Genom vår undersökning framkom att de intervjuade pedagogerna precis som Krantz & Persson (2001), Malmgren (1996), Nilsson (2007) och Rosenqvist (2006) förespråkar de den ämnesövergripande arbetsmetoden. Tillsammans kan de se många postiva resultat av arbetsmetoden så som ett lustfyllt lärande och en ökad lust och motivation hos eleverna. Genom lust och motivation skapas engagerande och kunskapssökande elever. De visar ett större intresse för skolarbetet och inlärningen blir effektivare (Vygotskij, 2001). De belyser även hur den varierande undervisningen gynnar elevernas olika inlärningsstilar. Pedagogerna menade att genom att eleverna får lära både praktiskt och teoretiskt stimuleras flera sinnen och kunskapen når fler elever. Liksom Pramling Samuelsson & Sheridan (1999) lyfte de intervjuade pedagogerna vikten av att eleverna får lära i ett sammanhang som den främsta anledningen till varför de förespråkar den ämnesövergripande undervisningen. Pedagogerna menade att genom helhetstänkandet kunde eleverna lättare förstå sammanhang, vilket resulterade i en ökad lust och motivation. Genom att lärandet inte skildes från sammanhanget och ämnena inte är uppdelade gynnades inlärningen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de fördelar som pedagogerna tillsammans med Krantz & Persson (2001) ser i den ämnesövergripande undervisningen går hand i hand med studiens teoretiska utgångspunkt, att lusten och motivationen samt lärandet gynnas av den ämnesövergripande undervsiningen. Det råder dock delade meningar bland pedagogerna om samspelets betydelse för den ämnesövergripande undervisningen. Precis som Vygotskij (2001) och Dewey (2004) belyste samtliga pedagoger vikten av att eleverna får lära av varandra och med varandra. Det var dock inte eniga på hur vida samspelet var karakteristisk för den ämnesövergripande undervisningen. Fyra av de sex pedagogerna menade att samspelssituationer där eleverna lär av varandra krävdes oavsett om man drev en traditionell undervisning eller en ämnesövergripande. Övriga två pedagoger framhöll att de varierande undervisningsmetoderna som den ämnesövergripande undervisningen medförde bidrog till att eleverna fick arbeta i olika gruppkonstelationer, men även att lärandemiljön underlättade elevernas samspela.
teman. I analysen avslöjas att några av pedagogernas helhetstänk brister när det kommer till ämnet matematik. I stöd av vår studie menar vi att den ämnesövergripande undervisning gynnar elevers inlärning och hoppas att det sker en förändring på pedagogers syn på inlärning i och med den nya läroplanen Lgr11.
Under arbetets gång har vi blivit medvetna om både fördelarna och nackdelarna med att arbeta på detta sätt, men anser att fördelarna är betydligt fler och överträffar nackdelarna. Arbetet har inte bara resulterat i en djupare förståelse för ämnesövergripande undervisning och vikten av ett produktivt samarbete kollegor emellan, utan även gett oss insikt om hur man på ett lustfyllt sätt kan arbeta för att få engagerade och kunskapssökande elever.
7.1 Metoddiskussion och kritisk reflektion
Vi anser att vårt val att göra kvalitativa intervjuer har främjat vårt syfte och frågeställningar. De kvalitativa intervjuerna gav respondenterna utrymme i sina svar och medförde att vi kunde ställa följdfrågor (Kvale, 1997). De två hjälpmedel som vi använde oss av under intervjuerna var en intervjuguide samt en diktafon som vi anser har bidragit till att vi fick en god struktur på vår empiri. Vi höll oss till intervjuguiden men var flexibla med våra frågor under intervjun. Det resulterade i ett avspänt samtal mellan oss och pedagogen. Diktafonen gjorde att vi blev mer delaktiga under intervjun än om vi hade antecknat, men bidrog även till att vi blev mer medvetna om vårt eget agerande i intervjusituationen (Trost, 2010). Trots att transkriberingen av intervjuerna var väldigt tidskrävande anser vi att det lämpade sig bra för vår studie och gav oss en överblick över vår insamlade empiri. Att vi hade transkriberat materialet var till stor hjälp när vi senare skulle presentera vår empiri. Genom att tillföra observationer till vår metod hade vi kunnat få ytterligare ett perspektiv på studien vilket kunde ha bidragit till ett ökat djup. Genom att vi har varit två skribenter har detta lett till att vi har kunnat bolla idéer med varandra, diskuterat ämnet och genomförandet på ett kritiskt sätt och haft givande samtal angående vår studie.
