6. Resultat och analys
6.7 Sammanfattning och slutsatser
40
Genom studiens resultat synliggörs att informanterna ser funktionen som samordnare för insatser där skola och arbetsliv samverkar som en central mittfunktion, vilken har i uppgift att samordna, leda och stödja samverkan mellan skola och arbetsliv. Slutsatsen är att samordnarens förmåga att vara lyhörd är en förutsättning för att klargöra organisatoriska förhållanden och skilda synsätt. En annan förutsättning är att tidigt diskutera vem som har beslutsmandat och leder samverkan. Detta i syfte att samverkan mellan skola och arbetsliv ska kunna effektiviseras och implementeras med goda resultat.
Avseende faktorer som kan tänkas påverka samordningen av samverkan mellan skola och arbetsliv framkommer det att informanterna uppfattar den politiska förankringen vara en avgörande påverkansfaktor för arbetet med samverkan mellan skola och arbetsliv. Inom ramen för de organisatoriska förhållandena ligger den politiska styrningen, vilken sätter agendan för beslutsmandat och autonomi, det vill säga friutrymme, för samverkan. Slutsatsen är att de informanter som har en politisk styrning att arbeta med samverkan mellan skola och arbetsliv, har bättre förutsättningar att implementera samverkansprocessen då uppdraget är legitimt och inskrivet i verksamhetsplaner, således åligger det berörda aktörer att delta. Motsatsen till detta är att de informanter som inte har en politisk förankring i sitt uppdrag upplever att de möter fler hinder och ifrågasättanden, avseende betydelsen av och syftet med insatser där skola och arbetsliv samverkar.
Huruvida elevernas tidiga kontakter med arbetslivet kan tänkas vara betydelsefulla för elevers förmåga att utveckla valkompetens uppfattar informanterna att insatser där skola och arbetsliv samverkar har betydelse för elevernas valkompetens. Informanterna uppfattar att eleverna tillskrivs en bredare kunskap avseende olika yrken, hur arbetsmarknaden fungerar samt förståelse för vad kunskapsämnen i skolan rent praktiskt kommer att användas till i arbetslivet. Slutsatsen är således att insatserna är betydelsefulla för elevernas utvecklande av handlingshorisonten då all interaktion med arbetsliv och omvärld vidgar elevernas perspektiv och ökar kapitalet utifrån det fält eleverna befinner sig på. Dock synliggjordes en avsaknad av insatsernas betydelse utifrån vetenskaplig grund, vilket å andra sidan inte har betydelse för elevernas handlingshorisont då den påverkas oavsett om det finns vetenskapligt bekräftade effekter eller inte.
Sammantaget visar den avslutade analysen och slutsatserna att begreppen organisatoriska förhållanden, skilda synsätt och regelverk är tätt sammankopplade och står i relation till
41
varandra, vilket vidare belyser samverkan som ett komplext fenomen. Därför är funktionen som samordnare central och behövs utifrån att samverkan berör flera aktörer med olika bakgrund, där någon behöver samordna och leda arbetet. Avseende elevernas utveckling av valkompetens så påvisar slutsatserna att insatser inom ramen för samverkan skola-arbetsliv har betydelse. Samverkan mellan skola och arbetsliv upplevs ge förutsättningar för elevernas möjlighet genom kapital och fält vidga sin handlingshorisont och således stärka deras valkompetens vilket ökar förutsättningarna för att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.
42
7. Diskussion
Syftet med studien är att undersöka skola-arbetslivsutvecklares upplevelser av att samordna samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta kapitel avser diskutera studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, val av metod samt teoretiska begrepp.
7.1 Resultatdiskussion
I tidigare forskning framgår en stor problematik avseende styrning och organisering av den generella studie- och yrkesvägledningen som pekar på att det inte finns förankrat vem som har mandat att samordna, leda och fördela arbetet för generell studie- och yrkesvägledning. Ofta åläggs ansvaret på en enskild SYV på grund av avsaknad av politisk styrning för samverkan mellan skola och arbetsliv (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 42–44). Forskningen kan kopplas till studiens resultat då skola-arbetslivsutvecklare som central mittfunktion ser en avgörande faktor för samordningen av samverkan mellan skola och arbetsliv vara att den är politiskt förankrad och nedskriven i arbets- och utvecklingsplaner. Detta då det ger samordnaren mandat att leda, stödja och underhålla samverkansprocessen med goda förutsättningar samt att den upprätthålls över tid.
