Sammanfattning

Den ekologiska dimensionen berördes av samtliga respondenter genom att dem både i Sverige och Thailand beskrev arbeten kring; sopsortering, natur och miljö. På förskolorna i Sverige arbetade barnen med sopsortering men det framgick inte på vilket sätt mer än att de sorterade. I Thailand fick barnen både plocka och sortera skräp på båda förskolorna medan en av förskolorna även besökte den lokala soptippen för att ta reda på vart skräpet hamnade efter att de slängt påsarna i soptunnorna. Rektorerna i Sverige berättade om arbeten med småkryp och skogens resurser medan rektorerna i Thailand berättade om hur de tog in den thailändska kulturen i arbetet med den ekologiska dimensionen bland annat genom vattnets dag.

27 6.3. Den sociala dimensionen

Samtliga fyra rektorer nämnde något om hur både de själva förhöll sig till den sociala dimensionen och hur deras förskolor arbetade kring denna dimension.

6.3.1. Rektorer i Sverige

Rektor A menade att den digitala världen är något som har stor påverkan på oss människor idag men att vi egentligen inte vet hur:

“Och även det här med den digitala världen. Hur den påverkar våra barn och hur den kommer påverka oss det vet vi ju inte riktigt. Men det är ju också en del i den hållbara utvecklingen. På så sätt blir det därför viktigt att barn redan i förskolan får de kunskaper de kan få om den digitala världen.” (Rektor A).

Att få kunskaper om den digitala världen redan i förskolan anses vara viktigt enligt rektor A eftersom det räknas som en del av den hållbara utvecklingen menade rektorn. Vidare berättade rektor A att “globaliteten är också en del i att jobba med hållbar utveckling i förskolan”, vilket kan handla om andra människors levnadssätt och rättigheter. Rektorn berättade också att dennes uppgift är att inspirera personalen och komma med relevant forskning på aktuella ämnen. Rektor A uttryckte vidare att uppdraget som rektor är:

“Som chef och ledare, jag kan ju bara tala för mig själv men, ligger jag flera steg längre fram i utvecklingen, för mitt uppdrag är ju att driva verksamheten framåt” (Rektor A).

Rektorn själv uttryckte vikten av att som ledare alltid ligga steget före och att ständigt utveckla verksamheten framåt. Rektor B berättade att förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet, vilket i sin tur leder till vikten av att påvisa vad som är rätt och låta barnen utveckla en god och trygg gemenskap. Hen berättade då för oss att förskolorna arbetade med trygghetsfrågor och det gjordes genom materialet ’trygg och liten’. Vidare uttryckte sig rektor B om värdegrundsfrågorna på följande sätt:

“Värdegrundsfrågorna jobbar man också med och de följer jag upp också hela tiden i deras jobb för det är ju också det sociala” (Rektor B).

Genom att beskriva arbetet med värdegrundsfrågorna som en del av det sociala, visar rektorn förståelse för vikten av ett arbete med flera av dimensionerna.

28 6.3.2. Rektorer i Thailand

Båda rektorerna i Thailand beskrev den sociala dimensionen som något viktigt att tänka på i förskolan. Rektor C nämnde inte den sociala dimensionen, förrän vi mot slutet av intervjun aktivt ställde en följdfråga kring denna, då svarade hen att:

“… Jag kan anse att social hållbar utveckling är väl det jag tycker man ska fokusera på…” (Rektor C).

Rektorn berättade även att hela skolan arbetar med barnkonventionen på FN dagen, vilket hör hemma i den sociala dimensionen på grund av att barnkonventionen behandlar människors rättigheter. Hen beskrev också att samarbetet mellan skolan och hemmet var en betydelsefull del i verksamheten. På frågan kring hur viktigt arbetet med hållbar utveckling i förskolan var beskrev hen det så här:

“Jag anser att det finns viktigare saker för just den åldern att fokusera på. Både med språk och så inför grunden mot skolan. Även om det är ett väldigt viktigt begrepp så tror jag att det kan ta ut andra bitar och jag tycker man kan börja senare med det i den utsträckningen som det är nu ” (Rektor C).

