I resultatet framkommer det att resor är det området inom idrotten som flest specialidrottsförbund anser påverkar den ekologiska hållbarheten. Det är olika former av resor som påverkar. Specialidrottsförbunden tar främst upp att det är resor till och från tävlingar och speciellt landslagen som flyger mycket. Ett annat område som specialidrottsförbunden tar upp är anläggningar, där handlar det främst om driften av dessa. Material och evenemang har också påverkan på miljön enligt specialidrottsförbunden. Inom material handlar det om produktionen av materialet och vid evenemang är den stora utmaning att hålla större evenemang ekologisk hållbara, både på det området som evenemanget hålls på och det närliggande området. Som går att utläsa i figur 1 finns det även fyra stycken specialidrottsförbund inte anser att deras sporter har någon påverkan på miljön.
Figur 1. Vad specialidrottsförbunden anser har störst miljöpåverkan.
Det som går att läsa i figur 2 nedan är att flest specialidrottsförbund arbetar med att motverka en negativ miljöpåverkan inom resor. Det är många specialidrottsförbund som tänker på hur de transporterar sig till möten eller tävlingar. Digitalisering är också en del av hur specialidrottsförbunden arbetar med att minska resorna. Genom videomöten behöver inte de som ska närvara på mötet resa någonstans. Dokument eller policys var också ett arbetssätt som visade sig vara vanligt för att påverka resandet. Arbete med att minska miljöpåverkan för anläggningar är det några specialidrottsförbund som gör. De gör det främst genom att minska energiåtgången men vissa specialidrottsförbund arbetar också med regler på hur anläggningar ska få byggas. När det gäller material arbetar specialidrottsförbunden främst med att försöka återanvända det material som de har.
Fokus finns även på att arbeta med att miljöanpassa produktionen av materialet.
Evenemang arbetas med från specialidrottsförbundens sida också, till exempel genom avfallssortering vid evenemang eller att det görs uppföljning under evenemang för att veta hur man ska utveckla arbetet. Av svaren som gavs av specialidrottsförbunden framkom det också att sju av specialidrottsförbunden inte har något arbete för att minska miljöpåverkan.
Figur 2. Vad specialidrottsförbunden jobbar med för att minska miljöpåverkan.
8. Analys
I följande kapitel sammanförs studiens resultat med den tidigare forskning och teoretiska perspektiv som valt ut för att kunna ge svar på det syfte som studien grundas i.
I undersökningen har de flesta specialidrottsförbunden angett att deras sporter påverkar miljön. Det gör det via många olika faktorer, vilket även Mistra påpekar tydligt i sin rapport då de fastställer att idrott påverkar miljön och att den gör det på många olika sätt (McCullough et al, 2018). Därav har rapporten och resultatet i den här undersökningen stora likheter. I rapporten framkommer det också att allt påverkar på något sätt vilket även ett av specialidrottsförbunden är inne på denna studien. Det kan bero på att en av RFs fyra huvudpunkter i arbetet med miljöfrågor tar upp detta. De kallar det miljöintegrering och det betyder att idrottsrörelsen strävar efter att i alla sammanhang väga in verksamhetens påverkan på miljön och klimatet (RF, u.å). Svenska Friidrottsförbundet är ett av specialidrottsförbunden som påpekar att det finns många olika aspekter som påverkar miljön. Becker (2012) påvisar också vikten av att förstå hållbarhet som ett komplext ämne då de innehåller flera olika synvinklar och kan tolkas på olika sätt.
8.1 Resor och transporter
En av aspekterna som påverkar miljön enligt Mistra rapporten är transporter och de utsläpp som idrotten orsakar. (McCullough et al, 2018). Det är en aspekt som också framkommer i den här undersökningen. Resor och transporter är det temat som flest specialidrottsförbund tycker påverkar miljön, mer än hälften uppgav att just resor och transporter är ett miljömässigt problem med deras sporter. Det handlar då främst om utsläppen från de transportmedel som används. Svaren från en stor del av specialidrottsförbunden däribland Svenska Orienteringsförbundet och Svenska Friidrottsförbundet handlade om resor till nationella tävlingar men framförallt när landslag ska resa till internationella tävlingar. En förklaring till att det har tagits upp i så stor utsträckning kan vara att RF har miljö och klimatanpassade transporter som ett av deras huvudområden i arbetet med miljö och klimatfrågor inom idrotten (RF, u.å).
Naess teorier som Breivik (2019) diskuterar i sin artikel sätter idrottens vanliga utgångspunkter och kultur på prov genom att utmana vad idrott verkligen handlar om och vad som är målet i sig. När det kommer till ekologisk hållbarhet så är målet att påverka
vår natur så lite som möjligt för att den ska finnas kvar för våra framtida generationer, detta har både FN och RF uttryckt som ett övergripande mål att sträva efter (Broberg, 2004). Det kräver att beteenden som vi vanligtvis är vana vid behöver ändras och relationer ifrågasättas. Många specialidrottsförbund har börjar resonera och tänka om kring hur de reser, vilka resor som är nödvändiga och vilka resor som kanske inte är det.
Becker (2012) förklara olika sätt att se på hållbarhet och ser det som karaktärsdrag för vad som är kärnan i hållbarhet. Dels handlar det om hållbarhet som en fortsättning vilket syftar till att något ska bli varaktigt, en process, en enhet eller ett system till exempel en resepolicy från ett specialidrottsförbund. Om resepolicyn ska göra någon nytta så bör någon se till att den efterföljs vilket gör att det blir ett system som någon behöver upprätthålla för att hålla det varaktigt. Vilket går att applicera på mycket av det arbete som idrotten gör för miljön, att någon arbetar för att följa upp. Tidigare forskning visar dock att det oftast är bristen på resurser och personal som gör att miljöarbetet hamnar i skymundan inom idrotten (McCullough, 2018). Med tanke på att svensk idrott är uppbyggt på ideella krafter så skulle det vara troligt att ett sådant arbete prioriteras bort för att till exempel fokusera på att utveckla in ungdomssektion eller elitsektion istället.
8.2 Evenemang
Som nämnts tidigare framhäver specialidrottsförbunden att resor till och från evenemang har påverkan på miljön. Det resultatet av undersökningen kan också förklaras med att ett av områdena som RF fokuserar på är miljö och klimatanpassade transporter. Resor till och från evenemang berör två av tre områden som RF arbetar med vilket kan göra att specialidrottsförbunden har stor insikt i att det finns miljömässiga problem. (RF, u.å).
I Mistra rapporten bryts resorna också ner i hur människor tar sig till och från evenemang.
Det går därför att se tydliga likheter i den rapporten och denna undersökningen även i resandet till och från evenemang (McCullough et al, 2018). Evenemang påverkar även miljön när det pågår, genom till exempel avfallshantering, ljud och bulleremissioner och slitage på naturen. Utöver de övergripande områdena som RF fokuserar delar de också upp hållbarhetsarbetet i fyra huvudpunkter. Där en av punkterna syftar till att arrangörer ska göra erforderliga miljö och klimateffektbeskrivningar vid sina evenemang. Det kan vara en av förklaringarna till att specialidrottsförbunden belyser evenemang som en av aspekterna som påverkar miljön (RF, u.å).
I försök till att minska miljöpåverkan för evenemang likt Svenska Fotbollsförbundet och Svenska Karateförbundet gör. Ligger fokus på att arbeta efter politiska projekt och för att i framtiden förbättra och att utvärdera miljömässiga arbetet vid evenemang. Det ska finnas en riktning i hur arbetet med den ekologiska hållbarheten ska se ut. Hållbarhet som en inriktning är Beckers (2012) andra synsätt på hållbarhet. I likhet med Svenska Karateförbundets arbete där utvärdering ska förbättra evenemangen i framtiden, är inriktningen ett verktyg för att nå förändring på lång sikt. Det hjälper specialidrottsförbunden att prioritera och ta reda på vad som kan eller ska göras för att förbättra den miljömässiga aspekten på evenemang. Svenska Fotbollsförbundet följer en handlingsplan från EU vilket gör att de har sin riktning tydligt framtagen av ett större beslutanden organ.
8.3 Anläggningar
I en av RFs fyra huvudpunkter ingår att det ska göras erforderliga miljö och klimateffektbeskrivningar vid större nybyggnationer, om- och tillbyggnader samt vid större arrangemang (RF, u.å). Mistra rapporten och denna undersökningen visar på att en del av idrotten som påverkar miljön är anläggningar. Det påverkar genom ytor som anläggningarna finns på, genom den energiåtgång som krävs för att driva en anläggning och de koldioxidutsläpp som finns vid drift av till exempel ishallar (McCullough et al, 2018). Anläggningar och idrottsmiljöer är också en av de tre huvudområden som RF fokusera på. Detta kan vara en av anledningarna till att specialidrottsförbunden är medvetna om att deras anläggningar har en stor miljöpåverkan. Alla specialidrottsförbund fokuserar dock inte på den negativa miljöpåverkan som finns. Svenska Bilsportförbundet, Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet och Svenska Flygsportförbundet har alla tryckt på de positiva effekterna som deras anläggningar ger för den biologiska mångfalden. Det går att se likheter med deras resonemang och hur Sverige jobbar med miljökvalitetsmålen. Där ett av de målen är att Sverige ska ha ett rikt växt- och djurliv (Sveriges Miljömål u.åa). Till exempel menar Svenska Flygsportförbundet att deras anläggningar främjar fågellivet kring de anläggningar som de har.
Svenska Motorcykel och Snöskoterförbundets arbete med att sätta upp regler vid byggande av anläggningar gör att de sätter en inriktning för att bidra till hållbarhet och visa vad som är viktigt (Becker, 2012). Det betyder att Svenska Motorcykel och Snöskoterförbundet är de som bestämmer riktning för arbetet och att det blir
idrottsföreningen som ska följa handlingsplanen. Svenska Golfförbundet jobbar också med hållbarhet som en inriktning men där är det inte dem som specialidrottsförbund som sätter inriktning. De följer den inriktningen som STERF sätter upp utefter sin forskning om golfanläggningar. Att de tar hjälp av forskningen för att förbättra den ekologiska hållbarheten trycker på att det är ett viktigt område. I arbetet med anläggningar finns det även specialidrottsförbund som arbetar med hållbarhet som grundläggande relationer.
Svenska Bandyförbundet har som mål att minska energiförbrukningen av deras anläggningar. Det betyder att de arbetar med att driva verksamheten som vanligt men samtidigt se över möjligheter och arbeta för att resurserna inte ska ta slut i kommande generationer. I de exempel som Naess resonerar kring handlar det om att utnyttja den naturen som finns och värna om miljön. Att använda den anläggning som finns i naturen för att den biologiska mångfalden ska vara stor (Breivik, 2019). Något som även Svenska Bilsportförbundet anger att de arbetar med för att öka den positiva miljöpåverkan av anläggningarna.
8.4 Material
Svenska Fotbollsförbundet och Svenska Skidförbundet är två av specialidrottsförbunden som nämner att det finns miljömässiga problem med materialet som används i deras sporter. Det är då främst i tillverkandet av sportprodukter vilket också bekräftas vara en bidragande faktor i Mistras rapport (McCullough et al, 2018). Material är inte något som RF fokuserar på i deras miljö och klimatarbete (RF, u.å). Det tas däremot upp i miljökvalitetsmålen (Sveriges Miljömål, u.å). Till skillnad från de andra kategorierna är material en svårare faktor för specialidrottsförbunden att påverka då det oftast inte är specialidrottsförbunden själva som producerar materialet. Förhoppningsvis har företagen som producerar materialet koll på Sveriges miljömål eller har egna för sina produkter men det kokas ändå ner till att valet om vilka samarbetspartners och leverantörer som specialidrottsförbunden i Sverige väljer har en stor påverkan. På samma sätt som beslut om att använda sig av nytt material överhuvudtaget.
