SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåAtt samordna samverkan mellan skola och
arbetsliv
En kvalitativ studie om skola-arbetslivsutvecklare som samordningsfunktion
Collaboration between school and labor market
A qualitative study about the coordinating roles of school-labor market developers
Annika Emilsson
Malin Wallman
3
Sammanfattning
Både rapporter och tidigare forskning har synliggjort att generella vägledningsinsatser inom ramen för samverkan mellan skola och arbetsliv är betydelsefulla för att stärka elevers valkompetens. Vad som synliggörs är att insatserna behöver samordnas, vilket medför att en samordningsfunktion efterfrågas. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka skola-arbetslivsutvecklares upplevelser av att samordna samverkan mellan skola och arbetsliv. Frågeställningarna är: Hur resonerar informanterna kring funktionen som samordnare för insatser där skola och arbetsliv samverkar? Hur resonerar informanterna kring faktorer som kan tänkas påverka samordningen av samverkan mellan skola och arbetsliv? Hur resonerar informanterna kring elevers tidiga kontakter med arbetslivet och dess betydelse för elevers förmåga att utveckla valkompetens? Resultatet analyseras genom Danermark (2000) och Danermark och Germundssons (2007) teoretiska begrepp organisatoriska förhållanden, skilda synsätt och regelverk samt Hodkinson och Sparkes (1997) och Hodkinsons (2008) begrepp handlingshorisont med tillhörande begrepp fält och kapital.
Resultatet visar att skola-arbetslivsutvecklare ser sig som en central mittfunktion vilken samordnar, leder och stödjer insatser inom ramen för samverkan mellan skola och arbetsliv så att dessa fortlöper över tid. En främjande faktor är om samverkan mellan skola och arbetsliv är politiskt förankrad i arbets- och utvecklingsplaner. Skola-arbetslivsutvecklare som samordningsfunktion tycks därför krävas för att stödja såväl studie- och yrkesvägledare [SYV] och lärare, som arbetsliv och omvärld i uppdrag att skapa hållbara och långsiktiga förutsättningar för en relevant och betydelsefull samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta för att ge eleverna förmåga att utveckla valkompetens i syfte att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.
4
Förord
Författarnas tack
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till våra informanter som frikostigt avsatt tid och delat med sig av värdefulla erfarenheter och synpunkter. Utan er hade inte studien varit möjlig. Vi vill även tacka våra familjer som visat stort tålamod, samt varandra för ett gott samarbete. Ett stort tack till Mikaela Karlsson, Nina Emilsson och Stefan Johansson för goda tankar och korrekturläsning. Sist men inte minst vill vi rikta ett tack till vår handledare Niklas Gustafson för god vägledning under den skrivande processen.
Arbetsfördelning
5
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
1.1 Syfte och frågeställning 8
1.2 Avgränsningar 8
1.3 Disposition 9
2. Bakgrund 10
2.1 Framväxten av samverkan mellan skola och arbetsliv 10
2.2 Skola-arbetslivsutvecklare 11
3. Tidigare forskning 12
3.1 Samverkan – ett komplext fenomen 12
3.2 Unga människors övergång från skola till arbetsliv 13
3.3 Varför samverkan mellan skola och arbetsliv 15
3.4 Sammanfattning 16 4. Teoretiska utgångspunkter 18 4.1 Samverkan 18 4.1.1 Introduktion av samverkan 18 4.1.2 Skilda synsätt 20 4.1.3 Organisatoriska förhållanden 20 4.1.4 Regelverk 21 4.2 Careership 21 4.2.1 Handlingshorisont 22
4.3 Sammanfattning och tillämpning 23
5. Metod 24 5.1 Metodval 24 5.2 Urval 25 5.3 Datainsamling 26 5.4 Analysform 27 5.5 Etiska ställningstaganden 28
6. Resultat och analys 29
6.1 Funktionen samordnare 29
6.2 Analys: Vikten av att klargöra organisatoriska förhållanden och skilda synsätt 31
6
6.4 Analys: Främjande och hindrande faktorer avseende organisatoriska förhållanden
och regelverk 35
6.5 Betydelsen av tidiga kontakter med arbetslivet 36
6.6 Analys: Betydelsen av att vidga handlingshorisonten 38
6.7 Sammanfattning och slutsatser 39
7. Diskussion 42
7.1 Resultatdiskussion 42
7.2 Metoddiskussion 44
7.3 Teoridiskussion 45
7.4 Betydelse för studie- och yrkesvägledning och förslag på vidare forskning 46
8. Referenser 48
9. Bilagor 51
9.1 Informationsblad 51
9.2 Intervjuguide 52
9.3 Modell: Intressenter och nivåer i karriärlärande och karriärvägledning (Olofsson,
Olsson och Deliér 2017, 17). 56
9.4 Figur 1.2 57
7
1. Inledning
I övergången från skolan till arbetslivet möter ungdomar en ständigt föränderlig arbetsmarknad som ställer krav på bred och variationsrik kunskap (Lundahl, Lovén, Holm, Lindblad och Rolfsman 2020, 21). Ungdomar tenderar därför vara kvar längre i utbildningssystemet vilket framgår av en studie om ungdomars sysselsättning tre år efter gymnasieexamen 2016/2017, där 47 procent våren 2020 hade studier som huvudsaklig sysselsättning (Statistiska centralbyrån 2020, 11).
Generell studie- och yrkesvägledning omfattas av aktiviteter som utvecklar elevernas valkompetens, exempel på aktiviteter är studiebesök, utbildning om arbetsmarknaden och praktisk arbetslivsorientering (SOU 2019:4, 16). Valkompetens definieras i Skolverkets (2013, 13) allmänna råd för Studie- och yrkesvägledning enligt följande citat:
För att hantera valsituationer behöver eleven utveckla ett antal kompetenser som visar på strukturerade sätt att samla, analysera, sätta samman och organisera sig själv och utbildnings- och yrkesinformation samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut och hantera övergångar och växlingar i livet (Skolverket 2013, 13).
Ett senare inträde på arbetsmarknaden medför därför att generella vägledningsinsatser i skolan med inslag av arbetsliv och omvärld blir betydelsefulla delar för elevers förmåga att utveckla valkompetens (Skolverket 2020, 27–28).
På liknande sätt belyser Organisation for Economic Co-operation and Development [OECD] (2018, 68) att tidig kontakt med yrkesverksamma har stor betydelse för elevers förmåga att i framtiden navigera inom utbildningssystem och arbetsmarknad. Skolan har ansvar i att stödja elever med insatser där samverkan mellan skola och arbetsliv sker i syfte att utveckla elevernas valkompetens. Detta för att genom interaktion med yrkesverksamma ge eleverna inspiration och tankar kring framtida studie- och yrkesval (OECD 2018, 69).
8
detta föreligger en stor utmaning i kommunernas förmåga att organisera för samordningen av den generella studie- och yrkesvägledningen, däribland samverkan mellan skola och arbetsliv (SOU 2019:4, 205). Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 43–44) menar att avsaknad av politisk förankring i hur kommunerna arbetar med den generella vägledningen bidrar till att organiseringen av insatser för att stödja elevernas valkompetens inte samordnas. Detta ligger i linje med det Lundahl et al. (2020) återger avseende Olofssons, Lovéns och Deliérs modell (2017) (se bilaga 9.3). Lundahl et al. (2020, 240–241) menar att styrningen på beslutande nivå är för svag och att ett kunskapslyft för alla involverade professioner avseende generell studie- och yrkesvägledning behövs. De föreslår en samordningsfunktion för samverkan mellan skola och arbetsliv (Lundahl et al. 2020, 243).
Utifrån ovan resonemanghar intresse väckts för att undersöka skola-arbetslivsutvecklare som en möjlig samordningsfunktion för samverkan mellan skola och arbetsliv. Studien kan därmed bidra med förslag om hur samordning av insatser där skola och arbetsliv samverkar kan organiseras.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka skola-arbetslivsutvecklares upplevelser av att samordna samverkan mellan skola och arbetsliv. Frågeställningarna är följande:
Hur resonerar informanterna kring funktionen som samordnare för insatser där skola och arbetsliv samverkar?
Hur resonerar informanterna kring faktorer som kan tänkas påverka samordningen av samverkan mellan skola och arbetsliv?
