Sammanfattning av resultat

Sammanfattningsvis kan studien konstatera att Pildammsparkens bistår med åtskilda sociala värden. Resultatet visar på en värmeöeffekten, bullerdämpning, 6 av 7 parkkaraktärer uppfylls samt att Pildammsparken är uppskattad. När författarna samlat data på antal

besökare under en timme vid lunchtid har över 100 personer promenerat förbi varje tillfälle, varav flera andra sprungit eller befunnit sig i umgänge. Vid sammanställning av hur och i vilken omfattning Pildammsparken nämns i sociala medier gick det att konstatera att Pildammsparken ofta vistas upp i sociala medier bland besökare. Bilderna tyder också på variation av aktivitet som utförts samt tid på dagen. Därmed har Pildammsparken en funktion i Malmös identitet och parken har ett kulturellt värde. Det går också konstatera att Malmö stad sällan använder Pildammsparken i marknadsföring.

27

6. Diskussion

Detta arbete syftade till att undersöka huruvida Pildammsparken bidrar till social hållbarhet genom att undersöka Pildammsparkens ekosystemtjänster samt vilket identitetsvärde Pildammsparken innehar för Malmö.

Den första frågeställningen löd ‘’Hur kan Pildammsparken utifrån sina ekosystemtjänster bidra till social hållbarhet i Malmö?’’.

Social hållbarhet är en del av tre i hållbar utveckling, för att något ska klassificeras som hållbar utveckling måste samtliga tre delar tillgodoses (Hedenus et al, 2018), i denna studie har författarna enbart utgått från social hållbarhet som berör att öka och tillgodose

människans välbefinnande (Ramboll, u.å.).

Attention Restoration Theory (ART) menar på att människors kognitiva funktioner mår bättre när människors vistas i naturen, teorin benämner fyra viktiga komponenter; avslappnad, fascination, en miljö med mycket natur och känslan av förenlighet. Ekosystemtjänster syftar till att öka människors välbefinnande och en park innehar flera av dessa värden (Malby, 2018). Pildammsparken bistår Malmö med åtskilda ekosystemtjänster som bidrar till att öka människors välbefinnande och hälsa. I resultatdelen har studien kunnat fastslå att

Pildammsparken bidrar till bullerdämpning, i anslutning till den trafikerade vägen visade ljudmätaren på 61,9–63,4 dBA medan den vid i parken, omgiven av träd, visade på 51,2-55,5 dBA. Detta överensstämmer med Malmö stads (2017) bullerstatistik. Buller kan orsaka stress, sömnproblem vilket kan leda till allvarliga sjukdomar (Dzhambov et al, 2018; Lai Fern Ow &

Ghosh, 2017). Det är därför positivt för människans välbefinnande att Pildammsparken bidrar till bullerdämpning. Resultatdelen visar också på att Pildammsparken har en värmeöeffekt i jämförelse med Triangelområdet vilket är av värde då för mycket värme kan vara direkt farligt för sköra. Utifrån ART bidrar bullerdämpning och värmeöeffekt till att människor känner sig avslappnad. Nästa komponent enligt ART är fascination, detta definieras mycket av betraktaren själv, när författarna granskat de bilder besökarna velat förmedla via sociala medier är det mycket bilder på naturen som en storhet i sig, bilderna går att betrakta som något besökaren fascineras av och vill således dela med sig av. I exempelvis Instagram finns det över 20 000 offentliga bilder med taggningen #Pildammsparken varav merparten av dessa, som författarna granskat, är bilder på naturen. Många som publicerar bilder skriver någon mening om hur vacker Pildammsparken är eller annan uppskattning, av de bilder författarna granskat nämns Pildammsparken enbart i positiv bemärkelse. Tredje komponenten i ART är att det ska vara en miljö med mycket natur, Pildammsparken består av nästintill

28 enbart natur i form av dammar, biologisk mångfald, stora träd. Det som förekommer som inte bör anses vara natur är kulturella inslag samt fåtal fastigheter. Därmed uppfyller

Pildammsparken även denna del i ART. Sista kriterium enligt ART är känslan av förenlighet, i denna del har författarna också tolkat bilder på sociala medier samt undersökt besökare i Pildammsparken. Författarnas tolkning av bilderna är att många mår bra av parkbesök i Pildammsparken och känner starkt inför sådant besök. De flera tusentals bilder på naturen och artrikedomen tyder på detta. Kuo (2015) skriver att människans kognitiva förmågor tillfredsställs och att människor känner enighet till naturen då människan har evolverats i naturen, leva i städer är utifrån ett evolutionärt perspektiv en kort period i människans historia och därför är människan mer anpassad till att vistas i naturen. Ramboll (u.å.) skriver att social hållbarhet utifrån ett stadsplaneringsperspektiv handlar om att öka människors välbefinnande. Utifrån ART och de ekosystemtjänster som resultatdelen visar på så kan studien bekräfta att Pildammsparken bidrar till social hållbarhet. Men för att människor ska ta del av dessa ekosystemtjänster, som vi kunnat redogöra för, måste de besöka

Pildammsparken. När olika folkgrupper besöker samma park kan det bidra till att tilliten gentemot varandra ökar därför att grupperna är jämlikar i parken. Wikhall (2003) skriver att det måste finnas stora variationer i en park för att människor ska vilja besöka den, detta eftersom människor har olika preferenser som bör tillgodoses. Med hjälp av Grahns

parkkaraktärer (Nordh, 2006) kunde vi anse att 6 av 7 karaktärer uppfylls, detta indikerar att Pildammsparken har en stor variation vilket utifrån det Wikhall (2003) skriver kan förklara varför parken är välbesökt.

Studiens andra frågeställning löd ‘’Vilket identitetsvärde har Pildammsparken för Malmö?’’

Författarnas mätning på hur många som besöker Pildammsparken samt vad de utför visar på att det finns en variation bland de aktiviteter som utförs, en del utförde fysisk aktivitet i form av löprunda, andra gick medan några ytterligare satt stilla och närvarade. En del befann sig också i socialt umgänge, antagligen hade fler befunnit sig i umgänge om det inte vore covid-19-restriktioner. En viktig del för en ekosystemtjänst är att bidra till rekreation

(Naturvårdsverket, 2020), besökarna utförde många olika aktiviteter vilket tyder på att Pildammsparken är uppskattad för många. Ekosystemtjänster bidrar till människans

välbefinnande skriver Maltby (2018). Med anledning av att många besöker Pildammsparken och det utförs många olika aktiviteter går det konstatera att Pildammsparken avgör en

betydande del i människors vardag. Det anordnas också konserter i Pildammsparken. Men för att något ska ha ett identitetsvärde bland människor måste det kännetecknas av kulturarv samt

29 särdrag skriver Landry (2000). Ser vi till var Pildammsparken är placerad så är omgivande miljö bostadskvarter, Malmö FF:s hemarena samt shoppinggator, allt runt omkring

Pildammsparken är byggnation. Detta gör att Pildammsparken har ett särdrag i sin omgivning då det är en plats som inte kännetecknas av byggnader utan snarare av natur, artrikedom och dammar. Nästintill hälften av Pildammsparken består av dammar, annat särdrag är området Tallriken som kännetecknas av ett öppet grönt fält.

Bild 13. Pildammsparken omgiven av byggnation. Från: Google maps.

Landry (2000) skriver att kulturarv också är ett viktigt inslag för att människor ska känna att ett område har ett identitetsvärde. Gällande Pildammsparken har vi kunnat konstatera

monument i parken som påminner besökaren om kultur och historia. Exempelvis kan nämnas den renässans inspirerande monumentet, det finns arv från Pildammsparkens tidiga historia i form av granitbrunn och brandstation som består. Även dammarna är ett historiskt arv då de först användes som vattenreservoarer. Det finns också många statyer, exempelvis

Margaretaflickan (1964), Tidens Genius (1928), Ignaberga-stenen (1914), Kastanj (1988), Strykjärnet (1988) och Brunnskar (1914). Men det finns också andra identitetsvärden som inte gör sig påminda i själva parken utan snarare i människors minnen, i detta kan nämnas alla de konserter som ägt rum i Pildammsparken, exempelvis drar Big Slap-konserten till sig flera internationellt kända artister. Det finns alltså identitetsvärden till Pildammsparken som inte gestaltas i parken. Pildammsparken har särdrag, sett till omgivande miljön, samt långt kulturarv och identitetsvärde.