Naess teorier om att göra sporten djupt ekologisk har bland annat ett stort fokus på material. Han menar att vi ska återanvända det materialet som finns och att allt inte behöver vara nyproducerat för att användas (Breivik, 2019). Svenska Skidförbundet är ett förbund som också framhäver att de försöker arbeta med att återanvända material för att minska miljöpåverkan. De åtgärder som specialidrottsförbunden kommit med är dock inte
lika drastiskt som Naess föreslår i sin version, med till exempel tennis där de ska använda punkterade bollar och osträngade racket. Idrottens strävan efter att utvecklas och komma framåt har nog än så länge svårt att acceptera ett sådant tänk kring material. Några specialidrottsförbund arbetar istället med att utveckla nya sätt att minska miljöpåverkan för sin sport. Det är främst specialidrottsförbund där det behövs fordon för att utföra idrotten. Det går att se likheter i Beckers (2012) synsätt på hållbarhet som grundläggande relationer och på hur Svenska Motorcykel och Snöskoterförbundet arbetar med att utveckla elmotorcyklar. Genom att utveckla elmotorcyklarna kan man tillfredsställa dagens verksamhet då man behöver en motorcykel för att utöva sporten. Det leder också till att framtiden för sporten säkras genom att bedriva verksamheten med miljövänliga fordon.
8.5 Allmän miljöpåverkan
Några specialidrottsförbund nämnde i sina svar att de går efter RFs riktlinjer, samtidigt som andra förbund verkar vilja att de nuvarande riktlinjerna blir tydligare. Svenska Orienteringsförbundet har till exempel tagit initiativ till att RF ska ta fram ett tydligare gemensamt ramverk för hur SF ska arbete med miljöfrågor, de efterfrågar målsättningar, nuläge och strategier att följa. En strävan efter att jobba med hållbarhet som en inriktning, något som ofta används av stora organisationer (Becker, 2012), likt RF. Efterfrågan av tydligare ramverk visar på att den forskning som Book och Carlsson (2011) gjort fortfarande stämmer. Det finns alltså fortfarande inte tillräckligt tydliga riktlinjer för hur idrottsförbund och föreningar ska agera gentemot miljön. I artikeln nämns dock att det inte betyder att arbete kring miljöfrågor inte existerar utan likt denna studie finns flera specialidrottsförbund som har ett väl genomtänkt miljöarbete. Det är på grund av RF går inte att fastställa. Många specialidrottsförbund har själva valt riktning och har gjort egna ramverk för hur deras arbete för miljön ska gå till men det är långt ifrån alla. Ett av Breiviks (2019) förslag kring ämnet är att sponsra och stödja de idrotter som använder sig av till exempel förnybara resurser eller enkla medel. På så vis skulle en norm växa fram och målbilden för idrotten kanske bli tydligare.
9. Diskussion
I följande avsnitt kommer resultat och analys diskuteras vidare men med inslag av egna perspektiv och tankar samt ge svar på studiens syfte och frågeställningar.
Idrott är något som engagerar många människor på olika nivåer. Det finns elitidrottare och det finns motionärer. Specialidrottsförbunden har svarat att det främst är de elitidrottare som tävlar på internationell nivå som har stor miljöpåverkan då de reser mycket. Det är inte den idrotten som Naess vill uppmuntra (Breivik, 2019). Tankarna som han har för att minska miljöpåverkan handlar i begränsad utsträckning om resultatfokus och mycket om skönheten av att allt inte är perfekt. Inte ska söka efter framgång utan kunna njuta av det man gör. Den moderna idrotten som finns idag är för resultatfokuserad för att följa Naess idéer. Specialidrottsförbunden har både fokus på att nå resultat med sina idrottare på nationell och internationell nivå men ansvarar också för motionsidrott.
Specialidrottsförbunden hade kunnat lägga fokus och ta inspiration från Naess för att minska miljöpåverkan av deras sporter genom att till exempel ifrågasätta sättet att tävla på. Det första steget till att minska miljöpåverkan är att vara medveten om vad som påverkar miljö.
Även om majoriteten av specialidrottsförbunden som svarade tyckte att deras sporter påverkar miljön fanns det några som inte ansåg sig ha någon miljöpåverkan alls. Det kan vara ett tecken på att det inte finns tillräckligt med kunskap om miljöpåverkan. Det kan också vara så att de specialidrottsförbunden inte ser miljöfrågor som ett problem eller har tillräckligt mycket kunskap om ämnet.
Resor är det ämnet som flest specialidrottsförbund tar upp när det svarar på vad som påverkar miljö i deras sporter. Fokus hamnar på hur man transporterar sig till möten och tävlingar. Det finns även stora likheter i hur specialidrottsförbunden arbetar med att minska miljöpåverkan vid resor. Främst är fokus på att minska utsläppen vid resor och välja tåg istället för flyg. Att minska utsläppen tas upp i både miljökvalitetsmålen och RF miljö och klimatpolicy (RF, u.å; Sveriges Miljömål u.åa). Det betyder att det är ett område som diskuteras både inom och utanför idrotten. Resor och transporter är ett av de främsta områdena som tas upp även i Mistra rapporten (McCullough et al, 2018). Med tanke på det är det inte konstigt att många av specialidrottsförbunden väljer att lägga fokus på resor och transporter.
Det gick att se en likhet i hur specialidrottsförbunden som har sporter som kräver ishallar svarade. Både Svenska Bandyförbundet och Svenska Curlingförbundet svarade att deras anläggningar har påverkan på miljön. Det svarade även att de arbetar med att minska de miljömässiga effekterna som har med anläggningen att göra. Ishallars påverkan på miljön framkommer även i Mistra rapporten (McCullough et al, 2018). Det är en anläggning som kräver mycket energi för att isen ska vara i rätt skick. Att helt ta bort ishallar hade inte varit ett alternativ för att då kan inte idrotten fortsätta vara verksam i hela landet. Det måste finnas ett arbetssätt för att upprätthålla ett system för att bygga ishallar som inte tar lika mycket energi. På det sättet får idrottarna ett system som kan upprätthålla sig själv (Becker, 2012). För att specialidrottsförbund ska utveckla sitt arbete med miljömässiga anläggningar kan de få inspiration från Svenska Motorcykel och Snöskoterförbundet. De har upprättat ett regelverk som omfattar miljö vid byggandet av anläggningar. Genom att sätta regler på hur anläggningar ska byggas kan det påskynda utvecklingen av miljvänliga anläggningar. Det strävas alltid efter att bygga anläggningarna så billigt som möjligt men med mer miljövänliga regler för hur anläggningarna ska vara byggda kanske även marknaden ändras då efterfrågan av miljövänligt material ökar.
Av de specialidrottsförbunden som har svarat går det att se att det läggs olika mycket tid på och tydlighet i arbetet för att minska miljöpåverkan. Det går att se att specialidrottsförbunden som har idrotter inom motorsport sticker ut genom att de har ett tydligt utformat arbetssätt. De sporter som vi kategoriserar som motorsporter i detta fall är Svenska Bilsportförbundet, Svenska Motorcykel och Snöskoterförbundet och Svenska Flygsportförbundet. Dokumenten som finns är övergripande och tydliga och svaren som gavs var utförliga. De specialidrottsförbunden gav intryck att de hade arbetat med att miljö och klimatfrågor under en längre tid. Ett bevis på att de har arbetat länge med miljöfrågorna kan vara att de är de enda specialidrottsförbunden som ville framhäva hur de positivt påverkade miljön genom att arbeta för biologisk mångfald. Vilket visar på ett djupare resonemang kring ämnet. En reflektion som gjordes under arbetet var att endast några få specialidrottsförbund nämnde samarbetade med RF angående miljöfrågor.
Utöver bättre samarbete med RF hade specialidrottsförbunden gynnats av att samarbeta med varandra. Till exempel genom att ta del av och lära sig av hur motorsport förbunden arbetar.
En stor del av specialidrottsförbunden sticker ut på de sättet att de inte följer RFs riktlinjer på hur de vill att specialidrottsförbunden ska arbetar med ekologisk hållbarhet. Enligt RF ska det finnas dokument om miljö och klimat som är utformade efter idrotterna som specialidrottsförbunden utövar (RF, u.å). Det ska också vara en person eller grupp som
En stor del av specialidrottsförbunden sticker ut på de sättet att de inte följer RFs riktlinjer på hur de vill att specialidrottsförbunden ska arbetar med ekologisk hållbarhet. Enligt RF ska det finnas dokument om miljö och klimat som är utformade efter idrotterna som specialidrottsförbunden utövar (RF, u.å). Det ska också vara en person eller grupp som