sammanfattning och slutsatser

Syftet med denna studie har varit att studera pedagogers förhållningsätt till fysisk aktivitet och grovmotorik på en förskola. För att uppnå syftet användes följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan? Hur talar pedagogerna om den fysiska aktiviteten och grovmotoriken i förskolan? Här kommer vi presentera de slutsatser som är relaterade till våra frågeställningar.

5.1.1. Pedagogernas arbete och yttrande kring fysisk aktivitet i förskolan

Genom observationer och intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar och vi har blivit medvetna om hur pedagogerna arbetar med fysisk aktivitet och grovmotorik.

Vår uppfattning efter vår analys är att förskolans miljö utgör ett bra komplement till pedagogerna när det gäller utvecklingen av barnens motorik. Barnen har goda förutsättningar på Solens förskola för att kunna variera fysiska aktiviteter både inne och ute. Förskolegårdens miljö erbjuder barnen stimulering och detta krävs för att utvecklingen ska tillfredställas. Närmiljön kring förskolan har många olika utformningar och där ges barnen möjlighet att vistas och utforska. Detta stämmer överens med Jagtøien, Hansen & Annerstedt (2002:87) som menar att den motoriska utvecklingen inte enbart styrs av barns ålder, de motoriska färdigheterna styrs även av miljön. Solens förskolegård kan stimulera barnens utveckling inom motoriken eftersom den är försedd med balanscyklar, naturhinderbana, kullar, klätterställningar och träd. Informanterna berättade att de försöker tänka på att utforma gården så att finns många möjligheter för barnen till fysisk aktivitet på ett varierat sätt. För att ge barnen goda möjligheter hyr förskolan lokaler som är utformade för att passa de fysiska aktiviteterna som de vill utföra. En av informanterna berättade att hon anser att pengarna som går till hyran av lokalerna är väl disponerade. Utan lokalerna hade möjligheter till att utöva planerade rörelsepass varit betydligt sämre. Lokalerna anpassas efter barngruppens ålder och storlek. Pedagogerna accepterar inte vilken fysisk miljö som helst och strävar efter att förändra och förbättra miljön efter barnens behov, vilket vi anser indikerar på en god vilja att främja utvecklingen för barnen.

Pedagogerna på förskolan är inspirerade och positiva till rörelse, vilket fångar barnen. Under observationerna har vi sett att barnen är väldigt glada och förväntansfulla inför rörelsepassen och vi kände en glädje som spred sig bland barnen och personalen. Ericsson (2005:123) anser att en anpassad miljö och inspirerade pedagoger kan påverka barns motoriska utveckling positivt.

Under måndagarnas planerade rörelsepass anser vi att pedagogerna försöker arbeta medvetet för att stimulera motoriken. Barnen delas in i grupper beroende på deras ålder och de olika grupperna har tillgång till olika lokaler beroende på deras behov. Vi upplevde att gruppindelningen var väldigt bra då alla får möjlighet att lära känna andra barn och pedagoger från andra avdelningar. Pedagogerna anser att åldersindelade grupper stimulerar barnen. Ericsson (2003:11) anser att rörelseträning i grupp ger barnen möjlighet till social träning där de lär sig samarbeta och anpassa sig till gemensamma regler. Pedagogerna nämner att de oftast planerar grunden av rörelsepassen i förväg samt att de har ett syfte och att de har läroplanen ständigt i åtanke.

