och uttrycka sig, verbalt och på andra sätt. • Att ta till vara mångfalden av barns idéer.

(a.a., s.58)

Vidare preciserar och beskriver Pramling Samuelsson m.fl. (2005, s.58) samtalets och kommunikationens betydelse i pedagogiska sammanhang för att skapa goda förutsättningar för barns lärande. För att skapa förutsättningar för barns lärande är viktigt att läraren skapar förutsättningar för att stimulera barns funderingar, reflekterande och uttryckssätt. Det som läraren bör ha i åtanke för att utveckla barns förståelse är följande:

lyssna och ställa frågor

be barnen berätta hur de tänker,

ge barnen möjlighet att verbalisera sina tankar få barnen att reflektera och tala om vad som hände

(Pramling Samuelsson m.fl. 2005, s.180)

Författarna (a.a. 2005) poängterar att pedagogerna skall göra så att det osynliga blir synligt för barnen och att läraren ska ta tillvara vardagens aktiviteter och barnens lek så mycket som

möjligt för att barn skall få möjligheter att fundera över olika händelser och för att barnen skall förflytta en förvärvat kunskap till andra händelser.

2.2 Lek med natur i förskola

I förskolan har leken alltid haft ett stort utrymme och spelat en central roll. Barn lär sig genom lek och leken är det viktigaste för förskolebarn. Man kan söka och hitta mycket information och kunskap om leken. Jag har valt att ta upp för mitt arbete några synpunkter som jag tänker är viktiga och intressanta.

Pramling Samuelsson m.fl. (2005) påpekar att i förskolan är leken en del av barns liv och därför lärarens strategier i arbetet med barns lek måste syfta på att leken är barns värld och är potential för deras lärande. Vidare anmärker författarna att lek och lärande är två olika fenomen och de bildar en helhet i förskolepedagogiken. Författarna skriver att ”Läraren måste

både ha en intention om vad barn skall lära sig och kunna upptäcka det i barnens agerande, på så sätt blir lek och lärande en integrerad helhet i förskolans pedagogik” (Pramling

Samuelsson m. fl., 2005, s. 214) och enligt Stina Johansson (2004):

Leken är bästa inlärningsmetoden. Det är med lekens hjälp som vi kan stimulera de små barnen att upptäcka och särskilja olika föremål och skeenden i naturen. Särskilt lekar som tränar olika sinnen utvecklar deras iakttagelseförmåga och får dem att själva fundera över vad som händer i naturen.

Pedagogernas roll är att främja leken och kreativiteten. För detta krävs bra och trygga miljöer som inspirerar och stimulerar barnen att experimentera och utforska omvärlden. Naturen är barnens bästa lekplats. Att leka i naturen ger barnen en bra grund för hela livet. Förskolemiljön, hävdar författaren (Lindqvist, 1996, s. 54), ska locka barnen till lek, och förskolepedagogiken ska byggas på lek och fantasi, upptäckarglädje och utforskande. Enligt Ann Granberg (2004) ger leken sociala, fysiska och psykiska erfarenhet. Med leken utvecklar barn empati och samarbetsförmåga, vänskap och konfliktlösning, växer kunskap, språk och känslor, utvidgar intellekt och kreativitet. Barn lär sig de sociala reglerna i leken.

Naturmiljö ger totalupplevelser för alla sinnen! Där finns dofter och ljud, en mångfald av växter och djur. Natur är källa för inspiration. Natur och kunskap knyts till direktupplevelse. Under utevistelsen får små barn stimulans för både kropp och själ, barn få fysisk och intellektuell träning. Utemiljö kan man ta som en levande lärobok i olika ämnen: geologi, zoologi, kemi, kunskaper om klimat, vattnets kretslopp, ekologiskt synsätt osv. Det är viktigt att småbarn lär känna närmiljön, där får de upptäcka spår av djur och växter, följa årstider och

väderlekar, där få de uppleva fågelsång och blomdoft, regndroppar och snö. Det är betydelsefullt för barn att de får leka och vara i naturen. I leken förenas inlärning, rörelse och glädje i samspel med andra barn och vuxna. Barn får en god kroppsuppfattning, tränar sina muskler, sin balans och sin smidighet. Barnet får ökat självförtroende genom att kunna behärska sin kropp (Granberg. 2000). Enligt Jancke (1993, s.89) är arbete med naturen bra för:

• Det ger barnen kunskap om naturen och vår omgivning • Det ger möjlighet och vana att vistas utomhus

• Det ger tillfälle till rörelse- och fantasilek

• Det ger namn på och kunskap om företeelser i naturen • Det ger förståelse för samband och beroende, liv och död • Det ger tillfälle till uppföljning och samarbete

• Det ger bra hälsa

• Det lär ut ansvar och hänsyn • Det fostrar miljömedvetenhet • Det är roligt!

Naturen är full av lekmaterial och redskap för övningar, fantasi och lekar. Till exempel kottar, stenar och pinnar kan förvandlas till djur eller få magiska krafter, ett träd kan förvandlas till en häst eller en vän. Det kan vara lek vid vatten, leta småkryp på marken, leta efter spår, berätta sagor, studera en buske eller träd och återvänd till platsen vid olika årstider, mata fåglar, pressa och torka växter och naturmåleri (Granberg, A. 2000). Det är angeläget att pedagoger sprider lärdom om natur- och miljös betydelse och det är viktigt för pedagoger att vara en medforskande pedagog, en pedagog som arbetar vetenskapligt med naturen. Pedagogernas uppgift är att göra småbarns utevistelse så trevlig att de tycker om naturen. Johansson påpekar (2004) att:

Barn behöver den vuxne för att reda ut vad som händer i en stor och komplicerad omgivning. Barn behöver den vuxne som förebild i allt. Den vuxne behöver vara medagerande, mednyfiken och någon att samtala med.

