Lärplattform i skolan - Införandet av den virtuella lärplattformen Fronter i en svensk kommun

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

Lärplattform i skolan

Införandet av den virtuella lärplattformen Fronter i en svensk kommun

Virtual Learning Platform in school

The Implementation of the Virtual Learning Platform Fronter in a Swedish Municipality

Ole Lidegran

Lärarutbildning 60 poäng 2007-06-04

Examinator: Nils Andersson Handledare: Anders Lindh

Abstract

The purpose of this extended essay has been to examine if any patterns are identified when it comes to how successfull the introduction of the VLE Fronter is in different schools in a Swedish municipality. Focus is on the principals’ own activity and usage of Fronter. I have come to the conclusion that the most successful schools are the schools where the principals themselves use the system and the way they lead and encourage their teachers.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning. En strukturerad och standardiserad intervju med utvalda skolledare som berörde skolledarnas eget användande av systemet, skolans datortäthet med mera. Statistik över de olika skolornas användande av systemet är den andra metoden. Statistiken hjälpte mig att se om det fanns några kopplingar mellan skolans användandegrad och skolledarens användandegrad. Den tredje metoden var halvstrukturerad intervju med två utvalda skolledare. En skolledare på en skola där införandet av Fronter har gått sämre och en skolledare på en skola där införandet har gått bättre. Sammantaget gav dessa tre metoder större reliabilitet och tyngd åt mitt svar på frågeställningarna.

Arbetets slutsats är att, på de undersökta skolorna, spelar skolledarnas eget användande i kombination med deras engagemang och tydliga ledning, säkerligen tillsammans med många andra faktorer, större roll för ett lyckat införande än vad exempelvis datortätheten gör.

Allt handlar inte om skolledaren. Men initialt sett kan hon eller han vara den som bildar en samarbetsgrupp, påbörjar framtagandet av handlingsplan, utser administratörer eller bara nämner möjligheten på en skolkonferens och att användandegraden på skolan sedan ökar som ringar på vattnet. En tid efter införandet kommer enligt min uppfattning det stora eldprovet – om lärare och elever ser en verklig nytta med att använda systemet.

Ämnesord: Lärplattform, Fronter, Skolledarens betydelse, datortäthet och lärplattform, införandet av lärplattform, ålderns betydelse, LMS

1. Inledning

2. Metod

2.1 Urval

2.2 Datainsamlingsmetoder

2.2.1 Strukturerad och standardiserad intervju med skolledare i x-kommunen . 15 2.2.2 Statistikinsamling i Fronters inbyggda statistikverktyg... 16

2.2.3 Halvstrukturerad intervju med två utvalda skolledare... 16

2.3 Procedur

2.3.1 Standardiserad och strukturerad intervju... 18

2.3.2 Halvstrukturerad intervju... 19

2.3.3 Statistikinsamling via Fronters inbyggda statistikverktyg... 20

2.3.4 Databearbetning och tillförlitlighet ... 20

3. Resultat

3.2 Fråga 1 – Skolledningens användande kontra skolans användandegrad ... 23

3.3 Fråga 2 – Möjliga samband mellan användandegrad och datortäthet ... 25

3.4 Fråga 3 - Påtvingad användning kontra användandegrad... 29

3.5 Fråga 4 - Ålder och användningsområde kontra användandegrad ... 31

4. Diskussion

4.1 Sammanfattning av resultat

4.1.1 Fråga 1 – Skolledningens användande kontra skolans användandegrad .... 32

4.1.2 Fråga 2 – möjliga samband mellan användandegrad och datortäthet... 33

4.1.3 Fråga 3 – Påtvingad användning kontra användandegrad... 33

4.1.4 Fråga 4 – Ålder och användningsområde kontra användandegrad... 34

4.2 Resultatens tillförlitlighet

4.3 Bortfall

4.4 Slutsats

4.5 Arbetets nytta för läraryrket

4.6 Resultat kopplat till tidigare forskning

5.1 Tryckta källor ... 42

5.2 Källor från Internet... 42

6. Bilagor

6.1 Bilaga 1 – strukturerad intervju till skolledare i x-kommunen.

1. Inledning

1.1 Bakgrund

I detta examensarbete undersöks om det går att finna några samband mellan grad av användande av den virtuella lärplattformen Fronter och olika faktorer i skolmiljön i en svensk kommun. Kommunen är avidentifierad i uppsatsen och benämns med uttrycket x-kommunen. Definition av begreppet virtuell lärplattform och förklaring av Fronter följer längre fram i inledningen. Lärare i mitt eget arbetslag har intressanta upplägg för hur IT kan användas i både undervisning och skolutveckling. I en enkät som genomfördes på en gymnasieskola i kommunen framkom dock att det finns många hinder att övervinna om man vill lyckas med att öka användandet av IT i skolan. Enkäten kallades en arbetsmiljöenkät och berörde inte endast datorsystem utan den var öppen för alla synpunkter. Ingen kommentar som gavs om datorsystemen var positiv, här följer några exempel:

Det är tidsödande att dela dator med kollega. [..] Datorerna krånglar alltför mycket [..] Frånvarosystemet gör att man kan få gråa hår. [..] Jag skulle vara mycket gladare på mitt arbete om datorerna fungerade bättre i språkdatasalen. [..] En annan sak som stör mitt arbete är att datorerna ofta krånglar. Vilket leder till frustration och tidsspill.1

Skolan där enkäten genomfördes lägger ungefär 250 000 på datorinköp och underhåll varje år. Det är t ex mer än dubbelt så mycket pengar som skolan lägger på ämnena matematik och samhällskunskap.2

Ett av skolans skyddsombud kommenterade att teknikproblem och brist på teknisk utrustning är ett stort problem i lärarnas arbetssituation. Som gymnasielärare med ansvar för min skolas intranät och webbplats samt som en av tre administratörer av lärplattformen Fronter anser jag att problem vid datoranvändning inte bör negligeras. IT är, rätt använt, ett kraftfullt utvecklingsverktyg som även är skolutveckling i ett bredare perspektiv3. Detta examensarbete är tänkt att vara användbart för de lärare och skolledare som arbetar med skolutveckling på sin skola och som är intresserade av att använda sig av en virtuell

1 _{Westerlund, 2006.} 2 _{Thorén, 2006.}

lärplattform i detta arbete. Hur kan man på bästa sätt införa en virtuell lärplattform i en kommun? Det är min förhoppning att lärare och skolledare som tar del av detta arbete ska få viktiga ledtrådar i hur de på bästa sätt kan införa liknande system på sina skolor.

1.2 Definitioner

Virtuell lärplattform och virtuell lärgemenskap är två begrepp som behöver definieras eftersom detta examensarbete kretsar kring sådana.

I en virtuell lärgemenskap bygger lärandet på att medlemmarna är aktiva och arbetar med att skapa gemensamma uppfattningar4. Jag anser att en lärgemenskap skiljer sig från en allmän nätgemenskap genom att den bygger på att deltagarna har gemensamma problem att lösa samt att deltagarna är i behov av ökat lärande.

Själva arbetet i en virtuell lärgemenskap bygger på att det finns något slags tekniskt system som gör det möjligt för samarbetet att äga rum. Enkelt sagt menar jag att samarbetet i en virtuell lärgemenskap ofta sker med en virtuell lärplattform som bas eller verktyg. En lärplattform är ett utbildningsverktyg skapat för att möjliggöra för studenter och lärare att samarbeta. Enligt Bourne bör bland annat följande funktioner finnas för att ett system ska kunna kallas en lärplattform: Diskussionsmöjlighet, meddelandefunktion samt dokumenthantering5.

Begreppet virtuell lärplattform har valts eftersom leverantören av x-kommunens lösning, Fronter, använder det för att beskriva sitt system.

Fronter har utvecklats av Fronter a/s i Norge. Cirka 2000 skolor eller organisationer i Europa använder sig av Fronter på olika sätt. Fronter är därmed Europas ledande lärplattform6. Ursprungligen utvecklades Fronter för att möjliggöra enklare kommunikation mellan skolan och barn i norra Norge som, på grund av avståndet till skolan, inte hade möjlighet att få vanlig undervisning varje dag7.