Enligt rektorn fanns det viktigare saker att lägga fokus på när barnen går i förskolan för att senare under skolgången närma sig begreppet hållbar utveckling. På samma fråga kring hur viktigt arbetet med hållbar utveckling i förskolan är svarade rektor D däremot att den sociala dimensionen är av stor betydelse för verksamheten. Hen svarade:

“Det är väldigt viktigt, de yngre barnen är känsligare än äldre barn när det gäller att byta barngrupper eller pedagoger, därför blir det extra viktigt i förskolan att trygghet, trivsel och glädje finns” (Rektor D).

Rektorn lade mycket fokus på förskolans trygghet, trivsel och glädje för de yngre barnen och menade att de är känsligare än äldre barn. Vidare menade rektorn också att:

“... det är annorlunda här. Många elever kommer och går, även pedagoger. Jag har bytt pedagoger varje termin… De flesta barn stannar oftast under fem till sju veckor vilket gör att barngruppen ofta byts” (Rektor D).

Denna omsättning på människor kan skapa oro men då poängterar hen att uppdraget som rektor är att se till att bra traditioner och rutiner följs för att underlätta arbetet för förskollärarna. Rektorn berättade också:

29 ”...att som rektor stöttar och hjälper jag pedagoger i deras arbeten och låter pedagogerna få mycket frihet och ska känna trygghet i sitt arbete” (Rektor D).

Samma rektor berättade även att varje vecka arbetar hela skolan (förskola - åk 9) med något de kallar tillsammanstid där de pratar om barnkonventionen, har massage, lekar och liknande aktiviteter. En gång i månaden har de även tvärgrupper där alla elever från förskola till årskurs 9 delas in i mindre grupper och gör större projekt som bland annat sopsortering eller annat som kräver lite mer tid. Tack vare dessa tvärgrupper och tillsammanstider skapas en trygghet på skolan. Rektorn sade att:

”Det är häftigt att sedan kunna se förskolebarn göra high five med eleverna i årskurs nio för att de känner dem och det tyder på trygghet och säkerhet på skolgården. Det finns ingen mobbing, utan här umgås alla” (Rektor D).

Enligt rektorn präglas verksamheten av att skapa trygghet både för barn och personal oavsett ålder. Rektorn berättade även att mobiler eller annat digitalt inte är tillåtet under rasterna för att barnen ska umgås och leka, vilket hjälper alla elever att skapa större sammanhållning. Under intervjun med rektor D framkom det även att inskolning på förskolan inte existerade. Hen sade så här angående det:

“Det här med inskolning, det har vi knappt här. Dels har vi grupper på max 12 barn. Och sen är det bara under peaken vi har det, de vill säga januari, februari, mars. […] Direkt det kommer in sex barn eller ett till tar vi in en till pedagog. Så det är ju väldigt personaltätt och jag tror att det också är det som gör att barnen känner sig trygga. […] Det är många pedagoger som säger att det här måste gå att ta hem. Men jag tror att det har mycket med gruppstorlek att göra” (Rektor D). Rektorn menade på att personaltätheten var den stora orsaken till att tryggheten var så stor bland barnen. Rektor D berättade även att förskollärarnas kompetens är viktig för att upprätthålla en god sammanhållning vid de olika gruppkonstellationerna. De små barngrupperna underlättar arbetet, menar rektorn, och poängterar igen att det leder till närhet och trygghet för förskolebarn.

När det kommer till den sociala dimensionen och rektorernas förhållningssätt finns det ett gemensamt mönster i att de vill ge förskollärare, barnskötare och vikarier rätt förutsättningar för att kunna genomföra sitt arbete på ett korrekt sätt. Samtliga rektorer sa vid något tillfälle under intervjuerna att de handlar om att lita på sin personal och våga tillåta dem göra sitt arbete som de är utbildade för. Att stötta och vägleda personalen kom även på tal vid flera tillfällen. Bland annat sade de:

30 ”Min uppgift är att förmedla och prata om det. Men detaljerna på hur man lägger upp arbetet är inte min sak att lägga mig i. Jag flikar in med inspiration från forskning osv, så lyfts det på möten” (Rektor A).