( s.25)

Vidare påpekar Johansson (2004) att ”söka svar på frågorna hur och varför är att söka de sammanhang och det samspel som finns i naturen och som vi kallar kunskap om ekologi” (s.89).

Pramling Samuelsson m.fl.(2005) anser att just ekologi och miljöfrågor står idag högt på agendan i arbetet med barn på alla nivåer i utbildningssystemet.

2.3 Styrdokument om natur, miljö och lek

Regering/Utbildningsdepartementet bestämmer läroplanen för förskolan. Där formuleras riktlinjer och krav som man ställer på verksamheten. I läroplanen skrivs förskolans mål, uppdrag och värdegrund. Dessa ska förskolan följa. I förskolans läroplan läser man om att:

Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.

(1998, s.10)

Vidare står det att ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt

levande och omsorg om sin närmiljö” (1998, s.10). I praktiken kan det innebära att det viktiga

är att små barn lär känna sin närmiljö och lär sig älska sin omgivning.

Vidare i förskolans läroplan står att förskolan har mål att sträva efter att varje barn ”utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla

naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur” (Lpfö 1998, s.13). I boken Att lära för hållbar utveckling läser vi att:

Miljöundervisningen är central och kan fungera som en ingång till elevernas - lärande för hållbar utveckling.

(SOU 2004:104, s.85).

Vidare informeras läsaren att det finns mål i kursplanerna för undervisning i miljö- och utvecklingsfrågor och ett syfte med detta är:

att kunskapen ska ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling

(SOU 2004:104, s.125).

Dessutom kan vi läsa att ”värden som är centrala för en hållbar utveckling, till exempel

demokrati och jämställdhet, respekt för andra människor och respekt för naturen”. (SOU

2004:104, s.139). Det innebär att idag lägger man stor vikt på respekt för naturen liksom på demokrati och jämställdhet och ”det finns ett stort behov av vidare studier för att belysa valet av innehåll i förskola … ur perspektivet hållbar utveckling”.

Dessutom tydliggörs i läroplanen för förskolan (Lpfö 98) att förskola ska vara rolig och lärorik, stimulerande och utmanande för barnen både intellektuellt och socialt.

Här följer citat ur Lpfö 98 som visar också mål för leken i förskolan:

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I leken och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter

( s.9).

Jag har tagit vidare ur Pedagogiskt program för förskolan om att leken är:

Leken i alla dess former är under hela förskoleåldern av central betydelse för barnens inlärning och utveckling. I leken använder barnen sin fantasi och spontanitet, de imiterar, prövar och bearbetar på ett mångsidigt sätt sina intryck och upplevelser. Leken utvecklar barnens tankeverksamhet, deras förmåga att ta och ge instruktioner och deras förmåga att samarbeta.

(Granberg, A. 2004, s.73)

Förskolan spelar en viktig roll i arbetet med natur och miljö. Det är genom lek små barn lär och skapar viktiga naturvetenskapliga kunskaper.

3. Metod

3.1 Metodsval

För att uppnå mitt syfte med examensarbetet har jag jämfört olika metoder och valt att använda kvalitativa intervjuer.

Enligt Johansson och Svedner (2004/2006) skiljer man på kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. När kvantitativa intervjuer används, till exempel genom enkätundersökningar, innebär att insamling av data utgår ifrån frågor som: Hur mycket? Hur ofta? Hur många? Data analyseras med statistiska metoder och resultaten presenteras oftast i form av siffror och frekvenser som illustreras med tabeller och grafiker. När kvalitativa intervjuer används söker forskaren svar på individers uppfattningar och beskrivningar av vissa fenomen. Frågor som När? Var?, Hur? och kan du ge exempel? är ofta förekommande för att precisera svar eller gå djupare in på respondenternas tankar kring frågorna (s.45). I boken

Närhet och distans av Repstad läser vi att:

Kvalitativa metoder handlar om att karaktärisera. Själva ordet “kvalitativ” står ju för kvaliteter, det vill säga egenskaper eller framträdande drag hos ett fenomen.

(Repstad, 1999, s.9)

Johansson och Svedner (2006, s.41) anser att kvalitativa intervjuer är ”den primära metoden

för att ta ut den information som man söker vid examensarbeten inom lärarutbildningen och som ger rätt användbar kunskap i läraryrket”. Min förhoppning är att genom de individuella

kvalitativa intervjuerna som jag planerar att genomföra fångar jag respondenternas personliga erfarenheter och uppfattningar kring natur och miljöarbete i förskolan. För att fånga respondenternas mångfald i sätt att tänka kring mina frågeställningar kommer intervjuerna att utgå ifrån fria frågor som enligt Johansson m.fl. (2006, s.43) innebär att:

… endast frågeområdena (är) bestämda, medan frågorna kan variera från intervju till intervju, beroende på hur den intervjuade svarar och vilka aspekter denne tar upp. …//… Då måste frågorna anpassas så att intervjupersonen får möjligheter att ta upp allt hon har på hjärtat.

3.2 Urval

Den urvalsgrupp som medverkar i studien är sex förskollärare från fem olika förskolor i två olika kommuner i södra Sverige. Två av förskollärarna arbetar på en och samma förskola. Samtliga medverkande förskollärare är kvinnor med olika lång arbetserfarenhet och som för närvarande arbetar med barn i åldern fyra och fem år. Kriterierna för val av deltagare var att de var utbildade förskollärare som arbetar i olika kommuner (stor och liten), är i olika åldrar och har skilda arbetslivserfarenheter som pedagoger. Ett av kriterierna var att intervjua både manliga och kvinnliga förskollärare. Tyvärr deltar ingen man i undersökningen.

För att säkra respondenternas anonymitet har de fått ett fingerat namn enligt följande presentation.

