Sammanfattning och slutsats

Vi har i denna studie velat lyfta fram omsorgens betydelse, utifrån tanken att den har en otydlig och ovetenskaplig roll i förskolans verksamhet. Utifrån studiens teoretiska grund samt den tidigare forskningen som har gjorts kring omsorgens betydelse och mening i förskolan, har vi fått stöd i vår analys av förskollärares berättelser om hur omsorgen ser ut i deras arbete med barnen.

Enligt Noddings (2012a) så bör alla som arbetar i förskolan utgå ifrån ett omsorgsetiskt perspektiv. För att detta ska kunna uppstå krävs det nära och genuina relationer mellan förskollärare och barn. Analysen visar att förskollärarna har ett omsorgsetiskt förhåll- ningssätt gentemot barnen, till exempel så lyfter de vikten av att se till och respektera varje barn som en individ. Men också att de hjälper barnen att förstå och ta hand om varandra. Enligt Noddings (ibid.) är det viktigt att den vuxne kan vara en förebild när det gäller hur vi ska bemöta varandra. Den synen delar även Foss (2009) som i sin avhandling studerat hur pedagoger bemöter barns gråt i olika situationer. Enligt Foss så bör ett om- sorgsfullt bemötande av barn vara grunden för ett etiskt förhållningssätt (ibid.).

Noddings (2012b) menar också att det omsorgsetiska arbetet måste prioriteras i förskolan. För att detta ska kunna ske krävs vissa förutsättningar i verksamheten, till exempel färre barn i barngrupperna så att förskollärarna kan ägna mer tid åt varje barn. Respondenterna ser de stora barngrupperna, tidsbristen samt det faktum att det saknas utbildade vikarier som faktorer som gör det svårt att etablera, bevara och uppmuntra omsorgsetiska relat- ioner med barnen. Enligt Colnerud (2006) så lyfter Noddings inte den här typen av pro- blematik som lärare ställs inför. Vi delar Colneruds uppfattning i att Noddings inte kom- mer med några förslag på hur lärares förutsättningar för att arbeta omsorgsetiskt ska för- bättras.

Studiens resultat visar att respondenterna anser att omsorgen är grundläggande för att skapa trygghet hos barnen och att inget lärande kan ske utan den. Resultaten visar även att förskollärarna arbetar med omsorgen men att det inte är något som de dokumenterar. Att detta inte sker kan bero på att lärandet är det som prioriteras i styrdokumenten samt från ledningen. Detta var även något som forskarna Löfdahl och Folke-Fichtelius (2014) kunde se i sin studie kring förskollärares dokumentation om omsorgen om barnen. Vi

anser att omsorgens betydelse i det systematiska kvalitetsarbetet behöver lyftas för att få en starkare ställning i förskolan. Detta efterlyser även respondenterna och påpekar att det behövs direktiv från ledningen för att det ska ske. Den slutsats vi kan dra av dessa resultat är att ett förtydligande kring omsorgen i styrdokumenten är det som krävs för att den ska få sin rättmätiga position i förskolans verksamhet.

Att lärandet har fått en mer betydande roll än omsorgen ser vi som problematiskt. Det stämmer överens med Halldéns (2007) beskrivning av förändringen av omsorgens värde inom förskolan. Hon anser att omsorgen är underordnat lärandet vilket kan bero på att den inte problematiseras. Halldén tar ställning för omsorgens betydelse och menar att det finns behov av ett omsorgsbegrepp som är skilt från lärandet. Vitsen med att skilja ut omsorgsbegreppet och inte låta det försvinna i lärandebegreppet är för att kunna belysa samt se dess speciella roll och på så vis bli ämne för reflektioner (ibid.).

Den andra slutsatsen som vi kan dra från våra resultat är att det saknas relevanta diskuss- ioner kring omsorgsbegreppet utifrån den betydelse som våra respondenter anser att den har. En anledning till att detta är fallet kan bero på “den mycket starka ställning som omsorgen har haft inom förskolan gör att den utgör en självklarhet och inte något man tycker sig behöva lyfta fram” (Halldén 2007). Det är möjligtvis det som är faran i dagens förskola, att omsorgen finns där men tas för given och därmed osynliggörs.

Johansson och Pramling Samuelsson (2001) menar att omsorg och lärande bör utgöra en helhet i det pedagogiska arbetet med barnen på förskolan. Utan omsorg kan inget lärande ske och lärandet är en del av omsorgen om barnen. Respondenterna i den här studien skiljer inte på dessa begrepp utan anser att de är bundna till varandra. Vi menar dock att på grund av att omsorgen inte dokumenteras så kan den inte heller ses som likvärdig lärandet och därför inte verkar på samma villkor.

Respondenterna framhåller att likställdhet mellan begreppen omsorg och lärande inte kan hända förrän omsorgen får en tydligare plats i det systematiska kvalitetsarbetet. Hur det ska ske kan förhoppningsvis den kommande reviderade läroplanen visa oss. Vår förhopp- ning är att omsorgen kan lyftas till den vetenskapliga nivå som den förtjänar. Det skulle också kunna leda till tydligare direktiv på hur omsorgen om barn ska dokumenteras i förskolan. Detta är även något som de intervjuade förskollärarna efterlyser.

Vi anser att vår studie har betydelse för vårt yrke som förskollärare. Det med anledning av att det är av stor vikt att barn på förskolan bemöts med omsorg, för deras utveckling och välmående. I styrdokumenten så prioriteras lärandet medan vi ser att omsorgen får ta ett steg tillbaka. Meningen med vår studie var att skapa en medvetenhet och förståelse för omsorgens betydelse. Både under och efter intervjuerna så påpekade respondenterna att vi satte igång tankar och funderingar kring hur de arbetade och förhöll sig till omsorgen på deras respektive avdelningar. De uttryckte att de framöver skulle prata om omsorg på sina arbetslagsreflektioner. Utifrån den positiva responsen från våra respondenter så tol- kar vi att vår studie är av relevans för förskollärare som arbetar i förskolan.