Sammanfattning och slutsatser 38

Anser våra informanter att de är förberedda för att motarbeta elektronisk mobbning? Vår slutsats genom den här undersökningen är att de generellt sett inte anser sig vara det.

Med nya tekniker följer nya möjligheter, men också nya problem. Elektronisk mobbning är ett problem som uppkommit genom den digitala revolutionen. Genom elektronisk mobbning kan mobbaren nu hålla sig anonym och osynlig för alla utom den som blir mobbad. Den som blir mobbad vet också vanligtvis vem det är som mobbar den men det är väldigt svårt att bevisa det då det oftast inte finns vittnen till övergreppet eftersom det inte inträffar fysiskt, ”face to face”. De skolor som arbetar efter ett specifikt antimobbningsprogram är inriktade mot just fysisk mobbning och är inte förberedda att motarbeta elektronisk mobbning. antimobbningsprogrammen tar inte upp

fenomenet, med undantag för Olweus metod, och pedagogernas kunskap och insyn i den digitala världen är minimal. De pedagoger vi intervjuat anser själva att fortbildning är på sin plats och att alla pedagoger över lag måste bli bättre.

När utvecklingen går framåt skapas vanligtvis också nya lagar och regler för att reglera den nya utvecklingen. Det finns lagar och regler som förbinder skolorna att utreda och agera mot mobbning, vilket de följer bra. I fallet med elektronisk mobbning har det dock visat sig vara mer diffust. Våra informanter är överlag oklara över skolans juridiska ansvar efter skoltid. Även Skolverket svarar svävande när frågan kommer upp. Man vet inte riktigt hur man ska ställa sig till det. Istället bedömer man olika från fall till fall. Detta trots att det finns en barn- och elevskyddslag från 2006 som säger att skolan har en utredningsskyldighet och en åtgärdsskyldighet när ett barn eller en elev känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier. Detta gäller även texter och bilder (där ingår sms, mms, msn och meddelanden på olika sajter). Endast en pedagog (FR1) av alla utfrågade tog upp den ovan nämnda lagen när vi gjorde våra intervjuer.

Det är viktigt att både organisationerna bakom antimobbningsprogrammen och skolorna som använder dem tar elektronisk mobbning på allvar och uppdaterar sig för att kunna motarbeta den och utvärderar sina antimobbningsprogram kontinuerligt. För att skolan effektivt ska kunna agera och upprätta åtgärder måste också det juridiska ansvaret klargöras mer specifikt och gå ut till lärarkåren och skolorna. Det är viktigt att pedagogerna på skolorna sätter sig in i den digitala värld som nästan alla unga idag lever i. De måste lära sig känna igen mönster, språket de unga använder sig av och vilka forum som är mest frekvent använda.

5 Diskussion och kritisk reflektion

Vi har uppnått syftet med att göra en kvalitativ undersökning av elektronisk mobbning på skolor som arbetar efter ett specifikt program mot mobbning. Arbetet med denna undersökning har gett oss djupare förståelse och mer kunskap om hur skolor med antimobbningsprogram arbetar mot elektronisk mobbning. Vi har också dragit slutsatsen att skolorna generellt sett inte är förberedda att motarbeta elektronisk mobbning och att lärares kunskaper i ämnet överlag är bristfälliga.

Vi är tillfredsställda med upplägget på studien och tycker att både vårt val av metod och tillvägagångssätt för insamling av empirin fyllde sina funktioner. Vår grundtanke var att intervjua åtta pedagoger på åtta olika skolor. Vi fick dock avslag från flertalet skolor som ansåg att det inte existerade någon elektronisk mobbning på deras skola, vilket bara stärker våra slutsatser ytterligare. Ett antal skolor svarade inte alls på vår förfrågan så i slutändan fann vi oss ha fem intervjuer. Vi är dock nöjda med dessa då vi fick in det material vi behövde. Ur en kritisk synvinkel kan man tycka att vi skulle ha sökt intervjuer tidigare men vi började sökandet innan arbetet med vår undersökning egentligen börjat, och det är en kvalitativ undersökning så vår undersökning stod och föll inte på antalet intervjuer. Tidsramen har också fungerat bra och det var en stor fördel att vi har arbetat tillsammans tidigare då vi vet hur den andra arbetar. Vi kompletterar varandra bra, arbetsfördelningen har varit jämn och vi har båda tagit vårt ansvar och drivit på varandra när det har behövts.

