Undervisningens realisering

Det tredje temat i studiens resultat är Undervisningens realisering. Detta temat behandlar hur lärarna realiserar hälsan i undervisningen. Många lärare ansåg att de inte hade tillräckligt med tid för att kunna undervisa i all hälsa som de skulle vilja. De flesta lärare uppgav att de la mest tid på den fysiska hälsan. Många lärare visste inte heller på vilket sätt de skulle få in den psykiska hälsan i undervisningen och inte heller hur man kunde bedöma den. Många lärare lägger upp sin årsplanering i block med hälsa som ett av blocken där de har teoripass om fysisk hälsa som sedan bedöms genom prov. Vissa sa även att de slängde in hälsan lite då och då när de passade. Kategorier som behandlas i detta tema är tidsbrist och årsplanering.

Den första kategorin i detta temat är tidsbrist. Många lärare ansåg att de viktigaste med idrott och hälsa undervisningen var att eleverna skulle få röra på sig och då var det svårt att hinna med alla hälsodelar då det krävs endel teori. Många lärare ansåg att det behövdes mer psykisk hälsa i undervisningen men att hitta tiden till detta var svårt. Kategorin tidsbrist består av fyra stycken underkategorier. Dessa underkategorier är svårt att hinna med alla hälsodelar,

arbetar främst med den fysiska hälsan, införa ett rent teoripass och vet inte hur man ska hitta tiden.

Den första underkategorin svårt att hinna med alla hälsodelar handlar om att flera av lärarna i idrott och hälsa inte vill att ämnet ska bli för stillasittande och för att hinna med alla hälsodelar så krävs det mer teori och mer stillasittande. Då de inte tyckte att tiden fanns till detta prioriterar man hellre att eleverna är fysiskt aktiva. Alla hälsodelar hinns alltså inte med. Tony och Lisen berättade hur de tänker kring att få in alla hälsodelar;

Det finns ju för och nackdelar det här med att det har blivit mer teoretisk. Vi har väl tre teoretiska kunskapskrav och då ställer de mer tid på att de ska kunna mer fakta och den tiden är svår att hitta. Om man då samtidigt vill få dom att röra på sig (Tony).

Det är mer fokuserat på den fysiska hälsan, den psykiska hälsan har vi svårt att hinna med, det är sånt där som vi sitter och pratar om att här behöver vi förbättra oss och vi har pratat lite stress, lite om självbild men det är inte ne vi har ingen bra struktur för det känns jag men vi ja det är ett sånt där utvecklingsområde som vi håller på att prata om hur vi ska få till det för vi har ju en del teorilektioner men ja vill ju inte gärna ha fler teorilektioner. (Lisen).

Den andra underkategorin arbetar främst med den fysiska hälsan handlar om att lärarna inte har hittat ett bra knep för att få in den psykiska hälsan i ämnet och därför blir ämnet mer fokuserat på den fysiska hälsan. Många såg att det fanns brister i deras undervisning vad gäller den psykiska teoretiska delarna i hälsan men det är också väldigt svårt att få in i ett så pass praktiskt ämne där det förväntas fysisk aktivitet av både elever och lärare. Lisen och Birgitta talar om detta problem såhär;

Man vill ju gärna att de ska röra på sig och eleverna vill ju också röra på sig så det är en svår balansgång känner jag. Men just den psykiska hälsan behöver vi bli bättre på. (Lisen).

Det står mycket i kommentarmaterialet att syftet med undervisningen är där för att man ska utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka hälsan genom livet alltså att ge de till eleverna och ska man få kunskap om det så handlar det också om att använda det praktiskt och ge dem bra övningar om man nu gör en cirkelträning eller en styrketräning och då dom att förstå varför ska jag träna det här varför ska jag göra den här rörlighetsträningen, varför ska jag träna det här... Man kan arbeta mellan olika ämnen typ om NO-ämnet håller på med kroppen så kan jag koppla det på mina lektioner så eleverna får ett sammanhang men med den lilla tiden vi har så är det bättre att jag fokuserar på de praktiska delarna (Birgitta). Den tredje underkategorin införa ett rent teoripass handlar om att kunna dela upp idrott och hälsa i två delar för att få en mer teoretisk del där fokus ligger enbart på det och en mer fysisk del där det enbart är fokus på rörelse. Det var två lärare som ansåg att det vore en bra ide att dela upp idrott och hälsan i två delar eller ämnen så att man på idrotten kan fokusera på den fysiska aktiviteten för att sedan på ett eget pass fokusera på hälsan rent teoretiskt. Då skulle man hinna med båda delarna. Adam och Carl sa följande;

