6. Resultat och analys
6.4 Sammanfattning
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Vilka material som används samt vilka arbetssätt och metoder förskollärarna använder för att anpassa verksamheten till de flerspråkiga barnen. Genom att intervjua förskollärare har vi kunnat ta del av deras arbete med flerspråkiga barn i förskolans verksamhet, vilka material de använder sig av samt hur förskollärarna anpassar verksamheten efter flerspråkiga barns förutsättningar i deras språkutveckling. Nedan besvarar vi studiens frågeställningar.
1. Hur arbetar några förskollärare för att främja flerspråkiga barns språkutveckling?
Genom att använda sig av kroppsspråket och kommunicera verbalt med barnen främjar förskollärarna språkutvecklingen hos de flerspråkiga barnen. Att involvera barnen i förskolans aktiviteter samt ta tillvara barns modersmål i verksamheten är ytterligare ett sätt att främja språkutvecklingen. Föräldrarna kan stötta barnen hemma i modersmålet medan förskollärarna i sin tur stöttar i det svenska språket på förskolan. Samtliga förskollärare menar att det är viktigt med föräldrasamverkan då samspelet mellan hem och förskola har stor betydelse för att barnen ska känna sig trygga och utvecklas i sina språk.
2. Vilka material använder förskollärarna sig av för att främja barns språkutveckling?
Förskollärarna använder sig av varierande och språkstimulerande material. Förutom traditionellt förskolematerial såsom sagor, både på svenska och på barnens modersmål, och bilder för att underlätta barnens förståelse används även Ipad, penpal och tv-program i syfte att främja barns språkutveckling. Därutöver använder de sig även av TAKK och aktiviteter som bjuder in barnen till estetiska uttrycksformer och olika sociala spel, där barnen behöver samtala med varandra.
32
3. Vilka arbetssätt och metoder använder sig förskollärare av för att anpassa verksamheten till de flerspråkiga barnen?
Verksamheten och miljön anpassas efter barnens behov av språkstimulerande aktiviteter och genom planerade och oplanerade aktiviteter. På så sätt stimuleras de flerspråkiga barnens språkutveckling medvetet. Förskollärarna tar tillvara personal som har annat modersmål än svenska med intentionen att främja barnens språkutveckling både i det svenska språket och i modersmålet. Därtill görs regelbundna biblioteksbesök med barngruppen i syfte att låna och lyssna på sagor, förutom på svenska, även på barnens modersmål. Förskollärarna samarbetar även med specialpedagog, kollegor och chefer samt följer läroplanens direktiv angående språk och flerspråkighet.
33
7. Diskussion
I detta kapitel sammanfattar och diskuterar vi studiens resultat utifrån studiens syfte och frågeställningar i förhållande till tidigare forskning. Avslutningsvis kommer metoddiskussionen att redovisas där vi problematiserar vårt metodval. Vi kommer även att ge förslag till fortsatt forskning.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolans verksamhet. Vårt material visar att majoriteten av förskollärarna är positiva till att jobba med flerspråkighet, medan andra upplever det svårare att stödja barn i deras språkutveckling. De menar att det både är utmanande och spännande att arbeta med flerspråkiga barn. Vidare framgår det att det inte tycks vara någon stor skillnad mellan hur förskollärarna arbetar med att främja barnen i deras språkutveckling. De använder sig av liknande form av verktyg såsom TAKK, bildstöd, digitala verktyg, böcker/sagor, spel och estetiska uttrycksformerna.
I vår studie anser förskollärarna att sagoläsning, på både det svenska språket och på barnens modersmål, bidrar till att inkludera barnen i aktiviteten samt stärka deras tal och språkutveckling. Även Kultti (2014) nämner att sagoberättande och högläsning, som planerade aktiviteter, bör utgår ifrån barns erfarenheter. Under dessa aktiviteter ska förskolläraren ställa frågor till barnen, vilket i sin tur ska leda till att barnen inkluderas och involveras i läsningen/berättelserna efter egna förutsättningar. Hon menar vidare att sådana insatser bidrar till utveckling av barns berättandeförmåga.