Hur resonerar informanterna kring elevers tidiga kontakter med arbetslivet och dess betydelse för elevers förmåga att utveckla valkompetens?
9
Inledningsvis fanns tankar om att intervjua andra funktioner som förvaltningschefer eller politiker då deras ställning som beslutande organ kan vara betydande kring arbetet med att samordna samverkan mellan skola och arbetsliv. Det finns även andra funktioner med liknande arbetsuppgifter som skola-arbetslivsutvecklares men en avgränsning fick göras till att endast intervjua personer med yrkestiteln skola-arbetslivsutvecklare för att studien inte skulle bli för omfattande och spretig. Då yrkesgruppen är relativt liten har ingen avgränsning till något specifikt upptagningsområde gjorts, informanterna är spridda över landet. Resultatet speglar därför hur skola-arbetslivsutvecklare samordnar arbetet med samverkan mellan skola och arbetsliv, detta för att utveckla förståelse för vilken betydelse samverkan har för elevernas förmåga att utveckla valkompetens.
1.3 Disposition
10
2. Bakgrund
2.1 Framväxten av samverkan mellan skola och arbetsliv
Ökad anställningsbarhet har sedan början av 1900-talet varit en angelägen fråga för Sverige. I takt med att industrier och företag flyttar sin produktion utomlands har efterfrågan på arbetskraft utan någon eftergymnasial utbildning blivit betydligt mer begränsad än tidigare. Detta har lett till ett ökat behov att skapa anställningsbarhet (Falk-Lundqvist et al. 2011, 19) Redan i Läroplanen för grundskolan 69 (1969, 39–40) lyfts samverkan mellan skola och arbetsliv fram som viktig avseende att ge eleverna kompetens kring samhället och framtida arbetsliv. Vidare pekar Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 94 (1994, 15) på vikten av samverkan mellan skola och arbetsliv genom att utbildningens kvalitét höjs då det åligger all personal i skolan, oavsett profession och uppdrag, att tillse eleverna kontakter med omvärlden och att eleverna utvecklar kunskap kring framtida studie- och yrkesval.Från 1970-talet möttes representanter från skola och arbetsliv i så kallade särskilda råd för samverkan skolas-arbetsliv [SSA-råd]. SSA-råden var obligatoriska och syftade till att utveckla samverkansformer för att implementera arbetslivskunskap i skolämnena. I takt med decentraliseringen under 1990-talet blev SSA-råden frivilliga, en följd av detta var att råden avskaffades (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 9). Samhällsutvecklingen har gjort att allt högre krav på bred och variationsrik kompetens hos den enskilde individen ställs. Parallellt med samhällsutvecklingen har även läroplanens skrivning förändrats. I kapitlet Skolan och omvärlden i Läroplanen för förskoleklassen och fritidshemmet 11 [Lgr 11, kap 2.3, Skolverket 2018] ses exempelvis fortsatt samverkan mellan skola och arbetsliv som betydelsefullt för elevernas förmåga att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.
11
läroplanerna i syfte att säkerställa att eleverna utvecklar en bredare valkompetens för att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.
2.2 Skola-arbetslivsutvecklare
Nedan följer en uppdragsbeskrivning för skola-arbetslivsutvecklare och deras arbetsuppgifter. Vanlig utbildningsbakgrund för skola-arbetslivsutvecklare är studie- och yrkesvägledarexamen, lärarexamen eller annan pedagogisk utbildning. Skola-arbetslivsutvecklare är anställda i kommunal förvaltning, vanligtvis i skol- eller utvecklingsförvaltning. Eftersom skola-arbetslivsutvecklarna arbetar med generell vägledning och undervisning förhåller de sig till skolans styrdokument, särskilt Lgr 11 kapitel 2.6 ”Skolan och omvärlden” (Skolverket 2018). Skola-arbetslivsutvecklare är en tämligen liten och ny yrkesgrupp, men gruppen växer och rollen tillsätts i allt fler kommuner. Funktionen skola-arbetslivsutvecklare arbetar exempelvis med:
• Omvärldsbevakning i avseende att kunna identifiera kommande behov och vilka generella vägledningsinsatser som behövs för att möta dessa behov.
• Skapa samarbeten genom att bygga nätverk med interna och externa aktörer.
• Verka för och initiera utvecklingsprocesser i verksamheten som stärker elevernas valkompetens.
• Samordna insatser där skola och arbetsliv samverkar i syfte att stödja lärandet hos eleven både i och utanför klassrummet.
12
3. Tidigare forskning
Kapitlet inleds med en kortfattad redogörelse för forskning om samverkan, för att vidare belysa styrning och organisation i relation till samverkan. Därefter presenteras forskning som berör unga människors övergång mellan skola och arbetsliv. Sammanfattningsvis presenteras forskning som belyser vikten av samverkan mellan skola och arbetsliv för att avslutningsvis beskriva varför forskningen är relevant och av betydelse för studien.
3.1 Samverkan – ett komplext fenomen
Författarna har inte funnit någon forskning som studerar skola-arbetslivsutvecklare som samordningsfunktion för samverkan mellan skola och arbetsliv. Däremot presenteras forskning om samverkan för att följas av forskning som belyser styrning och organisering av den generella studie- och yrkesvägledningen, vilket kan kopplas till samverkan mellan skola och arbetsliv.
Forskning om samverkan är ett brett disciplinärt område som tagit stor plats i den samhällsvetenskapliga debatten. I synnerhet den där olika myndigheter och organisationer fått kritik för dess oförmåga att möta samhällets förväntningar med en helhetssyn på exempelvis enskilda individers behov av samhällets stöd och tjänster (Axelsson och Bihari Axelsson 2007, 11). Gränsöverskridande arbete genom samverkan beskrivs därmed som nödvändigt för att uppfylla uppdraget gentemot välfärdssamhällets medborgare, likväl en önskan om effektivare utnyttjande av kompetensen hos de aktörer som samverkar (Axelsson och Bihari Axelsson 2007, 12–13).
13
yrkesvägledning för samtliga elever. Den generella studie- och yrkesvägledningen framläggs som viktig för elevernas förmåga att fatta välgrundade studie- och yrkesval då elever inte bör fatta karriärbeslut utan insikt om vad omvärlden och framtida arbetsliv handlar om (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 7–8). Rapporten omfattas av sjutton intervjuer gjorda utifrån tre kommuner med SYV, där kommunerna har stor variation avseende förutsättningar för styrningen och organiseringen av den generella studie- och yrkesvägledningen (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 21).
Rapporten resulterar i sju slutsatser vilka sammantaget pekar mot att organiseringen och styrningen av den generella studie- och yrkesvägledningen dels brister, dels skiljer sig åt kommunerna emellan (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 42). Vidare pekar rapporten på att det inte finns en tydlig styrning avseende vem som har ansvaret, eller beslutsmandat för att styra och leda den generella studie- och yrkesvägledningen. Resultatet pekar också på att intresset för samverkan mellan skola och arbetsliv är olika stort från de tre kommunernas lokala näringsliv. Vidare är resurserna inte tillräckliga för att utbilda samtliga professioner att arbeta med den generella studie- och yrkesvägledningen. Det synliggörs också att bristen av politiskt intresse hindrar att organiseringen av den generella studie- och yrkesvägledningen styrts upp, vilket medför att SYV fortsatt förväntas både samordna och ansvara för implementeringen av en likvärdig studie- och yrkesvägledning (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 43–44). Sammantaget bidrar ovan nämnda exempel med kunskap kring att samverkan är ett etablerat arbetssätt. Dock är samverkan ett komplext fenomen som förutsätter att flera aspekter av att styrning och organisation klarlagts tidigt.
3.2 Unga människors övergång från skola till arbetsliv
14
karriärbeslut kan påverka dem på lång och kort sikt (Eriksson, Högdin och Isaksson 2018, 1900–1901). Studien omfattas av 23 intervjuer, tretton med kvinnor och tio med män, alla födda år 1987 (Eriksson, Högdin och Isaksson 2018, 1901–1902).
