Sammanfattning

Syftet med studien har varit att skapa en fördjupad förståelse för föräldrars syn på delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet sett ur Honneths samhällsteoretiska perspektiv på erkännande i mellanmänskliga relationer. För att bena i det empiriska materialet skrevs två frågeställningar fram: 1. Hur upplever föräldern erkännande i mötet med pedagogerna och hur påverkar det känslan av delaktighet och inflytande i verksamheten; 2. Vilken är pedagogens roll för att föräldern ska uppleva delaktighet och inflytande i verksamheten. Nedan följer en sammanfattning av vad analysen visar. Analysen visar att samtliga föräldrar genom interaktion med pedagogen upplever

rättsligt erkännande och social uppskattning i sin föräldraroll. Dessa former av

erkännande påverkar i sin tur förälderns känsla av delaktighet och inflytande positivt. Pedagogens roll för att föräldern ska uppleva delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet blir därför att bemöta föräldern på ett sätt där föräldern blir sedd både

38

fysiskt och socialt. Pedagogen ska också beakta förälderns åsikt vilket innebär att förälderns synpunkt ses som betydelsefull för verksamheten och i den mån det är möjligt ska de få genomslag i verksamheten likaså ska ta hänsyn tas till samtliga föräldrars åsikter. Ytterligare något som är av stor betydelse för förälderns delaktighet och inflytande är att pedagogen informerar föräldern om förskolans verksamhet. Pedagogen ska ge föräldern information både muntligt och till exempel i form av bilder. När pedagogen delger föräldern information om verksamheten kan föräldern förstå sig som en betydelsefull samarbetspartner för förskolans verksamhet.

Analysen visar att trots att det kan låta paradoxalt så kan pedagoger genom att begränsa förälderns delaktighet i verksamheten bidra till att föräldern känner sig mer delaktig. Detta eftersom föräldern då inte ställs utanför gemenskapen, det vill säga förskolans verksamhet, då hen inte har möjlighet att delta i den.

39

6 Diskussion

6.1 Resultatdiskussion

I den här studien har föräldrar, med barn i förskolan, intervjuats angående delaktighet och inflytande i förskolan. Analysen visar att samtliga föräldrar vill och behöver erkännas av pedagogerna inom Honneths (2003) rättsliga form av erkännande och genom socialuppskattning dock är dessa översatta till förskolans kontext. Likt alla människor för en kamp för erkännande för att förverkliga sig själva (Honneth, 2003) så så för föräldrar på förskolans arena en kamp för erkännande för att förverkliga sig själva som föräldrar. Genom dessa erkännandeformer kan föräldrarna utveckla sin föräldraroll och med självförtroende i sin föräldraroll känna sig delaktig och utöva inflytande i förskolans verksamhet.

Studien visar att föräldern behöver erkännas av pedagogen både i sin fysiska gestalt och med sina behov och önskningar för att grundlägga en tillit till pedagogen som är viktig då föräldrar och pedagoger numera ska samarbeta kring barnets lärande, utveckling, hälsa och välbefinnande. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) ger föräldern legitimitet att erkännas av pedagogen i rättslig form och möjlighet att bli en jämlike med förskolans övriga deltagare. Föräldern ges då förutsättningar att utveckla självaktning i sin föräldraroll och i det långa loppet kan det bidra till att föräldern tydligare kan framhålla sin rätt om hen missaktas. Genom social uppskattning kan pedagogerna erkänna föräldern som fullvärdig och i sin unicitet bidragande till barnets omsorg, fostran och lärande. Genom social uppskattning utvecklar föräldern en tredje byggsten i sitt individuella självförtroende som förälder, nämligen självuppskattningen (Honneth, 2003).

Analysen visar att förskolan är en arena där två av Honneths (2003) former för erkännande griper in i varandra. Även Hornby och Lafaele (2011) menar att interaktionen mellan föräldrar och pedagoger formas av förväntningar och särintressen. Naturligtvis finns det variationer i hur erkännandet uttrycks inom förskolor men ovanstående resultat och analyskapitel bidrar till att synliggöra hur pedagogerna, som professionella, måste erkänna föräldern för att hen ska uppleva delaktighet och inflytande i förskolan. Föräldrarna i föreliggande studie stärker det Hachfeld, Anders,

40

Kuger och Smidts (2015) studie visar, nämligen att föräldrar har en stor önskan och ett stort behov av att samarbeta med förskolan.