”Den största rollen är att coacha och stötta. Och kanske i vissa bitar driva. Ha ett tankesätt om en likvärdig förskola i kommunen. Där man driver olika frågor framåt” (Rektor B).

”Min roll är att ha översynen, kolla av hur pedagogerna arbetar. Hålla mig uppdaterade med ny forskning och beprövad forskning. Förskolans arbete lägger jag mig inte i, men kontrollerar att de arbetar mot läroplanen” (Rektor C).

”Som rektor, stöttar och hjälper jag pedagoger i deras arbeten. […] Pedagogerna får mycket frihet och ska känna trygghet i sitt arbete” (Rektor D).

Det synliggörs att de i rollen som rektorer vill ligga steget före när det gäller forskning och beprövad erfarenhet, att driva verksamheten och frågor framåt, samt att stötta och hjälpa pedagogerna i deras arbete.

6.3.3. Sammanfattning

Rektorerna beskrev den sociala dimensionen som en viktig aspekt inom den hållbara utvecklingen. Från en av rektorerna i Sverige framkom det bland annat att globaliteten är viktig och där människors olika levnadssätt samt rättigheter inkluderades i verksamheten. Detta kan liknas med arbetet kring barnkonventionen som en av rektorerna i Thailand nämnde. Även den digitala världen uppmärksammades av en rektor i Sverige. Trygghet och värdegrund för förskolebarnen menade samtliga respondenter är en viktig del i förskolans verksamhet i arbetet med den sociala dimensionen. Goda arbetsmiljöer åt personalen framkom också som viktig för rektorerna både i Sverige samt Thailand. Det som främst skiljde sig åt mellan rektorernas berättelser var att i Thailand arbetade dem med något som kallades för tillsammanstid där hela skolan samlades för att gemensamt göra aktiviteter. Barngruppernas storlek nämndes också av en rektor i Thailand som menade på att det öppnade möjligheterna för större trygghet och gemenskap.

6.4. Den ekonomiska dimensionen

Samtliga rektorer nämnde den ekonomiska dimensionen på ett eller annat sätt under intervjuerna. Däremot märktes det tydligt att denna dimension var svårast att bryta ned och riktigt sätta ord på.

31 6.4.1. Rektorer i Sverige

Rektorerna i Sverige pratade mer om förskolans ekonomi överlag, bland annat kring vilka inköp som gjordes och att välja bra alternativ vid sina inköp. Rektor B betonade vikten av att verksamhetens ekonomi bör vara balanserad för att resten ska fungera, medan rektor A menade att de billigaste alternativen inte alltid är de bästa.

“Många gånger får jag höra av mina anställda: Varför får vi inte köpa på de billiga kedjorna, till exempel på ÖoB? Då brukar jag svara: Ja, det är billigare men det är inte miljötänk oftast. För då har man inte tittat på miljöcertifieringen på det man köper in. Det är ju så viktigt, för kommunen har ju avtal med företag där vi köper in för att de produkterna är miljöcertifierade” (Rektor A). Det var endast rektor A som nämnde något konkret att arbeta med i förskolan tillsammans med barnen kring den ekonomiska dimensionen och det var att prata om maten; “Vad vi äter, hur vi tar reda på det som blir över och vart det sedan hamnar” (Rektor A).

6.4.2. Rektorer i Thailand

Rektorerna i Thailand hade lite fler exempel på vad den ekonomiska dimensionen i förskolan kan innebära jämfört med vad rektorerna i Sverige hade. Bland annat nämnde de att de skänker saker till både barnhem och djurhem som ligger i närheten av deras förskolor för att visa barnen vad återvinning kan innebära:

“Vi har skänkt kläder och leksaker och åkte till ett barnhem med alla grejerna och visade att man kan ja, lite secondhand-tänket fast i Thailand. Och att man kan göra något och vad det kan leda till” (Rektor C).

“Vi tittar på vad som går att återvinna. Vi har ett ställe här som heter xxx det är ett ställe som tar hand om hundar och katter, dels skadade och så vaccinerar dem alla djur de får in. […] Detta är ett ställe vi ofta åker till. […] Åh då skänker vi kläder som barnen växt ur men också till fattiga thailändare. Det kan vara även lakan och handdukar. Så barnen får ju vara med och se mycket praktiskt vad som händer med sakerna här” (Rektor D).

Rektor D berättade även att barnen plockar plast och skänker bort plasten till thailändare som sedan tillverkar väskor.

“Barnen är också med och besöker de här ställena här där dom faktiskt gör saker av, fantastiskt fina väskor av plast och olika förpackningar, till exempel kattmatspåsar och sådant får ju barnen vara med om, så här är det väldigt lätt vill jag säga att få barnen att förstå vad det handlar om” (Rektor D).

32 Då barnen görs delaktiga i aktiviteterna får de större förståelse för vad återvinning innebär. I Thailand får man även pengar för vikten på plast berättade rektor C, vilket gjorde att förskolorna kunde samla och ge bort plasten till de som behövde pengar i närområdet. Detta leder till en återanvändning och mindre svinn av jordens resurser. Rektor D berättade också om vikten av att prata med barnen om hur ”air conditioners”, som finns i varje bungalow, fungerar. Rektorn förklarade att:

“Hemma har man ju då lyset, vi har air condition i varje bungalow. För vi har bungalows som klassrum. Och det är ju jätteviktigt att prata med barnen om att dörren inte får stå öppen. För då eldar vi för kråkorna. Den måste ju stängas och det är ju inte bara miljömässigt utan även en ekonomisk fråga och även att vi släcker lyset om vi går ifrån klassrummet en längre tid. Det gör att många delar kommer in ganska automatiskt här” (Rektor D).

Rektorn menar därmed att en sak kan beröra flera områden av hållbar utveckling. Rektor D förklarade också att förskolans placering gjorde det enkelt att få tag på svenska resurser som till exempel en svensk präst eller svenska författare som skriver barnböcker. Detta ledde till att det inte kostar allt för mycket att få tag på bra resurser.

6.4.3.Sammanfattning

Rektorerna i Thailand berättade om flest sätt att se på den ekonomiska dimensionen i förskolans verksamhet. De tog bland annat upp vikten av att prata om ”air conditioners” eller lysets funktion tillsammans med barnen. Att samla ihop plast, kläder, leksaker och annat som andra människor är i behov av och kan tillverka nya saker av för att tjäna pengar togs upp som viktiga exempel i Thailands förskoleverksamhet. Rektorerna i Sverige berättade mer om förskolans ekonomi överlag, bland annat kring vilka inköp som gjordes och prata med barnen om att inte slänga mat i onödan. Alla rektorer poängterade att rollen som rektor innebär att driva verksamheten framåt i enlighet med läroplanen. Rektorerna menar att uppgiften som rektor är att förmedla och prata om ämnet med personalen.

6.5. 7R-Analys

Resultatet av de fyra intervjuerna visar att det är möjligt att synliggöra sex av de sju RE-orden i rektorernas svar. Vi kommer i detta avsnitt att analysera rektorernas svar med hjälp av RE- orden innan vi i slutet knyter an till det holistiska perspektivet. För att ytterligare tydliggöra vad analysen utgår ifrån, hänvisar vi till Figur 2 samt Tabell 2 för att påvisa uppdelningen av RE- orden till varje dimension.

33 Tabell 2. Begreppsförklaring och kopplingar till rektorernas svar.

RE-Orden Betydelse av

begreppet

Kopplingar till rektorernas beskrivningar

Reduce Minska

(ekologisk dimension)

Minska konsumtionen av mat, material och olika resurser.

Reuse Återanvända

(ekologisk dimension)

Återanvända gamla kläder, lakan och handdukar genom att skänka till barn- och djurhem samt onedbrytbart material som väskor tillverkades av.

Recycle Återvinna

(ekonomisk dimension)

Sopsortera och kompostera.

