Bamse och skräptjuven
Bamse och skräptjuven är, som nämnts tidigare, en serietidning. Naturen illu- streras genom bilderna och inte i texten, bilderna ger en tydlig bild hur förfat- taren vill visa naturen och det framgår genom bilderna att skräp inte hör hemma i naturen. Begreppet återvinnig finns även det implicit med genom hela tid- ningen genom bilderna och explicit då berättelsens kärna handlar om att Skal- man ska uppfinna en maskin som ska återvinna stadens sopor. Både i text och bild framgår det att invånarna i Bamses värld bryr sig om naturen och vill värna om den.
Burken Berta och Flaskan Frans
I denna berättelse illustreras naturen i både text och i bilder. Läsaren får se hur Berta och Frans är ute i naturen bland skogens djur och genom texten förstår läsaren att de inte hör hemma där. Analysen visar att temat för den här berät- telsen är att skräp inte hör hemma i naturen utan de ska återvinnas istället. Begreppet återvinning är således implicit med från början till slut.
Lilla klimatboken
Detta är en faktabok som handlar om växthuseffekten så närläsningen av denna bok blev således lite annorlunda gentemot de andra analyserade verken. Natu- ren illustreras genom tydliga bilder med förklarande text som visar hur växt- huseffekten fungerar och hur det påverkar vår miljö. Begreppet återvinning används explicit i texten då det förklaras att sopor behöver återvinnas för att spara på naturens resurser.
Sopan – när sophögen försvann
Naturen illustreras genom bilder och skogen har förmänskligats för att barnen bättre ska ta till sig av berättelsens budskap att naturen blir ledsen om det slängs sopor i den. Återvinning är också närvarande genom både bilder samt i texten. Hela handlingen i berättelsen går ut på att sopor ska återvinnas för att göra
27
naturen glad igen. Analysen visar antropomorfism då naturen har förmänskli- gats.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis svarar alla böckerna på frågeställningarna om återvinning och hur miljön illustreras i böckerna. Begreppen framkommer på olika sätt men frågeställningarna blir ändå besvarade i varje bok. I analysen av böckerna upptäckte jag att frågorna om återvinning samt hur miljön illustreras i böckerna varierar. Böckerna har olika förklaringar hur man ska återvinna och hur det påverkar miljön, alla böcker menar på att det är skadligt för miljön att kasta skräp i naturen. Intressant aspekt som faktaboken tar upp är att den pekar på hur det ser ut i världen i detta nu och i de skönlitterära böckerna beskrivs åter- vinning och miljö på ett lekfullt sätt. Det är en bredd i böckerna i miljösynpunkt då ingen bok var den andra lik fast att de beskrev samma ämne. (För en längre sammanfattning av böckerna se bilaga).
28
6
DISKUSSION
I det här kapitlet diskuteras resultat och metod samt så presenteras slutsatsen.
6.1
Resultatdiskussion
Syftet med denna undersökning är att urskilja hur begreppet återvinning och natur framkommer i barnlitteratur riktat mot förskolebarn. Resultatet av detta är att begreppen speglas i vald litteratur till undersökningen.
Begreppen skildras på olika vis i barnlitteraturen och det var intressant att ta in en faktabok för att analysera hur frågor om klimatet kom fram i boken. Naturen skildras på olika vis i vald litteratur, i några böcker framkommer det med tydlig bild hur naturen framställs och i några böcker kommer naturen enbart fram i texten till berättelsen. Det är intressant att analysera fyra olika böcker och alla hade betoning på återvinning, samt hur det går till när man återvinner. Böck- erna anser jag kompletterade varandra på det planet då burken Berta och flas-
kan Frans – en saga om pant handlade om återvinning på burkar och flaskor
medan övrig litteratur speglade all sorts återvinning. Lilla klimatboken – som
reder ut klimatfrågor tryckte extra på att alla kan hjälpa till med att återvinna
och sortera, till och med gamla matrester kan återvinnas och bli biobränsle. Det ekokritiska perspektivet återspeglas i de fyra valda böckerna till undersök- ningen. Beskrivet ovan i texten hävdar Görlin (2009 s.5 - 20) att det ekokritiska perspektivet går in och tittar på hur relationen mellan människan och naturen ser ut. Relationen mellan människan och naturen syns genom ett tydligt möns- ter i vald litteratur. De fyra böckerna beskriver relationen människan har till sopor i världen, slänger människan sopor i naturen blir naturen förorenad och då blir växthuseffekten kraftigare, samt som Lilla klimatboken – som reder ut
klimatfrågor tar upp att världen släpper ut för mycket fossila bränslen. Allt
detta är människans verk och det hör hemma i relationen människan har till naturen. Vart finns respekten till ett hållbart tänkande?