I analysen framkommer också vilka som är pedagogens roller för att föräldern ska uppleva delaktighet och inflytande i verksamheten. Det visar sig att pedagogernas

bemötande gentemot föräldern är viktigt vilket även Zangs (2015) studie visar. I Zangs

(2015) studie framkommer, inom kategorin Dynamiken, att nyckeln till föräldrars delaktighet är att läraren strävar efter och upprätthåller relationer till föräldrarna. Under intervjuerna i den här studien talar föräldrarna om detsamma fast i ordalag som till exempel ”öppenhet”, ”ha en dialog till föräldrarna”, ”komma fram till föräldern” och ”vara inkännande”.

Det andra temat som framkommit i den här studien och som visat sig vara betydelsefullt är att pedagogerna beaktar förälderns åsikt. Detta för att föräldern ska uppleva erkännande i mötet med pedagogerna vilket genererar att föräldern blir delaktig och får inflytande i verksamheten. Därmed styrker den här studien Hornby och Lafaeles (2011) studie som visar att föräldrar vill vara delaktiga när det gäller barnens utbildning och att fatta beslut. Att föräldrarna i dessa studier talar om att deras åsikter och önskemål är viktiga för verksamheten kan förstås som att föräldrarna förstår sig själva som en del av sina barns utbildning och utveckling. Motsatsen skulle vara att de ser utbildning och utveckling som saker som endast rör förskolan. Hornby och Lafaeles (2011) studie visar att olika attityder hos föräldrar och lärare är ett hinder för föräldradelaktighet. De menar att om läraren eller föräldern ser utbildning som något som endast sker genom skolgång ges läraren makten då hen anses ha störst kunskap, förmåga och kompetens. Istället antyder min studies resultat att föräldrarna inte anser att pedagogerna i förskolan är autonoma vad gäller barnets bästa. Studien visar visserligen inte hur pedagogerna i samma förskolor ser på relationen skola - utbildning/utveckling men eftersom föräldrarna anser att pedagogerna beaktar föräldrarnas åsikter så kan det vara så att de delar föräldrarnas syn på saken. Det menar Hornby och Lafaele (2011) i så fall ger stora återverkningar på hur föräldrars delaktighet och inflytande implementeras i förskolans verksamhet.

Föräldrar är olika och det kan i praktiken göra att de har olika åsikter, synpunkter och önskemål. Att erkänna en förälder kan innebära att en annan förälders förväntan på erkännande måste eftersättas då föräldrarnas kamp för erkännande kan stå i

41

motsatsförhållande till varandra. Med andra ord kan erkännandet av en förälder innebära missaktningen av en annan förälder. Här kan Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (2010) vägleda pedagogen men eventuellt också reflektioner kring professionsetik.

Samtliga föräldrar i studien menar att de ofta vill veta mer än det som pedagogerna berättar för dem angående barnets dagar på förskolan, de behöver ett tydligare erkännande för att uppleva tillfredställande delaktighet och inflytande. Det styrker det Demircan och Erden (2015, s. 210 refererat till Te el- ahin & Ünver, 2005) talar om nämligen att föräldrar klagar över brist på delaktighet. Föreliggande studie styrker även Lawsons (2003) studie som visar att föräldrar kämpar med att erkännas inom samhälleliga och institutionella kontexter där de känner sig förminskade gentemot de professionella. Jag kan härmed utläsa att det finns brister i pedagogers kunskap om att göra föräldrar delaktiga. Detta överrensstämmer med pedagogers egen syn på sitt yrkeskunnande vad gäller föräldrars inflytande (Tallberg Broman & Holmberg, 2007). Här kan lärarutbildningar ha en viktig funktion att fylla för att styrdokumenten ska kunna implementeras bättre i förskolornas dagliga verksamhet.

När föräldrar talar om att informationsflödet inte är tillfredsställande är det problematiskt med tanke på att föräldrarna förväntas delta i utvärderingen av verksamhetens mål och innehåll. När de på grund av bristande informationsflöde inte görs delaktiga i den utsträckning som de önskar blir det svårare för dem att utföra den betydelsefulla uppgiften. Följden kan då bli att förälderns synpunkter på verksamheten kommer i skymundan vilket ytterligare försvårar samarbetet kring barnet. Föreliggande studie visar nämligen att pedagoger både ska beakta förälderns åsikt och informera hen om verksamheten och om så inte sker kan det förstås som att förutsättningarna för föräldrars delaktighet och inflytande brister. I ljuset av det Lawsons (2003) studie visar (se ovan) så kan föreliggande studies resultat tolkas som att föräldern står i maktunderläge gentemot de professionella då resultatet visar att pedagogerna av föräldrarna ges makt att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande. Det blir därmed rimligt att tänka sig att detta maktunderläge kan komma att påverka föräldrars val av förskola eftersom föräldrar i dagens Sverige till viss del har möjlighet att påverka vilken förskola deras barn ska gå i. De förskolor som lyckas skapa bra förutsättningar för delaktighet och inflytande kan därmed tänkas uppskattas av föräldrar. Att Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (2010) betonar delaktighet och inflytande kan ses