Resultatet visar på att pedagogerna till viss del planerar rörelsepassen efter vad barnen behöver utvecklas inom, samt i viss mån utgår de från barnens önskemål av aktiviteter. Informanternas synpunkter kring deras arbete med barninflytande är att barnen får lov att önska aktivitet enstaka gånger och ibland får ett barn möjlighet att hålla i uppvärmningen. Barninflytande innebär inte bara att barnen får bestämma om vilken aktivitet som ska genomföras, barninflytande har en större innebörd (Hammar & Johansson 2008:39). Detta är informanterna medvetna om och de har under intervjuerna uttryckt att de borde lägga större vikt på barninflytande i verksamheten. Barninflytandet är ju ett viktigt inslag i nya läroplanen och skall ju beatas av de verksamheter som omfattas av förordningen. Pedagogerna bör alltså se över verksamheten och implementera barninflytande i större utsträckning på förskolan, så att förordningen följs korrekt. Pedagogerna kan bjuda in barnen till diskussionerna gällande utformningen av förskolegården. Den är i ständig förändring och där finns ett flertal tillfällen att låta barnen komma med lösningar och förlag. Förskolegården är där för att stimulera barnen i lek och rörelse och som vi ser det är det oerhört angeläget att låta barnen sätta sin prägel på den miljön de kontinuerligt vistas i.

Vårt resultat visar att det skiljer sig mellan de olika pedagogernas ambitionsnivå och kunskapsnivå om fysiska aktiviteter och motorisk utveckling. Förskolan har valt att variera pedagogerna som har hand om respektive grupp under rörelsepassen. Vi anser att detta inte är

det mest effektiva sättet eftersom olika individer är lämpade för olika ändamål. En pedagog är bättre lämpad att ha hand om rörelsepasset på träningcentret och skapa ett lustfyllt, lärorikt och fantasifyllt rörelsepass. En annan pedagog gör rörelsepasset utan att verkligen engagera sig i det. Genom de system förskolan använder sig av idag kan det ta upp till fyra år innan en pedagog får möjlighet att hålla i rörelsepassen med fyra- eller femårsgruppen igen. Vi tror på variation av pedagogerna i de olika rörelsepassen så att de inte hamnar i ett visst mönster och att förskolan hade kunnat komma fram till vilka pedagoger som lämpar sig till de olika grupperna och kunnat variera mellan dem vart annat eller vart tredje år. Våra synpunkter stärks av Annerstedt (2007:21) som beskriver att pedagogernas kompetens bör förskolan ta till vara på och placera eftertänksamt så att de får ut den mesta kunskapen inom de olika ämnesområdena. Ett problem med vår lösning är att alla pedagoger någon gång vill ansvara för femårsgruppen vilket inte är möjligt med vår lösning. Vi anser att för att få effektiva rörelsepass får pedagogerna ge upp vissa moment.

Trots att pedagogerna har egna erfarenheter och kunskaper inom rörelse och fysisk aktivitet visar resultatet på att de har brister inom området och barnens rörelseträning hade kunnat bli mer effektiv och bättre utformad om de hade haft en bättre utbildning. Vårt resonemang styrks av Annerstedt (1990:68) som menar att en utbildning är nödvändig för att kunna ha en förståelse kring barns motorik och dess innebörd. Vi har fått en uppfattning om att utbildningsnivån bland informanterna kunde ha varit mer omfattande och djupgående då vi ser vissa brister inom rörelsepassen. Vid observationerna av rörelsepassen har vi inte sett några inslag av nivåanpassning, alla barnen har genomfört samma övning likadant. Barnen är på olika nivåer inom motoriken och pedagogerna bör stimulera och utmana det enskilda barnet på den nivån som barnet befinner sig. Våra uppfattningar får stöd av Sigmundsson och Vorland Pedersen (2004:88) som anser att barn har olika rörelseförutsättningar och pedagogen bör planera och utföra aktiviteter så att barnen klarar av dem men samtidigt som de blir en utmaning för dem. Vi har även uppmärksammat att barnen har får genomföra en aktivitet en gång och sedan går pedagogerna vidare till nästa aktivitet. Både Sigmundsson och Vorland Pedersen (2004:88) och Dessen (1991:51–52) menar att pedagogerna bör uppmuntra barnen till att göra om aktiviteten flera gånger. Det är viktigt att låta barnen öva in rörelser tills de är automatiserade.