I Fronter kan studenter arbeta tillsammans på webben. Arbetet sker i rum, i rummen kan lärare och elever diskutera, skriva i samma dokument, lämna in uppgifter och mycket mer.

4 Johansson, 2007. 5 _{Bourne, 1998, sid. 71 [www]} 6 _{Reinholdtsen 2006 [www]} 7 _{Johansson, 2007.}

Lärare har bland annat möjlighet att lägga upp nyheter, meddelanden, kalenderhändelser, tider för lektioner, och så vidare.8

I x-kommunen är Fronter tänkt att underlätta kommunikation för alla som är berörda av verksamhetsområde bildnings- förskole- eller skolverksamhet. Fronter möjliggör för lärare att skapa digitala IUP, individuella utvecklingsplaner, till alla elever i grundskolan.

Begreppet grad av användande eller användandegrad definieras i avsnittet databearbetning och tillförlitlighet.

1.3 Styrdokument och IT

För att visa hur intressant ämnet är och visa dess koppling till läraryrket och skolan tas här upp en del exempel på hur IT i skolan kan återfinnas i beslut på internationell nivå, samt i läroplaner och styrdokument. EU-kommissionen antog 2001 uttrycket ”E-learning” som beskrivande för målet att sprida digital kunskap och kultur. Bland annat yrkade kommissionen på att det skulle ske en effektiv integrering av informations- och kommunikationsteknik inom utbildningsområdet ämnat att gynna det livslånga lärandet9. Alla skolor skulle ha Internetuppkoppling och multimediedatorer. Vidare skulle lärare utbildas i digital teknik samt stimuleras i att arbeta på nätet.

Läroplanen för de frivilliga skolformerna nämner inte, vad jag vet, begreppet IT eller datoranvändning i direkta ordalag. Det finns dock mål där IT, enligt Myndigheten för skolutveckling, kan vara direkt måluppfyllande. Det står bland annat: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. [..] Elevernas förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig.10”

Myndigheten för skolutveckling konstaterar att dagens infrastruktur för kommunikation är så IT-beroende att ett krav på huvudmän att använda IT borde vara i antågande. Andra mål att sträva efter kan vara internationaliseringsmål, språkkompetens och basfärdigheter. Med IT kan man förändra skolans organisation och arbetssätt.11

8

LTU, 2006 [www]

9 _{EU-kommissionen, 2001 [www]} 10 _{Utbildningsdepartementet, 1998, sid. 7.} 11 _{Myndigheten för skolutveckling, 2003, sid. 2.}

De slutsatser jag drar av ovanstående är att EU-kommissionen har som målsättning att öka användandet av IT i skolan samt att Myndigheten för skolutveckling tillsynes arbetar aktivt med att främja just IT-användningen i skolorna.

1.4 Forskning

Vilka är framgångs- och riskfaktorerna vid införandet av nya IT-system på en skola eller i en kommun? Olika undersökningar och forskning visar på lite olika resultat. I rapporten Strategi för IT i skolan, utgiven av myndigheten för skolutveckling, nämns några, enligt den, kritiska punkter:

Det måste finnas en fungerande lokal organisation med god lokal tillgång till adekvat, fungerande utrustning. Arbetet måste utgå från lokala förutsättningar och behov, och erbjuda tid för samtal och reflektion Långsiktig planering och budgetering för IT i skolan krävs för att säkerställa tillgängligheten. Vidare krävs fungerande strukturer för planering och samordning liksom god ledningskompetens. Skolledaren är betydelsefull som motor i utvecklingsarbete. Väl underhållna nätverk är en framgångsfaktor.12

Vidare konstaterar myndigheten för skolutveckling att det inte enbart är frågan om mötet mellan lärare och elever eller vilken pedagogik man använder sig av som är viktig. Det viktigaste verkar handla om kommunens och skolans långsiktiga strategi och planering. Vid en studie som rörde lärplattformar och distansbaserade studier i USA, beställd av amerikanska Alliance For Higher Education Competitiveness, en organisation som består av över 2100 skolledare i USA13, framkom att 30 % av studenterna ansåg att hur lyckat ett införande blev i första hand berodde på gott ledarskap. De 30 procenten fördelade sig på 15 % som ansåg att högsta ledningens tilltro och stöd var av största vikt medan resterande 15 % ansåg att fakulteternas tilltro och hängivenhet var av största vikt. Viktiga nycklar i ledarskapet var, enligt studien, en långvarig satsning, investering i adekvat utrustning samt en tydlig kommunikation till de olika fakulteterna om varför man införde en lärplattform14. Myndigheten för skolutveckling och AHEC kommer, enligt vad jag erfar, fram till ungefär samma huvudpunkter. Även i Region Skånes riskanalys inför införandet av nätbaserat

12 _{Myndigheten för skolutveckling, 2003, sid. 4.} 13 _{Westman, 2005, [www]}

lärande framkommer att det största hindret för ett framgångsrikt införande är ledningens bristande stöd och engagemang15.

Gunnel Wännman Toresson konstaterar i sin avhandling Kvinnor skapar kunskap på nätet att avsaknaden av struktur, styrning och tydliga mål minskar deltagarnas engagemang och aktivitet. Vidare nämner Wännman Toresson att aktiviteten var markant högre i de kurser som innehöll uppgifter som krävde deltagarnas samarbetande16.

Kvinnorna i studien tryckte hårt på vikten av att utbildningen skulle vara väl planerad och väl strukturerad. Med det menade de att det klart måste framgå vad som förväntades av den enskilda deltagaren och att det också fanns en långsiktig planering för hela utbildningen.17

Både studien i USA och Wännman Toressons forskning rör främst helt distansbaserade studier. Trots denna skillnad i underlag för de empiriska studierna jämfört med min egen undersökning verkar de viktigaste punkterna för ett lyckat införande oavsett skolform enligt ovan nämnda forskning vara:

1. Fungerande struktur och planering

2. Tydlig ledning och god ledningskompetens 3. Skolledarens tilltro till systemet

Hargreaves (citerad i Andersson, 2006) talar om risker med det så kallade samarbetsparadigmet. Dessa risker kan, enligt Andersson, även vara relevant vid skapandet av virtuella lärgemenskaper. Samarbete kan vara påtvingat av administrationen. Skolledningen kan då använda den virtuella lärplattformens ökade insyn i samarbetet på skolan åt att följa upp att lärare genomför förändringar som andra bestämt, något som kan leda till att samarbetet blir: ”begränsat och kontrollerat på sätt som gör att det blir artificiellt och ett improduktivt slöseri med lärarnas energi och insatser18.”

Sergiovanni för ett resonemang om att allt arbete i skolan bör bygga på arbete i demokratiska, icke-hierarkiska organisationer. Alla som arbetar i skolan, skolledare, lärare,

15

Region Skåne, 2006, [www]

16 _{Wännman Toresson, 2001, sid. 125.} 17 _{Wännman Toresson, 2001, sid. 217.} 18 _{Andersson, 2006, sid. 12.}

elever måste själva fråga, undersöka och söka lösningar tillsammans. Sergiovanni menar att det i en skola som fungerar som en lärgemenskap inte finns någon hierarki där vissa kan mer än andra utan ett behov av att alla måste bidra till skolutvecklingen19. Elever förväntar sig att lärare arbetar hårt, bryr sig och lär ut bra. Lärare i sin tur förväntar sig att elever arbetar lika hårt. Elever får hjälpa till att bestämma hur målen i läroplanen ska uppfyllas samt hur de ska fördela tiden i skolan20. Andersson menar att införandet av VLG kan utmana gamla maktmönster. Ledare kan uppleva sig hotade och hindrar då på olika sätt demokratiska organisationsformer. Vidare argumenteras att mycket arbete måste läggas på motivationsskapande: Att få med alla i processerna och skapandet av mål och värderingar21.

Jag anser mig ha funnit en viss grad av motsättning mellan Wännman Toresson m fl som

talar om vikten av struktur och planering samt tydlig ledning och Hargreaves, Sergiovanni som talar om att det i en skola som fungerar som en lärgemenskap inte bör finnas någon hierarki där vissa kan mer än andra, samt att en begränsning av samarbetet genom styrning och ledning kan leda till ett artificiellt samarbete.