Resultatet av Skans studie är i linje med det som framgår av studiens resultat. Förskollärarna får genom föräldrarna, kunskap om barnens erfarenhet och bakgrund och involverar föräldrarna i verksamheten. Detta exempelvis genom att be föräldrarna att läsa samma böcker på deras modersmål som förskollärarna läser på svenska. De tar även till hjälp pedagoger som har talar samma språk som barnen eller går till biblioteket där det berättas sagor eller spelas upp teater på barnens språk. Skans (2011) poängterar att barnets lärande sker genom kommunikation.
34
Barnen är kommunicerbar och strävar efter att ha kontakt med andra människor. De kommunicerar genom både verbalt och ickeverbal kommunikation. Vidare menar han att det är viktigt att inte urskilja språket från lärandet eftersom den mångsidiga språkutvecklingen kan påverkas på ett negativt sätt. I hans studie betonar förskollärarna att samverkan mellan förskola och hemmet är en av de viktigaste punkterna för att främja barnen i deras språkutveckling på bästa möjliga sättet. Skans menar att föräldrasamverkan är en del av barnens trygghet samt att föräldrar får en förståelse för förskolans pedagogiska verksamhet. Han menar vidare att om pedagogerna ska möta barnets behov så behöver de få kännedom om barnets familjesituation, intressen och kunskaper. Vidare menar han att om ömsesidigt förtroende skapas mellan föräldrarna och förskollärarna, kommer samarbetet att underlättas och skapa goda relationer mellan hemmet och förskolan.
Resultatet av vår studie visade även att förskollärarna betonar vikten av att läsa böcker för barnen på deras modersmål av pedagogerna som pratar samma språk som barnen, vilket leder till att barnen förstår sagan bättre och kan vara delaktiga i återberättandet av sagan. Kultti (2012) nämner i sin studie att när ett barn har samma material hemma som på förskolan såsom böcker leder de till att barnet känner sig trygg och inleder en kommunikation med pedagog som behärskar samma språk som barnet vilket gör att barnet bli deltagande i verksamheten.
Gort och Pontier (2012) betonar vikten av att förskollärarna främjar barnen i deras språkutveckling. Verksamheten bör anpassas efter barnet som ska stöttas i sin flerspråkiga kompetens. Detta resonemang känns igen från studiens resultat. Förskollärarna var överens om att barnen, i första hand, måste känna sig trygga med pedagogerna och i barngruppen för att de ska kunna utvecklar sitt språk.
Förskollärarna, i vår studie betonade att miljön spelar en stor roll i barnens lärande. De menar att miljön måste vara inspirerade och utmanande och har därför valt att lägga allt material i barnens höjd. Även Skans (2011) har kommit fram till att när man arbetar med flerspråkiga barn så är det väsentligt att språk hamnar i centrum.
Förskollärarna i vår studie menar att de anpassar verksamheten gällande både planerade och oplanerade aktiviteter utifrån barnens intresse. Även Kultti (2012) menar att när barnen ges utrymme i gemensamma aktiviteter kan de medverka på olika sätt och detta medför i sin tur att goda förutsättningar ges för språklig och kommunikativ utveckling.
35
7.2 Metoddiskussion
För att få en bredare kunskap kring hur förskollärare stödjer och arbetar med flerspråkighet hade vi kunnat intervjua ännu fler förskollärare för att få en ännu klarare bild kring olika arbetssätt med flerspråkiga barn. Det vi också hade velat undersöka är att se hur föräldrarna till flerspråkiga barnen hade velat att vi arbetar med deras barn. Eftersom vi har erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barn och att Malmö är en mångkulturell stad ansåg vi att detta var en relevant studie som kan gynna oss i vår framtida yrkesroll. Vi valde att utföra en kvalitativ studie då vi insåg vikten av att respondenterna skulle få ha en fri dialog och kunna prata utan att känna sig begränsade i deras svar. Det vi anser hade varit intressant och kunnat göra annorlunda är om vi hade gjort observationer då resultatet troligtvis inte visat detsamma eftersom vi hade fått möjlighet till att fritt tolka materialet och se hur förskollärarna och hela arbetslaget arbetar med flerspråkiga barn. Vi tror även att vi hade fått annorlunda resultat om vi hade gjort studien i förskolor där enstaka barn är flerspråkiga då de inte troligtvis hade behövt läggas större fokus på att arbeta på med flerspråkighet såsom de gjorde på förskolorna som vi utförde studien på.