En av våra synpunkter kring vikten av utbildning inom området är att pedagogerna vidgar sina vyer och får syn på helheten av sitt utförande och en bättre förståelse för situationer som kan uppstå under rörelsepassen. Vi har sett under ett av rörelsepassen hur ett barn blev placerad i en exponerad situation. Jagtøien, Hansen och Annerstedt (2002:157) anser att vissa barn har

svårigheter med ta-fatt-lekar eftersom alla barn inte klarar av att vara en bra ”tagare” och andra springer för sakta. Även Ericsson (2005:13) menar att besvikelsen blir stor när barnet misslyckas. Om pedagogerna hade haft en bättre förståelse av traditionella ta-fatt-lekars funktion hade pedagogerna möjligen ändrat utformningen av aktiviteten. Pedagogen borde också ha bättre kännedom kring sitt agerande genetmot det exponerade barnet eftersom det kan ge negativa upplevelser hos barnet.

På träningscentret uppmärksammade vi att pedagogerna inte var medvetna om hur träningsmaterielet skulle användas korrekt. Detta berodde på att de inte har fått någon utbildning i hur redskapen ska användas och materielets funktion går förlorat. Förskolan har inte fått tillgång till handboken över de materiel som finns tillgängliga och detta kan vara en anledning till pedagogernas okunskap. Utbudet av materielen ändras från vecka till vecka vilket leder till att pedagogerna inte vet vad de möter från gång till gång. En synpunkt av Hammar och Johansson (2008:61) är att pedagogerna bör ha kunskap om materielet som de presenterar för barnen så att pedagogerna kan stimulera barnens rörelsebehov. Pedagogerna skulle kunna fråga träningscentrumets ägare om de möjligen fick möjligheten att observera ett eller några av deras rörelsespass på eftermiddagen eller kvällen så att pedagogerna kan få en inblick i hur redskapen används samt få en förståelse över dess syfte. En av pedagogerna hade kunnat gå iväg på morgonen för att se utformningen av lokalen och fråga personalen hur okända redskap används. Detta kan leda till att pedagogerna är bättre förbereda och ge barnen korrekta instruktioner hur de utövar aktiviteterna och inte lägga ansvar på ett barn som ska visa hur redskapen används.

En informant nämner att pedagogerna strävar efter att ha effektiva rörelsepass men som vi diskuterat tidigare blev det mycket väntande och stillasittande för barnen eftersom barnen stod i ett led och genomförde aktiviteten i tur och ordning. Denna procedur upprepades i alla övningar. Annerstedt (2007:92) anser att ett barn inte bör stå stilla längre stunder under ett rörelsepass och vi anser att pedagogerna har stora möjligheter att effektivisera eftersom de har en stor lokal till sitt förfogande och de är två pedagoger. Vår idé är att de kan dela upp hälften av barnen mellan sig och bestämma tre olika aktiviteterna per grupp så att antal barn per redskap blir lägre. Arvidsson och Bremer (2006:39) anser att gruppstorleken bör bestå av 5 – 7 barn eftersom i mindre grupper har pedagogen större möjlighet att se och hjälpa det enskilda barnet. Vår lösning ger mindre väntan och mer rörelse och en aktivitet utförs flera gånger, inte bara en, så att rörelsen kan börja bli automatiserad. Pedagogerna har även möjlighet att nivåanpassa aktiviteter bättre så att de kan stimulera alla barn efter deras förmåga.

Vi har sett att instruktionerna av aktiviteterna förklarats otydligt för barnen. Pedagogerna borde bli bättre på hur de presenterar en aktivitet och lägga upp instruktionerna så att de blir mer lättförståeliga. Barnen har varit förvirrade och osäkra på hur aktiviteterna ska genomföras och det har lett till att pedagogen fått avbryta aktiviteten och ge barnen instruktionerna en gång till. Vi anser att detta beror på pedagogens förmåga att instruera aktiviteten och inte barnens förmåga att förstå. Våra synpunkter stärks av Hammar och Johansson (2008:42–43) som anser att pedagogerna bör skapa en trygghet genom tydliga instruktioner.