Eriksson, Högdin och Isakssons (2018, 1905) studie fastslår att elever efterfrågar arbetsmarknadskunskap och kunskap kring möjliga alternativ avseende framtida studie- och yrkesval. På liknande sätt belyser Ferrari, Nota och Soresi (2012, 84–87) hur ett undervisningstema, innehållande arbetsmaterial om färdigheter och undervisning i arbetsmarknadskunskap, kan öka elevers förståelse för sin egen karriär och möjligheten till att fatta framtida studie- och karriärbeslut. Även Hughes et al. (2016, 50–51) menar att karriärlärande insatser har betydelse för elevers valkompetens. Dessa studier kan kopplas till föreliggande studies resultat avseende att insatser inom ramen för samverkan mellan skola och arbetsliv av informanterna beskrivs som betydelsefulla. Insatserna ger eleverna möjlighet
43
till interaktion med yrkesrepresentanter vilket tillskriver eleverna en större kunskap om arbetsliv och omvärld. Dessa erfarenheter ökar elevernas kapital vilket ändrar förutsättningarna för hur de kan röra sig inom framtida arbetsmarknadsfält som resulterar i att elevernas handlingshorisont vidgas. En bredare handlingshorisont stärker elevernas valkompetens och förmåga att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.
Lundahl et al. (2020, 233) menar att studie- och yrkesvägledning inte är organiserad vilket tar sig uttryck i att resurser saknas, uppföljning av den studie- och yrkesvägledning som görs inte finns samt att samarbetet professioner emellan är svagt och otydligt definierat. Som tidigare belysts i föreliggande studie återger Lundahl et al. (2020) Olofssons, Lovéns och Deliérs modell (2017, 17) (se bilaga 9.3) avseende de intressenter som ingår i karriärlärande och karriärvägledning. Ett förslag som diskuterats är att implementera en samordnare för arbetet med samverkan mellan skola och arbetsliv i varje kommun (Lundahl et al. 2020, 243). Vi vill mena att vår studie bidrar till att styrka detta förslag. Detta då vår studie visar att skola och arbetslivsutvecklare som central mittfunktion för samverkan mellan skola och arbetsliv är en lämplig kandidat för den samordningsfunktion som Lundahl et al. (2020, 243) tidigare efterfrågat. Således följer här ett förslag på en utveckling av Olofssons, Lovéns och Deliérs modell (2017, 17) (se bilaga 9.3):
I figur 1.2 (se bilaga 9.4) är den beslutande nivån i modellen politik, förvaltning och rektorer. Verkställande nivå syftar till SYV och Lärare/pedagoger. Målgruppen är eleverna, där föräldrar också har en naturlig plats. Omgivande resurser är alla representanter från arbetsliv och/-eller omvärld. Slutligen synliggörs samordnaren i form av skola-arbetslivsutvecklare som en avgörande, central mittfunktion tillsatt i syfte att samordna, leda och stödja insatser där skola och arbetsliv samverkar.
Vi förstår vidare av resultatet i föreliggande studie att yrkesverksamma skola- arbetslivsutvecklare är en stödjande funktion för såväl SYV och lärare, som arbetsliv och omvärld. Skola-arbetslivsutvecklare uppfattas ha i uppdrag att skapa hållbara och långsiktiga förutsättningar för en relevant och betydelsefull samverkan mellan skola och arbetsliv som bidrar till elevers förmåga att utveckla valkompetens. En stärkt valkompetens hos eleverna antas öka elevernas förmåga att göra väl underbyggda studie- och yrkesval (Skolverket 2013, 13). En viktig aspekt som framgår av den här studiens resultat och analys är för att
44
samordnaren som central mittfunktion ska kunna arbeta enligt figur 1.2 (se bilaga 9.4), krävs att en rad olika faktorer av samverkan initialt klargörs och diskuterats.
7.2 Metoddiskussion
På grund av geografiska avstånd genomfördes fyra av sex intervjuer via en digital mötesplattform med ljud och bild. Bryman (2008, 594) ser möjligheten till digitala intervjuer som fördelaktig då det medför att informanterna oftast är mer tillgängliga, vilket är av relevans för föreliggande studie då det geografiska avståndet annars varit ett hinder. Ytterligare ett fördelaktigt perspektiv med digitala intervjuer är att intervjueffekten med största sannolikhet blir mindre, vilket betyder att informanten inte påverkas lika lätt av intervjuarens egna uppfattningar vilka annars eventuellt kan skina igenom (Bryman 2008, 594). Detta medför att de intervjuer i studien som genomförts på plats haft större risk att påverkas av intervjueffekten. Vi ställer oss frågan om detta kan ha påverkat resultatet?