Resultatet visar att ungdomarna upplever en avsaknad av arbetsmarknadskunskap under sin skoltid samt en avsaknad av kunskap kring vilka karriärmöjligheter olika utbildningar kan leda till. Resultatet visar också att ungdomarna hade önskat få mer individualiserat stöd från SYV avseende vilka krav som gällde för specifika utbildningar på högre nivå som intresserade dem, samt vilka möjligheter eller alternativ som fanns kopplat till dessa (Eriksson, Högdin och Isaksson 2018, 1905). Sammantaget menar forskarna att eleverna saknar tillräcklig kompetens kring att göra väl underbyggda studie- och yrkesval samt att studien bidrar med specifika förslag på vad det är eleverna önskar mer av. Resultatet bidrar med kunskap kring hur vägledningen kan organiseras där forskarna menar att ett förtydligande avseende vilken yrkesgrupp som bidrar med vad behövs. Detta för att samordna insatserna så att övergången från skola till arbetsliv blir så lyckosam som möjligt för eleverna (Eriksson, Högdin och Isaksson 2018, 1907–1908).
Ferrari, Nota och Soresi (2012, 82) presenterar en studie som syftar till att undersöka vilken påverkan ett undervisningstema om karriär och framtid haft för ett antal ungdomars förmåga att fatta beslut avseende studie- och yrkesval. Studien omfattades av 50 ungdomar. Det ungdomarna hade gemensamt var att de vid en förstudie hade signalerat att de alla kände stor osäkerhet i att fatta beslut avseende framtida studie- och yrkesval (Ferrari, Nota och Soresi 2012, 84–85). Undervisningstemat genomfördes av en karriärvägledningspsykolog där insatserna utgick från ett studentmaterial. Tonvikt lades på att få ungdomarna att diskutera och reflektera kring sina egna färdigheter i relation till framtida karriär. Vidare hölls även föreläsningar i arbetsmarknadskunskap och möjligheter avseende ungdomarnas egna karriärer (Ferrari, Nota och Soresi 2012, 86–87). Resultatet av studien visar att merparten deltagande ungdomar tillägnat sig en större förståelse för sin egen karriär och en större medvetenhet avseende beslut kring framtida studie- och yrkesval (Ferrari, Nota och Soresi 2012, 89–90).
15
därför tänkas vara mycket betydelsefulla för att rusta eleverna med den kunskap som behövs, vilket leder in på nästa tema.
3.3 Varför samverkan mellan skola och arbetsliv
Hughes, Mann, Barnes, Baldauf och McKeown (2016, 1) presenterar en forskningsöversikt vars syfte är att undersöka vägledningsinsatser som har för avsikt att stödja elevers karriärlärande och framtida karriärutveckling. Forskarna tar sin utgångspunkt i 73 studier som ur olika perspektiv undersökt karriärlärande insatser. Studierna är gjorda från 1996 fram till 2016, vilket innebär att författarna studerat två decenniers forskning. Studierna har omfattats av insatser som exempelvis arbetslivskunskap, entreprenörskap och praktik, där forskarna ställt insatserna mot vilken effekt de haft på individens sociala och ekonomiska utfall samt utbildningsresultat (Hughes et al. 2016, 2). Sammantaget visar resultatet att fler än två tredjedelar av studierna påvisar att karriärlärande insatser har betydelse för elevernas framtida karriärutveckling och påverkar sociala, ekonomiska som utbildningsresultat. Insatserna förutsätter en samverkan mellan eleverna själva, lärare och föräldrar samt näringsliv och arbetsgivare. Vidare pekar resultatet på att insatserna bör implementeras och pågå genom hela utbildningssystemet där vikten av att ha möjlighet till att individanpassa är betydelsefull (Hughes et al. 2016, 50–51).
16
rusta elevernas förmåga att göra väl underbyggda studie- och yrkesval (Lundahl et al. 2020, 75).
Projektet resulterade i fem slutsatser som sammantaget pekar på att insatser vars syfte är att rusta eleverna i deras förmåga att fatta väl underbyggda studie- och yrkesval är betydelsefulla för att övergången mellan skola och arbetsliv ska bli framgångsrik. Dock synliggörs att förutsättningarna för arbetet med studie- och yrkesvägledningen inte är fungerande och att samordningen inte är tydligt organiserad. Detta leder till att studie- och yrkesvägledningen som kunskapsområde blir försvagat (Lundahl et al. 2020, 233–236). Forskarna summerar projektet med en utvecklad tanke på den modell som rör berörda intressenter avseende studie- och yrkesvägledning i sin helhet. Här menar forskarna att en genomlysning av samtliga nivåer av intressenter i modellen behövs för att skapa förutsättningar för samverkan mellan dessa (Lundahl et al. 2020, 239). Däribland lyfts arbetslivet fram som en resurs för skolan, förutsatt att en samordningsfunktion tillsätts i syfte att samordna arbetet med samverkan mellan skola och arbetsliv (Lundahl et al. 2020, 243).
Sammantaget bidrar ovan nämnd forskning till föreliggande studie då den pekar på att insatser där skola och arbetsliv samverkar är betydelsefulla för elevers förmåga att utveckla valkompetens. Forskningen belyser även problematiken kring organiseringen av studie- och yrkesvägledningen vilket försvårar att samverkan mellan skola och arbetsliv kan ske systematiskt.
3.4 Sammanfattning
17
18
4. Teoretiska utgångspunkter
Följande kapitel redogör för de teoretiska utgångspunkter och begrepp som kommer att användas i analysen av den insamlade empirin. De begrepp som lyfts fram är skilda synsätt, organisatoriska förhållanden och regelverk som alla har sin utgångspunkt i Danermark (2000) och Danermark och Germundsson (2007) teori om samverkan. Dessa teoretiska begrepp används i syfte att analysera skola-arbetslivsutvecklares upplevelser av att samordna samverkan mellan skola och arbetsliv samt vilka faktorer, och på vilket sätt dessa faktorer kan tänkas främja eller hindra deras arbete. Vidare kommer teorin Careership (Hodkinson och Sparkes 1997) och (Hodkinson 2008) lyftas fram genom begreppen handlingshorisont, fält och kapital. Begreppet möjliggör analys av informanternas resonemang kring elevers tidiga kontakter med arbetslivet och dess betydelse för elevers förmåga att utveckla valkompetens.
4.1 Samverkan
4.1.1 Introduktion av samverkan
Samverkan är ett mångfacetterat begrepp som i denna studie har för avsikt att belysa samverkan om och mellan individer. Det finns en riklig mängd definitioner av begreppet där föreliggande citat stämmer överens med studiens teoretiska utgångspunkter:
Samverkan är alltså medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte. All samverkan har ett objekt - man samverkar om något. (Danermark 2000, 15).
19
Lindberg (2009, 6) menar att samverkan ofta förekommer inom och mellan organisationer och företag då samhällets utmaningar kräver gränsöverskridande arbete för att arbeta mer lösningsfokuserat. Samordning är det begrepp som avser hur samverkan ska organiseras och utföras och definieras enligt följande citat ”Att samordna handlar då om att skapa strukturer och processer som fördelar och kontrollerar resurser av olika slag i och mellan organisationer” (Lindberg 2009, 22).
Danermark (2000, 15) beskriver att samverkansprocessen bör genomlysas och reflekteras över inledningsvis. Samverkansprocessen bör ses som ett utbildningstillfälle där kompetenser kan tillvaratas i syfte att närma sig en samsyn avseende de objekt man samverkar kring (Danermark 2000, 17). Samtidigt poängterar Danermark (2000, 16) att individers olika kompetenser kan medföra att det förekommer skilda meningar om hur dilemman och problem ska bearbetas, vilket bör has i åtanke.
Vidare belyses att det är betydande att ha en gemensam syn på vilken ambition samverkansprocessen har. Det underlättar om nivån av ambition är lägre inledningsvis för att öka under arbetets gång (Danermark 2000, 18). Ytterligare en betydelsefull aspekt av samverkansprocessen är ledningens ansvar i arbetet. Här menar Danermark (2000, 19) att ledningens funktion och deltagande är viktig ur två aspekter: 1. Organisationens övergripande ledning bör vara intresserad och involverad i den samverkan som sker nedåt i organisationen 2. Den interna ledaren som leder själva samverkansprocessen bör ha stor kunskap om objektet samverkan berör.
20
4.1.2 Skilda synsätt
Begreppet skilda synsätt kan förstås som den spänning mellan olika aktörers sätt att se på objektet samverkansprocessen berör (Danermark 2000, 22). En definition av skilda synsätt presenteras enligt följande citat: ”vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder inom organisationen” (Danermark och Germundsson 2007, 17).