1. Anna är 39 år och har 15 års erfarenhet som förskollärare. Anna berättar att hon är naturintresserad.

2. Hanna är 50 år och har omkring tio års erfarenhet som förskollärare. 3. Emma är 40 år och har cirka tre års erfarenhet som förskollärare. 4. Maria är 45 år och har omkring 20 års pedagogisk erfarenhet. 5. Lena är 53 år och har omkring 25 års pedagogisk erfarenhet. 6. Karin är 55 år har arbetat som pedagog ca trettio år.

Undersökningen har jag gjort på tre förskolor. De tre låg i en stad och två på landet.

3.3 Genomförande

För att kunna genomföra mina intervjuer kontrakterade jag först daghemsföreståndarna via telefon och e-mail och frågade om jag fick lov att intervjua förskollärare. När jag fått förslag på intervjupersoner kontaktades dessa via e-mail och telefon där jag berättade om mitt examensarbete och de frågeställningar jag sökte svar på. Alla pedagogerna var positiva och ville medverka. De fick själva bestämma tid och plats för intervjun. Sex av intervjuerna gjordes på respondenternas arbetsplatser och i ett enskilt rum där intervjusituationen kännetecknades av lugn men där förskollärarna visade stort engagemang i berättelserna om den egna verksamheten.

Inledningsvis informerades respondenterna om de forskningsetiska principerna (Johansson m.fl., 2006, s.29). Jag berättade om syftet med examensarbetet och vilka frågeställningar jag sökte svar på, upplyste om konfidentiellt krav, d.v.s. att deras identitet

inte kommer att avslöjas, och att deras medverkan är frivillig samt att de kan avstå från att svara på vissa frågor eller avstå från att medverka. Till slut förklarade jag att resultaten skulle presenteras på sådant sätt att det inte skall gå att identifiera vem som sagt vad.

Varje intervju dokumenterades med hjälp av en bandspelare som varje enskild intervjuperson fick ta ställning till om de tillät. Fördelen med en ljuddokumentation är för det fösta att det underlättar kommunikationen mellan intervjuare och respondent. För det andra så dokumenteras ”pauseringar, tonfall och avbrutna meningar som kan vara viktiga för analys

och tolkning av materialet” (Johansson m.fl., 2006, s.43). Samtidigt som intervjuerna

ljuddokumenterade antecknade jag punkter som jag ansåg viktiga och relevanta för mitt syfte. Tiden för intervjuerna varierade mellan 40-45 minuter.

Efter varje intervju har bandinspelningen transkriberats och analyserats. Transkriberingen har varit selektiv och de berättelser som jag ansåg relevanta för mina frågeställningar har jag lyft fram och skrivit ut. Efter att alla intervjuerna hade transkriberats läste jag igenom materialet och försökte hitta övergripande kategorier och underordnade teman utifrån mina frågeställningar.

4 Resultat

4.1 Vilken kunskap ska barnen tillägna sig när det gäller

natur- och miljöfrågor i förskolan?

Studien visar att alla respondenterna är eniga om att natur- och miljöorientering i förskolan är ett viktigt ämnesområde att arbeta med för att öka barnens kunskaper och förståelse för människans samspel med natur, växter och djur i enlighet med förskolans uppdrag. Frågor som de anser viktiga att diskutera med barnen är bland andra ”hur det ska vara på vår jord för att människor, djur och växter skall trivas?”, ” Vad vi kan göra så att det bli bättre?”, ”Hur vill vi att det skall se ut i framtiden?”. Maria tänker att:

Det är viktigt att medvetandegöra både barnen, föräldrarna och personalen på att vi bara lånar jorden och att vi ska leva här i många generationer till.

Variationen var stor på förskollärarnas svar på frågan vad de anser viktigt när det gäller barnens kunskaper inom området natur- och miljö. I följande avsnitt beskrivs de teman inom natur- och miljöområdet som förskollärarna anser är viktiga att barnen skapar kunskaper om.

Tema djur

Alla pedagogerna är eniga om att det är väsentligt att barnen utvecklar kunskaper om olika djur så som hur och var de lever. Barnen bör också få kunskap om fåglar, insekter och smådjur i den egna närmiljön och bli bekanta med de olika småkrypen samt känna igen och namnge vanligt förekommande djur i svensk miljö.

Vidare anser förskollärarna att det är viktigt att barnen utvecklar förståelse för hur djur kan vara beroende av varandra och vilken betydelse de har för människans överlevnad. Viktigt i detta kunskapande nämndes sådant som att kunna urskilja likheter och skillnader mellan olika djur som till exempel skillnaden mellan djurarter som däggdjur, fåglar, fiskar, insekter och att de lära sig hur dessa olika arter lever, vad de äter och vad deras ungar heter.

Anna menar att barn har positiva erfarenheter av sällskapsdjur innebär mycket för barnen. Hon har erfarenhet av att barns samspel med djur har positiv betydelse för barns utveckling,

ur såväl sociala, känslomässiga som fysiska aspekter. Vidare menar Anna att ”barnets möte

med djur blir ofta början till ett slags kärleksförhållande till hela naturen”.

Tema växter

Förskollärarna anser också att det är angeläget att barnen får kunskap om växter, växters användning och betydelse för oss människor. Växter är mycket lämpliga att arbeta med när pedagoger vill lära barnen om naturen, anser Karin, som menar att ”genom upplevelser av växter och djur kan vuxna hos barn grundlägga en ansvarskänsla för hela naturen”.

Att barnen lär sig namn på växter, bär, blommor och frukter anser förskollärarna som viktigt. De anser också det viktig kunskap för barnen att de lär sig vilka blommor, bär och frukter som går att plocka och vilka som är fridlysta och inte får plockas eller vilka som är ätliga respektive oätliga eller direkt farliga att stoppa i munnen. Barnen bör också ges möjlighet till att känna på löv, gräs, knoppar och annat naturmaterial och lära sig benämna dessa.