Vilka faktorer som spelar störst roll är svårt att sia om men jag ser nyansskillnaden mellan synsätten som en intressant grundutgångspunkt för detta examensarbete.

Merparten av den forskning jag tagit del av berör inte hur skolledarnas eget användande av VLG kan påverka implementeringen. Studien från amerikanska AHEC22 pekar

visserligen på vikten av skolledningens engagemang, men engagemang kan inte, enligt min åsikt, likställas med eget användande. Ej heller i sammanfattningen av den nationella utvärderingen av ITiS (IT i skolan) berörs skolledningens eget användande. Chaib och Tebelius anser att vid genomförandet av ITiS var det viktigaste för arbetslagen att de kände stöd samt att skolledningen visste vad den gjorde. I intervjusvaren framkom ingen bild av att arbetslagen krävde att skolledningen aktivt skulle medverka i processen. Även i de fall där skolledarna inte varit direkt delaktiga i processen uppger ändå lärarna att skolledarna haft stor betydelse för deras arbete.23

19 _{Andersson, 2006, sid. 4.} 20

Sergiovanni & Retallick, 1999, sid. 11.

21 _{Andersson, 2006, sid. 14.} 22 _{Abel, 2005, sid. 75.}

1.5 Syfte

Att undersöka om det i de intervjuade skolledarnas agerande och inställning finns mönster som går att relatera till hur väl införandet av lärplattformen Fronter fungerar i undersökta skolor i x- kommunen.

1.6 Frågeställningar

1. Finns det stöd i x-kommunen för påståendet att lärplattformen Fronter används mest i de skolor där skolledningen själv aktivt använder lärplattformen i sin verksamhetsutövning? 2. Går det att i x-kommunen finna några samband mellan grad av användande och datortätheten?

3. Går det att i x-kommunen finna några samband som kan vara intressanta mellan påtvingad användning för lärare och grad av användning?

4. Går det att i x-kommunen se några samband mellan åldern på eleverna i respektive skola och vilka behov skolledarna ser att systemet kan fylla kopplat till grad av användande?

1.7 Avgränsning

Examensarbetets urval sker bland skolledare i x-kommunen, från förskola upp till gymnasiet, och det är endast den virtuella lärplattformen Fronter som berörs. Studien kommer inte att beröra ekonomiska aspekter. Jag kommer inte att analysera användarnas aktivitet eller kommunikation, ej heller göra något försök att tolka vad de egentligen talar om. Kommunens övergripande organisation och planering vid införandet samt lärplattformens användarvänlighet ligger även det utanför studiens omfattning.

2. Metod

2.1 Urval

Eftersom examensarbetet kretsar kring införandet av Fronter i x-kommunen sker urvalet av respondenter endast bland kommunens invånare. Huvudfrågeställningen i examensarbetet är att undersöka om det finns stöd för påståendet att lärplattformen Fronter mest används i de skolor där skolledningen själv använder lärplattformen aktivt i sin verksamhetsutövning. För att ta reda på detta valdes några skolledare ut som respondenter i en strukturerad och

standardiserad intervju. Jag antar därmed att skolledarna själva vet mest om sitt eget användande. Då det vid flera skolor som deltog i studien fanns fler än en skolledare valdes slumpmässigt en av skolledarna ut att delta. Detta för att undvika att skolledarna sinsemellan skulle ha möjlighet att välja den skolledare med bäst inblick och eget användande av Fronter som kunde ge en bättre bild av skolans arbete. Naturligtvis hade det varit intressant att göra fler undersökningar där lärare och elever fick komma till tals om hur de upplevde skolledarnas stöd eller icke-stöd. Tyvärr var redan tre olika undersökningar om Fronter gjorda med skolpersonal vid tiden för denna uppsats. En viss undersöknings-trötthet anades eftersom den sista av utvärderingarna endast besvarades av 10 % av personalen. Därför gjordes urvalet bland skolledarna med målsättningen att en skolledare från varje organisationsenhet skulle ställa upp på intervju.

För att ändå ge en nyanserad bild och använda mig av mer än en datainsamlingsmetod inhämtades statistik av användandet via Fronters inbyggda statistikverktyg. Statistiken som hämtas från Fronters statistikverktyg är tänkt att komplettera skolledarnas strukturerade intervjusvar samt se om det finns någon koppling mellan skolledarnas svar och hur väl Fronter används ute i verksamheten. Alla personer som är knutna till de olika skolorna är med i urvalet. Eftersom antalet elever, lärare och övrig personal skiljer sig åt mellan skolorna räknas ett medeltal ut. Detta medeltal används för att påvisa organisationens användande av Fronter. Medeltalet och övriga data redovisas under rubrikerna datainsamlingsmetoder och databearbetning.

För att ytterligare skapa djup och bredd åt resultatet genomfördes halvstrukturerad intervju med skolledare på två utvalda, representativa skolor. Dessa representativa skolor är en skola där användandegraden är hög samt en skola där användandegraden är låg.

Urvalet baseras på resultatet den strukturerade och standardiserade intervjun med skolledarna ger och syftar till att ytterligare undersöka om skolledarens eget användande och engagemang spelar roll vid införandet av lärplattformen Fronter eller om någon av de andra frågeställningarna är mer troliga, t.ex. datortäthetens betydelse.

2.2 Datainsamlingsmetoder

2.2.1 Strukturerad och standardiserad intervju med skolledare i x-kommunen

Vid val av datainsamlingsmetod användes riktlinjerna som anges i boken Examensarbetet i lärarutbildningen24. I boken konstaterar författarna att bland annat strukturerad och standardiserad intervju är bra att använda vid försök att påvisa faktasamband. Eftersom min huvudfrågeställning kretsar kring om det finns ett samband mellan användandet av Fronter på en skola och skolledarens eget användande av Fronter anser jag att denna metod är adekvat som huvudmetod. Försök har gjorts att inte ställa för allmänna frågor. Två skolledare fick i förväg läsa igenom mina frågor och komma med synpunkter. Även handledare och lärarkollegor har gett värdefulla synpunkter. Jag använder mig av fasta svarsalternativ. Jag tar upp en sak i varje fråga, använder ett vanligt språk samt försöker undvika negationer i frågorna.

Användandet av ett fåtal alternativ undviks för att på så vis ”tvinga” fram ett ställningstagande. Min förhoppning är att svaren som gavs var egna svar och inte styrda av mig25.

Intervjuns första frågeområde berör respondentens kön, ålder, datorvana, hur länge han eller hon arbetat som skolledare samt i vilken skolform de arbetar. (Förskola, grundskola och så vidare) Att ha med både bakgrund och frågor om det som undersöks möjliggör en analys av eventuella samband26.

Frågeområde två har till syfte att se om det finns någon koppling mellan skolans och skolledningens användande av Fronter. Hur ofta är skolledarna på de undersökta skolorna själva inloggade i Fronter? Kontroll av reliabiliteten sker via statistikinsamling i Fronter. Använder skolledarna Fronter i sin dagliga verksamhet? Anser skolledarna att skolan använder Fronter aktivt i sin dagliga verksamhet? Ser skolledarna något eller några specifika verksamhetsområden inom vilka Fronter kan vara användbart? Dessa frågor används för att, om möjligt, se några samband mellan skolledarens eget användande och användandet av Fronter i respektive skola i stort.

24 _{Johansson & Svedner, 2006, sid. 32.} 25 _{Holme & Solvang, 1997, sid. 17.} 26 _{Johansson & Svedner, 2006, sid. 33.}

Nästa frågeområde handlar om skolledarna eller skolan i stort har någon handlingsplan för införandet av Fronter. Om införandet har inneburit förändringar i det organisatoriska arbetssättet på skolan samt om lärarna är tvungna att logga in ett visst antal gånger under en given tidsperiod. Skolledarna får även besvara om de anser sig ha arbetat aktivt med att motivera användandet av Fronter. Detta frågeområde ger mig möjlighet att analysera om skolledningen, oavsett eget användande, ändå kan ha arbetat aktivt för ett lyckat införande och om detta eventuella arbete har burit frukt.