Danermark (2000, 24–25) menar att aktörers skilda synsätt kan främja samverkansprocessen genom att individers olika kunskap och erfarenheter kan verka kompletterande för att se objektet ur ett holistiskt perspektiv. Skilda synsätt kan också leda till motsättningar och konkurrens avseende vilken aktörs synsätt som är mest legitimt (Danermark 2000, 25). En fundamental aspekt av begreppet skilda synsätt är att det gränsöverskridande arbetet som samverkan innefattar medför att olika yrkesgrupper ser på fenomen på olika sätt (Danermark 2000, 27). Därför är det mycket tongivande att aktörerna inom en samverkan inledningsvis resonerar kring vad deras skilda synsätt och olika bakgrund betyder för samverkansprocessen och hur dessa kan främja arbetet (Danermark 2000, 28). Sammantaget menar Danermark (2000, 31) att skilda synsätt måste belysas för att kunna kommuniceras kring så att dessa tillvaratas i syfte att främja samverkansprocessen.
4.1.3 Organisatoriska förhållanden
Begreppet organisatoriska förhållanden handlar om hur aktörerna inom samverkan behöver förhålla sig till sina olika organisationsstrukturer, alltså hur en inom respektive företag organiserar arbetet (Danermark 2000, 32). De organisatoriska faktorerna som berör aktörerna i samverkan påverkar vem som har mandat att fatta beslut samt delegera beslut (Danermark 2000, 34–35). Detta är ofta starkt sammankopplat med vilken politisk styrning som råder, då den påverkar vissa organisationer mer än andra. Ovan nämnda aspekter kan därför göra samverkan mer komplex och försvåra arbetet (Danermark 2000, 36). Sammanfattningsvis påpekar Danermark (2000, 40) att det är av yttersta vikt att enligt citat nedan:
· klargöra de organisatoriska strukturer som de inblandade i samverkan kommer från
· reda ut var beslutet fattas och vem som äger rätt att besluta om vad
· delegera de beslut som får och är lämpliga att delegera
21
· redogöra för skillnader i den politiska styrningen (Danermark 2000, 40).
4.1.4 Regelverk
Regelverk kan i kontexten avseende en samverkansprocess förstås utifrån att de aktörer som samverkar har alla olika lagar och styrdokument. En aspekt av vad dessa ramar styr är vem som bär ansvaret för de olika insatserna som görs inom samverkansprocessen (Danermark 2000, 41). Ett exempel som förklarar detta fenomen synliggörs genom nedan:
Eftersom regering och riksdag genom lagstiftningen pekar ut var ansvaret skall ligga, vilka institutioner som har ansvaret för vad, möts i samverkan ofta personer med olika typ och grad av ansvar. Detta leder till ojämlika roller (Danermark 2000,41).
Här menar Danermark (2000, 42) att det gäller att vara observant i samverkansprocessen då detta kan medföra att aktörer kan anse sig ha makt att äga beslutsrätten över vissa delar av samverkan. Ytterligare ett perspektiv av regelverk kopplat till samverkansprocessen är att skilda regelverk hos de involverade aktörerna i samverkansprocessen kan resultera i att aktörerna uppfattar att vissa insatser eller förfaranden inom samverkan inte kan göras då det inte görs enligt de regelverk aktören själv tillhör (Danermark 2000, 43–44). Sammantaget menar Danermark (2000, 45) därför att en viktig förutsättning för en fungerande samverkansprocess är att olika aktörers regelverk genomlyses i syfte att utreda dessa.
4.2 Careership
22
uppmärksamhet bör riktas mot samspelet mellan sociala faktorer och individuella val. Careership innefattar tre dimensioner vilka är helt integrerade i varandra. Dessa är:
(i) pragmatically rational decision making, located in the habitus of the person making the decision; (ii) the intersections with others in the (youth training) field, related to the unequal resources different ’players’ possesses, and (iii) the location of decisions within the partly unpredictable patterns of turning-points and routines that make up the life course. (Hodkinson och Sparkes 1997, 29)
Pragmatiskt rationellt beslutsfattande har sin utgångspunkt i personens habitus. Habitus kan förstås som de integrerande erfarenheter och sociala sammanhang individen har med sig, vilket påverkar hur individen verkar på och inom det fält hen befinner sig i (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Den andra dimensionen belyser individens olika resurser i form av kapital vilka påverkar individens möjlighet att navigera på det rådande fältet (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). Den tredje dimensionen genomlyser en individs hela livskarriär, där brytpunkter uppstår genom interaktion, aktion och reaktion vilket påverkar huruvida individen fattar sina karriärbeslut (Hodkinson och Sparks 1997, 39).
Hodkinson (2008, 11) utvecklar dessa tankar och menar att brytpunkter också kan ses som ett livslångt lärande integrerat i en individs karriärkonstruktion. Ovan dimensioner är viktiga delar av det som påverkar individens handlingshorisont, vilken kommer att presenteras nedan.
4.2.1 Handlingshorisont
23
handlingshorisonten som i sin tur påverkas av faktorer som social klass, kön och etnicitet (Hodkinson och Sparkes 1997, 35–36).
De dispositioner, det sätt vi ser och förstår världen på utifrån de sociala och kulturella sammanhang vi är uppväxta inom, styr vilken väg en individ orienterar sig genom livet. Dispositionerna bildar gemensamt individens habitus som tillsammans med individens position på det rådande fältet styr handlingshorisonten. Handlingshorisonten utvecklas och förändras under en individs hela liv genom interaktion och genom den kontext och position individen befinner sig i (Hodkinson 2008, 5).
4.3 Sammanfattning och tillämpning
Begreppen skilda synsätt, organisatoriska förhållanden och regelverkkommer att användas för att beskriva och analysera informanternas resonemang av vad som kan tänkas påverka hur samordningen av arbetet med samverkan mellan skola och arbetsliv genomförs. Begreppen kan möjliggöra en kunskap om vad som främjar alternativt hindrar samverkansprocessen. Avsikten är inte att se på begreppen var för sig utan att se dem som en helhet då de är centrala förutsättningar som tillsammans har stor betydelse för samverkansprocessen framgång.
24
5. Metod
I följande kapitel kommer metodval och det tillvägagångssätt som använts för studien samt urvalsprocessen och de etiska ställningstaganden som gjorts presenteras, diskuteras och motiveras.
5.1 Metodval
Syftet med studien var att undersöka skola-arbetslivsutvecklares upplevelser av att samordna samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta för att förstå hur skola-arbetslivsutvecklare resonerar kring vilken betydelse samverkan mellan skola och arbetsliv kan ha för elevernas förmåga att utveckla valkompetens. Då studien utgick ifrån resonemang och förståelse och hade en hermeneutisk utgångspunkt, det vill säga en ambition att förstå och tolka andra människors livsvärld, föll valet på en kvalitativ intervjumetod (Andreasson och Johansson 2020, 46–47). Vidare har metodvalet möjliggjort en djupare förståelse för det valda ämnesområdet samtidigt som det också medfört en mindre risk för bortfall. Detta då intervjusituationerna bokats och genomförts på plats eller via digital plattform samt att individer inte har en benägenhet att utebli från inbokade möten (Larsen 2018, 36).
25
kvalitativ intervju där reliabiliteten kan försvagas är vad Larsen (2018, 176–177) benämner som intervjuareffekt alternativt kontrolleffekt. Detta innebär att det inte går att kontrollera huruvida intervjupersonen svarar helt utan påverkan av intervjuaren, kontexten eller själva metodens utformning. I försök att minska intervjuareffekten har informanterna själva fått bestämma tid och plats. Öppna frågor har formulerats i syfte att undvika förutbestämda svarsalternativ även ordningsföljden på frågorna har setts över för att inte så kallad kontexteffekt ska uppträda, vilket kan innebära att svaret på frågan påverkas av tidigare ställda frågor (Larsen 2018, 177).