Tema geologi

De tillfrågade anser det är nödvändigt att barnen skapar kunskap om olika naturtyper så som skog, öken, land och vatten och om den hur jord, vatten, luft och allt levande påverkar varandra, dvs. samspelet i naturen. Alla pedagogerna anser att det är viktigt att barnen får möjlighet att upptäcka den naturen som finns i deras närområde samt att barnen får möjligheter att göra utflykter till skog, äng, parker i olika årstider och observera och leka i samma naturområde året runt.

Tema klimat och årstider

Ett fjärde tema som kunde urskiljas som betydelsefullt för barnen att skapa kunskaper om är deras förståelse för klimat och årstider som bland annat innebär förbindelse med almanackans dagar och månader. Lärarna anser det viktigt att göra barnens uppmärksamma på årstidernas förändringar genom naturbesök där barnen observerar väderlek och temperatur samt vilka växter och djur som finns synliga i de olika årstiderna.

Maria nämner att på utflykt lär barnen sig samspelet mellan djur, människa och natur på ett naturligt sätt vilket bidrar till att de blir mer rädda om naturen. Allt detta bidrar till att barnen på förskolan får en inbyggd känsla för naturen med sig ut i livet anser Lena.

Alla respondenterna är eniga att det är viktigt att alla barn får möjlighet till egna upptäcker och utforskande av naturen utifrån sina förutsättningar. Det är viktigt att barn tillsammans med vuxna får utveckla kunskaper om naturens och människans gemensamma beroende.

Vårt mål är att verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik, påpekar Lena.

Förskolans uppgift är att överföra kunskap i förskola på ett för barnen begripligt sätt. Pedagogerna söker information genom Internet och olika källor för att fördjupa kunskap.

4.2 På vilket sätt arbetar pedagoger med natur- och

miljöfrågor i förskolan?

Enligt respondenterna arbetar samtliga ständigt med natur- och miljöfrågor både som fristående teman och som en del i det dagliga arbetet då frågorna bearbetas i vardagssituationer som vid fruktstunden, i leken eller i morgonsamlingen. Genom undersökande arbetssätt och genom att väcka barnens nyfikenhet anser sig förskollärarna ge barnen goda förutsättningar för att aktivt lära om vår natur och miljö. Emma poängterar att pedagogerna vill fostra barnen in i ett ekologiskt hållbart leverne i enlighet med läroplanens krav.

4.2.1 Medvetet miljöarbete i förskolan

Anna berättar om att hon och hennes arbetskamrater är intresserade av att arbeta med natur och miljö frågor och att de eftersträvar att fostra barnens miljömedvetenhet genom att själva vara goda förebilder. Detta gör de genom följande inslag i verksamheten:

• För att öka frukt- och grönsaksätandet bland barn och personal i förskolan servera frukt och grönsaker två till tre gånger om dagen

• De försöker använda miljömärkta produkter.

• Som ett sätt att minska sopberget har de avskaffat engångsmaterial och på deras utflykter och fester använder de istället muggar och tallrikar av hårdplast.

• De arbetar med sopsortering. I förskolan finns kärl för papper, glas, metall och kartong och pedagogerna sorterar tillsammans med barnen. Ibland går de ut med en plastpåse och plockar skräp.

• De komposterar. Pedagogerna och barnen arbetar tillsammans med detta projekt och studerar vad som händer i komposten.

• För att öka barnens förståelse för miljö och hälsa organiserar pedagogerna rörelsetillfällen i parken 2 gånger i veckan. Och för att minska stressen inomhus har barnen avslappning 2-3 gånger i veckan med massage. Pedagogerna observerar systematiskt vad som orsakar stress hos barnen och undersöker vad de kan göra för att minska stressen.

Anna menar att de ovanstående inslagen i verksamheten bidrar till att barnen utvecklar ökad kompetens i att handskas med olika miljöfrågor. Vidare tilläger hon att personalen diskuterar med barnen och förklarar för dem om våra resurser, att det är nödvändigt att spara energi, vatten och att det är bra att rita på hela papperet, och ibland på andra sida också och att det är viktigt att stänga vattenkran efter att man har tvättat händerna.

Respondenterna beskriver att de arbetar mycket med natur- och miljöfrågor. Verksamheternas mål är att ge barnen en miljömedveten värdegrund och att vara redda om vår närmiljö. Detta gör de genom att:

• Källsortera papper, hårdplast, mjukplast, glas, batterier • De använder miljövänligt diskmedel, tvättmedel och tvål

• De försöker spara energi genom att tvätta bara med full maskin och inte använda torkskåpet i onödan

• De återanvänder t.ex. tidningar och toarullar

• De går till återvinningsstationen tillsammans med de större barnen.

• De pratar mycket med barnen om miljön, om vatten (glöm inte stänga vatten i kranen) och pappers åtgång, nedskräpning och av betydelsen av att vara rädd om naturen.

4.2.2 Naturupplevelser genom utevistelse och utelek

I detta avsnitt redogörs för förskollärarnas berättelser om hur de arbetar för att utveckla barns kunskaper om natur- och miljöfrågor.

Ann anser att leken är viktig för barns utveckling och välbefinnande och att frilek och rörelselekar är centrala i barnens utomhusaktiviteter. Hon tycker att barnen är bra på att leka och genom lek upptäcker och lär barnen naturen och miljön lättare. Ann menar också att naturen är en fantastisk lekplats.

Aktiviteter i förskolegården och parken

Anna tycker att förskolegården är mycket viktig för barnens förståelse om naturen och miljön. Barnen är ute varje dag trots att förskolans gård är en liten och trång lekplats. Anna säger att barnen upptäcker omgivningen genom att göra regelbundna utflykter till olika parker. Tyvärr har de inte möjligheter att åka till en skog så ofta. Under utevistelsen leker barnen både i och med olika naturmaterial. De springer i olika underlag, klättrar i träd, gömmer sig i buskar, samt observerar och plockar olika naturmaterial som stenar, pinnar och löv som barnen sedan använder i sina lekar.

