I detta avsnitt kommer resultat och slutsatser som har kommit fram längs arbetets gång att redogöras. Uppsatsen tre frågeställningar kommer att besvaras utifrån den teori och empiri som berörts i analyskapitlet. Sammanfattningsvis ges ett förslag på framtida forskning kring kris- och krishantering.
Syftet med denna studie är att undersöka om de fem transportföretag har varit förberedda inför en kris och hur de har agerat under en kris, detta undersöks med hjälp av en omfattande
krishanterings teori samt innebörden av ledarskap och kommunikation i krissituationer. Först och främst går det att se att ingen av de fem företagen använder sig av crisis management modellen fullt ut. Det vi däremot kan se är att alla företag använder sig av andra modeller eller ledarskap som till viss del ligger till linje med den teoretiska referensramen för crisis management. Som vi kan se tidigare i analysen så har ledarskap en stor betydelse i en kris trots företagens storlek eller om företaget har en krisgrupp eller inte. Ledarskap har en central roll eftersom det i en kris är det vanligt att en ledare faller tillbaka in i det mänskliga perspektivet att omedvetet prioritera sig själva, vilket gör att medarbetare lätt kan falla bort. En bra ledare i en krissituation vågar låta andra ta ansvar vid krisen (Kim et al., 2009). Vilket har visat sig vara väsentligt hos företagen eftersom många av respondenterna valde att delegera uppgifter till en kollega med mer kompetens för att företaget skulle överleva istället för att tänka på sig själva och försöka se bättre ut alternativt att inte se dålig ut, beroendes på utfallet. I alla företagen fanns det olika
ledarskapsstilar vissa som är mer lämpliga vid en kris än andra. När en kris inträffar i ett företag är det viktigt för ledare att veta hur dem ska hantera krisen. I en kris är det viktigt att en ledare kan se saker ur olika perspektiv exempelvis ett ekonomisk och ett hälsoperspektiv
(Hammarskog, 2005). Många av ledarna valde att fokusera på de ena perspektivet, för att låta någon annan inom organisationen täcka upp det andra, vilket visar en bra ledarskapsförmåga vid en kris.
Sammanfattningsvis om huruvida ledarskap påverkar utfallet vid en kris, kan vi dra den generella slutsatsen att olika ledarskapsstilar är olika lämpliga för kriser. Beroende av vilken ledarskapsstil du har är du olika benägen att hantera en kris. Detta för att en ledarskapsstil omfattar olika drivkrafter hos ledarna, såsom företagets intresse eller medarbetarnas bästa intresse, olika ledare har olika utgångspunkter i vilken av dessa två som ska gå före den andra i en organisation (Reynolds et al., 2007). Valet av ledarskapsstil påverkar därför hur en organisation kommer sköta sin krishantering, om organisationen kommer att välja ett ekonomiskt perspektiv, ett hälsoperspektiv eller försöka sträva efter en kombination.
43 När det kommer till huruvida de fem företagen har arbetet före, under och efter krisen jämfört med de teoretiska ramverken för crisis management. Så måste det poängteras att skedet under krisen var aktuellt under tiden studien genomfördes vilket gjorde att det var svårt att få en konkret bild av hur de jobbade under utan mer en översiktlig bild eftersom krisen beräknades pågå i månader framöver. Även att möjligheten att ge en slutanalys på under krisen blev omöjligt då krisen inte fick något slut under studien gång. Det vi kan se att i alla företag har åtgärder som är direkt kopplade till krisen gjorts och de företag som har haft krisledningsgrupper har använt sig utav dessa, och de företag som inte har haft de har använt sig av ledarskap men ändå arbetet utifrån ramverket av crisis management. Utifrån den teoretiska referensram som finns i crisis management kan det slutligen sägas att företagen har till en viss del arbetat och utfärdat åtgärder som ligger i enlighet med crisis management strategin. Men som många av företagen nämnt så går det inte att direkt koppla hur planerade alla åtgärder var eftersom många fick agera för stunden, det blir därför oklart att kartlägga vilka av åtgärderna som faktiskt var planerade. Det är däremot enklare att kartlägga hur företagen har arbetet före krisen i enlighet med crisis
management företag A-B har inte arbetat i enlighet med crisis management, detta kan bero på faktorer som att företagen är små och inte har samma resurser och ekonomiska tillgångar som de större organisationerna. Det större företagen C-E har krisgrupper som planerar inför kriser och har riskanalyser om vilka potentiella hot företaget kan tänkas stöta på. Efter att ha analyserat företagens arbete innan krisen går de att fastställa att de större företagen C-E har många likheter med ramverket för crisis management. Så överlag arbetar ingen av de fem företagen direkt efter crisis management teorin men i alla företag går det att finna likheter, i fasen före finns likheterna bara inom de större företagen men under själva processen och krishanteringen går det finna likheter kring alla fem företag. Hur företagen har arbetet efter krisen gick inte att följa upp på då det saknades empiri kring området, detta för att krisen fortfarande är pågående. Men det flesta företag angav att det skulle ha en uppföljning och analysera utfallet av den pågående krisen i efterarbetet.
6.1 Vad framtiden kan bjuda på
Ett förslag till framtiden hade kunnat jämföra andra företag och inte bara transportbranschen för att få en mer insyn och förståelse kring hur crisis management kan påverka utfallet vid en kris. Eller jämföra företag som använder sig av crisis management jämfört med företag som inte gör det för att skapa en ännu djupare förståelse kring ämnet. Denna studie hade kunnat återupptas när pandemin Covid-19 är över för att få en helhetsbild kring hur det faktiskt gick för företagen under krisen. Eftersom under studien befann sig företagen mitt inne i krisen och det är inte säkert att deras resultat skulle vara samma vid slutet av krisen. En intressant synvinkeln med vidare studie kring ämnet skulle vara att se vilka lärdomar som tillkommer från Covid-19 och vilka ändringar som görs för att anpassa sig efter en liknande kris i framtiden.
44