30

6.1 Metoddiskussion

Studiens metoder var en kombination mellan att samla data och empiri i kombination med att analysera och tolka bilder på sociala medier. Alla fyra beräkningar på antal besökare i

Pildammsparken skedde på lunchtid och det innebär att det vid lunchtid troligtvis är färre besökare ute i parken då många jobbar eller är ute och äter på restaurang och caféer. Det skulle vara intressant att se hur många som vistas i parken på kvällstid på vardagar, när majoritet av människor har slutat jobbat. En av fyra beräkningar skedde på en helgdag vilket sannolikt innebär ett högre antal människor i parken då människor generellt är lediga och kan välja att spendera sin tid i en park som Pildammsparken. Även insamling av data för att undersöka värmeöeffekten kan ha brister, trots att författarna vid flertal tillfällen mätt värme så kan vädret snabbt pendla under dagen och således kan det ha blivit annat resultat om författarna valt att mäta något tidigare eller senare.

När författarna granskat hur Pildammsparken använts i sociala medier så har deras tolkning påverkat resultatet, med olika författare kan resultat skilja sig. Sökningen som utfördes på sociala medier som Instagram, Youtube och Twitter kan också ha haft externa påverkningar som författarna inte har någon kontroll över. Det som visades vid sökningarna kan ha

påverkats av olika algoritmer och filterbubblor som gör att alla personer som söker på samma ord inte får upp samma innehåll. Det vill säga det som forskarna fick fram när de utförde sin undersökning kan skilja sig stort från vad andra individer skulle få upp om de utförde samma undersökning.

COVID-19 pandemin gjorde det omöjligt att intervjua parkbesökare för att få reda vilken betydelse Pildammsparken har för dem och varför de väljer att spendera sin tid där. Därav valdes en rad andra metoder att undersöka detta på och samtidigt som vi blev nöjda att vi lyckades hitta dessa metoder finns det även svagheter med dem.

31

7. Slutsats

Denna studie syftade till att undersöka huruvida Pildammsparken bidrar till social hållbarhet genom ekologisk hållbarhet med fokus på människans välbefinnande samt vilket

identitetsvärde Pildammsparken har. Studien har kunnat visa på att Pildammsparken åtskilda ekosystemtjänster utifrån ART bidrar till en social hållbarhet då människans välbefinnande tillgodoses med anledning av Pildammsparkens ekosystemtjänster. Vidare har studien också bekräftat att Pildammsparken har ett identitetsvärde och möjliggör många aktiviteter för människor, samt att parken har kulturella inslag. De värden Pildammsparken bidrar till är betydande och externa, då parken bidrar till välbefinnande föranleder det mer friskhet vilket är bra för humankapitalet och samhällsekonomin. Men Pildammsparkens bör inte mätas i ekonomiska termer då det framför allt har identitetsvärde samt ekologiska och sociala värden.

Det har i studien också framgått att Pildammsparken inte utgör en betydande del i Malmö stads externa kommunikation och marknadsföring, istället har Turning Torso och Västra hamnen utgjort mycket i marknadsföringen. Även om Pildammsparken knappast förekommer i Malmö stads marknadsföring så är parken av socialt- och identitetsvärde för besökarna och invånarna. Vidare forskning bör fokusera på varför det inom stadens externa kommunikation finns ett bristande intresse för parker samtidigt som många av invånarna sätter ett socialt värde i Pildammsparken. Denna studie har kunnat visa på att Pildammsparken inte har någon större betydelse i Malmö stads marknadsföring, detta samtidigt som parken bistår med åtskilda ekosystemtjänster och bekräftar ART. Forskning framöver bör, efter att ha klargjort varför denna skillnad finns, också fokusera på hur ekosystemtjänster och ekologisk hållbarhet kan marknadsföras på ett sätt som väcker uppmärksamhet bland människor och stärker stadens varumärke via kommunikation och marknadsföring.

32

Referenser

Ahmadpoor, N. & Shabab, S. (2020). Urban form: Realising the value of urban green space: a planners’ perspective on the COVID-19 pandemic. TPR: Town Planning Review, 92(1), s. 49-55. doi:10.3828/tpr.2020.37

Bhasin, M. K., Dusek, J. A., Chang, B., Joseph, M. G., Denninger, J. W., Fricchione, G. L., et al. (2013). Relaxation response induces temporal transcriptome changes in energy metabolism, insulin secretion and inflammatory pathways. PLoS ONE 8(5). doi:

10.1371/journal.pone.0062817

Boverket. (28 mars 2019). Grönska och vatten reglerar temperaturen vid värmeböljor.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster/naturen/betydelse/reglerar-temp/

Dzhambov, M. A., Markevych, I., Tilov, G. B., & Dimitrova, D. D. (2018). Residential greenspace might modify the effect of road traffic noise exposure on general mental health in students. Urban Forestry & Urban Greening, 34, 233-239.

https://doi.org/10.1016/j.ufug.2018. 06.022

Founda, D., Pierros, F., Katavoutas, G., & Keramitsoglou, I. (2019). Observed Trends in Thermal Stress at European Cities with Different Background Climates. Atmosphere, 10(8), 1 - 23. https://doi.org/10.3390/atmos10080436

Gargari, C., Bibbiani, C., Fantozzi, F., & Campiotti, C. A. (2016). Simulation of the Thermal Behaviour of a Building Retrofitted with a Green Roof: Optimization of Energy Efficiency with Reference to Italian Climatic Zones. Agriculture and Agricultural Science Procedia, 8, 628–636. https://doi.org/10.1016/j.aaspro.2016.02.085 Hedenus, F., Persson, M.,& Sprei, F.(2018) Hållbar utveckling –nyanser och tolkningar.

Studentlitteratur.

Ibrahim, S.H., Ibrahim, N.I.A., Wahid, J., Goh, N.A., Koesmeri, D.R.A., Nawi, M.N.M., 2018. The Impact of Road Pavement on Urban Heat Island (UHI) Phenomenon.

International Journal of Technology, 9(8), s. 1597 - 1608.

https://doi.org/10.14716/ijtech.v9i8.2755

Kuo, M. (2015). How might contact with nature promote human health? Exploring promising mechanisms and a possible central pathway. Frontiers in Psychology, 6. Doi:

10.3389/fpsyg.2015.01093

33 Lai Fern Ow, & Ghosh, S. (2017). Urban cities and road traffic noise: Reduction through

vegetation. Applied Acoustics, 120, s. 15-20.

https://doi.org/10.1016/j.apacoust.2017.01.007

Landry, C. (2000) The Creative City A toolkit for urban innovators. London: Earthscan Naturvårdsverket. (29 oktober 2020). Ekosystemtjänster är grunden för vår välfärd.

https://www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster

Nordh, H. (2013). Parkkaraktärer - ett verktyg för gestaltning av grönområden (Examensarbete). Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet.

https://stud.epsilon.slu.se/11067/22/nordh_h_171002.pdf Malmö stad. (u.å). Vilda Malmö. https://malmo.se/vildamalmo Malmö stad. (2018). Översiktsplan för Malmö: Planstrategi.

https://malmo.se/download/18.4f363e7d1766a784af162af/1610100094509/%C3%96 VERSIKTSPLAN%20F%C3%96R%20MALM%C3%96_antagen_31maj2018.l%C3

%A5g.webb.pdf

Malmö stad. (11 maj 2021). Pildammsparken. https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Natur-och-parker/Parker-i-Malmo/Pildammsparken.html