Redistribute Reparera (ekonomisk dimension) Utebliven information. Respect Respekt (social dimension)

Respekt mot och mellan kollegor samt barn.

Reflect Reflektera

(social dimension)

Reflektioner om att hållbar utveckling som begrepp är stort och svårt att sätta ord på.

Responsibility Ansvar (social dimension)

Ansvar mot personalen som rektor men även att de gav mycket ansvar till sin personal.

Tittar vi närmare på den ekologiska dimensionen finner vi både reduce och reuse. Reduce eftersom alla rektorer nämner vikten av att skära ned på vår konsumtion av mat, material och olika resurser som bland annat plast och vatten. Rektor C nämnde även att de pratade med barnen om att gå eller cykla istället för att åka bil vilket kan tolkas som att de pratar om minskad energiförbrukning.

Reuse återfinns mestadels i svaren från rektorerna i Thailand där de bland annat berättade om att plasten som samlats ihop och lämnats in återanvänds till väskor eller skänks bort för att samla in pengar. Förskolorna i Thailand återanvände även gamla kläder, lakan och handdukar genom att skänka till barn- och djurhem.

34 Recycle återkommer både i den ekologiska och den ekonomiska dimensionen när alla rektorer nämner vikten av att sopsortera och kompostera. Däremot var det ingen av rektorerna som nämnde något om att återvinningsmaterial användes till skapande i förskolan.

Ingen av rektorerna nämnde något om att reparera saker, vilket redistribute innebär. Detta är det enda RE-ord som inte går att koppla till vårt resultat. Hade vi däremot efterfrågat detta tror vi att vi hade kunnat påvisa ett resultat kring detta begrepp.

Resultatet av studien visar att den sociala dimensionen var viktig för alla. Detta genom att vi kan koppla respect till flera av deras svar, bland annat genom deras berättelser om respekten mot kollegorna, men även respekten som de ville skapa mellan barnen. Resultatet visade att rektorerna i Sverige menade att respekten mot miljön är viktig redan i förskolan, medan rektorerna i Thailand nämnde vikten av att respektera den thailändska kulturen och samhället i stort. Tre av rektorerna i studien nämnde arbete kring barnkonventionen och värdegrund, vilket också kan tolkas som respekt för mänskligheten och alla människors lika värde.

Reflect synliggjordes genom rektorernas reflektioner om att hållbar utveckling som begrepp är stort och svårt att sätta ord på, där tre av respondenterna ansåg att nästan alla av läroplanens mål innefattar hållbar utveckling. Rektorerna beskrev även vikten av att få barnen att reflektera och förstå andras levnadsvillkor, levnadssätt, var maten hamnar och kostnader av den. De vill få barnen att förstå konsekvenserna av vissa handlingar, men på en nivå som är lämplig för dem. Genom barns kunskaper om konsekvenser av deras handlingar får de lära sig att ta ansvar. Alla rektorerna poängterade att de gav mycket ansvar till förskollärarna så att verksamheten bedrivs på ett bra sätt. De litar och känner sig trygga med sin personal. Rektorerna ansåg även att de själva hade ansvar att få verksamheten att gå framåt, samt ett ansvar att se till att förskolan utgår från läroplanen. Att finnas där och stötta personalen ansågs som en viktig del i rektorernas roll. Baserat på beskrivningar om hur rektorerna ser på ansvaret både för sig själv och förskollärarna, så kopplar vi ihop dem med begreppet responsibility. Rektorernas synsätt på ansvaret handlade om de vuxna och utgick inte från att ansvar är kopplat till ett barnperspektiv. Precis som det holistiska perspektivet anger är hållbar utveckling en helhetsbild som synliggör de tre dimensionernas funktioner. Utifrån rektorernas svar i intervjuerna framkom det att förståelsen för begreppet är god men att det däremot är svårt att medvetet sätta ord på varje dimension. I analysen utifrån RE-orden synliggjordes det att rektorerna både medvetet och

35 omedvetet såg till helheten. Genom helheten kan rektorerna förklara dimensionernas funktion inom den hållbara utvecklingen.