Hanna poängterar att flera gånger i veckan går de till parken och hon menar att det är en otroligt omväxlande och hälsosam aktivitet för barnen. De upplever årstidsväxlingar, ser spår av djur (hare, ekorre), tittar på smådjur i förstoringsburkar, de pratar om olika växter och djur. Förutom att barnen ser de olika sakerna i naturen och lär sig nya ord och begrepp är naturen en bra plats för rörelse och fysisk träning. Hanna berättar:

Vi är ofta ute i parken (naturen), där de får möjlighet att upptäcka och utforska närmiljön. Genom att vistas mycket ute kan vi ta till vara på allt vad naturen har att erbjuda t.ex. djur och årstidernas olika växlingar mm.

Emma nämner, liksom Anna och Hanna, att utevistelse är en viktig del i hennes verksamhet. Hon säger att förskolan har en mycket bra och stor gård. Där barnen får leka, utforska och observera som leder till att de utvecklas med och i naturen. ”Barnen har naturupplevelse på

förskolans gård varje dag”, säger Emma. ”Barnen studerar bland annat växt- och djurlivet i närmiljön och årstidernas olika växlingar”. Emma poängterar att de arbetar med ”att använda uterummet som ett pedagogiskt medel”. De flyttar ut olika aktiviteter till

förskolegården när detta är möjligt, som till exempel mellanmålet.

Aktiviteter i skogen

Vidare säger Hanna att de åker regelbundet till skogen och har matsäck med sig. I dessa utflykter letar barnen pinnar, kottar och annat material som ger dem inspiration till lek och utforskande. De leker olika lekar som att jaga varandra, söka skatt, gräva i jorden, plocka och sortera det material de har hittat. Hanna menar att barnen är fascinerade av naturen och att i skogen kan de använda alla sina sinnen när de lyssnar, smakar, känner, ser och luktar naturens olika fenomen. De upptäcker var en fågel bygger sitt bo, fjärilar av olika sorter, ekorrar, ormar, igelkottar, maskar och myrstackar berättar Hanna. Förutom att erbjuda barnen olika naturupplevelser så kopplar barnen av i naturen och att vistelser i skogen ger dem bättre hälsa.

Att göra regelbundna besök till skogen och dagliga vistelser på gården uppmärksammas barnen på naturfenomen genom sånger och berättelse om olika naturfenomen. Allt detta arbete leder till att barnen lär sig att respektera och älska naturen, säger Hanna.

Planeringen

På Karins förskola planerar och förbereder pedagogerna mycket noga utflykter de gör med barnen. Planeringen omfattar till exempel vilket mål de har med utflykten, vilken väg de ska ta, kläder och mat samt hur de ska genomföra resan. Karin anser det viktigt för barnens uppfostran och utveckling att diskutera med dem om hur skräp efter skogvistelsen ska tas om hand och hur man ska bete sig i skogen.

Barnens intresse för naturen

Karin anser att det är lätt att fånga barnen intresse i naturen på grund av att barn är mycket nyfikna och gården stimulerar barnens fantasi som tar sig uttryck i deras olika lekar. Karin menar dock att det är viktigt att pedagogerna är med i barnens lekar eller finns till hands för att svara på deras frågor och hjälper dem att benämna miljö- och naturfenomen som de just upptäckt. Barnens nyfikenhet och intresse leder till att de frågar hela tiden om spindlar,

maskar, fjärilar, fåglar och andra djur som finns omkring dem. Frågor som hur många ben har

spindlar? Var bor fåglar? Var är solen på natten? När kommer värmen? Varför regnar och blåser det? Dessa samtal kring natur- och miljö fenomen i vardagliga sammanhang leder till

barnens utveckling och ökad förståelse av dessa fenomen menar Karin.

4.2.3 Leken som arbetsmetod för att lära om naturen

Förskollärarna har en gemensam syn på lekens betydelse för barns allsidiga utveckling. De nämner barnens socio-emotionella och kognitiva utveckling. För att utveckla ett språk måste samtalen och leken ha ett innehåll. Likaså för att utvecklas socio-emotionellt måste barn vara aktiva deltagare i olika sociala sammanhang och uppleva relationer med olika individer som ger dem olika emotionella erfarenheter. Allt detta kan barn erfara i leken och på så sätt blir lek och lärande en helhet. Denna syn visar Lena när hon berättar att

pedagogerna i hennes förskola arbetar utifrån att barnen utvecklas genom lek och att lek och lärande inte går att skilja åt och att i hennes förskola utgör leken en röd tråd i verksamheten och är en viktig del av vardagen, ute såväl som inne.

Anna menar att barn har mycket fantasi och att de är mycket kreativa och att genom

leken utvecklas deras sociala samspel och empatiska förmåga. På förskolan leker barnen

mycket med språket till exempel genom rim, ramsor, sagor och sång säger Hanna och i denna lek med rim och ramsor ökar barnens språkliga medvetenhet.

För att ge leken och samtalen ett innehåll berättar förskollärarna om att de gärna arbetar med teman där natur- och miljöfrågor också bearbetas.

Varierande arbetssätt när natur- och miljöteman bearbetas

Förskollärarna berättar att de använder olika arbetssätt och metoder när de arbetar med teman. Det viktigaste, anser förskollärarna, är att barnen får använda alla sina sinnen och att de utvecklar ett gott ordförråd över begrepp och fenomen inom temat. Det gör de på olika sätt som beskrivs här nedan:

Sagor läses och berättas med eller utan bilder Sagopåsar och dramatisering av sagor Sång och musik, rim och ramsor

Rita och måla eller skapa med olika material Grupp- och ringlekar

Leksaker och saker att leka med Sortera och kategorisera

Undersöka och experimentera

Att barnen får samtala och berätta för varandra om egna upplevelser och erfarenheter.