Validitet kan förklaras som relationen mellan det som undersöks och studiens syfte samt frågeställningar. Kvale och Brinkman (2014, 296) uttrycker det enligt följande: ”I ett bredare perspektiv hänför sig validiteten till den utsträckning i vilken en metod undersöker vad den är avsedd att undersöka”. Vidare är begreppen trovärdighet och överförbarhet viktiga för att säkra en god validitet i kvalitativa sammanhang som tidigare nämnts. Inom kvalitativ forskning är det den sociala verkligheten som beskrivs och det kan således finnas ett flertal tänkbara beskrivningar (Bryman 2008, 354–355). En fördel med kvalitativ metod är att den möjliggör en flexibel utveckling av undersökningen, fördjupade samt klargörande frågor kan ställas under pågående händelseförlopp, något som Larsen (2018, 130) menar kan öka validiteten. Vidare inspirerades studien av ett deduktivt angreppssätt, på så sätt att val av teoretiska begrepp och perspektiv valdes ut på förhand vilka sedan kopplades nära samman med problemformulering och empiri (Larsen 2018, 30). Larsen (2018, 30–31) förklarar dock att de deduktiva och induktiva angreppssätten snarare kan ses som två ytterligheter på en skala. Det är orimligt att anta ett strikt induktivt angreppssätt och påbörja en studie utan att vara påverkad av tidigare erfarenheter av teoretiska antaganden eller förväntningar på vad resultatet av studien kan komma att visa. På samma sätt är det inte heller rimligt att tro att det enbart går att förhålla sig till teori. Av den anledningen har författarna under studiens gång varit öppna för en flexibilitet i angreppssättet.
26
Urvalsprocessen gjordes genom ett icke-sannolikhetsurval, vilket kan användas då studiens mål inte är att uppnå statistisk generaliserbarhet utan enbart ett överföringsvärde (Larsen 2018, 124). Det fanns dock hinder i att ta hänsyn till avseende ålder, kön, utbildning och liknande för att försäkra studien om ett varierat urval. Detta då yrkesgruppen skola-arbetslivsutvecklare vilka avsågs intervjuas är en än så länge liten yrkesroll till antalet. Vidare användes snöbollsmetoden vilken innebär att kontakt togs med två personer som antogs ha god kunskap och ett stort kontaktnät inom ämnesområdet och kunde förmedlade kontakter vidare till oss (Larsen 2018, 125).
Inledningsvis skickades ett intressemejl till de tilltänkta informanterna. Därefter tillämpades ett urval genom självselektion där de tillfrågade själva avgjorde om de ville var med i studien eller inte (Larsen 2018, 125). Informanterna var snabba med att bekräfta sin medverkan och tid bokades i ett tidigt skede.
Inför intervjuerna skickades ett mejl med information om syfte, frågeställningar och tillvägagångssätt till informanterna. Gällande plats blev det på grund av de geografiska skillnaderna både fysiskt och digitalt utförda intervjuer. Eventuella för och nackdelar av detta kommer vidare tas i beaktning i metoddiskussionen. Totalt genomfördes sex intervjuer. Informanterna benämns med siffrorna ett till sex och kommer från olika delar av landet. Informanterna var verksamma grundskolan i små, mellanstora och stora kommuner och kommunerna hade olika demografiska skillnader. Andra parametrar som särskilde kommunerna var att de kunde kategoriseras som tillväxtkommun, kranskommun eller glesbygdskommun. Parametrarna påverkar förekomsten av näringslivets kapacitet att samverka med skola och arbetsliv, skillnader i elevantal och också antal skolor som informanterna arbetar med.
5.3 Datainsamling
27
i en avskild miljö av en restaurang, enligt informanternas önskemål, och fyra intervjuer utfördes via digital plattform med ljud och bild på grund av geografiska avstånd.
Intervjuerna inleddes med en genomgång av syftet med intervjun och tillvägagångssätt som exempelvis inspelning och forskningsetiska principer. Frågor från informanterna besvarades även i detta sammanhang. Genomgången gjordes för att skapa ett gynnsamt klimat då de inledande minuterna av en intervju enligt Kvale och Brinkman (2014, 170) är viktiga för att få informanterna att känna sig bekväma med att dela med sig av sin livsvärld. Intervjuerna delades upp mellan författarna där de genomförde tre vardera, detta för att effektivisera datainsamlingen så att god tid kunde läggas på transkribering. Författarna har lyssnat på samtliga ljudinspelade intervjuer för att ge sig själva förutsättningar att förstå informanterna och deras livsvärld på ett så korrekt sätt som möjligt.
5.4 Analysform
De semistrukturerade intervjuerna transkriberades från ljudinspelning till ”en läsbar skriftlig form” som Kvale och Brinkmann (2014, 331) uttrycker det. Då datamängden i kvalitativa studier tenderar att vara av avsevärd mängd gjordes även en viss reducering av icke relevant datamängd i förhållande till problemformuleringen. Detta i syfte att kunna koncentrera datamängden för att lättare kunna systematisera och tolka materialet (Larsen 2014, 160–161). Empirin bearbetades med hjälp av innehållsanalys där datamaterialet kodades. Därefter kategoriseras det insamlade materialet tematiskt utifrån studiens frågeställningar och relevanta begrepp för att lättare skapa en överblick av datamaterialet (Kvale och Brinkmann 2014, 241). Utifrån kategoriseringen och de teman som framkom skapades nya teman som kunde tänkas ligga till grund för kommande analyskapitel, där mönster och samband skulle synliggöras i förhållande till studiens syfte, i detta stadie gjordes ytterligare en datareduktion (Larsen 2018, 160–164). Efter datareduktionen kopplades de analytiska begreppen och teman samman för att synliggöra mönster och samband tydligt.
28
menar (2018, 30) om att forskare ofta rör sig i spänningen mellan en helt deduktiv eller en helt induktiv ansats, således är det vanligt förekommande att båda angreppssätten förekommer.
5.5 Etiska ställningstaganden
Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska huvudkrav har genomgående tagits i beaktning under studiens gång. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6). Innan intervjuerna skickades ett mejl med information gällande studiens syfte, bakgrundsinformation, tillvägagångssätt samt kontaktuppgifter. I mejlet gavs även information om att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas med omedelbar verkan, vilket uppfyllde informationskravet (Vetenskapsrådet 2002, 7–8). I den utskickade informationen fanns även upplysning om att det insamlade materialet endast var avsett för denna studie och på så vis uppfylldes även nyttjandekravet (se bilaga 9.1) (Vetenskapsrådet 2002, 14).
29
6. Resultat och analys
I följande kapitel kommer resultat och analys att presenteras. Empirin utgår från sex intervjuer genomförda med skola-arbetslivsutvecklare. Informanterna kommer benämnas som IP 1 till 6. Studiens resultat disponeras utifrån tre teman kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Varje tema inleds med en kort introduktion följt av presentation av resultatet för att därefter avslutas med en analys. Tema ett och två analyseras utifrån teori om samverkan genom Danermarks begrepp skilda synsätt, organisatoriska förhållanden och regelverk. Tema tre analyseras utifrån Hodkinsons teori Careership där begreppet handlingshorisont, som huvudbegrepp, tillsammans med kapital och fält kommer användas. Avslutningsvis sammanfattas kapitlet i sin helhet där studiens slutsatser läggs fram.
6.1 Funktionen samordnare
I tema ett avhandlas olika perspektiv av informanternas syn på funktionen som samordnare. Temat ämnar svara på frågeställningen: ”Hur resonerar informanterna kring funktionen samordnare för insatser där skola och arbetsliv samverkar?”.
Under intervjuerna framkommer det att informanterna resonerade kring rollen som samordnare vara en central mittfunktion för samverkan mellan skola och arbetsliv. Informanterna förklarar att de som central mittfunktion ser sig ha i uppgift att förena samverkansaktörerna det vill säga politik, förvaltning, rektorer, lärare och SYV med arbetslivet. Detta görs genom samverkan i generella vägledningsinsatser där eleverna under olika former tidigt i skolan får möta yrkesrepresentanter från arbetslivet. IP4 förklarar:
30
På liknande sätt framkommer det vid intervjuerna att informanterna interagerar med de andra aktörerna i samverkan när de resonerar kring funktionen som samordnare. De uttrycker att de ser sig som någon aktörerna i samverkan kan prata med och diskutera de insatser som sker. IP1 förklarar att hen exempelvis kan diskutera med lärarna hur de kan integrera arbetsliv och omvärld i undervisningen genom att koppla insatserna till kunskapskraven i läroplanen. En annan aspekt som framkom vid intervjuerna avseende central mittfunktion var att informanterna ser det som en uppgift att leda samverkansprocessen. Då samverkan mellan skola och arbetsliv berör flera aktörer beskriver informanterna det som betydelsefullt att någon leder arbetet. IP2 förklarar att hen exempelvis ser sig som en facilitator som verkar för att leda och underlätta samordningen av samverkan mellan skola och arbetsliv genom att förmedla kontakt mellan aktörerna i samverkan samt underhålla, stödja och visa vägen under samverkansprocessens gång.