Under rörelsepassen med de små barnen har vi uppmärksammat att pedagogerna är aktiva och deltagande under hela rörelsepasset vilket är positivt eftersom alla barn fångas upp och vill delta. Med fyra- och femårsgrupperna instruerar pedagogerna en aktivitet och barnen får sedan genomföra den själva och pedagogerna står passivt och tittar på. Hammar och Johansson (2008:42–43) håller med vårt resonemang om att en pedagog bör förhålla sig aktiv även under aktiviteterna. En deltagande pedagog leder till en mer poitiv stämning i gruppen och vi anser att det är självklart att pedagogerna bör delta. De är två pedagoger och de kan varva varandra med deltagandet.

Vi anser att vårt resultat i studien är trovärdigt eftersom vi har fått en god uppfattning om förskolan genom både observerationer och intervjuer. Dessa två metoder gav oss en bredd i empirin, samt många infallsvinkar att studera. Dock är vi medvetna om att resultatet hade kunnat se annorlunda ut om vi hade studerat en förskola som inte har en uttalad profil kring fysisk aktivitet.

5.2. Vidare forskning

Under arbetets gång har nya frågor och tankar väckts kring fysisk aktivitet och motorik i förskolan. Studiens fokus har legat på pedagogerna men det som även varit intressant att studera är barnens uppfattning om den fysiska miljön som de befinner sig i. Hur uppfattar barnen rörelsepassen? Hur ser barnens lek ut i närmiljön? Det hade också varit intressant att få en inblick av föräldrarnas synpunkter på förskolan. Varför valde de just denna förskola? Vilka förväntningar har de på verksamheten? Slutligen hade det varit spännande att undersöka om det finns några skillnader på pedagogers förhållningssätt till fysisk aktivitet på en förskola med rörelse som profil och en med annan profil.

Referenslista

Annerstedt, Claes (1990). Undervisa i idrott. Idrottsämnes didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig)vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare.

Arvidsson, Eva & Bremer, Sevil (2006). En för alla – alla för en. Om gruppdynamik i barn -

och ungdomsidrott. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken – för småsakliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dessen, Gunilla (1991). Barn och rörelse. Stockholm: HLS förlag.

Ericsson, Ingegerd (2003). Motorisk, koncentrationsförmåga och skolprestationer – en

interventionsstudie i skolår 1-3. Malmö Högskolan: Lärarutbildningen.

Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig lär dig- motorik och inlärning. Stockholm: SISU Idrottsböcker

Grindberg, Tora & Langlo Jagtøien, Greta (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur.

Hammar, Lena & Johansson, Inger (2008). Visst kan alla vara med!- I idrott, lek och spel. Örebro: Varsam AB.

Langlo Jagtøien, Greta & Hansen, Kolbjørn & Annerstedt, Claes (2002). Motorik, lek och

lärande. Göteborg: Multicare Förlag.

Larsson, Maria (2010). Ungdomar äter mer grönt och mindre sött. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Tillgänglig på internet: http://www.fhi.se/Aktuellt/Artiklar/Ungdomar-ater-mer-gront-och- mindre-sott/ (12-09-26)

Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [rev,. 2010] (2011) Stockholm: Skolverket

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Redelius, Karin (2002). Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och

fostran. Stockholm: HLS förlag

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Sigmundsson, Hermundur & Vorland Pedersen, Arve (2004). Motorisk utveckling – Nyare

perspektiv på barns motorik. Lund: Studentlitteratur.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskaprådet

Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (12-04-10)

Wamala, Sarah (2011). Mer än 120 miljarder skäl att satsa på folkhälsa. Stockholm: Statens folhälsoinstitut

Tillgänglig på internet: http://www.fhi.se/Aktuellt/Artiklar/Mer-an-120-miljarder-skal-att- satsa-pa-folkhalsa/(12-09-26)

Wiklund Dahl, Eva (2011). Med läroplanen på fickan – Lpfö 98/10. Solna: Förskoletidningen/Fortbildning

Bilaga 1

Intervjuguide

Bakgrundsfrågor o Ålder?

o Utbildningsbakgrund?

o Hur länge har ni varit yrkesverksam?

o Hur länge har ni arbetat på denna arbetsplats? Förskolan:

o Kommunal eller privat? o Förskolans storlek?

o Förskolans geografiska läge? o Förskolans profil?