Exempel på ett tema beskrivs i följande avsnitt. Vatten som tema

Hanna anser att vatten inspirerar till lek. Hon tillägger att i hennes förskola arbetar de med tema Vatten. Vatten är en av de viktigaste punkterna i miljökunskap, förklarar Hanna. Genom att leka med vatten, studera vatten i olika sammanhang lär sig barnen om vattnets olika egenskaper. Barnen frågor som ”vad händer med vattnet när vi spolar toaletten?” ”vad kan leva i vatten?” ”hur använder man vatten i vardagen?”. Vatten är ett tacksamt tema att arbeta med när man vill utveckla barns förståelse för miljö- och naturfrågor och barnen kan göra många olika saker på lek som också är lärande som till exempel att kasta eller lägga olika material i vattnet. Under regniga dagar blandas vattnet med sand och jord, då kan barnen gräva eller krama lerbollar. Vatten är ett tema som kan studeras oberoende av årstid och som kan väcka och stimulera barns fantasi och kreativitet in i det oändliga menar Hanna som ger exempel på material barnen kan använda för att experimentera med vattenleken.

- muggar, burkar, skålar av plast i olika form och storlek, - olika plastflaskor, trattar och durkslag, olika plastslangar,

- sugrör att blåsa i , svampar, hjul, vattenkanna, träbitar i olika storlekar, - plastbåtar i olika storlekar och olika färger,

- små plastdockor att bada, plastbaljor att bada dockor och tvätta dockkläder i, - stenar i olika storlekar, kottar, pinnar som flyter, m.m.

Hanna nämner att verksamhetens mål är att öka barnens medvetenhet om vattnet i kretsloppet och vattnets betydelse för liv och hälsa på jorden. Hon menar att barnen:

– Upptäcker vatten med sina sinnen (smaka, lyssna, känna, se). – Tar reda på var och i vilka former det finns vatten.

– Ökar förståelsen för vattnet i kretsloppet.

– Diskuterar om för mycket och för lite vatten (behöver vi spara). – Diskuterar om rent och smutsigt vatten.

4.2.4 Samarbete med föräldrar kring natur- och miljöfrågor

Några av respondenterna poängterar också att de försöker involvera föräldrarna. Personalen informerar föräldrarna och göra dem medvetna om arbete i förskolan, och försöker också påverka på deras åsikter om natur och miljö, förklara varför detta är så viktigt för barnen. En pedagog säger:

Föräldrarna informeras under möte vad vi arbetat med, vad vi tänker göra, allt diskuteras.

Pedagogerna gör en utställning där de visar vad barnen lärt sig och hur man arbetar i förskolan för en hållbar utveckling.

5 Sammanfattning och slutdiskussion

5.1 Sammanfattning

Studiens resultat visar att alla respondenterna anser att natur- och miljöfrågorna är mycket intressanta och aktuella. Alla pedagogerna arbetar med detta tema, dock varierar aktiviteterna mellan förskolorna. Tre respondenter (F3, F4, F5) tänker att de inte arbetar speciellt med naturen och miljön men de anser att natur- och miljö arbete på förskolorna går hand i hand med andra viktiga teman. De tre andra (F1, F2, F6) respondenterna anser att de arbetar

mycket med detta. Dock visar studien att alla pedagogerna arbetar med natur- och miljöteman dagligen och utifrån årstid.

Min sammanfattning av respondenternas åsikter om vad barnen ska få i förskolan är följande: det är viktigt att barnen utvecklar kunskap om vanligt trä, blommor, växter, fåglar och djur. Det är angeläget att barnen få kunskap om skog, öken, land, luft och hur allt levande påverkar varandra. Barnen skapar kunskap om klimat, årstider och enkla kretslopp. De lär sig lämpliga delar av allemansrätten, hur man ska bete sig i skogen, vilka bär, blommor som går att plocka och vilka som är fridlysta. Barnen lär sig att spara råvaror, energi och vatten, sortera sopor. Barnen lär sig varför de ska vara rädda om miljön, om samspel och beroende i naturen

För att barnen kan förstå och se samband natur- och människor liv är det nödvändigt att använda naturtema i många olika sammanhang som är leken och samlingen, sagan och sånger, rim och ramsor och den skapande verksamheten. Barnen kan lättare fördjupa sin kunskap.

Undersökningen visar också att förskollärarna tycker att utomhusvistelse och

utomhusaktiviteter är centrala för barnens naturupplevelse och naturkunskapsutveckling. De

tror att utomhuspedagogik ökar barns förståelse för naturen och miljön, främjar barnens välbefinnande och allsidiga utveckling. Pedagogerna påpekar att förskolegården som

naturrum används för olika aktiviteter. Barnen observerar och forskar, leker och

experimenterar i naturen och med naturen anser alla respondenterna.

Naturen är en omvärld att utforska. Studien visar att nästan alla förskolorna har en naturkrets som kan vara förskolegården det närmaste uterummet, en park eller en skog, där barnen kan umgås, upptäcka, prova, öva, leka, upprepa, träna, experimentera med natur material som är sanden, pinnar, stenar, kastanjer, gräs, löv osv. Barnen har möjlighet att

observera olika tider på året och diskutera om vad som hänt i naturen sedan förra besöket.

Barnen samlar naturföremål (ex. frön, kottar) och samtala om dem. Allt dokumenteras, fotograferas. Barnen inspireras, fantiserar och målar, ritar, klipper och klistrar ett träd, en skog, et djur, en fågel osv. och gör fantasiföremål.