I tidigare forskning på litteratur med det ekokritiska perspektivet beskriver Ahlbäck (2010 s.5 – 18) vikten av att ta fram frågor som rör klimatet. Likt det som skrivits i avsnittet med tidigare forskning så har Ahlbäck gjort en ekokri- tisk textanalys på Vi på Saltkråkan, där undersökningen tittar på relationen mellan människan och naturen. Undersökningen visar på att Astrid Lindgren var före sin tid och att frågor om klimatet som är aktuella idag kommer fram i boken Vi på Saltkråkan. Boken visar att människorna som befinner sig på Salt- kråkan har en enorm respekt för ön, och de förhåller sig till vädret och naturen de har runt sig.
29
Det är intressant att se att en bok som ändå är ganska gammal kan bli så aktuell i en studie med det ekokritiska perspektivet. Sambandet i de böcker som jag har analyserat är relationen mellan människan och naturen, samt att alla måste visa respekt för vår värld. I studien som Ahlbäck har gjort hävdar hon att i boken framkommer det att sälstammen är hotad på grund av att det sker för stor jakt på dem. Även en sådan sak är högst aktuell att vi människor inte bara kan ta av naturen utan att ge tillbaka. Artikeln pekar på att det är viktigt att människan får förhålla sig till naturens alla vädertyper och att människan inte kan göra något åt detta.
Denna antydning i artikeln om vädret kan liknas med Lilla klimatboken – som
reder ut klimatfrågor där boken tar upp att det kan vara skönt att världen blir
varmare, men i själva verket så resulterar det i att till exempel arter dör ut och öar kan översvämmas och försvinna. Det kommer resultera i katastrof! Boken om klimatet som har analyserats är viktig att ta upp för barnen då det nämnts tidigare i texten att Edwards (2019 s.14 – 29) hävdar att barnen får med sig vad som händer på nyheterna, vad vuxna samtalar om och det gör så att barnen får åsikter och frågor om klimatet. Boken kan reda ut svar men också skapa nya funderingar för barnen. Lilla klimatboken – faktabok som reder ut klimatfrågor belyser frågeställningen till undersökningen om hur naturen skildras i boken genom bilderna. Illustrationerna genom bilderna i boken är tydliga och det är en karaktär som är med på alla bilder och då gör det att barnen kan identifiera sig med karaktären som i detta fall är en igelkott. Bokens bilder tar med läsaren i hur det ska se ut i naturen och hur det inte ska se ut. Läsaren får en tydlig bild av både text och bild hur naturen ska se ut.
Textanalyserna i litteraturen visar på information för människor hur återvin- ning och fossila bränslen kan minskas. Litteraturen har gemensamt att inled- ningen har varit att saker och ting inte återvinns på rätt plats och att detta ska rättastill. I Bamse och skräptjuven börjar det med att Tax- Tusse bär ut en stor sopsäck med skräp, och det är allt från burkar till matrester. Skalman får då en idé att det går att återvinna och då slutar det med att staden där Bamse och hans vänner bor börjar att återvinna. I boken om Burken Berta och flaskan Frans –
en saga om pant börjar det med att flaskan Frans har blivit kastad i diket efter
att innehållet i flaskan var slut. Det slutar med att flaskan Frans återvinns och blir en ny flaska. I boken Sopan – hur sophögen försvann inleds det med att det är ett stort sopberg bredvid dörren och hon förstår inte att det är fel, att hon inte kan ha det så. Skogen bredvid gråter också av allt gift som åker upp i rötterna. Berättelsen slutar även den med att Sopan får hjälp med att återvinna allt och det blir rent och fint bredvid dörren, träden blir också glada och nöjda när soporna försvinner ur skogen.
30
Lilla klimatboken är den bok som skiljer sig ifrån de andra då boken börjar
med att förklara hur växthuseffekten fungerar och vad som händer om det blir för mycket utsläpp så att växthuseffekten blir kraftigare. Det är först längre in i boken som återvinning kommer fram. Boken betonar att alla kan hjälpa till med att återvinna och sortera skräpet på rätt plats så att vår värld ska må bra. Budskapet är klimathotet och det framkommer med hjälp av text och bild. Kli- matet är hotat och det är högst aktuellt att ändra livsstil så att världen ska må bra.
Inledningen till denna undersökning börjar med att förklara att en ung tjej vid namn Greta Thunberg demonstrerar för klimatet och har fått med sig vuxna och barn över hela världen. Hon berör folk med starka åsikter om klimatet. Alla över hela världen måste hjälpa till och då är det bra att barn redan på förskolan får med sig vad som är rätt och fel vid sopsortering, att fossila bräns- len släpper ut alldeles för mycket gifter och att arter på vår jord håller på att dö ut. Ämnet är jätteviktigt och för barn på förskolan är det bra att upplysa om detta ämne via böcker. Litteraturen som analyserats till denna undersökning anser jag passar bra på förskolan då den är tydlig i text och bild för att kunna samtala om klimatet och hur man kan värna om ett hållbart samhälle.
Om man är uppmärksam kan läsaren se att alla rubriker för hjälpen som är beskriven i metoddelen att analysera barnlitteraturen inte behövdes. Mest ak- tuella och passande rubriker till analysen valdes ut.
6.2
Metoddiskussion
Då det inte finns någon etablerad metod att analysera litterära verk ur ett eko- kritiskt perspektiv har jag valt att ta hjälp av narratologins analysverktyg samt litteraturvetenskapliga begrepp.
Vid uppmärksamhet kan läsaren se att alla rubriker vid hjälp av narratologins analysverktyg inte används i analyserna av barnlitteraturen. Mest aktuella och passande rubriker till analysen valdes ut och det är framförallt handling, miljö och tid och karaktärer som används mest utifrån narratologins analysverktyg. De övriga begreppen har tjänats som redskap vid analysen av barnlitteraturen för att få en större innebörd av vad som var aktuellt att analysera och inte. Jag valde att ta hjälp av narratologins analysverktyg för att de första gångerna jag försökte att analysera barnlitteraturen var jag osäker på hur jag skulle utföra själva analysen. Verktygen hjälpte till att skapa en struktur på vad som ska finnas med i en textanalys på litteratur. Jag kände en trygghet att ha ett analys- verktyg för att utföra mina analyser på barnböckerna till denna undersökning. Det som uppkom med att använda detta analysverktyg var att alla rubriker för
31
analysen inte stämde överens med böckernas innehåll. På grund av detta fick jag ta ett aktivt beslut av vilka rubriker jag tyckte passade vid just min analys till böckerna. Under processen med att analysera litterära verk lärde jag mig att de inte är lätt att göra en textanalys samt att det uppkommer många olika begrepp att hålla reda på. Jag fick ett annat perspektiv på böcker och det anser jag gynnar min profession som förskollärare.
Böckerna som valts till studien är baserade på ämnet hållbar utveckling och jag fick hjälp av bibliotekarien där jag bor. Efter att ha granskat böckerna så valde jag fyra böcker till min undersökning som jag själv analyserade om be- greppen återvinning och natur fanns med i. Jag kom fram till att böckerna pre- senterar återvinning samt natur på olika vis, samt anser jag att böckerna skapar en bredd tillsammans då de tar upp specifikt begreppen i mina frågeställningar dock på olika vis. Detta skapar en större bredd för att det ska finnas böcker som kan nå fram med samma budskap fast på olika sätt till barn på förskolan. Jag anser att böckerna är användbara för att beskriva ämnet hållbar utveckling med specifikt begreppen återvinnig och natur för barnen på förskolan. Min uppfattning av böckernas betydelse hos barnen är att barnen kan känna igen sig i karaktärerna och på så vis få en förståelse hur man ska vara i naturen för att vara mån om den. Med att förstå hur man måste vara rädd om naturen kom- mer barnen förstå att ett sätt som alla kan hjälpa till på är att återvinna.
