4. Resultat och analys
4.6 Sammanfattning
Utifrån våra undersökningar har vi kommit fram till att det finns ett brett kulturutbud i Malmö. Det finns en tydlig samverkan mellan kulturförvaltning, kulturinstitutioner och skolor. Däremot
innefattar denna samverkan sällan fritidshem. Arbetet kring samverkan uppfattar vi mer utvecklat från KBU och kulturaktörer gentemot skolan. Skolornas arbete kring samverkan uppfattas däremot inte lika utvecklat.
Undersökningen visar hur kulturutövande kan fungera som ett lärande ur ett annat perspektiv, som ett språk och uttryckssätt och att det kan fungera som en kompensation för det barn inte får
hemifrån. Resultaten kan kopplas till Vygotskijs (2001) sociokulturella perspektiv. En del av detta perspektiv är de så kallade kulturella redskapen som människan använder som verktyg för att forma medvetandet (Vygotskij 2001).
Vi kunde i vår undersökning utläsa att fritidshemmet överlag inte prioriteras som en egen
verksamhet när det kommer till arbete för samverkan med Malmös kulturliv, trots att våra resultat även visar på att fritidshemmet har potential att bidra med detta.
Det framkommer att för att ett fungerande samarbete ska existera så krävs ett intresse för kultur hos fritidspersonalen och skolledningen. Det finns få kulturaktiviteter under loven, även om det är enklast för fritidshemmen att ta del av kulturutbudet på loven. Det står i Lgr11 (Skolverket 2011) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. På grund av tidsbrist och för stora barngrupper hinner personalen inte
38
uppfylla läroplanens riktlinjer. För stora barngrupper uppfattas även vara hämmande för kulturdeltagande ur barns perspektiv. Pedagogerna är dock medvetna om riktlinjerna, detta är i enlighet med vad Klerfelt och Qvarsell (2012) skriver om estetiska läroprocessers betydelse för att skapa ett meningsfullt lärande.
39
5. Diskussion
Utifrån vårt intresse för kultur var syftet med uppsatsen att undersöka hur skolor och fritidshem samarbetar med Malmös kulturliv. Vi ville kartlägga vilket kulturutbud som finns i Malmö. Vi var även intresserade av barnperspektivet och om kulturaktiviteter gynnar barns utveckling.
Frågeställningarna lyder:
- Hur ser kulturutbudet för barn ut i Malmö?
- Hur sker samverkan mellan fritidshem och kulturinstitutioner?
- Vad anser barn, skolpersonal och kulturarbetare att barn får ut av kulturaktiviteter?
5.1 Sammanfattade slutsatser
Resultaten av intervjuer med KBU och kulturarbetare ger en tydlig överblick av vilket kulturutbud som finns och hur skolor kan ta del av det, bland annat genom bokningssystemet Kulturproceduren. De flesta informanter uttrycker att det finns ett brett kulturutbud i Malmö. Grundskoleförvaltningen arbetar aktivt och regelbundet för en god samverkan mellan kulturinstitutioner och skolor. Nyligen tillsattes även en tjänst vars syfte är att enbart arbeta för samverkan mellan fritidshem och Malmös kulturliv. Arbetet var ännu i uppstart när vi genomförde vår undersökning, vi har således ingen vidare information angående detta. KBU arbetar också aktivt med samverkan mellan
kulturverksamheter och skola med hjälp av exempelvis inspirationsdagar, dock inte direkt riktat mot fritidshem.
Arbetet för mer kultur i skolan upplever vi som mer utvecklat hos KBU än ute i skolorna. KBU har ett uppdrag och en budget för att upprätthålla en god samverkan med Malmös skolor. Däremot verkar de skolor vi har haft kontakt med inte upprätthålla ett aktivt planeringsarbete eller en egen budget, dessutom brister barnens rätt att påverka kulturutbud och deltagande i större delen av skolorna vi har kontaktat. KBU har ett större fokus på barns inflytande och deltagande i valet av kulturaktiviteter.
Samtliga informanter har redogjort för vad de tror att barn får ut av kulturdeltagande. Större delen av informanterna nämner hur kulturutövande kan fungera som ett lärande ur ett annat perspektiv, till exempel som ett språk och uttryckssätt. Svaren har uppfattats som något positivt som gynnar barn i deras utveckling. När det kommer till språk och uttryckssätt menar Vygotskij (2001) att utveckling av språk och tänkande kan ske genom social kommunikation. Han anser även att barns teatrala
40
skapande förenas med deras personliga upplevelser och kan användas som uttryck av livsintryck (Vygotskij 1995). Detta är en del av Vygotskijs sociokulturella perspektiv använt oss av i vår analys.
En annan positiv produkt av barns kulturdeltagande, enligt många av de tillfrågade i skolan, var att det kan fungera som en kompensation till det barn inte får hemifrån. Informanter på skolor där större delen barn har invandrarbakgrund menar att kulturaktiviteter kan ge barn något de inte får hemifrån, som kan resultera i att barnets familj kanske i ett senare skede kan integreras med Malmös kulturliv. Något vi var nyfikna på var om skolor från områden med sämre förutsättningar deltog mindre i Malmös kulturliv än andra skolor, det visade sig inte vara några större skillnader. Kryddgårdsskolan i Rosengård och Möllevångsskolan i Malmös innerstad som tillhör områden med högt antal familjer med invandrarbakgrund är till exempel båda generellt aktiva inom Malmös kulturliv. Vår uppfattning är att alla de skolor vi besökt har samma förutsättningar att delta i kulturlivet. Genom kultur för barn och unga har skolorna möjlighet att ta del av kulturutbudet i samma utsträckning. Hur mycket barnen får ta del av kulturlivet handlar främst om pedagogernas intresse och storleken på barngrupperna.
Kulturbegreppet ansågs vara ett brett område enligt samtliga informanter. Allt från de klassiska konstformerna till lek, kreativitet och religion. Det framkom att fritidshemmet överlag inte
prioriteras som en egen verksamhet när det kommer till kulturdeltagande. Vi inspireras av Ina Alm på grundskoleförvaltningen och rektor Susanne Strand på Möllevångsskolan som båda menar att fritidshemmet är en viktig del i samarbetet mellan fritidshem och kulturinstitutioner och ser gärna att fritidspersonal lägger större vikt vid det arbetet.
En slutsats vi snabbt kunde dra var att det är få kulturinstitutioner som har ett specifikt samarbete med fritidshem. För att ett fungerande samarbete ska existera så uttrycker många av våra
informanter att det krävs ett intresse för kultur hos fritidspersonalen och skolledningen. Samtidigt uttrycker flera informanter som är fritidspersonal att det finns för få kulturaktiviteter under loven, vilket är då det är enklast för fritidshemmen att ta del av kulturutbudet.
Det står i Lgr11 (Skolverket 2011) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. Trots detta så är de få av den fritidspersonal vi intervjuat som anser att de har tid att ge barnen detta på fritidshemmen.
41
Främst på grund av att de har stora barngrupper och för att de är få i personalen, vilket gör det svårt att komma iväg under terminerna.
5.2 Metoddiskussion
Vi har tagit kontakt med de skolor som omnämnts under intervjuer med kulturansvariga. Dessa skolor hörde vi av oss till för att ta kontakt med pedagoger för att få deras syn på kultur och
samverkan. Vi fick inte kontakt med alla de skolor vi kontaktade baserat på den information vi fick av de kulturansvariga. De skolor som enligt våra informanter har stor samverkan med kulturlivet hörde vi av oss till för att ta kontakt med pedagoger för att få deras syn på kultur och samverkan. Vi hade förhoppningar om att dessa skolor skulle kunna bidra med värdefull information kring hur samverkan med kulturliv kan fungera. De skolor med mindre samverkan med kulturlivet ville vi kontakta för att försöka ta reda på vad detta kan bero på. Vi fick ingen kontakt med skolor som har mindre samverkan. Vi tolkar detta som brist på intresse för kultur.
När det kommer till intervju-metoden så har det enligt oss varit ett effektivt och givande metodval. Vi har fått relevanta och utförliga svar på våra frågor. Vi har försökt att i så stor mån som möjligt hålla oss neutrala när vi har genomfört våra intervjuer. De gånger vi själva har upplevt att vi varit mer personliga har informanterna upplevts mer avslappnade, vi utesluter inte möjligheten att detta kan bero på personkemi. Samtliga informanter gav sitt medgivande till att använda deras riktiga namn och arbetsplatser, vilket vi upplevde hade stor betydelse för vår kartläggning av kulturutbud och skolornas områden. När vi tidigare valde metoder så valde vi att använda oss av en digital enkät som vi har skickat via e-post till rektorer och fritidspersonal. Vi hoppades på att metoden skulle vara effektiv och att vi enkelt skulle kunna sammanställa materialet. Denna metod visade sig vara väldigt ineffektiv. Vi fick endast två svar. Hade vi istället valt att gå ut och besöka skolor och presenterat vår enkät kanske vi hade fått ett annat resultat.
Vi har i efterhand insett att vi har varit ganska optimistiska när vi gjort vår tidsplan för insamling av empiri. Vi hade till exempel planerat att träffa två barngrupper från två olika skolor, det fick bli endast en barngrupp i slutändan på grund av tidsbrist. Vi valde att använda oss av abduktiv ansats, då vi på så sätt kunnat invänta respons från de vi har kontaktat medan vi sammanställt och
analyserat tidigare insamlat material och sedan lagt till kommande material i efterhand. Vi har fått vänta på kommentarer av våra informanter angående det sammanställda materialet, vilket har gjort att det vid vissa tillfällen blivit ett ineffektivt arbetssätt.
42
5.3 Relevans för professionen
Vi hoppas att vår studie kan bidra till att fler pedagoger i fritidshem utökar sina samarbeten med kulturinstitutioner. Vi hoppas att vår kartläggning av Malmös kulturutbud kan vara till hjälp för vår framtida yrkesroll och de pedagoger som inte är så insatta i kulturutbudet. Efter att ha skrivit detta arbete har vi fått inblick i vad Malmös kulturliv har att erbjuda, detta har gett oss kunskaper kring hur vi kan gå tillväga för en fungerande samverkan med Malmös kulturinstitutioner.
5.4 Vidare forskning
Vi har fått svar på många frågor under arbetets gång, men självklart dyker det upp nya frågor. Vi ställer oss vidare frågorna: Är det upp till kulturinstitutionerna att börja lägga föreställningar på eftermiddagarna så att de blir tillgängliga för fritidshemmen, eller är det upp till fritidshemmen att visa ett ökat intresse och engagemang? En vinkel som dök upp från informanter på flera av skolorna vi besökte är vikten av kulturaktiviteter för barn med invandrarbakgrund. Det skulle vara intressant med vidare forskning kring vad ett aktivt deltagande i Malmös kulturliv kan ha för betydelse för integrering i samhället för personer med invandrarbakgrund.
43
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.
Davidson, Bo, Patel, Runa. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Fornäs, Johan (2012). Kultur. 1. uppl. Malmö: Liber.
Lindahl, Ingrid. (2002). Att lära i mötet mellan estetik och rationalitet. Pedagogers vägledning och
barns problemlösning genom form och bild. Malmö: Lärarutbildningen.
Lindgren, Simon (2005). Populärkultur: teorier, metoder och analyser. Malmö: Liber.
Lorentzon, Ylva. (2012). Barnets rättigheter, den vuxnes skyldigheter. I Klerfelt, Anna och Qvarsell, Birgitta (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken, Gleerups, Malmö.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr. 11). Stockholm: Fritzes.
Klerfelt, Anna, Qvarsell, Birgitta. (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups.
Marner, Anders. (2008). Estetiska läroprocesser och/eller estetiska ämnen? KRUT. Kritisk utbildningstidskrift. Nr 131.
Persson, Magnus (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Pihlgren, Ann S. (red.) (2011). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i
skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2014). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2013). Forskning för klassrummet - vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i
praktiken. Stockholm: Skolverket.
44
Sparrman, Anna. (2002). Visuell kultur i barns vardagsliv: bilder, medier och praktiker, Tema Barn, Univ.
Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, Lev S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Vygotskij, Lev S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Elektroniska källor
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige.
Tillgänglig på Internet: http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i- sin-helhet.pdf
Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003). En kulturskola för alla: estetiska ämnen och
läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1825
Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann (2012). God kvalitet i fritidshem: Grund för elevers lärande,
utveckling och hälsa. Malmö: Malmö stad. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-19288
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Tillgänglig på Internet: http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS
4 6
Bilaga 1
Intervjufrågor till personal inom kulturverksamhet i Malmö stad
Hur definierar ni begreppet kultur?
Vad är ert syfte med samverkan med skolor/fritidshem?
Vad tror ni att samverkan med skolor betyder för barns framtida kulturintresse?
Vad finns det för betydelse med samverkan mellan skolor och kulturliv för skolbarnen? Hur kommer ni fram till vilket kulturutbud barnen får ta del av?
Hur samarbetar ni med personalen på skolorna?
Finns det skolor eller områden ni samarbetar mer eller mindre med i Malmö? Om ja, vilka? Vad kan detta bero på?
Hur ser kulturutbudet ut för barn och unga i Malmö?
Finns det något i Malmös kulturutbud för barn och unga som du saknar? Om ja, i så fall vad? Vilka är de största/mest aktiva kulturverksamheterna i Malmö?
Intervjufrågor till fritidspersonal
Hur definierar du begreppet kultur?
Hur samverkar ni med kulturverksamheter utanför skolan?
Vilka kulturverksamheter har ni kontakt med? Hur går kontakten till?
Hur kommer ni fram till vilket kulturutbud barnen får ta del av? Vem/vilka har ansvar för detta? Är det kulturutbud barnen får ta del av baserat på det som står i läroplanen för grundskolan om estetisk och samhällets kulturutbud?
Hur tror ni kulturen påverkar barnen på fritidshemmet?
Vad finns det för betydelse med samverkan mellan skolor och kulturliv för skolbarnen? Vad får du som pedagog inom skolan ut av samarbetet med utomstående pedagoger på kulturverksamheter?
Använder eller har ni använt er av skapande skola och/eller kulturproceduren?
Intervjufrågor till rektorer
4 7
bland annat dess kulturliv. Hur fungerar det på din skola?
Hur kommer ni fram till vilket kulturutbud barnen får ta del av? Vem/vilka ansvarar för detta? Vad finns det för betydelse med samverkan mellan skolor och kulturliv för skolbarnen? Vilka ekonomiska resurser finns för samverkan med kulturverksamheter utanför skolan? Hur fördelas dessa resurser?
4 8
Bilaga 2
Enkätfrågor
Hur definierar du begreppet kultur?
Hur ofta besöker ditt fritidshem en kulturinstitution? 2 gånger per termin
1 gång per termin 1 gång per läsår
Oftare än 2 gånger per termin Inget alls
Hur uppstår kontakten med kulturinstitutioner? Jag kontaktar själv kulturinstitutionen Kulturinstitutionen kontaktar mig/skolan
Hur går kontakten med kulturinstitutionerna till? Via personliga möten
Via telefon Via e-post
Via digitala bokningssystem
Vem på skolan har det yttersta ansvaret för kontakten med kulturaktörer? Rektor
Klasslärare Fritidslärare
Är den här personen skolans kulturombud? Ja
4 9
Vilken av nedanstående kulturinstitutioner har ni mest samarbete med? Kulturskolan Malmö konsthall Malmö konstmuseum Malmö museer Malmö stadsbibliotek Malmö stadsarkiv Malmö opera Malmö symfoniorkester Malmö stadsteater Skånes dansteater
Kultur för barn och unga (Mazettihuset) Annat
Hur kommer ni fram till vilket kulturutbud barnen får ta del av? Genom elevdemokrati
Skolpersonalens gemensamma förslag Utifrån läroplanen
Vad finns det för betydelse med samverkan mellan skolor och kulturliv för skolbarnen?
Använder eller har ni använt er av skapande skola och/eller kulturproceduren? Ja, skapande skola
Ja, kulturproceduren Nej
Länk till digital enkät:
5 0
Bilaga 3
Övning i barngrupp
Vad tycker du är roligast att besöka? 1. Teater
2. Konsthall 3. Museum 4. Annat
Vem bestämmer vilka kulturaktiviteter ni får göra? 1. Vi bestämmer
2. Lärarna bestämmer
3. Vi bestämmer tillsammans 4. Annat
Hur ofta vill du göra kulturaktiviteter? 1. Mer än nu
2. Det är bra som det är nu 3. Mindre
4. Annat
Vad tycker du är roligast att göra? 1. Skapa
2. Drama 3. Musik 4. Dans