Naturen är en bra lekmiljö. Förskollärarna poängterar vikten av lek och anser att leken i naturen betyder väldigt mycket för förskolebarnens utveckling. Pedagogerna är överens att det är viktigaste är att det kopplas ihop barnens lek och utvecklingen. Respondenterna betonar också att förskolebarnen leker hela tiden och barnen lär sig genom lek dvs. att lek och lärande hör ihop och det är centralt på förskolorna. Undersökningen visar att de flesta pedagogerna anser att fri lek i naturen är viktigast. I den fria leken lär sig barnen det sociala samspelet, de tränar konfliktlösningar, utvecklar sin fantasi och naturkunskap. Naturen är bästa lekplats för fri leken anser alla pedagogerna. De är överens att genom lek i naturen är lättare och roligare för barnen att söka kunskap, genom lek lär barnen sig med glädje och naturen är bäst miljön för detta. Naturen stimulerar till springleken och till massor av fysiska aktiviteter. En lekplats som omges av skog ger mer fantasifull lek och det är viktigt att barnen få uppleva naturen med hela kroppen och alla sina sinnen, då förstår de bättre naturen anser alla respondenterna. Undersökningen visar att respondenterna stimulerar barnens lek, fantasi och kreativitet genom att erbjuda barnen mer buskar, träd och material som är brädor, grenar, pinar och kottar. Då kan barnen få använda sin fantasi och de gör leken som de vill.

Vidare visar studien att pedagogerna arbetar med naturtema i många olika

sammanhang som är på samlingen, sagostunden, i leken, sånger och fingerlekar som berör

temat, barnen kommer i kontakt med rim och ramsor om djur och skog och i den skapande verksamheten använder barnen olika naturmaterial. Alla pedagogerna arbetar med att barnen sjunger, läser ramsor samt berättar sagor om maskar, kretslopp och övrigt som hör naturen till. Barnen studerar olika årstidstecken och har temaarbeten kring olika årstider om vad som är speciellt för dem samt vad barnen kan upptäcka.

Respondenterna beskriver vad de jobbar med på förskolorna med miljöarbete och det inkluderar följande åtgärder: de samlar och sorterar papper, mjölkkartonger mm, använder inte engångsmaterial, återanvänder mycket material, släcker onödiga lampor och sparar på vatten. Barnen ofta ute i naturen och lär sig uppskatta och värna om den. Pedagogerna påminner barnen dagligen hur de beter sig i naturen, att man är rädd om allt levande. Pedagogerna lär barnen att man inget kastar skräp i naturen, och det händer ofta att barnen lägger märke till andras nedsmutsning och tar ofta upp och samlar skräpet i påsar för naturen

Alla respondenterna tycker att det är viktigt att vara goda förebilder och visar hur man beter sig i naturen, samt vara med upptäckande tillsammans med barnen då vuxna ser världen genom deras ögon.

5.2 Slutdiskussion

Huvudsyftet med min undersökning var att ta reda på hur natur och miljöfrågor kan bearbetas i förskola, vilken kunskap ska barnen tillägna sig när det gäller natur- och miljöfrågor i förskolan och på vilket sätt arbetar pedagoger med naturen och miljön i förskolan? Jag ville också ta reda på hur pedagogerna använder lek som arbetsmetod med temat natur och miljö.

Natur- och miljöfrågor är mycket aktuellt i vårt moderna samhället. Dagligen hör vi om miljöproblem. Härmed uppstår ett behov av att veta mer om naturen för att skydda naturen och stoppa miljöförstöringen. Därför är det mycket värdefullt att barn redan i tidig ålder upplever naturen och bli bekanta med naturen, där de själva bildar en del. Då kan vi få en bättre miljö i framtiden. För det miljö- och naturvårdsfrågor har stor betydelse i förskolans läroplan. Min studie visar att alla mina respondenter arbetar efter läroplanen och de är eniga att natur och miljö är ett aktuellt tema idag. Enligt läroplanen för förskolan:

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

(Lpfö-98 s.11)

Min studie visar att mina respondenter arbetar med tema natur och miljö året runt. De

använder och hittar olika arbetssätt, förmedlar kunskapen om naturen och miljön, låter barnen bekanta sig med naturen och skapar en nära relation till den. Respondenterna väcker barnens nyfikenhet och lust till utforskning, visar barnen samband mellan allt, lär barnen visa respekt och skydda naturen. Respondenterna strävar också att få barnen förutsättningar för att i vuxen ålder kunna påverka och ta ansvar för huvudsakliga frågor kring naturen och miljön.

Förskollärarna som jag intervjuade anser att barnen lär sig genom sina upplevelser. Genom naturupplevelser blir barnen miljömedvetna och får känslor för naturen och utvecklar sin förmåga att förstå sin omvärld. I förskolorna upptäcker barnen,

tillsammans med varandra och pedagogerna naturens olika fenomen genom att smaka, lukta, känna, lyssna, observera och jämföra. Vygotskij hävdar att detta leder till en rikare fantasi:

Ju mer ett barn har sett, hört och upplevt, ju mer det vet och har tillägnat sig, ju större mängd verklighetselement det besitter i sin erfarenhet, desto betydelsefullare och produktivare blir dess fantasi vid i övrigt lika förutsättningar.

(Vygotskij, 1995, s.20)

Undersökningen visar vidare att respondenterna skapar förutsättningar för att barnen skaffar sig erfarenheter och upplevelser som leder till tankar och diskussion kring olika händelser, vilket inspirerar till fortsatt upptäckarglädje. Pramling Samuelsson m.fl. (2005) påstår också att:

Pedagogerna skapar olika situationer omkring vilka barn kan tänka och tala. Att få barn att tänka, reflektera och utrycka sig, verbalt och på andra sätt.

(Pramling Samuelsson m.fl. 2005, s.58)

Mina respondenter tycker att få barnen att intressera sig för miljön genom att vistas i naturen är en förutsättning för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Hållbar utveckling är ett tvärvetenskapligt sätt att se på sin omgivning. Det innebär att man flyttar fokus från ekonomiska faktorer och kortsiktiga lösningar och istället tar utgångspunkt i naturen och människan och tar vara på jordens resurser på ett långsiktigt sätt. Vi måste förstå hur naturen och samhället med sina värderingar fungerar och hur ekonomin påverkar våra liv.

