Pedagogerna visar upp en syn på barnen som kompetenta. Avdelningarna tolkar inflytande olika. På Saltkråkan handlar inflytande till stor del om att barnen får avgöra vilka aktiviteter de ska delta i medan barnen på Bullerbyn ska delta i aktiviteterna och få inflytande över aktiviteternas innehåll. Även synen på ansvar skiljer sig åt mellan avdelningarna. På Bul- lerbyn så lämnar pedagogerna inte ett lika stort ansvar till barnen vad det gäller omsorg, fostran och lärande. Barnen där får ett visst inflytande över omsorgsbiten t.ex. genom att pedagogerna förhandlar med barnen om vad de ska äta. Pedagogerna tycker att de får ta ett stort ansvar för fostran av barnen och pedagogerna anser att de har ansvaret att se till så att barnen deltar i de planerade aktiviteterna. Barnen får ett stort inflytande genom projektarbe- ten men pedagogerna anpassar sig inte efter vad barnen vill göra ifall de inte vill vara med i projektarbetena och frågan är ifall alla barn är lika aktiva och på så sätt får inflytande i des- sa.
Avdelningarna kombinerar alltså barninflytande med sitt ansvar för omsorg, fostran och lärande på olika sätt. Överlag verkar pedagogerna eniga i arbetslagen och de sätter upp ge- mensamma ramar för barns inflytande. Barnen får inflytande så länge det inte går utöver dessa ramar. På Saltkråkan består dessa ramar framförallt av att barnen sysselsätter sig med varierande aktiviteter och inte ägnar sig åt sådant som är till någon fara för barnet självt eller andra. Aktiviteter planeras där pedagogerna försöker fånga upp barnens intressen och ta med i planeringen av aktiviteter. Barnen erbjuds att delta i dessa aktiviteter men anses kompetenta nog att själva ta ansvaret för att delta eller inte.
Pedagogerna på båda avdelningarna beskriver ett pendlande mellan barnperspektiv och barns perspektiv. Att hitta en balans är ett dilemma för flera av pedagogerna och en viss osäkerhet finns. De pedagoger som belyser reflektionstid kring barninflytande som viktigt
36
är också de som upplevs som säkra på hur de löser dilemmat med att ge barn inflytande och samtidigt ta sitt ansvar som pedagog.
Ett intressant resultat som studien visar är att avdelningen som anser att barnen har det fritt hemma lämnar över ett mindre ansvar till barnen medan avdelningen som anser att barnen inte får så mycket inflytande hemma, lämnar över ett större ansvar till barnen. Som slutsats kan jag konstatera att barnen på båda avdelningarna får enligt pedagogerna mycket inflytande även om inflytandet ser olika ut på avdelningarna. Kanske har diskursen om det kompetenta barnet slagit igenom starkt för mina funderingar kring att barnen på den Reggio Emilia inspirerade avdelningen skulle ha mer inflytande stämmer inte. Studien har gett värdefulla idéer om hur arbetet med barns inflytande kan gå till och hur inflytandet kan kombineras med pedagogers ansvar. Reflektionstid inom arbetslaget anses viktigt men ver- kar inte vara avgörande ifall barn får inflytande eller inte. Men en lyhördhet inför vad barn uttrycker är förutsättning för att ge barn inflytande.
37
6 Diskussion och kritisk reflektion
Jag är glad att jag började i god tid med att bestämma tid för intervjuer. Personalbrist har förekommit på förskolorna och en del ombokningar av intervjutider har skett men pedago- gerna från två avdelningar har ändå ställt upp på att bli intervjuade. Pedagogerna har liksom jag tyckt att det var ett intressant ämne att reflektera kring. Jag lyckades dock bara få tid för att intervjua pedagoger från två förskolor som båda har dokumentation som arbetsmetod. Det hade varit intressant att se hur pedagogerna resonerar kring barninflytande på en för- skola där de inte arbetar med dokumentation. Jag anser ändå att min undersökning visar att avdelningar kan arbeta väldigt olika med barninflytande.
Jag tycker att min undersökning har gett en djupare förståelse för hur pedagoger resone- rar kring barninflytande, vilket var syftet med min undersökning. Användningen av dikta- fon har hjälpt mig mycket vid empiriinsamlingen. Hade jag använt mig av anteckningar hade jag haft svårt att hinna med allt de sa. Vid intervjuerna på Bullerbyn har pedagogerna pratat mer än de gjort på Saltkråkan. Detta har medfört att intervjuerna med dem tagit läng- re tid och jag har fått mer resonemang ifrån dem. Jag kan också se att min oerfarenhet som intervjuare medverkat till detta. Att jag inte ställt tillräckligt med följdfrågor har lett till att empiriinsamlingen till viss grad berott på hur mycket pedagogerna berättat självmant. För vidare forskning tycker jag att det hade varit intressant att studera hur barn uppfattar projektarbeten eftersom de beskrivs väldigt positivt i Reggio Emilia inspirerad litteratur och av pedagogerna på Bullerbyn.
38
Referenslista
Arnér, Elisabeth (2006). Barns inflytande i förskolan – problem eller möjlighet för de vux-
na? En studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. Örebro: Örebro Universitet.
Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2002). Från kvalitet till meningsskapande,
postmoderna perspektiv- exempel förskolan. Stockholm: HLS förlag.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Gedin, Marika & Sjöblom, Yvonne (1995). Från Fröbels gåvor till Reggios regnbåge: (om
alternativ före skolan). Stockholm: Bonniers utbildning.
Hougaard, Bent (2004). Curlingföräldrar och servicebarn, en handbok i barnuppfostran. Stockholm: Prisma.
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några
perspektiv. Stockholm: Liber.
Johansson, Thomas (2007). Experthysteri, kompetenta barn, curlingföräldrar och super-
nannies. Stockholm: Atlas.
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. 1. Uppl. Stockholm: Liber.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Project Zero (2006). Att göra lärande synligt. Barns lärande- individuellt och i grupp. Stockholm: HLS förlag.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., (rev) uppl. Lund: Studentlitteratur.
39
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi, utveckling i en förändrad värld. 2. Uppl. Häs- selby: Runa.
Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2009). Child Perspec-
tives and Children´s Perspectives in Theory and Practice. Dordrecht: Springer.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Stu- dentlitteratur.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Wallin, Karin (1996). Reggio Emilia och de hundra språken. Stockholm: Liber utbildning. Wennerholm Juslin, Pia & Bremberg, Sven (2004) När barn och ungdomar får bestämma
påverkas hälsan. En systematisk forskningsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinsti-
tut.
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.
Elektroniska referenser
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Barns perspektiv och barnperspek-
tiv i pedagogisk forskning och praxis. Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig
2010-10-01, http://www.ped.gu.se/biorn/barnperspektiv/1.ingress.pdf
Lyon, Susan & Donahue, David M (2009). Reggio-inspired professional development in a
diverse urban public school: cases of what is possible, Teacher Development, 13:2. Till-
gänglig 2010-05-12, http:77dx.doi.org/10.1080/13664530902860499
Persson, Lars (2010). Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedago-
gers arbete i förskola och skola. Lund: Lunds Universitet. Tillgänglig 2010-10-01,
http://libris.kb.se/bib/11803956
Pramling, Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2001) (Elektronisk resurs). Children´s
Conceptions of Participation and Influence in pre-school: a perspective on pedagogical quality. Contemporary Issues in Early Childhoods, Volume 2, Number 2, 2001.
40
http://www.wwwords.co.uk/pdf/validate.asp?j=ciec&vol=2&issue=2&year=2001&articl e=Sheridan_CIEC_2_2
Skolverket (2006). Barnkonventionen. Tillgänglig 2010-10-01 på: http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=44
Skolverket (2006). Läroplanen för förskola, Lpfö 98. Tillgänglig 2010-10-01 på
http://www.skolverket.se/sb/d/468#paragraphAnchor0
Vetenskapsrådets regler och riktlinjer för forskning. Tillgängligt 2010-05-09 på
41
Bilaga 1Intervjuguide
Hur ser din bakgrund ut: ålder, utbildning, erfarenhet, specialutbildning? Hur vill du beskriva ditt uppdrag som förskollärare/barnskötare?
Kan du berätta om din syn på barn?
Vill du beskriva hur ni planerar vardagen på avdelningen utifrån vad barn får/inte får inflytande över?
Vad anser du att barn bör och kan ha inflytande över? Möjliga följdfrågor: Hur har du kommit fram till denna insikt, varför är det viktigt för barn att få inflytande om just det?
Vad anser du att barn inte bör eller kan ha inflytande över?
Finns det situationer där vad du anser att ditt uppdrag som ansvarig för omsorg, fostran och lärande enligt styrdokumenten och barns rätt till inflytande kan krocka med varandra?
Skulle du vilja att barnen på avdelningen får mer eller mindre inflytande än vad de får nu? Möjliga följdfrågor: Vad är det som hindrar/bidrar till att barns möjligheter till inflytande ser ut som de gör i er verksamhet?
Är du och dina kollegor eniga om vad barn ska få inflytande över? Möjliga följdfrå- gor: Hur har ni kommit fram till detta?
42
Bilaga 2 Brev till de intervjuade
Hej!
Jag heter Veronica Palmgren och är student på Malmö Högskola. Jag skriver just nu mitt examensarbete som handlar om barns möjligheter till inflytande på förskolor. Det skulle vara av väldigt stor hjälp för mig ifall ni vill medverka i min studie. Barns möjligheter till inflytande är också ett viktigt ämne att belysa då det finns en osäkerhet hos pedagoger kring hur detta inflytande ska se ut.
Den metod jag kommer att använda för att samla in information är enskilda intervjuer med de pedagoger som vill delta. Om ni känner er bekväma med det kommer jag att spela in dessa intervjuer med diktafon. Jag kommer att använda fingerade namn och göra mitt yt- tersta för att det inte ska gå att identifiera varken er eller förskolan. Examensarbetet kom- mer att publiceras på nätet när det är färdigt, men ni kan när som helst fram tills dess avbry- ta er medverkan. Allt insamlat material kommer att förstöras efter att arbetet är färdigt. Har ni några frågor nu eller senare så hör gärna av er.
Med vänliga hälsningar: Veronica Palmgren Mail: LL070407@student.mah.se