Sammanfattning av resultat

Under denna rubrik och i kommande underrubriker sammanfattas och diskuteras resultaten som framkommer i resultatdelen. Sammanfattningen är, liksom resultatdelen, indelad efter de fyra olika frågeställningarna.

4.1.1 Fråga 1 – Skolledningens användande kontra skolans användandegrad

Finns det stöd i x-kommunen för påståendet att lärplattformen Fronter används mest i de skolor där skolledningen själv aktivt använder lärplattformen i sin verksamhetsutövning?

På de skolor som deltagit i studien och som har skolledare som frekvent använder Fronter i sin dagliga verksamhetsutövning märks en ökning i skolans sammanlagda användandegrad jämfört med de skolor där skolledaren inte frekvent använder Fronter i sin dagliga verksamhetsutövning.

Så högt som 94 % av de skolor där skolledaren frekvent använder Fronter når en användandegrad som är 0.5 eller högre. Skalan går från 0 upp till 4 och allt över 0.5 är att betrakta som normal användning av Fronter. Bland de skolledare som inte själva använder Fronter aktivt noteras att 80 % av dessa skolledares skolor har en användandegrad som är under 0.5

Skolledare som själva är engagerade och aktivt använder Fronter arbetar ofta på skolor där handlingsplan har tagits fram. Dessa skolledares skolor har, generellt sett, en användandegrad som är högre än på de skolor där skolledaren inte är aktiv i sitt eget

användande och där ingen handlingsplan tagits fram. Skolledarens eget användande ses som viktigare än framtagandet av handlingsplan, även om den säkerligen kan påverka användandegraden.

4.1.2 Fråga 2 – möjliga samband mellan användandegrad och datortäthet

Går det att i x-kommunen finna några samband mellan grad av användande och datortätheten?

Min undersökning tyder på att det finns ett tydligt samband mellan datortillgången för lärare och skolans användandegrad på de undersökta skolorna. Vad gäller elevernas tillgång på datorer är inte sambandet lika klart men även här återfinns mönstret. Det mest intressanta resultatet under frågeställning två gav tabell 7. De skolledare som själva använder sig av Fronter i kombination med god datortäthet, särskilt för lärarna, är ett vinnande koncept för att nå en hög användandegrad. I tabell 7 når grupp 1 och 3 sämst resultat. Dessa grupper korrelerar när det gäller det egna användandet men inte datortätheten. Min slutats är att skolledarens eget användande, säkerligen i kombination med många andra faktorer, troligtvis spelar större roll för ett lyckat införande än datortätheten gör.

4.1.3 Fråga 3 – Påtvingad användning kontra användandegrad

Går det att i x-kommunen finna några samband som kan vara intressanta mellan påtvingad användning för lärare och grad av användning?

Hälften av skolledarna på de undersökta skolorna använder sig inte av så kallad påtvingad användning. Merparten av skolorna där skolledaren inte tillämpar påtvingad användning har en användandegrad under 0.5. Merparten av de skolor där skolledaren tillämpar påtvingad användning är användandegraden över 0.5

Vid kontroll med Fronters statistikverktyg visar sig följande: 75 % av de lärare som är

tvingade att logga in mer än en gång per vecka är endast inne på förstasidan och i sitt eget arkiv. Anledningen till att dessa skolor når en högre användandegrad än 0.5 är en intressant diskussion. En möjlig orsak kan vara att de sista 25 procenten, tack vare tvånget att logga in, upptäcker möjligheterna med lärplattformen och därför börjar använda funktionerna mer aktivt än att bara läsa på sin förstasida. Av de sista 25 procenten är 15 % av lärarna särskilt

aktiva, de skapar rum, lägger ut uppgifter och testar arkiv- och diskussionsverktygen. Vid en jämförelse mellan påtvingat användande och antal timmar lärarna fick att lära sig Fronter framkommer att de skolor som ger lärarna tid att lära sig använda Fronter når högst användandegrad jämfört med de skolor där endast påtvingat användande men ingen tid för att lära sig Fronter ges.

4.1.4 Fråga 4 – Ålder och användningsområde kontra användandegrad

Går det att i x-kommunen se några samband mellan åldern på eleverna i respektive skola kopplat till grad av användande samt vilka behov skolledarna ser att systemet kan fylla? Min undersökning visar ett samband mellan åldern på skolans elever och användandegraden på de undersökta skolorna. Undersökningen tyder också på att det finns ett samband mellan elevernas ålder, om skolledaren ser möjligheter med Fronter och användandegraden.

Även utan urvalet vilka skolledare som ser möjligheter med Fronter märks en tydlig tendens att skolor med yngre elever når en lägre användandegrad jämfört med skolor som har äldre elever,

Bland de frisvar som gavs av skolledare som inte ansåg sig se några användningsområden för Fronter på sin skola märks bland annat:

Barnen måste kunna läsa först [..] vi väntar och ser hur mottagandet blir på de andra skolorna [..] kom tillbaka om några månader så kanske jag kan ge dig ett bättre svar [..] Kanske att det kan bli aktuellt med någon slags användning för treorna, men de yngre stadierna känns det mer onödigt för.

Ledare 2 konstaterar att hon inte ser användningsområde för Fronter för eleverna, detta främst för att de är så unga. Ledare 2 vill att barnen ska lära sig läsa, skriva och räkna innan datorn och Fronter kan bli ett alternativ att använda i undervisningen. Hon konstaterar att eleverna redan har hunnit börja i en annan skola för äldre barn innan det blir aktuellt.

Själv tror jag att skolor med barn i de yngre stadierna når en lägre användandegrad eftersom många av skolans elever inte kan läsa eller skriva. Därmed kan de inte logga in i Fronter, än mindre använda sig av de verktyg lärplattformen erbjuder.