42

som en strävan mot att jämna ut maktobalansen mellan de professionella och föräldrarna.

När samtliga föräldrar i min studie beskriver ett missnöje med att pedagogerna inte tillräckligt ofta berättar om barnets upplevelser under dagen liksom barnets utveckling talar det emot vad Murray, McFarland-Piazza och Harrisons (2015) studie visar. Deras studie visar att ca 50 % av föräldrarna tycker att pedagogerna informerat mycket väl om barnets utveckling. Hornby och Lafaele (2011) menar att ytterligare en barriär mot föräldrars delaktighet kan vara attityder kring hur föräldrar kan ha ökat inflytande och delaktighet. Hornby och Lafaele (2011) visar att en överväldigande majoritet av föräldrarna själva vill lära sig om hur de kan vara mer delaktiga i skolan. När Alfonso (se exempel 2 i avsnittet Pedagogerna informerar föräldern om verksamheten) däremot talar om att förskolan brister i information om barnets erfarenheter och utveckling framgår det inte om han ser sig själv som ett medel eller inte till att bli mer delaktig. Skulle Alfonso till exempel talat om att han skulle kunna fråga mer om barnet och därmed bidragit till att han ges mer delaktighet visar det på attityden att han ser sig själv som ett medel för att bli mer delaktig. Att Alfonso uttalar sig som han gör kan vara ett uttryck för maktlöshet och att han istället ser det som att makten att påverka den här formen av delaktighet ligger hos pedagogerna. Däremot påtalar samtliga föräldrar i större eller mindre utsträckning under intervjuerna att de delar ansvaret för sin delaktighet och sitt inflytande med pedagogerna.

En förälder talar om betydelsen av att pedagogerna begränsar delaktigheten för att hon ska känna sig delaktig i förskolan. Den här till synes motsägelsefulla tanken handlar om att förälderns anställning, som är en del av hennes nuvarande livskontext, gör att hon inte kan närvara vid alla former av delaktighet. Det som föräldern talar om styrker Hornby & Lafaeles (2011) modell, ”Model of factors acting as barriers to PI [parental involvement]”. Modellen visar att vad gäller föräldrars nuvarande livskontext så kan förälderns arbete vara en faktor som påverkar förälderns möjligheter till delaktighet. Dock visar Zhangs (2015) studie att om läraren har en så kallad ”open-door policy” främjar det föräldrars delaktighet (Zhang, 2015, s.114).

43

6.2 Metoddiskussion

Med hänsyn till att studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för fenomenet föräldrars delaktighet och inflytande i förskolans så är en kvalitativ studie mer passande än en kvantitativ. Visserligen kan en kvantitativ studie bidra till en mer generell förståelse för ett fenomen men i föreliggande studie tas istället hänsyn till det faktum att människor tolkar sin värld. Fördelen med att i detta fall använda semistrukturerade intervjuer där jag sitter face to face med informanten är också att den mening som uppstår mellan mig och informanten skapar en subjekt till subjekt-relation där vi interagerar med varandra i motsats till subjekt-objekt-separationen som sker i den kvantitativa forskningen (Backman, 2008). De tolkningar och den analys jag gjort i studien bygger på min subjektiva förståelse för vad som är viktigt vilket minskar möjligheterna att dra någon generell slutsats om en objektiv verklighet (ibid.).

I intervjuerna var jag flexibel inför informanternas svar vilket kan ha bidragit till att de kände en öppenhet och tillåtande atmosfär. Visserligen kan ljudinspelningen ha påverkat hur informanterna svarade, de kan ändå ha känt att de ”borde” svara på ett visst vis. De semistrukturerade intervjuerna bidrog dock till att jag kunde upprepa alternativt ställa frågan annorlunda för att om möjligt försäkra mig om att informanterna tolkat frågat så som det var tänkt.