Resan till målet har inte alltid varit helt rak och vi har stött på en del hinder under arbetets gång. Vårt mål var att få åtta intervjuer, men på grund av dålig respons från pedagoger blev det endast sex stycken. Vi hade hoppats på ett större intresse från pedagoger och rektorer på skolorna. Ett annat problem som uppstod var under sökandet av litteratur. Bristen på tidigare
forskning samt internationella artiklar har bidragit till färre infallsvinklar än vad vi hoppats på.
Under arbetets gång har vi diskuterat nya infallsvinklar på hur man skulle kunna utveckla studien. Som vidare forskning hade det varit intressant att även intervjua pedagoger som inte arbetade ämnesövergripande, vilket hade tillfört en mer rättvis bild av hur pedagoger i allmänhet ser på ämnesövergripande undervisning. Här hade det varit intressant och se vilka skillnader som finns mellan eleverna i de olika undervisningsmetoderna. Det hade även varit intressant att få ett elevperspektiv på studien. Genom att utgå ifrån elevernas åsikter om denna arbetsmetod hade vi fått en insikt i vad som eleverna anser är viktigast och vad de menar gynnar deras lust och motivation, samspel och lärande mest. Här hade vi även fått en bild av hur elever med behov av särskilt stöd påverkas av den ämnesövergripande undersviningen.
I och med att den nya läroplanen, Lgr 11, nyligen införts har studien medfört diskussioner om hur den kommer att påverka pedagogers undervisning. I läroplanen står det att eleven ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande och att de olika ämnesområdena ska samordnas för att eleverna ska få en helhetssyn över olika kunskapsområde (Lgr11). Det hade därför varit intressant att undersöka hur den nya läroplanen har förändrat eller kommer att förändra pedagogers undervisning.
Referenslista
Litteratur
Davidson, Bo & Patel, Runa (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Dewey, John (2004) Individ, skola och samhälle. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson Ingrid (1993) Temaarbete: lärarens metodik
och barnens förståelse. Stockholm: Liber utbildning
Egidius, Henry (2003) Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Eriksson, Solveig (1989) Fantasi i temaarbetet. Stockholm: Socialstyr. Utbildningsförlaget
Friberg Vera & Lindgren Cecilia (2007) Tillsammans mot nya mål: en inspirations- och
instruktionsbok om ämnesövergripande projekt i grundskolan. Hestra: Isaberg Förlag
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997) Forskningmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Krantz, Johan & Persson, Pelle (2001) Sex, godis & mobiltelefoner: pedagogik underifrån. Lund: Moped
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lindqvist, Gunilla (1999) Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) Skolverket
Malmer, Gudrun (2002) Bra matematik för alla: nödvändig för elever med
inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur
Malmgren, Lars-Göran (1996) Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur
Norell, Jan-Olof (2008) Från fakta till förmåga. Stockholm: Hallgren & Fallgren
Partanen, Petri (2007) Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier Utbildning AB
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999) Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur
Rienecker, Lotte & Stray Jorgensen Peter (2008) Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber Rosenqvist, Mia Maria (2006) Lek och skolämnen i en ny lärarroll. Uddevalla: Nordstedts Akademiska Förlag
Säljö, Roger (2010) Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Trost, Jan (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Vygotskij S Lev (2006) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB
Vygotskij S Lev (översättning: Öberg Lindsten, Kajsa) (2001) Tänkande och språket. Göteborg: Daidalos
Widerberg, Karin (2002) Kvalitativ forskning in praktiken. Lund: Studentlitteratur
Williams, Pia (2006) När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. Stockholm: Liber
Österlind, Karolina (2006) Begreppsbildning i ämnesövergripande och undersökande
arbetssätt. Stockholm: Pedagogiska institutionen Stockholms universitet
Elektronisk källa
Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig