En definition på begreppet hälsa är komplext. Därför är det intressant att se hur människor som har som arbetsuppgift att arbeta med hälsa, i studiens fall lärare, tolkar begreppet. Finns det någon typ av hälsa som dominerar i undervisningen och får verkligen läraren med alla delar av hälsa under årets gång. Hur lägger lärarna upp undervisningen för att kunna bedöma det och koppla det till styrdokumenten. Det var det intressanta att få fram under
intervjutillfällets gång. Resultatet av studien var inte helt oväntat att lärare ansåg att begreppet hälsa var väldigt komplext och svårt att få med i undervisningen. De flesta lärarna använde sig främst av fysisk hälsa och var skeptiska till att behöva göra undervisningen mer
stillasittande för att få med övriga delar av hälsoaspekten.
Det som stack ut från resultatet var att en lärare med flera olika utbildningar inom området hälsa men även idrott, fick med betydligt mer utav hälsa och fler aspekter på hälsa i undervisningen än övriga lärare som deltog i studien. Det är svårt att säga om det är dessa utbildningar som gör skillnaden eller det faktum att han bara har varit klar lärare i några få år och därför har en annan utbildningsgång än övriga lärare.
Efter avslutad studie har tankar skett kring att en förändring bör ske inom idrott och hälsa ämnet för att kunna förmedla all kunskap. Studien som Penney (2008) gjort visar på att det finns människor som arbetar internationellt för att förbättra läroplaner i den utsträckning att den fysiska aktiviteten och hälsa kan arbeta parallellt i ämnet och hoppet finns om att en sådan läroplan ska komma ut i nästa omgång där alla delar finns med på ett tydligare sätt. Vi får även hoppas att dessa regeringar tar hänsyn till de lärare som arbetar inom ämnet för att få en större förståelse för vad som saknas och vart tyngden i de nya läroplanerna bör ligga och det menar även Ha, Wong, Sum och Chan (2008). Det vi kan konstatera är att ungdomar allt mer och mer mår dåligt över andra aspekter än de fysiska aspekterna och lärare tyvärr inte prioriterar att belysa detta under skoltid. Framförallt är det svårt att uppnå alla
Referenslista
Ahlberg, A (2016). Elevers förståelse av hälsa i idrott och hälsa. I: Larsson, H, Lundvall, S, Meckbach, J, Peterson, T & Quennerstedt, M. Hur är det i praktiken? - Lärare
utforskar ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Gymnasie- och idrottshögskolan. ss.
28-38.
Alfrey, L., & Gard, M. (2014). A crack where the light gets in: a study of Health and Physical Education teachers' perspectives on fitness testing as a context for learning about health, Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education, 5(1), 3-18. Alfrey, L., Webb, L., & Cale, L. (2012). Physical education teachers’ continuing professional
development in health-related exercise: A figurational analysis. European Physical
Education Review. 18(3), 361–379.
Annerstedt, C. (2008). Physical education in Scandinavia with a focus on Sweden: a comparative perspective. Physical Education and Sport Pedagogy. 13(4), 303- 318. Aspelin, J (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. 1. uppl. Malmö: Gleerup Bernstein, B(2000). Pedagogy, symbolic control and identity: theory, research, critique.
Lanham, Md.: Rowman & Littlefield Publishers.
Bernstein, (2003). Class, codes and control. Vol. 3, Towards a theory of educational
transmission. London: Routledge.
Bris (2017) Bris årsrapport bekräftar att psykisk ohälsa ökar bland barn Hämtad från: https://www.bris.se/om- bris/press-och-opinion/pressmeddelande/2017/bris-arsrapportbekraftar-att-psykisk-ohalsa-okar-bland- barn/ [2018-10-08]
Brolin, M (2017). Perspektiv på hälsa - att bredda vägen. Stockholm: Liber AB.
Brolin, M (2016). Är grönsaker alltid hälsosamt? I: Larsson, H, Lundvall, S, Meckbach, J, Peterson, T & Quennerstedt, M. Hur är det i praktiken? - Lärare utforskar ämnet idrott
och hälsa. Stockholm: Gymnasie- och idrottshögskolan. ss. 39-48.
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.
Buns, T. M& Thomas, T. K (2015). Impact of Physical Educators on Local School Wellness Policies. The Physical Educator 72(2) 294-316.https://search-proquest
com.proxy.lnu.se/docview/1700479018/fulltextPDF/EF21088EEC8F44EEPQ/1?accoun tid=14827 (Hämtad: 2018-10-22).
Burnard, P. (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse
Education Today, 11(6),461-466.
Edling, C & Liljeros, F (red.) (2010). Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social
skiktning. 1. uppl. Malmö: Liber
Eriksson, K (1996). Hälsans Idé. Stockholm: Liber AB.
Evans, J. (2003). Physical education and health: a polemic or ’let them eat cake!’. European Physical Education Review. vol. 9(1), ss. 87–101.
Folkhälsomyndigheten (2015) Nya resultat om ungas medieanvändning och hälsa Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2015/oktober/nyaresultat-om- ungas-medieanvandning-och-halsa/ [2018-10-04]
Folkhälsomyndigheten (2018) Psykiska och somatiska besvär bland skolelever Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/psykiska-och-somatiska-besvar-bland-skolelever/ Ha, S. Amy, Wong, C. Ada, Sum, K. Raymond & Chan, W. Daniel. (2008). Understanding
teatchers´will and capacity to accomplish physical education curriculum reform: the implications for teatcher development. Sport, Education and Society 13 (1): 77-95.
Joperd (2017). In social media (Twitter, Facebook etc.) a positive thing for physical education/ health teachers to engage in? Why or why not? Journal of Physical
Education, Recreation & Dance 88(6) 63-67
https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1080/07303084.2017.1331669?needAccess=true (Hämtad 2018-10-22).
Larsson, H & Meckbach, J (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. 2. uppl. Stockholm: Liber AB
Leahy D, O’Flynn G & Wright J (2013) A critical ´critical inquiry´proposition in Health And Physical Education. Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education 4(2) 175-187.
Linde, G (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundgren, P, Ulf (2014). Läroplansteori och didaktik - framväxten av två centrala områden. I boken Lärande, skola, bildning - grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. 139-221.
Nilsson, L. (2003). Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. Örebro: Örebro Universitet.
Penney, D (2008). Playing a political game and playing for position: Policy and curriculum development in health and physical education. European physical education review 14 (1): 33-49.
http://journals.sagepub.com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1177/1356336X07085708 Quennerstedt, M (2006). Att lära sig hälsa diss Örebro Universitet
http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:136837/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-09-30). Quennerstedt, M. (2008). Exploring the Relation between Physical Activity and Health–A
Salutogenic Approach to Physical Education. Sports, Education and society, 13(3), 267-283.
Rydén, O & Stenström, U (2015). Hälsopsykologi - psykologiska aspekter på hälsa och
sjukdom. 4 uppl. Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Rönnegård, M (2012). Idrott och hälsa i grundskolan - med lärandet i rörelse. Stockholm: Skolinspektionen 2012:5. Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar /2012/idrott/idrott-halsa-grundskolan-slutrapport.pdf [2018-10-15] Schenker, K. (2011). På spaning efter idrottsdidaktik. Malmö: Holmbergs förlag.
Skolverket (2011a) Läroplanen för idrott och hälsa. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/idrott-och-halsa
Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2892f/1530187287585/Ko mmentarmaterial _gymnasieskolan_idrott.pdf (Hämtad: 2018-10-10).
Skolverket (2011c). Skolans värdegrund och uppdrag. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-
lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos %3Dgr&sv.url=12. 5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor_1 (Hämtad: 2018-10-22). Socialstyrelsen (2017) Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna Hämtad från:
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarnochun gavuxna [2018-10-23]
Thedin Jakobsson, B (2004). Hälsa- vad är det i ämnet idrott och hälsa. Svensk idrottsforskning nr 4. 33-37.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:566/FULLTEXT01.pdf
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wilhsson, M (2017). Ungdomars strävan mot att lyckas och nå framgång i livet - skolan som
hälsofrämjande arena. Diss. Halmstad: Akademin för Hälsa och Välfärd. http://hh.diva- portal.org/smash/get/diva2:1113234/FULLTEXT01.pdf