I intervjuerna förklarade informanterna att de i egenskap av samordnare som central mittfunktion är viktigt att vara lyhörd och inkännande. Dessa egenskaper beskrivs som viktiga då det är ett flertal aktörer involverade i samverkan och insatserna därtill, vilket medför att förväntningarna på samverkansprocessen blir allt fler. För att kunna uppfylla förväntningarna uppfattas lyhördhet handla om att lyssna in vad både lärare, elever och företag efterfrågar och ser som syfte med samverkan. IP4 förklarar:
Viktigt i rollen som samordnare det är ju att man är lyhörd på alla, det är ju väldigt många olika perspektiv som ska mötas och det är ju det som kanske varit utmaningen och därför tror jag också att man behöver den här funktionen, för att man behöver någon som lyssnar in och förstår dom olika perspektiven och bara sammanfattar det så att alla andra är med på det (IP4).
En annan aspekt som framkommer vid intervjuerna är att samordnarens förmåga att vara lyhörd kan öka förtroendet. Dels för samordnaren som central mittfunktion, dels förtroendet för samverkan i sig och de deltagande aktörerna. IP5 förklarar:
31
Vidare beskriver informanterna att förtroendet för samverkansprocessen understöds av att de som central mittfunktion behöver underhålla relationerna till samtliga aktörer. Detta för att skapa en långsiktighet i samverkansprocessen. IP6 förklarar:
Så här tänker jag, att samordna något som i form av engångs händelse kan alla ordna oavsett vilken funktion man har i skolan, men när det handlar om att man ska bygga upp en långsiktighet i det samarbete som man är satt att skapa så tror jag att den lokala förankringen är jätteviktig och att man kontinuerligt smörjer både skolan och företagen (IP6).
Sammantaget visar resultatet att informanterna ser funktionen som samordnare som en central mittfunktion vilken interagerar med aktörer i generella vägledningsinsatser vilka ligger inom ramen för samverkan skola och arbetsliv. Samordnare som central mittfunktion beskrivs som betydande för att samordna, leda och stödja den samverkansprocess som råder. Att vara lyhörd beskrivs som en viktig egenskap för funktionen som samordnare då det kan öka förtroendet för såväl samordnaren som samverkansprocessen i sig. Det framkommer också att informanterna uppfattar förmågan att vara lyhörd kan hjälpa till att säkerställa att fler förväntningar uppfylls och att samverkan kan ske över tid.
6.2 Analys: Vikten av att klargöra organisatoriska
förhållanden och skilda synsätt
32
Danermark (2000, 35) är detta centralt då klargjorda roller och ansvarsfördelning inom samverkan kan effektivisera samverkansprocessen, samt att de förväntningar aktörerna har med sig med större sannolikhet uppfylls. Eftersom informanterna upplever att de befinner sig centralt mellan de deltagande aktörerna, och interagerar med samtliga, kan det tänkas vara relevant att betydelsen av en ledande roll faller på dem. Detta eftersom deras funktion har ett metaperspektiv över den pågående samverkansprocessen med kontakt till samtliga aktörer, vilket kan effektivisera samverkansprocessen. Funktionen som samordnare kan därmed antas uppfattas som att den bör ha en ledande, operativ och organiserande roll för att samverkan mellan skola och arbetsliv ska implementeras, omhändertas och skapa långsiktiga samverkansprocesser.
Skilda synsätt beskriver Danermark (2000, 25–26) är när flera aktörer befinner sig i en samverkansprocess, där varje aktör kan ha olika perspektiv med sig vilka inledningsvis behöver synliggöras, omhändertas samt diskuteras. Informanterna belyser lyhördhet som en viktig komponent vid samverkan mellan flera olika aktörer. De menar vidare att det är viktigt att lyssna in de involverade samverkansaktörernas tankar, vilket ökar förtroendet för såväl samordnaren som samverkansprocessen. När skilda synsätt tidigt diskuteras är det större sannolikhet att samordnare och aktörer kan närma sig en samsyn avseende syftet med samverkansprocessen. Danermark menar (2000, 26–27) att detta minimerar risken för motsättningar och konflikter inom samverkan.
Sammanfattningsvis synliggörs att det inom en samverkansprocess är viktigt att organisatoriska förhållanden klargörs och struktureras samt att den ledande rollen blir synlig, avseende vem som gör vad i syfte att effektivisera samverkansprocessen. Att som skola-arbetslivsutvecklare diskutera skilda synsätt och tidigt bjuda in till dialog kring dessa effektiviserar samverkansprocessen samt ökar sannolikheten för en gemensam syn och ett förtroende för vad samverkan handlar om och ska leda till.
33
I tema två avhandlas påverkansfaktorer avseende samordningen av samverkan mellan skola och arbetsliv. Temat ämnar svara på frågan: ”Hur resonerar informanterna kring faktorer som kan tänkas påverka samordningen av samverkan skola och arbetsliv?”.
Informanterna beskriver den politiska förankringen som en avgörande faktor för samverkan mellan skola och arbetsliv. Den politiska förankringen kan ses vara både främjande och hindrande beroende på huruvida arbete med samverkan mellan skola och arbetsliv står inskrivet i lagstadgar samt verksamhets- och utvecklingsplaner. Informanterna menar vidare att det är av största vikt att samverkan är förankrad i politiken för att säkerställa en interaktion mellan aktörerna i samverkansprocessen. Detta medför att det inte går att förbise av vare sig chefer eller andra berörda aktörer. IP4 förklarar:
Vi jobbar i en politiskt styrd organisation, det är en otroligt viktig faktor att det finns en politisk förankring och det är, skulle jag säga, den enskilt viktigaste faktorn för att jag ska kunna lyckas med det här arbetet. För det är tyvärr en fråga som inte är så prioriterad. Då behöver det vara förankrat i politiken, så att chefer inte kan komma undan det (IP4).
Likväl som informanterna menar att politisk förankring främjar deras arbete uppfattas avsaknad av politisk förankring hindra samverkan mellan skola och arbetsliv. Informanterna upplever att det kan finnas ett större motstånd till att implementera arbetet med samverkan mellan skola och arbetsliv i de fallen förankringen är svag. Detta ligger i linje med att hinder för samverkan mellan skola och arbetsliv uppfattas ske när involverade aktörer inte vet vad en politisk styrd organisation innebär. IP2 menar att det kan finnas en okunskap om hur en politiskt styrd organisation fungerar. Därför kan det bli otydligt vem som sitter på vilket mandat och det kan vara svårt att veta hur styrkedjan fungerar. Hen menar vidare att detta kan ge upphov till ett visst motstånd och det kan ibland upplevas att en måste stånga sig fram för att nå den som ha beslutsmandat.
34
Ekonomiska resurser tillkommer alltid men eftersom detta är en prioriterad satsning från politiken kostar det egentligen ingenting utöver den reella lönen (IP3).
Således framkommer det att den politiska förankringen kan ses som såväl främjande som hindrande faktorer för samverkan mellan skola och arbetsliv. Det synliggörs också att den politiska förankringen uppfattas som mycket betydande då den påverkar flera faktorer i samverkansprocessen och styr vad som måste göras och inte. Detta blir tydligt när IP2 säger:
Att det genomsyrar hela ledet och att det inte är ett alternativ till något annat då det står inskrivet i våra verksamhetsplaner och utvecklingsplaner. Det pekar ju rätt nedåt i organisationen att det här är ett prioriterat område och det gå inte att ducka för det nämnden beslutar. Så det är klart att det är faktorer som främjar arbetet, som gör det lättare (IP2).
Ytterligare en faktor som lyfts fram i intervjuerna är förmågan att skapa goda relationer samt ha en förståelse för varandra. Detta beskrivs vara en särskilt främjande faktor i de kommuner där den politiska förankringen inte upplevs vara så stark. IP5 förklarar:
Ja precis en förståelse för varandra och nån typ av tyst överenskommelse om att jag behöver det här av dig och du behöver det här av mig. Jag förstår hur din situation är och du förstår hur min situation är och därför kan vi förvänta oss det här utav varandra (IP5).