Frågeområde fyra berör rör tillgång till maskinvara och ekonomiska prioriteringar. Här kommer även examensarbetets frågeställning två in som vill ta reda på huruvida

datortätheten spelar in i hur väl införandet går. Skolledarna får besvara huruvida de anser att tillgången på adekvat utrustning är god. Ges lärarna tid till förfogande att lära sig systemet? Får någon ansvarig personal på skolan procent av sin tjänst för att kunna arbeta med att lära andra?

2.2.2 Statistikinsamling i Fronters inbyggda statistikverktyg

Skolledarnas svar om antalet inloggningar, grad av användande och så vidare har kontrollerats mot Fronters inbyggda statistikverktyg. Informationen från statistikverktyget hjälpte mig även att se i hur hög grad Fronter användes i de olika organisationerna. Det är möjligt att få ut väldigt komplex och tydlig information om vad användare och organisationer gör i Fronter. För att få en så rättvisande bild som möjligt av skolledare och deras organisationers användande av Fronter används inte enbart antalet inloggningar i lärplattformen. Antalet inloggningar ger endast en fingervisning av användandet på skolan. Följande statistik har hämtats ut för att ge en mer nyanserad bild: antal inloggningar, antal inlägg samt hur många rum som skapats i Fronter av någon på lärosätet. Denna statistik har jag använt i resultatbearbetningen för att försöka se samband mellan grad av användande för de olika skolorna och skolledarnas intervjusvar.

2.2.3 Halvstrukturerad intervju med två utvalda skolledare

För att gå mer på djupet väljs två representativa skolor ut från den strukturerade och standardiserade intervjun för en halvstrukturerad intervju. Skolledaren på de utvalda skolorna får ytterligare frågor som syftar till att klargöra hur mycket skolledarens engagemang och egna användande av lärplattformen Fronter spelar in i hur väl införandet

går. Viss forskning tyder på att strukturerad eller halvstrukturerad intervju har högre validitet än en ostrukturerad intervju27. Det är viktigt att tänka på hur man ställer sina frågor. Jag har försökt att undvika ledande frågor. Eftersom jag inte ser mig själv som objektiv i frågor som berör Fronter kan en halvstrukturerad intervju vara bättre att använda eftersom jag då bestämmer frågorna i förväg. Detta möjliggör testning av frågorna innan intervjun äger rum för att se om frågorna verkligen hjälper mig att besvara frågeställningar och syfte. En risk jag själv ser är att en kvalitativ intervju kan leda till att jag som intervjuare inte är konsekvent vid ställandet av frågorna till olika personer. På grund av dessa skäl genomför jag således en halvstrukturerad intervju.

Min förhoppning är att skapa en personlig kontakt med de två skolledare jag väljer för ytterligare en intervju. Allmänna frågor har undvikits. Flertalet kollegor fick läsa frågorna och komma med synpunkter. Vanligt språk används i frågorna och negationer undviks. Frågorna är tänkta att bygga på skolledarnas direkta erfarenheter och således vara lätta att resonera kring. För att motverka förväntningseffekter eller spegling av svaren är frågorna öppet ställda men ändå, enligt mig, väl kopplade till syfte och frågeställningar för examensarbetet.

Intervjun innehåller fem frågor som är tänkta att innebära en viss fördjupning av den standardiserade och strukturerade intervjun med alla skolledare. Först vill jag få reda på hur skolledaren själv tänker om sin egen roll och delaktighet i införandet av Fronter. Detta ger skolledaren en möjlighet att förklara och fördjupa den något ytliga bild den första intervjun ger kring egen användandegrad och vilka användningsområde hon eller han då såg för Fronter gav. Därefter frågar jag om skolledaren kan se några orsaker till varför användandegraden ser ut som den gör på skolan. Jag undrar även om skolledaren tror att det egna användandet av Fronter kan ha haft betydelse för utgången. Kanske har bilden av Fronter mognat när det gått en tid och då kan det vara lättare att se möjliga orsaker. Skolledaren får därefter en fråga om han eller hon tror att det egna användandet kan ha haft betydelse för utgången av implementationen. Även nästa fråga, om framtagande av handlingsplan kan ha haft betydelse, ger skolledaren möjlighet att revidera sina svar från den första intervjun.

Slutligen får skolledaren en fråga om framtiden, om vad nästa steg är. Detta visar dels om det finns någon handlingsplan eller strategi, dels om skolledaren visar tecken på att vilja följa denna plan.

2.3 Procedur

2.3.1 Standardiserad och strukturerad intervju

Intervjun genomfördes till största delen muntligt via telefon eller genom personlig uppsökning. Anledningarna till denna, måhända något annorlunda administration, var flera. E-post verkade, för mig, vara det mest lockande distributionssättet. Ett meddelande går fort att skicka ut till alla skolledare. Låg svarsfrekvens vid tidigare genomförda utvärderingar och undersökningar i x-kommunen samt problem med reliabiliteten avskräckte. Reliabilitetsproblem uppstod eftersom vem som helst med tillgång till e-postadressen kunde få tillgång till www-adressen där frågorna var och fylla i den. Utskick av missiv och länk till www-adressen gjordes därför inte via e-post.

Vanlig post övervägdes och ansågs i litteratur jag tog del av samt bland kollegor vara en betydligt säkrare och mer uppskattad metod28. Möjligen hade detta förfarande höjt upp svarsfrekvensen jämfört med e-post men valdes inte heller som administration. Problem att veta vem som mottagit och avböjt att fylla i gjorde att post inte valdes som administrationsverktyg.

Planer på att genomföra intervjun muntligt, främst via telefon men även genom personlig uppsökning utkristalliserade sig mer och mer som ett, för mig, lämpligt alternativ. Samtalen via telefon gav mig möjlighet att tolka ljudliga reaktioner på frågorna som inte fastnar i skrift, exempelvis skratt eller en längre stunds tystnad. Sådana iakttagelser noterade jag på ett särskilt papper vid sidan om. Vid de intervjuer som gjordes mellan fyra ögon kunde även kroppsliga uttryck tolkas och nedtecknas. Dessa sidoanteckningar har varit till viss hjälp vid analys samt för slutsatserna i diskussionen. Anteckningarna har främst använts då det förekommit extra tydliga icke-verbala svar. På skolor där intressanta samband eller icke-samband mellan skolledarens eget användande och skolans användande i stort kunnat göras har sidoanteckningarna kontrollerats för att på så vis ge en rikare bild av skolledarens

svar. Kanske hade personligt uppsökande givit större möjlighet att tolka svaren men telefonsamtal föreföll vara den bästa kompromissen mellan smidigt genomförande och hög grad av reliabilitet. För att förvissa mig om reliabiliteten spelades alla respondenters svar in digitalt för att därefter skrivas ner ordagrant. Alla svar lästes ett antal gånger för att få en övergripande bild av resultatet.

För att ge respondenterna en så rättvisande bild av metod och syfte som möjligt delgav jag dem all nödvändig information. Respondenterna fick reda på syftet med examensarbetet samt att de när som helst kunde välja att avböja utan att det gav några negativa följder. Anonymiteten garanterades – det går inte att identifiera vare sig skola, skolledare, lärare eller elever bland de skolledare som deltagit i undersökningen. Min förhoppning är att denna öppenhet och respekt har ökat motivationen hos respondenterna att delta helhjärtat och konstruktivt i besvarandet av frågorna i den strukturerade och standardiserade intervjun. Insamlingen genomfördes ungefär två veckor efter det att respektive skolas administratör av Fronter fått sin handledarutbildning.

2.3.2 Halvstrukturerad intervju

Den halvstrukturerade intervjun med två utvalda skolledare genomfördes muntligt. Detta gav mig möjlighet att tolka dels ljudliga reaktioner på frågorna som inte fastnar i skrift, dels andra reaktioner såsom kroppsspråk och talande blickar vilka kunde noteras i marginalen. Dessa sidoanteckningar har, liksom den strukturerade, standardiserade intervjuns sidoanteckningar, varit till viss hjälp vid analys av intervjuerna främst vid urvalet av citat som redovisas i rapporten. Anteckningarna har främst använts då det förekommit extra tydliga icke-verbala svar.

Försök har gjorts att bygga upp en förtroendefull relation med de båda skolledarna. Intervjun skedde på respektive skolledares rum. Vi avsatte en timme en eftermiddag åt intervjun. Förhoppningsvis trygg i situationen kunde respondenten visa på egna åsikter även om han eller hon visste om att det kunde innebära att de gick emot de åsikter jag som intervjuare hade.

2.3.3 Statistikinsamling via Fronters inbyggda statistikverktyg

Proceduren för statistikinsamling i Fronter är mycket enkel. Inne i lärplattformen går det att välja statistikverktyget. Efter att ha angivit en del parametrar visas resultatet som grafer, siffror och i tabeller.

För att försäkra mig om rättvisande statistik har statistik hämtats för varje skola efter två veckors användande av Fronter. Valda tillfälle för hämtande av information baseras på att jag vill se hur uppstarten påverkas av skolledarnas eget användande. Eftersom olika skolor började använda Fronter vid olika tidpunkter räknades tiden för statistikhämtande ut individuellt för varje skola. Dock var det alltid två veckor efter grundutbildningen av skolans Fronteransvariga som mätningen gjordes. Det hade varit intressant att se på användandegraden även efter en längre tids användande. Då syftet för detta examensarbete inte berör längre tidsaspekter kan en sådan studie kanske vara ett lämpligt upplägg för vidare forskning. Urvalet av skolledare beskrivs under avsnittet urval.

För att ge en så rättvisande bild som möjligt har inte enbart antalet inloggningar räknats utan även antalet inlägg samt hur många rum som skapats i Fronter av någon i skolan. Av mig bedöms detta som lämpliga parametrar. Se rubriken databearbetning och tillförlitlighet för beskrivning av hur ett medeltal för varje skola räknats ut.

2.3.4 Databearbetning och tillförlitlighet

Vid genomläsningen av intervjusvaren från de strukturerade intervjuerna fann jag vissa strukturer och återkommande eller liknande åsikter respondenterna emellan som gick att koppla till mitt syfte och mina frågeställningar. Utifrån dessa strukturer kategoriserade jag respondenternas åsikter. Därefter använde jag dessa nyskapade kategorier och jämförde dem med statistiken som hämtats från Fronters inbyggda statistikverktyg. De halvstrukturerade intervjuerna med två utvalda skolledare gjorde att jag kunde följa upp intressanta svar och ge analysen av mina frågeställningar större tydlighet. Försök har gjorts att växelvis se delarna och helheten. Detta kallas en hermeneutisk tolkning29. Jag pendlar mellan de enskilda svaren och vad de betyder, därefter funderar jag över helheten utifrån den nya kunskap jag fått från delen. Så går jag från helhetsperspektivet tillbaka till nästa del. Ord kan förstås genom att ses i en sats. Satsen jag ser ordet i får mening av det enskilda

ordet. Därefter ger satsen mening åt stycket och detta nyfunna sammanhang fördjupar förståelsen av hela texten30.

Även om stor möda har lagts på att ställa korrekta och tydliga frågor baserat på syfte och frågeställningar finns alltid en risk att någon fråga tolkas på fel sätt. Även slarv vid ifyllandet kan bidra till lägre reliabilitet31. Eftersom jag själv skrev ner svaren, antingen med respondenten i telefonluren eller mellan fyra ögon anser jag att eventuella missförstånd i hög grad kunde undvikas. Jag vill dock påpeka att det alltid är respondentens svar som nedtecknats och inget annat. Det hade varit fördelaktigt att se om personalens bild av skolledarnas användande och engagemang är samstämmig med skolledarnas egen bild. Detta är möjligen ännu ett uppslag till vidare forskning: att se hur lärare och elever uppfattar skolledningens betydelse vid införandet samt hur stor betydelse ett eventuellt engagemang har efter en längre tids användande på skolan.

Statistik från statistikverktyget i Fronter hämtas direkt vid källan och har en hög reliabilitet. Vid bearbetningen av data kommer eventuellt hänsyn att tas till problem vid införandet av Fronter. Exempel på problem kan vara att skolledare eller övrig personal inte får den tillgång till Fronter som är utlovat. Att användare inte kan logga in, skapa rum eller att skapade rum inte har rätt antal eller rätt medlemmar i sig. Uträkningen av medeltal för att möjliggöra jämförelser mellan olika skolors användandegrad sedan starten har skett enligt följande formel:

Antalet inloggningar för skolan + totala antalet inlägg + antalet skapade rum i lärplattformen för skolan / totala antalet användare på skolan = medeltal.

I samråd med handledare beslöts att två halvstrukturerade intervjuer utgjorde fullgott underlag för detta arbete.

Att som forskare endast förlita sig på en metod är vanskligt. Därför använder jag mig av tre olika metoder. Standardiserad, strukturerad intervju, kombinerat med halvstrukturerad intervju och statistikinhämtning ger en djupare och allsidigare förståelse av det jag undersöker32.

30 _{Sjöström, 1994, sid. 82.} 31 _{Johansson, 2006, sid. 105.}

3. Resultat

Under denna rubrik redovisas särskilt intressanta resultat från de olika metoder som beskrivits i metodavsnittet. För att skapa struktur i resultaten har jag delat in

resultatredovisningen efter arbetets frågeställningar. Under varje rubrik har jag valt ut särskilt intressanta resultat med hänsyn till just den frågeställningen. Stor vikt har lagts vid att resultaten ska presenteras så allsidigt som möjligt och inte stödja den uppfattning jag själv har.

Användandegraden som anges i decimalform är framräknad efter en formel som beskrivs under rubriken databearbetning och tillförlitlighet.

3.1 Bedömning av användandegrad

Efter samtal och diskussion med Fronters supportavdelning har jag kommit fram till följande bedömning av användandegrad:

Mindre än 0,5 bedöms vara låg aktivitet. 0.5 - 1 är normal användning,

1 - 1,5 är relativt hög användandegrad, 1,5 - 2 är hög användandegrad.

2 – 4 är mycket hög användandegrad Maximal användandegrad är satt till 4.0.

I tabellerna grupperas all aktivitet under 0.5 för sig och alla resultat som är 0.5 och över för sig. 0.5 har visat sig vara en återkommande brytpunkt i de olika urval som gjorts baserat på den strukturerade intervjun och från statistikverktyget i Fronter. För att skapa tydlighet i tabellerna används oftast endast dessa två beteckningar för användandegraden. När så bedöms vara av intresse för förståelsen av resultatredovisningen beskrivs även fördelningen under respektive över 0.5 mer detaljerat.

I tabellerna återfinns bokstaven n. N är alltid lika med antalet skolledare, antingen antalet skolledare som svarat ett visst alternativ på en viss fråga eller antalet skolledare som passar in i de olika urval som många av tabellerna bygger på.

Vid redovisning av resultat från de halvstrukturerade intervjuerna benämns respondenterna som följer: Skolledaren på skolan som har en hög användandegrad benämns hädanefter

Ledare 1. Skolledaren på skolan som har en låg användandegrad benämns hädanefter Ledare 2.

3.2 Fråga 1 – Skolledningens användande kontra skolans användandegrad

Finns det stöd i x-kommunen för påståendet att lärplattformen Fronter används mest i de skolor där skolledningen själv aktivt använder lärplattformen i sin verksamhetsutövning? Det första möjliga sambandet jag vill undersöka är om det finns korrelation mellan skolledarens eget användande av Fronter jämfört med grad av användande på hela skolan. Två stycken urval från sammanställningen av den strukturerade intervjun och statistik från Fronters statistikverktyg ligger till grund för tabellen. En aktiv grupp som ofta loggar in och som upplever att de använder Fronter i vissa delar eller i stor utsträckning. En mindre aktiv grupp som loggar in mer sällan och som inte använder Fronter alternativt använder Fronter marginellt.

Aktiv grupp

Inloggningar per vecka: 3 eller fler

Använder Fronter: I vissa delar eller i stor utsträckning.

Mindre aktiv grupp

Inloggningar per vecka: 0 – 2

Använder Fronter: Använder ej Fronter eller marginell användning av Fronter.

Tabell 1 – Samband mellan skolledares aktivitet och skolans aktivitet

Grupp (n) Användandegrad < 0.5 Användandegrad > 0.5

Aktiva skolledare (16) 1 15

Mindre aktiva skolledare (14) 12 2

Kommentar: I den aktiva gruppen märks en ökning i skolans sammanlagda

användandegrad jämfört med skolor där skolledaren återfinns i den mindre aktiva gruppen. I den aktiva gruppen skolledare noteras att 94 % av dessa skolledares skolor når en

användandegrad som är 0.5 eller högre. I den mindre aktiva gruppen noteras att 80 % av dessa skolledares skolor når en användandegrad som är lägre än 0.5. Vid kontroll i

statistikverktyget i Fronter verifierades att skolledarnas uppgifter i den strukturerade intervjun korrelerade med verktygets i mycket hög utsträckning.

Något som är intressant att titta på är om skolledare som själva aktivt använder systemet även arbetar med framtagande av handlingsplan inför införandet respektive arbetar för att motivera sina medarbetare att använda systemet på olika sätt.

I tabell 3 visas resultat av fyra olika grupperingars resultat.

Grupp 1

Handlingsplan: Ej påbörjad, I begynnelsestadium, till hälften färdigt. Ser användningsområden: Inte i dagsläget.

Inloggningar per vecka: 0 - 2

Använder Fronter: Använder ej Fronter eller marginell användning.

Grupp 2:

Handlingsplan: Långt framskriden, på remiss till lärare eller klar. Ser användningsområden: Ett eller flera

Inloggningar per vecka: 3 eller fler

Använder Fronter: I viss eller stor utsträckning.

Grupp 3

Handlingsplan: Långt framskriden, på remiss till lärare eller färdig. Ser användningsområden: Ett eller flera.

Inloggningar per vecka: 0-2

Använder Fronter: Använder ej Fronter eller marginell användning.

Grupp 4

Handlingsplan: Ej påbörjad, i begynnelsestadium eller till hälften färdigt. Ser användningsområden: Nej, inte i dagsläget eller ja, ett.

Inloggningar per vecka: 3 eller fler.

Använder Fronter: I viss eller stor utsträckning

Tabell 3 –Eget användande, framtagande av handlingsplan, att se möjligheter för skolan kontra användandegraden på skolan i stort.

Grupp (n) Användandegrad < 0.5 Användandegrad > 0.5

Grupp 1 (8) 8 0

Grupp 2 (10) 0 10

Grupp 3 (2) 2 0

Kommentar: Grupp 1 och 3 visar på en samlad användandegrad under 0.5.

I grupp 2 och 4 har majoriteten av skolorna en användandegrad på 0.5 eller mer. Följande samband tycker jag mig se:

Skolor där skolledaren själv är engagerad och aktivt använder systemet arbetar på skolor där handlingsplan tagits fram och där användandegraden är hög.

Skolor där skolledaren själv inte är aktiv men där en handlingsplan tagits fram når lägre användandegrad jämfört med när skolledaren själv är aktiv.

Skillnaden mellan användandegrad för grupp 3 jämfört med grupp 4 ses som en indikation på att skolledarens egen aktivitet är viktigare än framtagandet av handlingsplan.

I de båda halvstrukturerade intervjuerna som genomförts framträder en liknande bild. Frågorna 1, 3 och 4 i den halvstrukturerade intervjun bedöms vara särskilt intressanta för frågeställning 1.

Ledare 1 tror inte att det egna användandet kan ha spelat roll. Vid genomläsning av svaret han ger på frågan framträder att ledare1 snarare tror att delegering av arbetsuppgifter och framtagandet av handlingsplan är de skäl som gjort att just hans skola har en hög användandegrad. ”Större delen av min aktivitet i Fronter är det ingen som ser [..] nej, jag tror mer på att framtagande av handlingsplan och utdelning av arbetsuppgifter är nyckeln till att det gått bra för oss.” (Ledare 1)

Ledare 2 uppvisar en något mer självkritisk hållning till hela projektet. Tidsbrist är ett av huvudskälen till att varken han eller någon annan i ledande ställning på skolan har tagit tag i användandet av Fronter. Ledare 2 tror att om hon använt Fronter själv i högre grad hade möjligtvis hennes skola också nått en högre användandegrad.

”Tid, tid, tid, vi har haft för lite tid att arbeta tillräckligt med införandet av Fronter” (Ledare 2). Ledare 2 tror att eget användande hade hjälpt till att få upp användandegraden, tidsbrist är orsaken till att användandegraden är låg. Vad gäller framtagande av handlingsplan är Ledare 2 inte riktigt säker på vad en sådan skulle innehålla och svarar därför lite svävande att framtagandet av handlingsplaner ofta är positiva.

3.3 Fråga 2 – Möjliga samband mellan användandegrad och datortäthet

Går det att i x-kommunen finna några samband mellan grad av användande och datortätheten?

Det första möjliga sambandet som jag finner intressant att undersöka är om det finns korrelation mellan just grad av användande och datortätheten på olika skolor i kommunen.

Tabell 4 – Hur bedömer du att tillgången på datorer är för lärare på din skola? Svarsalternativ Svar (n)

(A) Dålig (1/20) 0 (B) Borde vara fler (1/15) 1 (C) Tillräcklig (1/10) 14 (D) God (1/5) 19 (E) Mycket god (>1/5) 2

Ingen respondent valde svarsalternativ A.

Vid svarsalternativ B är användandegraden för skolan under 0.5 i 100 % av fallen. Vid svarsalternativ C är användandegraden för skolan under 0.5 i 57 % av fallen. Vid svarsalternativ D är användandegraden för skolan under 0.5 i 15% av fallen. Vid svarsalternativ E är användandegraden för skolan under 0.5 i 0 % av fallen.

Kommentar: Resultatet tyder på att det sker en tydlig minskning av antalet skolor med

användandegrad under 0.5 när datortillgången för lärare blir bättre. Nedan undersöks om samma mönster går att skönja även vad gäller datortillgången bland eleverna.

Tabell 5 - Hur bedömer du att tillgången på datorer är för elever på din skola? Svarsalternativ Svar (n)

(A) Dålig (1/20) 0 (B) Borde vara fler (1/15) 13 (C) Tillräcklig (1/10) 23 (D) God (1/5) 0 (E) Mycket god (>1/5) 0

Vid svarsalternativ B är användandegraden för skolan under 0.5 i 54 % av fallen. Vid svarsalternativ C är användandegraden för skolan under 0.5 i 30 % av fallen. Svarsalternativ A, D och E har ingen respondent angett som svarsalternativ.

Kommentar: Resultatet tyder på en tydlig minskning av antalet skolor med

användandegrad under 0.5 när datortillgången för elever blir bättre. Dock inte lika kraftig minskning som för tabell 4 och lärarnas tillgång på datorer.

Tabell 6 - Hur tror du datortätheten kan ha spelat roll för hur lyckat införandet blivit på din skola?

Svarsalternativ Svar (n)

(A) Nej, inte i någon utsträckning 7 (B) Ja, i någon utsträckning 25 (C) Ja, i stor utsträckning 4

På de skolor som valt svarsalternativ A är användandegraden under 0.5 i 85.8 % av fallen. På de skolor som valt svarsalternativ B är användandegraden under 0.5 i 24 % av fallen. På de skolor som valt svarsalternativ C är användandegraden under 0.5 i 50 % av fallen.

Kommentar: En intressant jämförelse. 85.8 % av de som inte tror att användandegraden är

viktig för införandet har själva en användandegrad under 0.5. Vid alternativ B och C är det en mer jämn spridning av användandegraden. Jag bedömer att skolledarens egen åsikt i frågan kan vara svår att koppla till vilken roll datortätheten faktiskt spelar vid införandet av Fronter.