Litteratur för att fånga barnen med rätt sak vid rätt tillfälle känns också rätt i tiden med tanke på Greta Thunbergs stora engagemang för miljön. Det anser jag att dessa fyra böcker gör. Barnen hör också när vuxna samtalar om miljön samt får med sig vad som sägs på nyheter och i media. Detta skapar åsikter och frågor hos barnen som behöver få svar. Här är det också viktigt att förhålla sig till barnens frågor, inte de vuxnas. I vald barnlitteratur är det just klimatet uti- från barnens perspektiv som framställs där det blir en validitet att undersöka det som skulle undersökas.
Ett annat tillvägagångssätt för att hitta litteratur till studien kunde ha varit att involvera och be barnen på den förskola jag jobbar om hjälp. De är 5 år och det har pratats om återvinning med mera i gruppen. Med denna metod hade det synliggjorts mer ur barnens perspektiv vad de vet om begreppen återvinning och hur detta påverkar naturen. Detta hade även kunnat bidra till ett annat val av litteratur i sammanhanget där inte återvinning och natur explicit framgår. Detta hade kunnat bidra till en djupare analys där det hade behövts att letas efter anknytning till begreppen återvinning och natur.
Skolverket (2018 s.12) beskriver att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, soliditet och ansvarstagande. Barnen ska även
32
utveckla en förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situ- ationer och en vilja att hjälpa andra. Barnen ska också få en förmåga att upp- täcka och reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Barnen ska även ha respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänsk- liga rättigheterna. Förskolan ska ge barnen ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
Likt det som Skolverket skriver ovan om målet som förskolans läroplan har anser jag att det är bra att ta hjälp av böcker inom ämnet hållbar utveckling så att barnen ska få en innebörd av att vara förstådd med att ta hänsyn om klima- tet.
6.3
Slutsatser
Frågeställningarna till hur återvinning samt natur framkommer och illustreras i texten samt bild analyseras på olika sätt i litteraturen. En slutsats är att alla de fyra böckerna svarar på frågeställningarna till undersökningen, böckerna lyfter fram frågor med återvinning och pekar noga på att det är skadligt för miljön när människan är antropocentrisk. Det vill säga vara egocentrisk i vad och hur man beter sig i naturen runt om i världen. Vald analysmetod hjälpte till att strukturera upp hur litteraturen skulle analyseras samt litteraturvetenskapliga begrepp hjälpte till att svara på frågeställningarna samt att koppla dem till det ekokritiska perspektivet. Variationerna mellan böckerna skapar större förutsättning att finna böcker som passar till hur olika individer känner för just detta ämne med hållbar utveckling med specifikt begreppen återvinning och natur.
Slutsatsen av denna undersökning är att det är ett intressant ämne med hållbar utveckling och hur det ska arbetas med i förskolan. Med hjälp av det ekokritiska perspektivet har jag fått en annan bild av att granska litteratur med hållbar utveckling som fokus. Som att det ekokritiska perspektivet är ett rela- tivt nytt perspektiv var det intressant att sätta sig in i dess innebörd, detta ledde mig till nya tankar om hur stor innebörd litteratur har. Vid läsning av tidigare forskning av ämnet med hållbar utveckling med det ekokritiska perspektivet fick jag en annan syn på hur just Astrid Lindgren tänkte med sin bok Vi på Saltkråkan. Den undersökningen på den boken skapade en större förmåga för mig att förstå hur textanalys skulle gå till med det ekokritiska perspektivet. Resultaten på mina analyser samt tidigare forskning har gett mig uppfattningen om att all litteratur kan gå in och granskas med olika perspektiv samt frågeställningar och man kan få ett resultat. I denna undersökningen har jag valt litteratur med hållbar utveckling som fokus men det hade varit intressant
33
att tagit en annan barnbok som fokuserar på något annat och se om man hittar tecken på hållbar utveckling ändå. Det hade även varit intressant att titta på böcker som kommer ifrån olika årtionden, exempel en från 50 talet, en från 80 talet och en i årtiondet vi är i nu. Skulle varit intressant att se skillnaden på uppbyggnaden av dem, jag anser att jag hade fått ett annat resultat om jag gått in och tittat på äldre barnlitteratur kontra ny barnlitteratur.