Skulle vilja haft idrott med fysisk aktivitet minst tre gånger i veckan och 1 gång i veckan ren hälsa med hälsosnack (Adam).

Jag tror nästan att de vore bra om man skiljer på ämnet idrott och hälsa i två delar. Det blir för mycket fokus på rörelsedelen med det är den men det är den jag anser är viktigast (Carl).

Den fjärde underkategorin vet inte hur man ska hitta tiden handlar om att tiden inte finns för att arbeta med alla hälsoaspekter, det är svårt att veta vad som ska prioriteras och vad som inte

ska prioriteras. Hur mycket man än som lärare vill jobba med alla delarna i hälsan så går det inte att hitta tiden. Lärarna vill inte ta bort andra viktiga praktiska moment som ska ingå för att få in mer hälsa. Flera av lärarna såg detta problemet och hade ingen lösning på hur det skulle gå till. Lisen och Niklas berättar hur de inte hinner med hälsan;

Samtidigt som vi känner, hur ska vi hinna, det är svårt, och vad ska vi ta bort, det är ingen som säger att det inte är bra att det står men det är svårt att hitta tid (Lisen). Jag vet ju att man borde få in mer hälsa på lektionerna men jag förstår inte hur man ska hitta tiden när det är så mycket annat praktiskt man ska hinna med (Niklas).

Den andra kategorin är årsplanering. Årsplanering behandlar hur lärarna lägger upp sin planering i idrott och hälsa för året med fokus på hur dem behandlar hälsan och får in den i undervisningen. Här ser vi lite olika varianter men det vanligaste var att lärarna planerade i block där hälsan fick vara ett av blocken, Hälsoblocket behandlade dock främst den fysiska hälsan. Vissa lärare slängde i stället in hälsan lite då och då när de ansåg att de passade. Kategorin årsplanering har fem stycken underkategorier. Dessa fem är blandar teori med

praktik, hälsoprov och lite då och då, hälsan kommer naturligt, jobbar främst med hälsa i block och ju mer påläst desto mer psykisk ohälsa.

Den första underkategorin blandar teori med praktik innebär att läraren försöker att sträva efter att arbeta med idrott och hälsa integrerat med varandra men att vissa delar väger tyngre på hälsa och vissa delar väger tyngre på idrott. De använder då främst teori för att få in hälsan och sedan praktik för idrottsdelen. När de integrerar delarna arbetar dem med den fysiska kroppen, vad som påverkar och hur den kan tränas. Men deras syfte är att hälsan och idrotten ska samspela. Maria och Annelie förklarar det såhär;

Vi jobbar väldigt mycket integrerat mellan idrott och hälsa men det är ju om man tänker mer på den teoretiska delen då, om man t.ex. tänker att det finns en kursplan där de ska planera och genomföra och utvärdera själva och då ska de sätta upp ett träningsmål för sig själva och då ska de skriva effekter på hälsa så då kommer hälsodelen in på teorin och sen ska de genomföra ett träningspass, kanske att just teorin är mer mot hälsoaspekten, att de kan analysera och berätta kring så många moment som styrka och kondition då ska de berätta om hälsofördelar (Maria).

Vi jobbar typ med.. ja idrottsblock. komplexa rörelse är första kunskapsdelen, delta och sammanhang. Sen är det block hela vägen och vi försöker få in dom här

teoridelarna, hälsa, styrka och prata om vad som händer i kroppen och sådär, så man har någon teoridel i alla blocken (Anneli).

Den andra underkategorin hälsoprov och lite då och då innebär att idrott och hälsa läraren känner att det blir mycket repetition från andra ämnen som till exempel naturkunskapen och hemkunskapen när de talar om hälsa så därför berörs bara hälsan lite då och då på lektionerna för att eleverna ska slippa upprepningar. De avslutas oftast i ett prov på hälsa under alla terminer i ämnet. Hälsan som berör då är alltså den kroppsliga kopplat till kost och träning med anatomi. Mattias och Anton var två av flera lärare som berättade om hur de använde sig av prov för att tenta av delen hälsa, de sa såhär;

Hälsa är väl att vi går igenom dom här… ah kost, kroppen men de tycker dom är ganska jobbigt för de har dom ju i biologin och på hemkunskapen, typ kalorier och massa sånt. Och biologin har dom om hjärtat och kroppens delar, så de blir en repetition för dom. och de tycker dom är jobbigt. De blir också lite att man kastar in det på andra lektioner typ såhär att man ah vad händer om du inte stretchar och allt sånt. typ så kommer man in på de lite och så de blir att man nämner de lite nästan varje lektion men som helhet så har vi bara oftast ett prov (Mattias).

Jag undervisar väldigt lite hälsa egentligen. Vi har en stor inlämning i 9an där dem planerar kost och sömn, vi har även en del i sjuan och 8an men mest pratar vi muntligt. Då går vi igenom fysisk psykisk och social hälsa och vad den betyder för dom (Anton).

Den tredje underkategorin hälsan kommer naturligt innebär att läraren anser att allt inom ämnet är hälsa och därför kommer det naturligt in i undervisningen. Det behövs inte några rena teorilektioner utan det sker under lektionstillfället gång. Rör eleverna på sig så är det hälsa ja allt är hälsa enligt Birgitta och Lisen. Alltså sker hälsan naturligt under lektionerna. Så här förklarade dom det;

Hela ämnet handlar ju egentligen om hälsa, jag vill skapa möjligheter för dom att få motoriska färdigheter inte bara träna. Eleverna ska inte känna att de bara är en springbana där de rastar av sig plus att man ska känna samspel med andra… Jag har aldrig haft några direkta teorilektioner utan det kommer oftast naturligt att om jag

skriver upp på tavlan vad vi ska göra idag så kan jag skriva en pil som tyder på den fysiska hälsan, förklarar olika begrepp under lektionerna. Hälsosamtalet sker under tiden men man har inga rena teorilektioner (Birgitta).

Hela undervisningen är inriktat på hälsa, vi ska inte få fram några gymnaster, handbollsproffs osv. utan vi har hälsan med i varje moment sen har vi ju teoretiskt även de här som inte rör det fysiska.. (Lisen).

Den fjärde underkategorin jobbar främst med hälsa i block innebär att det kan finnas med i ett större block men att det inte blir rena teorilektioner utan att eleverna även får någon form av rörelse med under passets gång. Blocket kan ta flera veckor men det är en mix mellan teori och praktik. När de lärarna la upp sin årsplanering planerade de den alltså i block där hälsan fick vara ett block eller ingå som en del i ett block där man blandar teori och praktik. Adam berättar här att han får in den psykiska hälsan här genom att tala om ämnen som kroppsideal medan Anneli mer talar om den fysiska hälsan, vad som händer i kroppen osv, de förklarar på följande sätt;

… och ibland så har jag rena block där jag pratar i kanske två veckor då brukar jag lägga det lite kortare så att de får någon form av fysisk aktivitet. då kanske jag pratar om de bitarna kanske t.ex. kost, kroppsideal, psykisk ohälsa där de får vara med och diskutera och säga sina erfarenheter, hur de mår och känner och det blir mycket reflektion när man pratar om det istället för någon bedömning (Adam).

Blockmässigt, vi jobbar typ med ja idrottsblock. komplexa rörelse är första

kunskapsdelen, delta och sammanhang. Sen är det block hela vägen och vi försöker få in dom här teoridelarna, hälsa, styrka och prata om vad som händer i kroppen och sådär, så man har någon teoridel i alla blocken (Anneli).