De halvstrukturerade intervjuerna med två skolledare ger lite andra infallsvinklar på frågan om datortäthet spelar någon roll. Ledare 1 tror inte att datortätheten i sig spelar någon roll för användandegraden, så länge det inte ”handlar om 1 dator på 100 användare, då kan det bli lite tungrott” (Ledare 1). Istället för antal datorer talar Ledare 1 om tillgänglighet som viktigast när det gäller investeringar. På skolan där Ledare 1 arbetar har man länge arbetat med informationshanteringen och kommit fram till att så mycket som möjligt ska spridas digitalt. ”Därför passar Fronter oss som handen i handsken” (Ledare 1). För att öka tillgängligheten flyttas datorerna ut från datorsalarna till korridorer, cafeteria och mediatek. Vidare pågår ett projekt som ska ge alla elever möjlighet att ha en dator hemma. ”Vi har gjort en enkätundersökning som visar vilka elever som inte har tillgång till dator. En lösning vi diskuterat är att dessa elever får en nyckel till ett särskilt datorrum på skolan där de, under skolans öppettider, fritt får använda sig av datorerna” (Ledare 1). Ledare 2 menar att hennes skola inte har behov av att ha så många datorer. Bland annat för att eleverna är relativt unga och först måste lära sig skriva och läsa innan de kan börja använda en lärplattform. Vidare anser Ledare 2 att hennes skola är så liten att man jobbar tätt ihop varje dag. Behovet av datorer och lärplattform finns inte och hon säger sig inte vara sugen på att skapa ett behov. Ledare 2 är heller inte övertygad om att en lärplattform som samlar all information om läxor, inlämningar och så vidare är så bra för mindre barn. ”De behöver lära sig ordning och reda, att planera i sin kalender och komma ihåg saker. Om en dator hjälper dem med allt det lär de sig inte att ta ansvar på samma sätt, det tycker i alla fall jag!” (Ledare 2).

Finns det då något samband mellan skolledarens eget användande, skolans tillgång på datorer och skolans totala användandegrad?

Följande grupperingar har gjorts.

Grupp 1

Inloggningar per vecka: 0 - 2

Använder Fronter: Använder ej Fronter eller marginell användning. Tillgång på datorer för lärare: dålig, borde vara fler eller tillräcklig

Grupp 2

Inloggningar per vecka: 3 och uppåt.

Använder Fronter: Viss eller stor utsträckning Tillgång på datorer för lärare: God eller mycket god

Grupp 3

Inloggningar per vecka: 0 - 2

Använder Fronter: Använder ej Fronter eller marginell användning. Tillgång på datorer för lärare: God eller mycket god

Grupp 4

Inloggningar per vecka: 3 och uppåt

Använder Fronter: I viss eller stor utsträckning.

Tillgång på datorer för lärare: dålig, borde vara fler eller tillräcklig

Tabell 7 Samband eget användande, tillgång på datorer och skolans användandegrad Grupp (n) Användandegrad <0.5 Användandegrad >0.5

1. Ej aktiv, dålig tillgång (10) 9 1

2 Aktiv, god tillgång (12) 0 11

3 Ej aktiv, god tillgång (5) 3 2

4 Aktiv, dålig tillgång (4) 1 3

Kommentar: Resultatet tyder på att de skolledare som själva använder sig av Fronter i

kombination med en god datortäthet för lärare på skolan är ett vinnande koncept för att nå en hög användandegrad. Grupp 1 når sämst resultat i tabell 7, tätt följt av grupp 3. Eftersom grupp 1 och 3 korrelerar vad gäller skolledarnas eget användande men inte vad gäller

datortätheten konstateras att skolledarens eget användande, säkerligen i kombination med många andra faktorer, spelar större roll för ett lyckat införande än vad datortätheten gör.

3.4 Fråga 3 - Påtvingad användning kontra användandegrad

Går det att i x-kommunen finna några samband som kan vara intressanta mellan påtvingad användning för lärare och grad av användning?

Den intressantaste frågan i den strukturerade intervjun för att besvara frågeställning tre är om skolledaren har infört någon påtvingad/ombedd login per vecka för lärare på sin skola.

Tabell 8 – Ombedd/påtvingad login för lärare per vecka

Svarsalternativ Svar (n) (A) Ej ombedda 19 (B) 1 gång 4 (C) 2-3 gånger 12 (D) 3-5 gånger 1 (E) dagligen 0

Kommentar: Skolledarna fick förklaringen att ombedda betydde att lärarna var tvungna att

logga in. Ungefär hälften av skolledarna använder sig inte av ombedd/påtvingad användning.

Något som kan vara av intresse är om det finns något samband mellan hur många gånger lärarna är ombedda/påtvingade att logga in jämfört med skolans användandegrad. Från tabell 8 plockas de största grupperna ut och jämförs med grad av användande från Fronters statistikverktyg. Följande gruppering har gjorts.

Grupp 1: Ej ombedda att logga in i Fronter.

Grupp 2: Ombedda att logga in 1 gång eller mer varje vecka.

Tabell 9 – Samband mellan användandegrad och påtvingad användning?

Grupp (n) Användandegrad <0.5 Användandegrad >0.5

Grupp 1: Ej ombedda (19) 13 6

Grupp 2: 1 gång eller mer (17) 2 15

Kommentar: Merparten av de skolor där skolledaren inte tillämpar ombedd/påtvingad

användning har en användandegrad under 0.5. Merparten av de skolor där skolledaren tillämpar ombedd/påtvingad användning är användandegraden över 0.5.

En annan fråga som också passar in under frågeställning tre är: Hur många timmar ger du dina anställda för att lära sig systemet?

Följande gruppering är gjord:

Grupp 1 – Ej ombedda att logga in, får inga timmar att lära sig Fronter Grupp 2 – Ej ombedda att logga in, får timmar att lära sig Fronter Grupp 3 – ombedda att logga in, får inga timmar att lära sig Fronter. Grupp 4 – ombedda att logga in, får timmar att lära sig Fronter.

Tabell 10 – Hur många timmar ger du dina anställda för att lära sig systemet? Grupp (n) Användandegrad < 0.5 Användandegrad > 0.5

1. Ej ombedda, inga timmar (12) 11 1

2. Ej ombedda, får timmar (7) 2 5

3. Ombedda, inga timmar (2) 2 0

4. Ombedda, får timmar (15) 1 15

Kommentar: De skolor där skolledaren ger lärarna tid att lära sig Fronter når högst

användandegrad. Det är grupp 2 och 4 som bekräftar detta. Möjligen kan grupp 4 nå ett så pass högt resultat delvis baserat på att lärarna är tvungna att logga in varje vecka.

I de halvstrukturerade intervjuerna är det endast Ledare 1 som kommer in på ombedd/påtvingad användning. Ledare 1 menar att utdelning av arbetsuppgifter till lärare är en nyckel som lett till framgång. På följdfrågan vad arbetsuppgifter kan innebära svarar han: ”Lärarna måste logga in två gånger varje vecka, de ska sköta loggboksförfarandet vid projektarbete i Fronter, det är de två exempel jag kommer på såhär direkt” (Ledare 1). Vid kontroll i Fronters statistikverktyg visar det sig att 75 % av lärare som är ombedda/påtvingade att logga in mer än en gång per vecka endast är inne på förstasidan och i sitt eget arkiv. 15 % av de sista 25 procenten lärare är väldigt aktiva. De testar olika verktyg, skapar rum och använder Fronter.

3.5 Fråga 4 - Ålder och användningsområde kontra användandegrad

Går det att i x-kommunen se några samband mellan åldern på eleverna i respektive skola och vilka behov skolledarna ser att systemet kan fylla kopplat till grad av användande? För att besvara denna frågeställning använde jag mig av fyra grupperingar baserat på vilket stadium skolledarna som deltog i studien arbetade samt om de såg något specifikt verksamhetsområde där Fronter skulle kunna vara användbart. Därefter kontrollerades användandegraden för respektive urval. Det är det som tabell 11 visar.

Grupp 1: Förskola eller Grundskola, ser ett eller flera användningsområde Grupp 2: Högstadiet och gymnasiet, ser ett eller flera användningsområde Grupp 3: Förskola eller Grundskola, ser inget användningsområde

Grupp 4:Högstadiet eller gymnasiet, ser inget användningsområde.