Miljöns betydelse för verksamheten

o Vilka möjligheter har barnen till fysisk aktivitet på förskolan?

o Anser du att den fysiska miljön ger barnen möjligheter att uttrycka sina rörelsebehov? o Har ni planerade rörelsepass i verksamheten? Hur går rörelsepassen till? Var är ni

under dessa? Varför?

o Vad är syftet med de planerade rörelsepassen? o Hur ofta har ni planerade rörelsepass?

o Deltar alla barn i dessa rörelsepass? Varför/ Varför inte?

o Hur arbetar ni för att uppnå strävansmålen i läroplanen för förskola inom motorik och rörelse?

o Är det lätt att genomföra de aktiviteter du önskar kring barns motorik?

o På vilket sätt anser du att den fysiska miljön har någon betydelse för vilka arbetsmetoder du väljer i arbetet med att främja barns motoriska utveckling?

o Känner du att du har möjlighet att påverka hur den fysiska miljön på förskolan ser ut? o Finns det något i den fysiska miljön på din förskola du skulle vilja förändra. Vad?

Varför?

Intervjufrågor till pedagogerna:

o Vad är motorik och fysisk aktivitet för dig?

o Vad anser du krävs för att ett barns motorik ska utvecklas? o Vad tror du konsekvenserna kan bli av en outvecklad motorik?

o Vilka kunskaper har du kring barns motorik? Vilken betydelse tror du motorik och rörelse har för barns vidare utveckling och inlärning?

o Vad anser du är viktigt att träna i förskoleåldern inom motoriken?

o Anser du att du kan utveckla barns motorik under icke planerade rörelsepass? På vilket sätt kan du som pedagog stimulera barnen till rörelse på ett naturligt sätt?

o Vilken syn har du på förskolans roll i barns motoriska utveckling? o Närmiljön runt förskolan hur ser den ut? Hur användes den?

o På vilket sätt använder barnen förskolemiljön för att tillgodose sitt eget rörelsebehov? o Hur motiverar eller uppmuntrar du barn som inte vill röra sig?

o Vilken betydelse anser du att de planerade rörelsepass har för barns motoriska utveckling?

Bilaga 2

Hej alla föräldrar!

Vi är två lärarstudenter Annette och Sanna och vi kommer att skriva vårt examensarbete under våren och hösten 2012. Vårt examensarbete kommer att handla om pedagogernas förhållningsätt till fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan.

Vårt syfte med undersökningen är att se hur pedagogerna arbetar för att stimulera barnens grovmotorik och rörelse i förskolan. Vårt fokus i studien kommer inte att vara på barnen eller deras utveckling utan pedagogernas arbetsmetoder. Vi kommer använda oss av observationer på förskolan kring aktiviteter med rörelse och intervjuer med pedagoger. För att få fram ett resultat behöver vi ta del av vad som sker ute på förskolan. Den datainsamling vi gör kommer vi endast användas till vårt examensarbete och inget annat!

Allt material som vi kommer att införskaffa kommer att vara anonymt, ingen kommer alltså inte kunna urskilja förskolan, barnen eller pedagogerna.

Vi hoppas att ni vill delta!

Som vårdnadshavare till era barn är det er rättighet att besluta om ert/era barn får lov att delta i vår studie och därför vill vi att ni som inte vill att ert barn skall bli observerat, skriver ditt och ditt barns namn nedan.

Om ni har några frågor angående vårt examensarbete får ni gärna kontakta oss på vår mail:

m09p3043@student.mah.se eller m09p3217@student.mah.se

Med vänliga hälsningar

Annette Cartner och Sanna Johansson