Vidare så berättar Adam att ju mer påläst desto mer psykisk ohälsa ingår i hans

lektionsinnehåll. Denna underkategori handlar om att desto mer kunskap läraren får kring psykisk ohälsa desto viktigare förstår läraren att det är att arbeta med den delen och då hittar läraren plats för det i sin planering. Det går alltså att få in den psykiska hälsan om man vill och har kunskapen. Adam förklarar på följande sätt:

Det har förändrats för att jag tror att jag har lärt mig mer om hälsan. man såg att det var väldigt mycket fokus på den fysiska hälsan och man pratade sällan om den andra men jag tror att efter att jag blivit mer påläst och jobbat mer med det och förstått mer

av det och sett elever mått dåligt på hur många olika sett. jag menar jag har haft elever med ätstörningar, depression, spöken som pratar i huvudet, blivit slagen,

alkoholproblem osv (Adam).

7.3.1. ANALYS AV UNDERVISNINGENS REALISERING

Det tredje temat går att koppla till de teoretiska perspektiven läroplansteorin och salutogena och patogena perspektivet.

I analysen av resultatet för det tredje temat är det en person som har ett annat tankesätt än övriga lärare i studien. Han menar på att han själv försöker fånga upp eleverna när det händer något i skolan. Det kan handla om att någon mår dåligt osv. Då tar han tid från lektionen för att sitta ner och prata om olika hälsoaspekter beroende på vad som har uppkommit. Det är ingen annan lärare under intervjuerna som tar upp något om detta. Utan snarare om fysiska aspekter på hälsan eller något teoriprov någon gång under årens gång. Hur kan det vara så? Hur skiljer han sig mot de andra lärarna? Det går att koppla till läroplansteorin. För honom ser både hans transformeringsarena och realiseringsarena annorlunda ut. Han väljer att förmedla kunskaper inte enbart genom ett praktiskt kunnande, utan han tolkar kunskapskraven som att det finns fler hälsoaspekter än så. Läroplansteorin talar även om lärarens förmåga att anpassa sig till situationen och tidigare erfarenheter (Linde, 2012). Den här läraren har även en fördel i den utsträckningen att han har studerat på universitetet under den tiden den nya läroplanen har varit i kraft vilket innebär att han har haft andra möjligheter för att konkretisera och diskutera med andra om hur undervisningen borde vara upplagd. Det innebär att hans

transformeringsarena har fått ta större plats för att säkerhetsställa vad som sker i realiseringsarenan (Linde, 2012).

Det kan även handla om en redan given struktur som de övriga lärarna skulle kunna ha, gällande hur de ska få eleverna att öka sin förståelse kring en specifik del. Att deras struktur redan är förutbestämd och då går det inte att ändra på den i första taget. Därför mister de andra lärarna lite av Basil Bernsteins kompetenskoder. Hans kompetenskod handlar främst om att läraren på ett obehindrat sätt kan interagera med eleverna och det läraren ser som dennes uppgift att ge eleverna kunskaper och inte enbart titta på vad eleverna redan kan i ett slutresultat av en specifik del (Bernstein, 2003).

Eftersom de flesta lärare arbetade med hälsan i block genom att ha vissa teori lektioner kring fysisk hälsa som sedan examinerandet i någon form ut av test så arbetar de väldigt mycket med hälsan ur ett patogent perspektiv. De vill att eleverna ska få kunskap om hur man sköter sin kropp för att sedan leva ett hälsosamt fysiskt liv. Det är alltså en förebyggande och

patogen hälsosyn. Vissa lärare ansåg även att det var hälsa genom att eleverna var fysisk aktiva och hittade någon aktivitet som de själva kan hålla på med efter skoltiden. Även detta synsätt på hälsan i skolan är patogent. Det salutogena främjande perspektivet läggs alltså inte så stor vikt vid när lärarna planerar sin undervisning i hälsa. Detta mycket eftersom de glömmer bort att tala om elevers eventuella problem som ofta innefattar de psykiska hälsan. De berör lite av det salutogena perspektivet när de vill främja rörelse aktiviteten hos eleverna för att de ska må bra av att röra på sig. Det är dock bara en del av den främjande hälsan (Antonovsky, 1991 & Wilhsson 2017).