En nackdel med digitala intervjuer är förlusten av att kunna avläsa det ickeverbala kroppsspråket, då Bryman (2008, 595) menar att det kan säga något mer om vad informanten säger eller känner. Motsatsen till detta är att de intervjuer som genomfördes på plats möjliggjorde för oss som intervjuare att fånga upp eventuella oklarheter och frågetecken direkt. Frågan är om de olika förutsättningar informanterna givits utifrån de två vitt skilda intervju kontexterna, digital intervju samt personlig intervju kan ha påverkat trovärdigheten och således både reliabiliteten och validiteten (Larsen 2018, 130–131).
Studiens urval avgränsades till individer tillskriva yrkestiteln skola-arbetslivsutvecklare. Under arbetets gång har vi som författare utvecklat ny kunskap avseende att det finns fler yrkestitlar runt om i landet som har en liknande uppdragsbeskrivning som skola-arbetslivsutvecklare. Det betyder att urvalet kunde omfattat fler om vi inkluderat fler yrkestitlar än skola-arbetslivsutvecklare vilket således hade givit studien en ökad validitet. Detta då Kvale och Brinkmann (2018, 129) menar det vara förekommande att relevansen för rönen blivit större om urvalsgruppen utgjorts av alla yrkestitlar med likvärdig uppdragsbeskrivning.
45
Inför intervjuerna skickades intervjuguiden till samtliga informanterna i förväg. Detta kan ses som en fördel då det ger informanterna möjlighet att tänka över sina svar i lugn och ro vilket kan göra svaren grundligare (Bryman 2008, 595).
7.3 Teoridiskussion
Analysen av empirin tog inspiration av ett deduktivt arbetssätt, vilket innebar att två teorier på förhand valts ut (Larsen 2018, 30). Då ämnet berörde samordning och samverkan funderade vi inledningsvis på att använda någon form av organisationsteori. Det hade kanske passat bättre om valet av informanterna varit andra intressenter i modellen som exempelvis politiker då tidigare forskning visar att den politiska förankringen väger tungt vilket genom organisationsteorier kunnat ge en mer övergripande bild problematiken med styrningen.
Då organisationsteori är mycket brett och vi saknar förkunskap om ämnet valde vi att koncentrera oss på delar av organisationsteori, mer specifikt samverkansteori och dess förutsättningar. Resultatet visar att samverkan är ett komplext fenomen, således blev begreppen organisatoriska förhållanden, skilda synsätt och regelverk betydelsefulla för att förstå problem, utmaningar och möjligheterna med samverkan. Samtidigt täcker inte dessa begrepp samtliga påverkansfaktorer av samverkan. I efterhand kan vi se att begreppen makt och ledarskap hade bidragit med flera nyanser av komplexiteten i samverkan. Detta då Danermark (2000, 16–17) menar att ledningens aktiva medverkan utgör en betydelsefull faktor för samverkansprocessens existens. Makt likt ledarskapets medverkan är också en betydelsefull faktor som påverkar samverkansprocessen, exempelvis kan aktörers olika kunskap kring objektet en samverkar om användas som ett maktverktyg (Danermark 2000, 26). Det kan problematisera samverkansprocessen om dessa inte diskuteras inledningsvis. Samtidigt påtalar Danermark (2000, 13) att det är svårt att problematisera samtliga påverkansfaktorer som främjar och hindrar samverkan.
För att analysera betydelsen av elevers tidiga kontakter med arbetslivet och dess betydelse för elevers förmåga att utveckla valkompetens användes teorin Careership. Vi fann begreppet handlingshorisont kunna förklara och hjälpa oss förstå betydelsen av insatserna inom samverkan mellan skola och arbetsliv. Begreppet har synliggjort att insatserna är
46
betydelsefulla för elevernas framtida studie- och yrkesval och således påverkar vad eleverna ser som möjligt utifrån sin kontext. Det är dock viktigt att poängtera att handlingshorisont är ett begrepp som ingår i de tre dimensionerna vilket Hodkinson (2008, 5–6) menar tillsammans påverkar vad individen ser som möjligt och hur individen väljer att fatta sina beslut. Därför kom fält och kapital att vara relevant att använda för att förstå hur handlingshorisonten påverkades avseende betydelsen av insatserna för elevernas förmåga att göra väl underbyggda val. Detta gav en förståelse avseende vad som kan påverka en individs handlingshorisont och också en förståelse för att begreppen fält, kapital och handlingshorisont står i relation till varandra.