Detta examensarbete kan vara till grund för förskollärare som vill använda hållbar utveckling via litteratur med specifikt återvinning och natur på sin av- delning. Detta skapar en möjlighet att kunna hitta material snabbt som svarar på vilken litteratur som kan vara användbar i detta ämne.
34
REFERENSER
Ahalbäck, P.,M. (2010). Väderkontraktet: plats, miljörättvisa och eskatologi i
Astrid Lindgrens Vi på Saltkråkan. (Barnboken – tidskrift för barnlitte-
raturforskning 2010:2 förlags/organisationsort) Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sbi-
22file:///C:/Users/linne/Downloads/17-17-1-PB.pdf
Bamse – redaktionen & Adolfsson, S. (2009). Bamse och skräptjuven. Egmont Kärnan AB.
Björnfot, A-C. (2014). Burken Berta och flaskan Frans – en saga om pant. Hämtad: 2019-11-05, från https://www.hsr.se/sites/default/files/pants- agan.pdf
Billing, AC. (2019). Jord och tid. En ekokritisk läsning av Kerstin Ekmans roman Häxringarna. I Packalén., S. (2009) (red.) Litteratur och språk. (s. 58 – 73). Nr.5 2009. Hämtad från: http://mdh.diva-por- tal.org/smash/get/diva2:318672/FULLTEXT02.pdf
Bolander, E & Fejes., A. (2019). Diskursanalys. I Fejes., A & Thornberg. (2019). Handbok i kvalitativ analys. (s. 91 – 131). Stockholm: Liber.
Boréus, K. & Kohl, S. (2018) Innehållsanalys. I Boréus, K. & Bergström, G. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskap-
lig text- och diskursanalys. (Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upp-
lagan). Lund: Studentlitteratur.
Edwards, A. (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Na- tur & kultur
35
FN-förbundet. (2016).Omställning till hållbar värld brådskar. Hämtad 2019- 12-15, från https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12- H%C3%A5llbar-utveckling.pdf
Görlin, H. (2009). Från ekologi till ekokritik: en skiss över ekokritikens fram- växt. I Packalén.,S.(2009)(red.)Litteratur och språk. (s.5– 20).Nr.52009.Hämtadfrån:http://mdh.diva-por-
tal.org/smash/get/diva2:318672/FULLTEXT02.pdf
Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför? : [kunskapsöver-
sikt] / Helena Korp [Elektronisk resurs]. Skolverket.
Malmberg, N., Ögger, A. (2010). Lilla klimatboken – fakta som reder ut kli-
matfrågor. Recito Förlag AB.
Skolverket (2018). Läroplanen för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem
och möjligheter. Stockholm: Skolverket.
Söderberg, E. (2018). Samtala om bilderbokstexter – Fördjupning. Skolverket. Hämtad 2019-11-07, från Skolverket. https//larportalen.skolverket.se
Tenngarrt, P. (2016). Barnlitteraturens kognitiva värden. I Tenngarrt, P., Kärr- holm, S. (2016) Barnlitteraturens värden och värderingar. (s. 23-38) Lund: Studentlitteratur.
Tenngart, P. (2008). Litteraturteori. Gleerups utbildning AB.
Öhman,I & Sandel., L. (2013). Sopan – när sophögen försvann. Norlén & Slottner.
37
BILAGOR
Bilaga 1
Böckernas handling
Bamse och skräptjuven av Bamse – redaktionen och Susanne Adolfsson
(2009).
Bamse och skräptjuven handlar om att man kan återvinna gamla sopor. I värl- den där Bamse och hans vänner lever så kastar de allt i samma soptunna och den blir snabbt full. Lille Skutt och Skalman går förbi Tax- Tusse som är på