Trots en kvalitativ studie och ett godtyckligt urval kan en viss generaliserbarhet antas eftersom de fem föräldrarna som deltog i studien har barn på tre olika förskolor. Hornby och Lafaele (2011) menar dock att föräldrars delaktighet i skolan bland annat är avhängig föräldrars nuvarande livskontext, föräldrars klass, kön och etnicitet. Därför ser jag att ett intersektionellt perspektiv skulle kunnat bidra till mer fördjupad kunskap kring fenomenet delaktighet.

I en kvalitativ studie tillämpas begreppen validitet och reliabilitet men med en annan innebörd än i kvantitativa studier (Patel & Davidsson, 2011). I kvantitativa studier syftar reliabiliteten på tillförlitligheten och validiteten på giltigheten (Strömquist, 2003). I den kvalitativa studien antas istället reliabilitetsbegreppet närma sig validitetsbegreppet som också har en bredare innebörd och forskaren förväntas sträva mot god validitet i studiens alla delar (Patel & Davidsson, 2011). I föreliggande studie har jag strävat mot god reliabilitet och validitet i såväl urval och datainsamling som den efterföljande analysen av empirin och det som varit vägledande har varit studiens syfte.

44

Backman (2008) talar om vikten av att forskaren så detaljerat som möjligt redovisar studiens metod. Han menar att syftet med det delvis är replikation som innebär att ”[…] metoden för någon annan ska vara möjlig att upprepa under exakt identiska förhållanden.” (Backman, 2008, s. 41). Det medför att föreliggande studie i den mening inte är replikerbar eftersom den mening som uppstår är avhängig vilka som möts, i vilken tid och i vilket rum (Backman, 2008).

Den här studien lyfter endast föräldrars syn på delaktighet och inflytande, kanske hade källtriangulering med pedagoger och föräldrar ifrån samma förskolor varit att föredra eftersom en sådan studie eventuellt kan visa om pedagogerna egentligen haft för avsikt att erkänna föräldrarna även när de inte upplevt sig erkända. Ett förslag till vidare forskning blir då att i en studie delvis studera föräldrars syn på delaktighet och inflytande men också pedagogers bevekelsegrunder till att ge föräldrarna möjlighet till detsamma, sett ur Honneths samhällsteoretiska perspektiv på erkännande. På så vis kan pedagoger, förskollärare, rektorer, lärarutbildare och politiker vinna ytterligare kunskap om erkännande i förskolan.

45

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber.

Arnold, David H., Zeljo, Alexandra, Doctoroff, Greta L. & Ortiz, Camilo (2008). Parent Involvement in Preschool: Predictors and the Relation of Involvement to Preliteracy Development. School Psychology Review, Vol. 37, no. 1, pp. 74-90.

Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Bigsten, Airi (2015). Fostran i förskolan. Diss. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Göteborgs universitet. Göteborg: Univ.

http://hdl.handle.net/2077/38772 (2016-05-17)

Epstein, Joyce L. (1995). School/family/community partnerships.

The Phi Delta Kappan, vol. 76, no. 9, pp. 701-712.

Demircan, Özlen & Tantekin Erden, Feyza (2015). Parental involvement and developmentally appropriate practices: a comparison of parent and teacher beliefs.

Early Child Development and Care, vol. 185, no. 2, pp. 209-225.

Galindoa, Claudia & Sheldon, Steven B. (2012). School and home connections and children’s kindergarten achievement gains: The mediating role of family involvement.

Early Childhood Research Quarterly, vol. 27, no. 1, pp. 90–103.

Hachfeld, Axinja, Anders, Yvonne, Kuger, Susanne & Smidt, Wilfried (2016). Triggering parental involvement for parents of different language backgrounds: the role of types of partnership activities and preschool characteristics. Early Child Development

and Care, vol. 186, no. 1, pp. 190-211.

Heidegren, Carl-Göran (2009). Erkännande. Malmö: Liber AB.

Honneth, Axel (2003). Erkännande - praktisk-filosofiska studier. Uddevalla: MediaPrint Uddevalla AB.

46

Hornby, Garry & Lafaele, Rayleen (2011). Barriers to parental involvement in education: an explanatory model. Educational Review, vol. 63, no. 1, pp. 37-52.

Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2015). Skolpolitik från riksdagsrum till

klassrum.Stockholm: Liber AB.