35
6.4 Analys: Främjande och hindrande faktorer avseende
organisatoriska förhållanden och regelverk
Danermark (2000, 36–37) menar att en aspekt av organisatoriska förhållanden är att den politiska styrningens omfattning är en påverkansfaktor gällande möjligheten till samverkan. Danermark (2000, 37) menar vidare att en svag förankring innebär en hög och varierad grad av frihet för inblandade aktörer vilket i sin tur kan försvåra samverkansprocessen. Detta kan kopplas med informanternas tankar kring huruvida den politiska förankringen och dess betydelse kan verka främjande eller hindrande för samverkan mellan skola och arbetsliv. Informanterna upplever det problematiskt när en inte kan stödja sig mot politiska beslut utan enbart på relationen till rektor och personal på skolorna. Samtidigt upplever de som har en stark politisk förankring i sin kommun en trygghet i sin funktion som samordnande. Det synliggörs att det hos skola-arbetslivsutvecklare föreligger en spänning avseende politisk styrning och graden av frihet. Detta tar sig uttryck genom att de skola-arbetslivsutvecklare med en klar politisk förankring har lättare att samordna samverkan. Däremot har de skola-arbetslivsutvecklare utan politisk förankring en större utmaning i sitt uppdrag. Graden av spänning och frihet avseende den politiska förankringen för samverkan mellan skola och arbetsliv kan antas styra samverkansprocessens effektivitet och resultat.
36
Danermarks (2000, 34–35) resonemang kring faktorn, delegering, inom organisatoriska förhållanden kan länkas till att informanterna anser sig få tillräckliga resurser för sitt uppdrag. Delegering av beslutsmandat grundar sig på om ett förtroende finns för aktören som är ålagd ett specifikt uppdrag. Är förtroendet inte tillräckligt väljer med största sannolikhet ledningen att inte delegera uppdraget, särskilt eftersom huvudansvaret alltid åligger ledningen (Danermarks 2000, 34–35). När ledningen väljer att delegera ett uppdrag, som i studiens fall till skola-arbetslivsutvecklaren, är det ledningens ansvar att tillskriva gruppen nödvändiga resurser för att kunna genomföra beslut tillhörande uppdraget. Utifrån detta resonemang kan informanternas upplevelser vara att de har ett förtroende för sin ledning samtidigt som ledningen upplever ett förtroende för aktörerna i samverkan och ger dem de resurser de behöver både i form av kunskap och övriga medel.
Sammanfattningsvis blir det synligt att de organisatoriska förhållandena och regelverk är av största vikt för huruvida samverkan mellan skola och arbetsliv blir en främjande eller hindrande faktor. Om den politiska styrningen är svag kan detta leda till för stor frihet och i sin tur skapa utmaningar i samverkansprocessen. Det är viktigt att delegera resurser samt synliggöra vem som äger beslutmandatet. De organisatoriska förhållandena och regelverken måste ha klargjorts initialt för att det ska bli en gynnsam samverkansprocess.
6.5 Betydelsen av tidiga kontakter med arbetslivet
I tema tre avhandlas skola-arbetslivsutvecklares resonemang om samverkan skola och arbetslivs betydelse för elevernas kunskap kring att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Temat ämnar svara på frågeställningen: ”Hur resonerar informanterna kring elevers tidiga kontakter med arbetslivet och dess betydelse för elevers förmåga att utveckla valkompetens?”.
37
samordna och genomföra yrkesmässor. Vidare framgår det att informanterna menar att insatserna bör implementeras tidigt i grundskolan och pågå över tid. Ett exempel på varför elevernas deltagande i generella vägledningsinsatser uppfattas betydelsefulla av informanterna kan kopplas till att eleverna får mod att gå sin egen väg. IP6 exemplifierar nedan:
Om vi vill att elever ska kunna stå emot och ha mod att stå emot trycket som kan uppstå vid ett val, exempelvis gymnasievalet, så är det ju oerhört viktigt att börja tidigt så att dom får kunskap, att dom får förståelse och att dom får möjlighet att bli nyfikna på en yrkesbredd av arbetsmarknaden. (IP6).
Vidare menar informanterna att generella vägledningsinsatser är betydelsefulla då de ger eleverna en bredare bild av möjliga yrken. Detta samtidigt som de eliminerar förutfattade meningar om specifika branscher eller yrken. Det framkommer att det är viktigt att eleverna får en verklighetsförankring gällande yrken och framtidsmöjligheter. Kan detta dessutom göras i en trygg miljö uppfattas elevernas egna synsätt utmanas. Informanterna belyser också de fall där eleverna har en bakgrund med föräldrar som inte arbetar, vilket då uppfattas kunna minska förankringen till arbetslivet och deras framtidsperspektiv kan antas vara smala. Ett av målen med samverkan mellan skola och arbetsliv beskrivs, av informanterna, vara att ge eleverna en yrkesbredd. Därför menar informanterna att genom en tydlig samverkan mellan skola och arbetsliv redan under grundskolan kan antalet kända yrken för eleverna öka markant, vilket i sin tur kan påverka den långsiktiga valkompetensen. Informanterna belyser även att mötet med yrkesrepresentanter möjliggör för eleverna att diskutera framtid och arbetsliv med någon som befinner sig i ”verkligheten”. Genom möten med yrkesrepresentanter kan också relationer skapas i en ny kontext utan beroendeställning kopplat till exempelvis betyg. IP3 menar att elevernas motivation för kunskapsämnen kan öka när eleverna får möta yrkesrepresentanter. Hen förklarar kopplingen på följande sätt:
38
Således framkommer det att elevernas förståelse för kunskapsämnen, och hur de kan användas i praktiken, uppfattas öka elevernas motivation för skolämnena.
Ytterligare en aspekt av resultatet är att informanterna resonerar kring betydelsen av insatserna och huruvida effekten av insatserna är mätbara. Exempelvis berättar IP5 att resultatet, av en mindre enkätundersökning, visar att majoriteten av eleverna uppfattar de insatser de deltagit i har bidragit till att stärka sin egen valkompetens kring att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Ett annat exempel lyfts fram av IP3 som menar att det inte ger en rättvis bild att mäta effekter av insatser skola och arbetsliv genom avhopp på gymnasiet. Hen menar att insatserna och dess verkliga effekter behöver undersökas kvalitativt genom att följa en grupp elever över längre tid.
Sammanfattningsvis uppfattar informanterna att det är betydelsefullt för elevernas valkompetens att genom olika former få möta representanter från yrkeslivet tidigt i skolan. Detta för att eleverna uppfattas få en verklighetsförankrad bild av vad arbetslivet innebär och att det blir synligt att det finns många olika yrken på arbetsmarknaden. Det framgår att de uppfattar dessa möten förtydliga hur det eleverna lär i skolan kan omsättas i arbetslivet. Samtidigt belyser informanterna det vara problematiskt att det inte finns forskning som faktiskt mätt betydelsen av insatserna genom att undersöka hur eleverna uppfattar effekten av insatserna.
39
har en med sig resurser i form av kapital. Hur stort kapitalet är beror på tidigare kunskaper och erfarenheter inom fältet. Det är de individerna med högst kapital inom ett fält som sätter spelreglerna. De individer med lägst kapital får förhålla sig till de regler som redan finns på fältet. Det finns möjlighet att öka kapital inom ett visst fält, detta görs exempelvis genom anskaffning av nya kunskaper och erfarenheter inom området (Hodkinson och Sparkes 1997, 37). Genom att samverkan mellan skola och arbetsliv påbörjas redan i grundskolan ges eleverna kapital i form av värdefulla kunskaper och erfarenheter för kommande inträde på arbetsmarknadsfältet. Ett exempel av betydelsen av interaktion med yrkesverksamma, kopplat till elevernas erhållna kapital, är att det beskrivs vara lättare för en elev att stå emot grupptryck och motarbeta förutfattade meningar. Således menar informanterna att insatserna är betydelsefulla för elevernas framtida inträde på arbetsmarknaden utifrån flera aspekter. Det framkommer av intervjuerna att samtliga insatser, oavsett om det gäller kunskap om yrken, arbetsmarknad eller förståelse för varför elever går i skolan, vidgar elevernas handlingshorisont och stärker valkompetensen.
Hodkinson (2008, 4–5) menar att all interaktion i form av insatser eller möten kommer påverka en individs handlingshorisont oavsett om de sker på ett främjande eller hindrande sätt. Informanterna upplevde det som problematiskt att resonera om hur effekterna av insatserna går att följa upp, mätas och prövas vetenskapligt. Samtidigt synliggörs det att elevernas handlingshorisont påverkas av all interaktion, dock är det inte innan vidare studier och forskning har gjorts som en legitimitet om betydelsen kan bekräftas.
Sammanfattningsvis synliggörs det av informanterna att elevers tidiga kontakter med arbetslivet är betydelsefulla då de utvecklar elevernas handlingshorisont. Kapital kan ses som resurser vilket står i relation till hur eleverna kan positionera sig på det framtida arbetsmarknadsfältet. Handlingshorisont, fält och kapital står således i relation till varandra och påverkar elevers förutsättningar för att utveckla sin valkompetens och förmåga att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.
40
Genom studiens resultat synliggörs att informanterna ser funktionen som samordnare för insatser där skola och arbetsliv samverkar som en central mittfunktion, vilken har i uppgift att samordna, leda och stödja samverkan mellan skola och arbetsliv. Slutsatsen är att samordnarens förmåga att vara lyhörd är en förutsättning för att klargöra organisatoriska förhållanden och skilda synsätt. En annan förutsättning är att tidigt diskutera vem som har beslutsmandat och leder samverkan. Detta i syfte att samverkan mellan skola och arbetsliv ska kunna effektiviseras och implementeras med goda resultat.
Avseende faktorer som kan tänkas påverka samordningen av samverkan mellan skola och arbetsliv framkommer det att informanterna uppfattar den politiska förankringen vara en avgörande påverkansfaktor för arbetet med samverkan mellan skola och arbetsliv. Inom ramen för de organisatoriska förhållandena ligger den politiska styrningen, vilken sätter agendan för beslutsmandat och autonomi, det vill säga friutrymme, för samverkan. Slutsatsen är att de informanter som har en politisk styrning att arbeta med samverkan mellan skola och arbetsliv, har bättre förutsättningar att implementera samverkansprocessen då uppdraget är legitimt och inskrivet i verksamhetsplaner, således åligger det berörda aktörer att delta. Motsatsen till detta är att de informanter som inte har en politisk förankring i sitt uppdrag upplever att de möter fler hinder och ifrågasättanden, avseende betydelsen av och syftet med insatser där skola och arbetsliv samverkar.
Huruvida elevernas tidiga kontakter med arbetslivet kan tänkas vara betydelsefulla för elevers förmåga att utveckla valkompetens uppfattar informanterna att insatser där skola och arbetsliv samverkar har betydelse för elevernas valkompetens. Informanterna uppfattar att eleverna tillskrivs en bredare kunskap avseende olika yrken, hur arbetsmarknaden fungerar samt förståelse för vad kunskapsämnen i skolan rent praktiskt kommer att användas till i arbetslivet. Slutsatsen är således att insatserna är betydelsefulla för elevernas utvecklande av handlingshorisonten då all interaktion med arbetsliv och omvärld vidgar elevernas perspektiv och ökar kapitalet utifrån det fält eleverna befinner sig på. Dock synliggjordes en avsaknad av insatsernas betydelse utifrån vetenskaplig grund, vilket å andra sidan inte har betydelse för elevernas handlingshorisont då den påverkas oavsett om det finns vetenskapligt bekräftade effekter eller inte.
41
42
7. Diskussion
Syftet med studien är att undersöka skola-arbetslivsutvecklares upplevelser av att samordna samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta kapitel avser diskutera studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, val av metod samt teoretiska begrepp.
7.1 Resultatdiskussion
I tidigare forskning framgår en stor problematik avseende styrning och organisering av den generella studie- och yrkesvägledningen som pekar på att det inte finns förankrat vem som har mandat att samordna, leda och fördela arbetet för generell studie- och yrkesvägledning. Ofta åläggs ansvaret på en enskild SYV på grund av avsaknad av politisk styrning för samverkan mellan skola och arbetsliv (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 42–44). Forskningen kan kopplas till studiens resultat då skola-arbetslivsutvecklare som central mittfunktion ser en avgörande faktor för samordningen av samverkan mellan skola och arbetsliv vara att den är politiskt förankrad och nedskriven i arbets- och utvecklingsplaner. Detta då det ger samordnaren mandat att leda, stödja och underhålla samverkansprocessen med goda förutsättningar samt att den upprätthålls över tid.
43
till interaktion med yrkesrepresentanter vilket tillskriver eleverna en större kunskap om arbetsliv och omvärld. Dessa erfarenheter ökar elevernas kapital vilket ändrar förutsättningarna för hur de kan röra sig inom framtida arbetsmarknadsfält som resulterar i att elevernas handlingshorisont vidgas. En bredare handlingshorisont stärker elevernas valkompetens och förmåga att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.
Lundahl et al. (2020, 233) menar att studie- och yrkesvägledning inte är organiserad vilket tar sig uttryck i att resurser saknas, uppföljning av den studie- och yrkesvägledning som görs inte finns samt att samarbetet professioner emellan är svagt och otydligt definierat. Som tidigare belysts i föreliggande studie återger Lundahl et al. (2020) Olofssons, Lovéns och Deliérs modell (2017, 17) (se bilaga 9.3) avseende de intressenter som ingår i karriärlärande och karriärvägledning. Ett förslag som diskuterats är att implementera en samordnare för arbetet med samverkan mellan skola och arbetsliv i varje kommun (Lundahl et al. 2020, 243). Vi vill mena att vår studie bidrar till att styrka detta förslag. Detta då vår studie visar att skola och arbetslivsutvecklare som central mittfunktion för samverkan mellan skola och arbetsliv är en lämplig kandidat för den samordningsfunktion som Lundahl et al. (2020, 243) tidigare efterfrågat. Således följer här ett förslag på en utveckling av Olofssons, Lovéns och Deliérs modell (2017, 17) (se bilaga 9.3):
I figur 1.2 (se bilaga 9.4) är den beslutande nivån i modellen politik, förvaltning och rektorer. Verkställande nivå syftar till SYV och Lärare/pedagoger. Målgruppen är eleverna, där föräldrar också har en naturlig plats. Omgivande resurser är alla representanter från arbetsliv och/-eller omvärld. Slutligen synliggörs samordnaren i form av skola-arbetslivsutvecklare som en avgörande, central mittfunktion tillsatt i syfte att samordna, leda och stödja insatser där skola och arbetsliv samverkar.
44
samordnaren som central mittfunktion ska kunna arbeta enligt figur 1.2 (se bilaga 9.4), krävs att en rad olika faktorer av samverkan initialt klargörs och diskuterats.
7.2 Metoddiskussion
På grund av geografiska avstånd genomfördes fyra av sex intervjuer via en digital mötesplattform med ljud och bild. Bryman (2008, 594) ser möjligheten till digitala intervjuer som fördelaktig då det medför att informanterna oftast är mer tillgängliga, vilket är av relevans för föreliggande studie då det geografiska avståndet annars varit ett hinder. Ytterligare ett fördelaktigt perspektiv med digitala intervjuer är att intervjueffekten med största sannolikhet blir mindre, vilket betyder att informanten inte påverkas lika lätt av intervjuarens egna uppfattningar vilka annars eventuellt kan skina igenom (Bryman 2008, 594). Detta medför att de intervjuer i studien som genomförts på plats haft större risk att påverkas av intervjueffekten. Vi ställer oss frågan om detta kan ha påverkat resultatet?
En nackdel med digitala intervjuer är förlusten av att kunna avläsa det ickeverbala kroppsspråket, då Bryman (2008, 595) menar att det kan säga något mer om vad informanten säger eller känner. Motsatsen till detta är att de intervjuer som genomfördes på plats möjliggjorde för oss som intervjuare att fånga upp eventuella oklarheter och frågetecken direkt. Frågan är om de olika förutsättningar informanterna givits utifrån de två vitt skilda intervju kontexterna, digital intervju samt personlig intervju kan ha påverkat trovärdigheten och således både reliabiliteten och validiteten (Larsen 2018, 130–131).