Vi har undersökt det vi satt oss för att undersöka och om vi hade valt att göra om undersökningen tror vi att vi hade fått ett liknande resultat, om inte ännu starkare då elektronisk mobbning enligt vår uppfattning verkar ökar hela tiden. Denna undersökning är gjord på fem specifika skolor och det går inte att generalisera resultatet på alla skolor då antimobbningsprogrammen uppmanar skolorna att göra programmen till sina ”egna” vilket kan innebära att andra skolor har åtgärder för elektronisk mobbning.

Under tiden vi gjorde denna undersökning fick vi flera funderingar och idéer på hur vi skulle kunna gå vidare med denna forskning och vad mer som skulle kunna undersökas. Till exempel skulle vi kunna fråga eleverna på dessa specifika skolor vad de tycker om

antimobbningsprogrammen på deras skola. Det skulle vara intressant att se vad eleverna anser skulle kunna göras för att motarbeta elektronisk mobbning och hur de olika åtgärderna skulle kunna se ut. Vidare forskning skulle också kunna vara att undersöka vad just organisationerna bakom antimobbningsprogrammen gör för att följa med i utvecklingen och vad de gör för att motarbeta elektronisk mobbning.

Referenslista

Litteratur

Abrahamsson, Bengt & Andersen, Jon Aarum (2005). Organisation: Att beskriva och förstå organisationer. Stockholm: Liber.

Abrahamsson, Bengt (1989). Organisationsteori. Lund: Studentlitteratur.

Albinsson, Per (1998). Den lärande organisationen - från vision till verklighet. Jönköping: Brain Books.

Bauman, Zygmunt (2004). Auschwitz och det moderna samhället. Göteborg: Daidalos.

Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson Björn, Lindberg Odd, Flygare Erik, Daneback Kristian (2002). Skolan – en arena för mobbning. Kalmar: Liber.

Fors, Zelma (1994). Makt maktlöshet mobbning. Stockholm: Liber.

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskap till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Hernwall, Patrik (2003). barn@com - att växa upp i det nya mediasamhället. Stockholm: HLS Förlag.

Holm, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Höistad, Gunnar (1994). Mobbning- En bok om att förebygga, upptäcka och stoppas mobbning. Södertälje: Fingraf.

Larsson, Eva (2000). Mobbad? Det har vi inte märkt! Stockholm: Liber AB.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, Utbildningsdepartementet (2006). Stockholm och CE Fritzes AB.

Pikas, Anatol (1998). Gemensamt Bekymmer Metoden. Handbok för ett paradigmskifte i behandling av skolmobbning. Uppsala: AMA.

Pikas, Anatol (1987). Så bekämpar vi mobbning i skolan. Uppsala: AMA.

Olin, Fredrik (2003). Digital mobbning – trakasserier bland ungdomar via Internet och SMS. D-uppsats, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet.

Olweus, Dan (1991). Mobbning i skolan, Vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber.

Olweus, Dan (1999). Mobbning bland barn och ungdomar- För Föräldrar. Stockholm: Berlings Skogs.

Olweus, Dan & Limber (1999). Blueprints for Violence Prevention. University of Colorado: Center for the study and prevention of violence.

Orlenius, Kennert (2001). Värdegrunden – Finns den?. Hässelby: Runa Förlag.

Shariff, Shaheen (2008). Cyber-bullying: Issues and solutions for the school, the classroom and the home. Oxon: Routledge.

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Finland: Nordstedts Akademiska förlag.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Tapscott, Don (1998). Growing up digital – The rise of the net generation. New York: McGraw-Hill.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Skolverket.

Ziehe, Thomas (1992). Kulturanalyser: ungdom, utbildning, modernitet. Stockholm/Skåne: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Internetkällor

Beckman, Vanna (03/2003). Mobbning är ett övergrepp, inte en konflikt. Tillgänglig 2008-11-03

http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=143&module_instance=12 Friends 2008-11-03. Om Friends. Tillgänglig 2008-11-03.

http://www.friends.se/?id=1225

Gröndahl, Peter (11/2008). Upplysningstjänsten vid Skolverket. (Elektronisk mail) Stockholm.

Eva Pethrus (2006). Vem går rastvakt på den virtuella skolgården? - en ögonblicksbild av nätmobbning på svenska grundskolor. Tillgänlig 2008-11-03.

http://www.surfalugnt.se/p12309/files/Microsofts_rapport_om_n_tmobbning-2006.pdf

Smeds, Mia (2007-04-07). Barn och unga mobbas elektroniskt – anförtror sig åt kompisarna. Tillgänglig 2008-11-03.

http://www.folkhalsan.fi/default.asp?path=28;32;38;90;85;11469

Skolinspektionen (2006). barn- och elevskyddslagen. Tillgänglig 2008-12-14,