(Lundahl. 2008)

Alla pedagogerna som jag intervjuade är eniga att leka är ett bäst sätt att lära sig om naturen och barnen lär sig lättare och snabbare genom lek eller på ett lekfullt och roligt vis. Leken har stor betydelse för förskolebarnens utveckling och lärande. Det samma poängteras i

läroplanen:

Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande …

(Lpfö 1998, s.11, s.12) Under min undersökning förskollärarna poängterar också att det i utemiljön finns platser för olika slags lekar. De anser att genom lek i naturen och med naturen utvecklar och tränar barnen olika viktiga kompetenser, det kan säga motoriska, sociala, emotionella, intellektuella kompetenser. Genom lek uppmuntrar mina respondenter barnen för skapande arbete och samarbete med andra. Vygotskij understryker:

Det blir en viktig pedagogisk uppgift att agera inom denna utvecklingszon, stimulera barnen till aktivt samarbete med andra och ge dem hjälp och stöd för att klara av och behärska nya uppgifter.

Enligt Vygotskij (1995) är leken nödvändig för att utveckla det abstrakta tänkandet. Barnens lek återskapar det som de hört och sett från de vuxna. Barnets lek är en kreativ bearbetning av upplevda intryck (1995). Vidare anser Vygotskij att barnet i leken bearbetar det som det (han/hon) upplevt och skapar en ny verklighet av det.

Mina respondenter är överens att leken främjar fantasi och genom lek i naturen och med naturen utvecklas barnens fantasi och vidgas erfarenhet. Vygotskij bekräftar (1995):

Det uppstår ett dubbelt och ömsesidigt beroende mellan fantasin och erfarenheten. Ju rikare erfarenheter är, desto mer material förfogar hennes fantasi över. Ju rikare erfarenheterna är, desto rikare blir också fantasin vid i övrigt lika förutsättningar. Det är nödvändigt att vidga barnets erfarenheter om vi vill skapa en tillräckligt stadig grund för dess skapande verksamheter.

(Vygotskij, 1995, s.19/22)

Mina pedagoger håller med Vygotskij att barnen är kreativa personer som experimenterar och utvecklar det som finns. Vygotskij påstår:

Små barn är nyfikna och aktiva utforskare som är inriktade på att lära sig och upptäcka nya principer.

(Evenshaug m.fl. 2001, s.136)

Min studie visar att det krävsdet engagerande vuxna runt barnets utveckling. Vuxna som har ansvar om, vad och hur barn utvecklas. Evenshaug m.fl. (2001) försäkrar:

Ett dialogiskt samarbete mellan barnen och en annan människa, en kompetent vägledare som både som modell och via verbala instruktioner visar barnen hur de ska utföra en viss handling.

(s.136)

Jag tycker också att det krävs att man som förskollärare har både intresse och kunskaper i natur- och miljöämne och det är också nödvändigt att de andra pedagogerna i arbetslaget vill arbeta mer med natur- och miljöfrågor.

Slutsatsen av mitt arbete är att pedagogerna arbetar mycket med natur- och miljöfrågor och de ger barnen breda kunskaper inom detta tema, dock varieras arbetssätt.

Jag har läst mycket om tema natur och miljö för förskolebarn. Forskare har skrivit mycket intressanta, praktiska och nyttiga information som jag kan använda i mitt arbete i framtiden. Jag har bara beskrivit i mitt arbete några av dem. Jag tror att genom kvalitativa intervjuer som jag valde som arbetsmetod har jag fått nödvändig kunskap och informationer av mina

respondenter. Efter litteraturbearbetningen och intervjuerna har jag fått också djupare förståelse om natur- och miljöfrågor och lekens betydelse för barns utveckling.

Jag känner att mitt arbete har berikat mig, gett mig underlägg och nya idéer för mitt kommande yrke som förskollärare. Natur- och miljöfrågor är ett område som måste utforskas

och utvecklas mer i den framtida förskolan. Hur kommer vår miljö förändras vidare? Hur kan vi förbättra omgivningen? Hur kan vi påverka? Det är viktigt att gå vidare och söka svar. Det ger många möjligheter för framtiden.

Referenser:

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Granberg, Ann (2004). Småbarnslek - en livsnödvändighet. Stockholm: Liber AB. Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse. Stockholm: Liber AB.

Jancke, Harriet (1993). Att arbeta med sexåringar. Stockholm: Liber Utbildning AB. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget AB.

Johansson, Stina (2004). Bland stubbar och kottar – med barnen i mulleskogen. Books-on-Demand, Visby.

Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund Studentlitteratur.

Lundahl, Maja (2008). Nätverk om undervisning för hållbar utveckling. Malmö högskola.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2005). Det lekande lärande barnet. Stockholm: Liber AB.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Doverborg, Elisabet, Qvarsell, Birgitta (1987). Inlärning och

utveckling. Barnet, förskolan och skolan. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja(1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

SOU 2004:104. Att lära för hållbar utveckling. Stockholm: Fritzes. 2004. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplaner för förskolan. Stockholm: Fritzes.

Vigotskij, Lev Semönovic (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB.

Bilaga 1

Intervjufrågor

Bakgrund

1. Vilken utbildning har Du?

2. Hur många år har Du arbetat i yrket?

Nutiden

1. Vad tänker Du om miljö- och natur frågor för förskolebarn? 2. Arbetar Du (Ni) med tema “Naturen” med barnen?

3. Vad är det som barn ska lära sig om natur och miljö frågor?

4. Vad skall barnen skapa kunskaper om naturen och miljö? Vad ska barn lära sig? 5. Vad ska de (barn) lära sig (under en termin, ett år)?

6. Hur arbetar Du med natur- och miljöfrågor med barn?

7. Hur skapar Du miljö för barnen för att skapa förståelse om miljö och natur? 8. På vilket sätt arbetar Du med natur och miljöfrågor i förskolan?

9. Vad tänker Du om lekens betydelse för förskolebarn?

10. Vilken betydelse har lek för barns naturupplevelse (naturintresse)? 11. Hur använder Du lek som metod för att upptäcka naturen?

Framtiden