Malmö stad. (u.å). Miljöövervakning. Miljöövervakningatlas (malmo.se)

Malmö stad (u.å). Pildammsparken. https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Arkitektur-och-kulturarv/Arkitekturguide-till-Malmo--/Alla-byggnader/-Pildammsparken.html Malmö stad (u.å.). En stärkande promenad.

https://malmo.se/Aktuellt/Artiklar-Malmo-stad/2021-07-01-En-starkande-promenad.html

Maltby, L., B., P., Faber, J., & Marshall, S. (2018). Advantages and challenges associated with implementing an ecosystem services approach to ecological risk assessment for chemicals. Elsevier, 621(1), 1342- 1351.

Marta, B. & Giulia, D. (2020). Addressing social sustainability in urban regeneration processes. An application of the social multi-criteria evaluation. Sustainability, 12(18). doi: 10.3390/su12187579

Parves, H. (2016). Smart Cities: A Global Perspective. Sage Publications, 72(2), 177-191.

Pedagog Malmö. (24 januari 2017). De vanligaste fåglarna i Pildammsparken [Video].

Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=DihM-hiVwxg

Ramboll. (u.å). Vad är social hållbarhet? Vad är social hållbarhet? - Ramboll Sverige Rehan, M. R. (2016). Cool city as a sustainable example of heat island management case

study of the coolest city world. HBRC Journal, 12(2), 191–204.

https://doi.org/10.1016/j.hbrcj.2014.10.002

34 Salata, F., Golasi. I., Petitti, D., Lieto Vollaro, E. D., Coppi, M., & Lieto Vollaro, A. D.

(2017). Relating microclimate, human thermal comfort and health during heat waves:

An analysis of heat island mitigation strategies through a case study in an urban outdoor environment. Sustainable Cities and Society (30), s. 79 – 96.

https://doi.org/10.1016/j.scs.2017.01.006

Sever, I. & Verbic, M. (2019). Assessing recreational values of a peri-urban nature park by synthesizing perceptions and preferences of trail users. Journal of Environmental Psychology, 63. doi: 10.1016/j.jenvp.2019.04.010

Soltani, A., & Sharifi, E. (2017). Daily variation of urban heat island effect and its

correlations to urban greenery: A case study of Adelaide. Frontiers of Architectural Research, 6(4), s. 529 – 538. https://doi.org/10.1016/j.foar.2017.08.001

Stellar, E. J., John-Henderson, N., Anderson, C. L., Gordon, A. M., McNeil, G. D., &

United nations. (1987). Our common future. United nations.

https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/5987our-common-future.pdf

Urban Climate Lab at Georgia Institute of Technology. (2016). The benefits of green infrastructure for heat mitigation and emissions reductions in cities.

https://www.tpl.org/sites/default/files/Benefits%20of%20GI%20for%20heat%20mtig ation%20and%20emissions%20reductions%20in%20cities.pdf?fbclid=IwAR0wX24C uT0xlm-BBsNFyN6N7Yh_nMa7kCK_oNp8Hc7Jl8oVgygAs-0Xa5o

Vailshery, L. S., Jaganmohan, M., Nagendra, H. (2013). Effect of street trees on microclimate and air pollution in a tropical city. Urban Forestry & Urban Greening 12, 408-415 Vallance, S., Perkins, C. H, & Dixon, E. J. (2011). What is social sustainability? A

clarification of concepts. Georum, 42(3), 342–348.

https://doi.org/10.1016/j.geoforum.2011.01.002

Wikhall, M. (2003). Kultur och regional attraktivitet. Kulturen i kunskapssamhället: om kultursektorns tillväxt och kulturpolitikens utmaningar. S. [99]-119.

Wilkie, S., Thompson, E., Cranner, P., & Ginty, K. Attention restoration theory as a

framework for analysis of Tweets about urban green space: a case study. Landscape Research, 45(6). doi: 10.1016/j.jenvp.2019.04.010