Det vi tror har påverkat vårt resultat är att det intervjuerna varit semistrukturerade vilket enligt oss har varit bra metodval då våra respondenter fått möjligheten att formulera sig fritt. Det som hade kunnat göras annorlunda är att vi hade kunnat intervjua fler förskollärare på fler mångkulturella förskolor, då kanske resultatet hade bland annat visat på att det finns ännu fler arbetssätt att arbeta med flerspråkiga barn.
Vi vill med detta examensarbete bidra med att ge förståelse, kunskap och förslag på hur man kan arbeta med flerspråkighet i förskolan.
7.3 Vidare forskning
Förskolorna som vi utförde våra intervjuer på var mångkulturella vilket var passande till studiens syfte. Det som hade varit intressant är om vi hade utfört studien i fler förskolor. Det hade troligen inneburit flera tips och idéer på hur man bemöter och arbetar med flerspråkighet, genom att exempelvis intervjua förskollärare på fem eller sex förskolor för att få djupare kunskaper inom detta ämnesområde. Vi tycker att detta arbete har varit mycket givande och
36
gett oss fördjupade kunskaper kring hur förskollärare arbetar med flerspråkighet på förskolan. Det är många faktorer som spelar roll för att främja barnen i deras språkutveckling och lärandet. Vi har även blivit medvetna om vikten av att hålla oss uppdaterade med litteratur och forskning kring flerspråkighet.
37
Referenslista
Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 2., [förändrade] uppl. Stockholm: Liber
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Calderon, Lena (2004). Komma till tals: flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Flera språk i förskolan: teori och praktik. (2013). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på
Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3036
Gort, M & Pontier, R W. (2012). Exploring bilingual pedagogies in dual language preschool classrooms. School of Education and Human Development.
Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur
Jacobsen, Dag Ingvar & Thorsvik, Jan (2002). Hur moderna organisationer fungerar. 2., [rev. uppl.] Lund: Studentlitteratur
Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan [Elektronisk resurs]: villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2012, Tillgänglig på Internet:
http://hdl.handle.net/2077/29219
Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. 1. uppl. Stockholm: Liber
Kultti, Anne, Pramling Samuelsson, Ingrid & Harju-Luukkainen, Heidi (2016). Rapport av
38
Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/42470
Ladberg, Gunilla & Nyberg, Ola (1996). Barnen och språken: tvåspråkighet och flerspråkighet
i familj och förskola. Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,
förskola, skola och samhälle. 3. uppl. Stockholm: Liber
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups utbildning AB
Lunneblad, Johannes (2009). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.] (2016). Stockholm: Skolverket
Nationalencyklopedin. 2016. (2017). Malmö: NE Nationalencyklopedin
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2015). Språkstimulera och dokumentera i den
flerspråkiga förskolan. 2., [bearb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2010). Förskolan: arena för
barns lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber
Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011, Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/11603
39
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Lund: Studentlitteratur
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Säljö, Roger (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerup
Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Westerlund, Monica (2009). Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning, Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos
40
Bilaga 1
Intervjufrågor
1: Vilken utbildning har du? 2: Vilka åldrar arbetar ni med?3: Är det många barn som är flerspråkiga på er förskola? 4: Hur arbetar ni med flerspråkiga barn?
5 Vilka material använder ni er av?
6: Arbetar ni på något speciellt sätt för att främja barns språkutveckling? 7: Hur planerar ni aktiviteter för att främja barns språkutveckling? 8: Är föräldrarna på något vis involverade, om ja, hur?