Tabell 11 – Samband mellan ålder, behov och användandegrad

Urval (n) Anv.grad <0.5 Anv.grad 0.5 – 1.0 Anv.grad > 1.0

Grupp 1 (19) 5 8 6

Grupp 2 (9) 1 1 7

Grupp 3 (8) 8 0 0

Grupp 4 (0) 0 0 0

Kommentar: Tabellen visar ett samband mellan ålder på eleverna som går i skolan och om

skolledaren ser något eller några område där Fronter kan vara användbart.

Grupp 1 och 2 bekräftar detta. Grupp 3 bedöms vara särskilt intressant för frågeställningen eftersom det visar att lägre ålder bland eleverna på skolan går att koppla till lägre användandegrad. Även vid kontroll av grupp tres användandegrad utan urvalet av vilka skolledare som ser möjlighet och ej märks en tydlig tendens: skolor med yngre elever når en lägre användandegrad jämfört med om samma urval görs i skolor med äldre elever. I de två halvstrukturerade intervjuerna är Ledare 2 särskilt intressant eftersom hon är skolledare på en skola med de yngre åldrarna representerade. Ledare 2 konstaterar att hon inte ser några större användningsområden bland annat för att eleverna är relativt unga. Detta citat tas även upp i samband med värderingen av undersökningens resultat i diskussionen. På följdfrågan varför Ledare 2 inte ser något användningsområde på grund av barnens ålder svarar hon:

Först ska barnen upptäcka papper, penna och lära sig skriva, läsa och räkna. När det är gjort kommer gymnastiken, samhällskunskap, geografi, engelska. När eleverna väl lärt sig dessa saker väl, då kan vi börja se på nyttan av en lärplattform. Men då har ju eleverna redan hunnit börja i en större skola för äldre barn, så nej, jag ser inget användningsområde för Fronter i början av skolgången, det är så mycket annat som vi ska hinna lära barnen! (Ledare 2).

Ledare 1 kommer inte in på ålderns betydelse utan konstaterar bara att det är viktigt att skolan utvecklas i samma riktning som eleverna gör. Chatt, diskussionsforum, hemsidor ligger i tiden. Min reflektion är att man måste kunna läsa och skriva innan man själv kan vara aktiv på Internet i stort och i Fronter i synnerhet.

4. Diskussion

4.1 Sammanfattning av resultat

Under denna rubrik och i kommande underrubriker sammanfattas och diskuteras resultaten som framkommer i resultatdelen. Sammanfattningen är, liksom resultatdelen, indelad efter de fyra olika frågeställningarna.

4.1.1 Fråga 1 – Skolledningens användande kontra skolans användandegrad

Finns det stöd i x-kommunen för påståendet att lärplattformen Fronter används mest i de skolor där skolledningen själv aktivt använder lärplattformen i sin verksamhetsutövning?

På de skolor som deltagit i studien och som har skolledare som frekvent använder Fronter i sin dagliga verksamhetsutövning märks en ökning i skolans sammanlagda användandegrad jämfört med de skolor där skolledaren inte frekvent använder Fronter i sin dagliga verksamhetsutövning.

Så högt som 94 % av de skolor där skolledaren frekvent använder Fronter når en användandegrad som är 0.5 eller högre. Skalan går från 0 upp till 4 och allt över 0.5 är att betrakta som normal användning av Fronter. Bland de skolledare som inte själva använder Fronter aktivt noteras att 80 % av dessa skolledares skolor har en användandegrad som är under 0.5

Skolledare som själva är engagerade och aktivt använder Fronter arbetar ofta på skolor där handlingsplan har tagits fram. Dessa skolledares skolor har, generellt sett, en användandegrad som är högre än på de skolor där skolledaren inte är aktiv i sitt eget

användande och där ingen handlingsplan tagits fram. Skolledarens eget användande ses som viktigare än framtagandet av handlingsplan, även om den säkerligen kan påverka användandegraden.

4.1.2 Fråga 2 – möjliga samband mellan användandegrad och datortäthet

Går det att i x-kommunen finna några samband mellan grad av användande och datortätheten?

Min undersökning tyder på att det finns ett tydligt samband mellan datortillgången för lärare och skolans användandegrad på de undersökta skolorna. Vad gäller elevernas tillgång på datorer är inte sambandet lika klart men även här återfinns mönstret. Det mest intressanta resultatet under frågeställning två gav tabell 7. De skolledare som själva använder sig av Fronter i kombination med god datortäthet, särskilt för lärarna, är ett vinnande koncept för att nå en hög användandegrad. I tabell 7 når grupp 1 och 3 sämst resultat. Dessa grupper korrelerar när det gäller det egna användandet men inte datortätheten. Min slutats är att skolledarens eget användande, säkerligen i kombination med många andra faktorer, troligtvis spelar större roll för ett lyckat införande än datortätheten gör.

4.1.3 Fråga 3 – Påtvingad användning kontra användandegrad

Går det att i x-kommunen finna några samband som kan vara intressanta mellan påtvingad användning för lärare och grad av användning?

Hälften av skolledarna på de undersökta skolorna använder sig inte av så kallad påtvingad användning. Merparten av skolorna där skolledaren inte tillämpar påtvingad användning har en användandegrad under 0.5. Merparten av de skolor där skolledaren tillämpar påtvingad användning är användandegraden över 0.5

Vid kontroll med Fronters statistikverktyg visar sig följande: 75 % av de lärare som är

tvingade att logga in mer än en gång per vecka är endast inne på förstasidan och i sitt eget arkiv. Anledningen till att dessa skolor når en högre användandegrad än 0.5 är en intressant diskussion. En möjlig orsak kan vara att de sista 25 procenten, tack vare tvånget att logga in, upptäcker möjligheterna med lärplattformen och därför börjar använda funktionerna mer aktivt än att bara läsa på sin förstasida. Av de sista 25 procenten är 15 % av lärarna särskilt

aktiva, de skapar rum, lägger ut uppgifter och testar arkiv- och diskussionsverktygen. Vid en jämförelse mellan påtvingat användande och antal timmar lärarna fick att lära sig Fronter framkommer att de skolor som ger lärarna tid att lära sig använda Fronter når högst användandegrad jämfört med de skolor där endast påtvingat användande men ingen tid för att lära sig Fronter ges.

4.1.4 Fråga 4 – Ålder och användningsområde kontra användandegrad

Går det att i x-kommunen se några samband mellan åldern på eleverna i respektive skola kopplat till grad av användande samt vilka behov skolledarna ser att systemet kan fylla? Min undersökning visar ett samband mellan åldern på skolans elever och användandegraden på de undersökta skolorna. Undersökningen tyder också på att det finns ett samband mellan elevernas ålder, om skolledaren ser möjligheter med Fronter och användandegraden.

Även utan urvalet vilka skolledare som ser möjligheter med Fronter märks en tydlig tendens att skolor med yngre elever når en lägre användandegrad jämfört med skolor som har äldre elever,

Bland de frisvar som gavs av skolledare som inte ansåg sig se några användningsområden för Fronter på sin skola märks bland annat:

Barnen måste kunna läsa först [..] vi väntar och ser hur mottagandet blir på de andra skolorna [..] kom tillbaka om några månader så kanske jag kan ge dig ett bättre svar [..] Kanske att det kan bli aktuellt med någon slags användning för treorna, men de yngre stadierna känns det mer onödigt för.

Ledare 2 konstaterar att hon inte ser användningsområde för Fronter för eleverna, detta främst för att de är så unga. Ledare 2 vill att barnen ska lära sig läsa, skriva och räkna innan datorn och Fronter kan bli ett alternativ att använda i undervisningen. Hon konstaterar att eleverna redan har hunnit börja i en annan skola för äldre barn innan det blir aktuellt.

Själv tror jag att skolor med barn i de yngre stadierna når en lägre användandegrad eftersom många av skolans elever inte kan läsa eller skriva. Därmed kan de inte logga in i Fronter, än mindre använda sig av de verktyg lärplattformen erbjuder.