Jonsdottir, Fanny och Nyberg, Eva (2013). Erkännande, empowerment och demokratiska samtal. I: Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red) Föräldrar,

förskola och skola. Om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur AB.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmö: Gleerups.

Lawson, Michael A. (2003). School-family relations in context. Parent and teacher perceptions of parent involvement. Urban Education, vol. 38, no. 1, pp. 77-133.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (2016-05-09)

Murray, Elizabeth, McFarland-Piazza, Laura & Harrison, Linda J. (2015). Changing patterns of parent–teacher communication and parent involvement from preschool to school. Early Child Development and Care, vol. 185, no. 7, pp. 1031-1052.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011). Forskningsmetodiken grunder: Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.

Pettersen, Karen-Sofie & Simonsen, Eva (2013). Erkännande – Utmaningar för

professioner. Malmö: Gleereups Utbildning AB.

Strömquist, Siv (2003). Uppsatshandboken. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Tallberg Broman, Ingegerd & Holmberg, Lena (2007). Läraryrke i förändring. Lärare i

förskola och grundskola om inflytande, mångfald och jämställdhet. Malmö: MUEP.

Tallberg Broman, Ingegerd (1995). Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur AB.

47

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2016-05-17)

Zhang, Qilong (2015). Defining ‘meaningfulness’: Enabling preschoolers to get the most out of parental involvement. Australasian Journal of Early Childhood, vol. 40, no. 4, pp. 112-121.

48

Bilaga 1

Intervjufrågor om föräldrars syn på delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet:

1. Upplever du dig delaktig i och att du kan påverka det som sker på ditt barns förskola? Isåfall hur?

2. Vilken betydelse har det för dig som förälder att vara delaktig och ha inflytande i ditt barns förskola?

3. Vad är viktigt för att du ska uppleva delaktighet i och kunna påverka verksamheten i ditt barns förskola?

4. Hur blir du delaktig och får inflytande i verksamhet på ditt barns förskola en vanlig vecka?

49

Bilaga 2

Jag går sista året på Förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. Under vår och sommar 2016 ska jag genomföra en studie som ska generera ett skriftligt examensarbete.

Det övergripande syftet med min studie är att förstå hur föräldrar i svenska förskolor upplever delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Till min studie söker jag Dig som förälder som vill bli intervjuad och samtala med mig om det här. Det finns inga ”rätt” eller ”fel” svar utan det är Din upplevelse och vad Du tänker som ska få komma fram. Jag kommer inte att värdera det som du säger!

Jag söker föräldrar till barn som går i förskolan. Jag söker föräldrar från minst tre olika förskolor i tre olika kommuner. Jag kommer att intervjua föräldrarna enskilt i uppskattningsvis 30-60 minuter. Ett par dagar efter intervjun med varje förälder kommer jag kontakta samma förälder för att följa upp samtalet, kanske vill Du som förälder tillägga något eller kanske dyker någon ytterligare följdfråga upp hos mig som jag önskar svar på.

Jag kommer ta hänsyn de fyra etiska huvudkraven som finns vid humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning enligt Vetenskapsrådet; informations-, samtyckes-, konfidentialitets-, och nyttjandekravet.

Jag kommer spela in ljudet på min mobiltelefon för att sedan föra över det till datorn. Jag kommer förvara datorn inlåst så att ingen annan mer än jag, min handledare och eventuellt examinatorn kan lyssna på dem. Den förälder som vill lyssna på intervjun med dem själva har rätt att göra det. Det inspelade materialet kommer endast att användas i den här studien och då studien är avslutad kommer materialet att förstöras. Jag kommer skriva ned intervjuerna i textform på datorn men jag garantera att de föräldrar som deltar kommer vara helt anonyma. Jag kommer att använda mig av fiktiva namn på förskolorna, föräldrarna och barnen. Så småningom kommer studien att publiceras på Malmö Högskolas hemsida. Samtycke till deltagande i studien ska fyllas i skriftligt för att vara giltigt. . Deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas när som helst under pågående studie.

Efter att du mottagit det här brevet så får du tid på dig att fundera på om du vill delta eller inte. Om du bestämmer dig för att delta i studien kommer vi tillsammans bestämma tid och plats för intervjun. Vid frågor, tveka inte att kontakta mig!

Med vänlig hälsning Beathrice Hansson

Student vid Förskollärarutbildningen på Malmö Högskola Mobil: xxxxxxxxxx Mail: beathrice1983@hotmail.com

Information om studie: