Idrottsvetenskapligt examensarbete
Vägen mot en ekologisk hållbar idrott
En studie av det ekologiska hållbarhetsarbetet i Sveriges specialidrottsförbund
Författare: Jakob Ericson, Anne Hansson
Handledare: Bo Carlsson Examinator: Tobias Stark Termin VT20
Kurskod: 2IV31E
Abstrakt
Title: Vägen mot en ekologisk hållbar idrott Författare: Ericson Jakob och Hansson Anne
Universitet: Linnéuniversitetet, Växjö Examinator: Tobias Stark
Datum: 2020-05-25 Antal sidor: 52
Nyckelord: Hållbarhet, Miljömässig påverkan, Specialidrottsförbund, Sport, Svensk idrott
Summering
Idrott är den största folkrörelsen i Sverige med över 3 miljoner medlemmar.
Inom Riksidrottsförbundet som är idrottens ledande organ finns det 72 specialidrottsförbund som har hand om idrotter på nationell nivå. I dagens samhälle är miljön en sändig aktuell fråga, i och med det stora omfånget som idrotten har ämnar studien därför till att undersöka hur specialidrottsförbunden ser på idrottens miljöpåverkan och ekologisk hållbarhet. Studien undersöker också hur förbunden arbetar med ekologisk hållbarhet. För att besvara syftet skickades en enkätundersökning ut till alla specialidrottsförbund, av de 72 förbund som fick förfrågan att delta i undersökningen var det 35 förbund som svarade på enkäten. Resultatet visar att en stor majoritet av specialidrottsförbunden anser sig påverka miljön.
Många specialidrottsförbund anser sig påverka miljö genom resor. Det är även resor och transporter som de flesta specialidrottsförbunden arbetar med för att minska miljöpåverkan. Överlag är arbetet som görs inte tillräckligt och hade kunnat förbättras vid mer kunskap och ökat samarbete dels mellan Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden men också mellan de olika idrotterna.
Förord
Arbetet har gjorts för att få en grundläggande överblick om hur Sveriges specialidrottsförbund arbetar med ekologisk hållbarhet. Ekologisk hållbarhet är för oss ett aktuellt och viktigt ämne och vi ville därför undersöka hur idrotten arbetar för att främja ekologisk hållbarhet.
Vi vill till en början tacka varandra för ett gott samarbete under hela arbetsprocessen.
Arbetet hade dock inte kunnat genomföras utan hjälp, med det sagt vill vi verkligen tacka vår handledare Bo Carlsson för att ha väglett och utmanat oss till att göra arbetet så bra vi kunnat. För att få en grundläggande överblick behövde vi även svar från flera specialidrottsförbund, vi vill därför rikta ett stort tack till alla respondenter som tog sig tiden att bidra till denna undersökning.
Anne Hansson och Jakob Ericson Växjö, 25 maj 2020
Innehåll
1. Inledning ___________________________________________________________ 5 2. Syfte och frågeställningar _____________________________________________ 7
2.1 Resonemang om den egna undersökningens position i förhållande till
idrottsvetenskapliga forskningstraditioner _________________________________ 7 2.2 Avgränsningar ___________________________________________________ 8 3. Bakgrund ___________________________________________________________ 9 3.1 Idrottens organisation ______________________________________________ 9 3.2 Internationella riktlinjer för hållbarhet _________________________________ 9 3.3 En hållbar idrottsrörelse ____________________________________________ 9 3.4 Ekologisk hållbarhet ______________________________________________ 10 4. Tidigare forskning __________________________________________________ 12 4.1 Miljöpåverkan på den naturliga miljön genom sport och friluftsliv __________ 12 4.2 Ekologisk hållbarhet inom idrott på en central nivå ______________________ 13 4.3 En djupt ekologisk syn på idrott _____________________________________ 13 4.4 Sammanfattning _________________________________________________ 15 5. Teoretiska perspektiv ________________________________________________ 16 5.1 Tre synvinklar på hållbarhet ________________________________________ 16 6. Metod _____________________________________________________________ 18 6.1 Urval __________________________________________________________ 18 6.2 Datainsamlingsteknik _____________________________________________ 18 6.3 Bearbetning av data ______________________________________________ 19 6.4 Analys av data __________________________________________________ 20 6.5 Reliabilitet och validitet ___________________________________________ 20 6.6 Källor och källkritik ______________________________________________ 21 6.7 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 22 6.8 Metodreflektion _________________________________________________ 22 7. Resultat ___________________________________________________________ 24 7.1 Dokument och policys ____________________________________________ 24 7.2 Resor och transporter _____________________________________________ 25 7.3 Anläggningar ___________________________________________________ 27 7.4 Evenemang _____________________________________________________ 29 7.5 Material ________________________________________________________ 30 7.6 Allmän miljöpåverkan ____________________________________________ 31 7.7 Sammanfattning av resultat ________________________________________ 33 8. Analys ____________________________________________________________ 35 8.1 Resor och transporter _____________________________________________ 35 8.2 Evenemang _____________________________________________________ 36 8.3 Anläggningar ___________________________________________________ 37 8.4 Material ________________________________________________________ 38 8.5 Allmän miljöpåverkan ____________________________________________ 39 9. Diskussion _________________________________________________________ 40
10. Slutsats och vidare forskning_________________________________________ 43 10.1 Slutsats _______________________________________________________ 43 10.2 Vidare forskning ________________________________________________ 43 11. Referenser ________________________________________________________ 45 12. Bilagor ___________________________________________________________ 48
1. Inledning
År 1987 lanserade Förenta Nationernas (FN) kommission för miljö och utveckling begreppet hållbar utveckling, det definieras som ett tillstånd då dagens människor kan leva och tillfredsställa sina behov utan att undergräva möjligheterna för framtida generationer att tillfredsställa sina (Broberg, 2004). Lever vi i ett samhälle som strävar efter detta idag?
Enligt Riksidrottsförbundets (RF) riktlinjer är detta något som även idrotten ska ta hänsyn till och verka för att lämna efter en ren och frisk miljö till våra barn (Broberg, 2004). Trots att riktlinjer och begrepp kring miljön existerat under en lång tid står världen fortfarande inför stora utmaningar gällande klimatpåverkan. Mängden växthusgaser i atmosfären har inte mätts upp till såhär höga siffror de senaste 800 000 åren och fortsätter utvecklingen med utsläpp av växthusgaser som till exempel koldioxid kommer jorden fortsätta att bli allt varmare (Naturvårdsverket, 2019a). Detta påverkar människors och djurs liv både nu och i framtiden. I takt med ökade temperaturer ser vi påverkan på havsnivån, mer extremväder, isar som blir mindre och bara genom att se till Sverige kan varmare vintrar och värmeböljor på sommaren ses som sviter av klimatförändringen (Naturvårdsverket, 2019b).
I dagsläget ligger vår klimatpåverkan i Sverige på 9 ton per person och år, vilket är långt över det globala genomsnittet. För att vi ska kunna nå målet med Parisavtalet som innebär att hålla jordens temperaturökning under 1,5 grader så måste den siffran ner till 1 ton per person och år innan år 2050 (Naturvårdsverket, 2020a). Vems ansvar är det att vi når dit?
Och vilken roll har svensk idrott på vägen dit?
Lik samhället utvecklas idrotten hela tiden och idrottare på elitnivå strävar alltid efter att bli snabbare och starkare. Något som tas upp i det olympiska mottot Citius, Altius, Fortius som betyder snabbare, högre, starkare (Sveriges Olympiska Kommitté, 2015). Gunnar Breivik (2019) har analyserat och diskuterat den norska filosofen Arne Naess tankar om idrottens strävan att bli bättre. Naess ifrågasätter om det verkligen är något som idrotten behöver. Om idrotten verkligen ska utvecklas för att bli bättre till alla pris. Om det finns vägar för idrotten att gå för att bli ekologisk hållbar. Genom att använda naturen och återanvända material tar Naess fram förslag på hur idrotten kan utföras. Med förslagen
balanserar han på gränsen mellan vad som uppfattas som idrott och vad som inte uppfattas som idrott.
Idrotten med sina 3,1 miljoner medlemmar är Sveriges största folkrörelse (RF, 2018) och i över 100 år har RF agerat det ledande organet. De har tagit fram riktlinjer och mer eller mindre styrt hur idrottsförbund och föreningar ser ut och ska agera (Broberg, 2004). Detta har historiskt främst gjorts via en mängd olika dokument och policys som är ämnade att vägleda idrottsföreningar inom olika delar av idrotten, kanske främst inom ramen för ungdomsidrott och olika etiska dilemman. När det kommer till vägledning kring miljömässiga frågor har informationen och engagemanget inte varit i närheten så stort (Book & Carlsson, 2011).
Trots bristen på vägledning och dokument behöver det inte betyda att arbetet för en bättre miljö inte existerar. Det finns flera exempel på hur idrottsrörelsen börjar anpassar sig, stora evenemang såsom alpina VM 2019 i Åre, utgick till exempel utifrån från ett hållbarhetstänk i sina val av partnerskap och under curling EM 2019 uppmanades deltagarna att promenera eller åka lokaltrafik istället för att erbjuda den bilservice som tidigare varit ett måste (RF, 2020). Även Ski Tour 2020 som var den första upplagan av en ny tour för världscupen i längdskidåkning, lade fokus på nya lösningar genom ett samarbete mellan Norge och Sverige för att skapa ett evenemang som skulle kunna ses som en förebild ur ett hållbarhetsperspektiv. Evenemanget tog inspiration från FN:s globala hållbarhetsmål och arrangerade till exempel transporter med tåg för alla deltagare för att minska antalet transporter och på så sätt minska klimatavtrycket (Medveczky, 2020). Dessa evenemang visar på specifika initiativ av olika arrangörer och arbetsgrupper men hur ser den svenska idrotten på ekologisk hållbarhet i stort? Finns dessa initiativ i alla idrotter eller vilka idrotter är egentligen de riktiga miljökämparna?
2. Syfte och frågeställningar
Studien handlar om ekologisk hållbarhet inom idrotten och syftar till att beskriva och jämföra hur svensk idrott arbetar och förhåller sig till ämnet. Genom att undersöka Sveriges specialidrottsförbund är målet att det ska leda till svar på följande frågeställningar:
1. Hur anser Sveriges specialidrottsförbund att de påverkar den ekologisk miljön?
2. Hur arbetar Sveriges specialidrottsförbund för att minska sin miljöpåverkan;
a. Inom resor och transporter?
b. Inom anläggningar?
c. Inom evenemang?
d. Genom användning och val av material?
3. Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur specialidrottsförbunden arbetar?
4. Finns det några specialidrottsförbund som utmärker sig extra mycket utifrån detta ämne?
2.1 Resonemang om den egna undersökningens position i förhållande till idrottsvetenskapliga forskningstraditioner
Ur en idrottsvetenskaplig synvinkel ser vi ett begränsat utbud av forskning med specifik inriktning mot den ekologiskt hållbara idrotten. Den forskning som tagits del av är främst inriktad mot hållbarhet som helhet där både den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten analyseras i olika sammanhang. Nuvarande forskning inom idrott och hållbarhet beskriver främst hur större internationella idrottsevenemang förhåller sig till ämnet medans den nationella forskningen är mer begränsad. Den tidigare forskning som studien lutar sig mot har dock både internationella och nationella synvinklar på ämnet och det är den som legat till grund för den datainsamling och analys som sker i undersökningen.
Inom idrottsvetenskapen finns fyra olika forskningstraditioner som på olika sätt skiljer sig åt via utgångspunkt, angreppssätt och uppfattning av vad som ska ses som god forskning. Positivistisk idrottsforskning, främjande idrottsforskning, kritisk idrottsforskning och marknadsorienterad idrottsforskning (Wirén Åkesson, 2014).
Positionen för denna undersökningen i förhållande till forskningstraditionerna tar sin plats i den främjande idrottsforskningen. Främjande idrottsforskning tar utgångspunkt i att idrotten är nyttig och diskuterar idrotten ur ett välfärdsperspektiv, hur den påverkar såväl individen, gruppen och samhället i stort. Även om den främjande idrottsforskningen utgår från att idrotten är god så betyder det dock inte att ett kritiskt synsätt gentemot idrotten inte existerar men det ges mer utrymme för en positiv syn på idrotten än vad det till exempel ges i den kritiska idrottsforskningen (Wirén Åkesson, 2014). Denna studie speglar den främjande idrottsforskningen genom sitt försök till att beskriva hur idrotten bidrar till ett mer ekologiskt hållbart samhälle.
2.2 Avgränsningar
Studien syftar till att undersöka hur den svenska idrotten arbetar med ekologisk hållbarhet. Hållbarhet har tre olika aspekter där ekologisk, ekonomisk, och social hållbarhet brukar diskuteras tillsammans. Dock har vi valt att avgränsa oss till ekologisk hållbarhet på grund av intresse, tidsramar och möjligheten till en tydligare diskussion.
Studien vill ge en bild av hur svensk idrott behandlar miljöfrågor, men eftersom svensk idrott består av ca 19 000 idrottsföreningar (RF, 2018) skulle kontakt med alla dessa resultera i en studie som ligger utanför både tidsram och omfattning för denna c-uppsats.
Därför avgränsas studien genom att undersöka de svenska specialidrottsförbunden som representerar specifika idrotter i Sverige. 35 olika idrotter är representerade i studien.
3. Bakgrund
Detta kapitel ämnar till att ge en övergripande bakgrund och begreppsbeskrivning kring de ämnen och problem som diskuteras i uppsatsen.
3.1 Idrottens organisation
RF är en organisation som arbetar för att stödja, företräda, utveckla och leda idrottsrörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt. RF har 19 distriktsförbund och 72 specialidrottsförbund. Ett specialidrottsförbund är ett förbund som arbetar med specifika idrotter på nationell nivå. Specialidrottsförbunden består i sin tur av specialdistriktsförbund som ansvarar för specifika idrotter på regional nivå. Distrikt och specialidrottsförbunden har cirka 19 000 föreningar och idrottsrörelsen består av 3,1 miljoner medlemmar (RF, 2018).
3.2 Internationella riktlinjer för hållbarhet
Ur en internationell synvinkel har FN tagit fram 17 hållbarhetsmål som alla FNs medlemsländer ska arbeta mot till år 2030. Dessa mål täcker en rad olika områden däribland god hälsa och välbefinnande, hållbar energi för alla, hållbara städer och samhällen, ansvarsfull konsumtion och produktion, klimatpåverkan, skydda och bevara liv och natur både i våra hav och på land. Målen ska ses som ett globalt samarbete för att tillsammans förbättra människors liv och för att skydda miljön (UN, u.å). I RFs styrdokument Idrotten vill (2019a) beskriver RF att de med hjälp av styrdokumentet och idrottsrörelsens gemensamma värdegrund tar ansvar för en mer hållbar värld.
3.3 En hållbar idrottsrörelse
RF vill att idrotten ska samlas kring en gemensam bild av hållbarhet. Det ska göras genom att arbeta efter ett ramverk. En hållbar organisation ska då verka för ett livslångt idrottande och bidra till en framgångsutveckling både socialt och ekologiskt. RF utvecklas som hållbar organisation genom att styra verksamheten inom grundläggande villkor för social och ekologisk hållbarhet. I idrottens värdegrund och Idrotten vill finns det riktlinjer för hur föreningar ska arbeta för att vara hållbara. I det dagliga arbetet ska naturen skyddas. Det gör RF genom att medvetet minska energianvändningen och att endast använda förnybar energi för resor, transporter och på anläggningar (RF, 2019b).
För att mer specifikt arbeta med miljö och klimat har RF ett miljö- och klimatpolicydokument. Syftet med policyn är att ge RF, special- och distriktsidrottsförbunden riktlinjer för miljö- och klimatarbetet inom idrotten.
Specialdistriktsförbunden uppmanas att ha en detaljerad miljö- och klimatpolicy med utgångspunkt i den egna idrottens behov och möjligheter. De uppmanas även att ha en ansvarig person eller grupp för miljöfrågorna. Personen ansvarar inte bara för miljö och klimatfrågor när det gäller specialidrottsförbundets egen verksamhet, personen svarar också för att ge vägledning och stöd till specialdistriktsförbund och föreningarna inom specialidrottsförbundet.
RF har valt fyra huvudpunkter och tre områden att fokusera på. De fyra huvudpunkterna fokuseras på områden där idrottsrörelsen har betydande möjlighet att påverka. Områdena är anläggningar och idrottsmiljöer, arrangemang och evenemang och miljö- och klimatanpassade transporter. Den första huvudpunkten är ledningsansvar och förhållningssätt. I den punkten vill RF att alla idrottsförbund och idrottsföreningar tar ett ledningsansvar och ett medvetet förhållningssätt i sitt arbete med miljö- och klimatfrågor.
Miljölagar och tillstånd har RF som sin andra punkt. Med det menas att idrottsrörelsen ska aktivt leva upp till gällande miljölagar och att de tillstånd som krävs från kommuner och länsstyrelser ska finnas för att bedriva verksamheten. Miljöintegrering är den tredje punkten och det betyder att idrottsrörelsen strävar efter att i alla sammanhang väga in verksamhetens påverkan på miljön och klimatet. Den sista huvudpunkten är miljö- och klimateffektbeskrivningar. Där vill RF vid större nybyggnationer, om- och tillbyggnader samt vid större arrangemang och dess tillhörande transporter göra erforderliga miljö- och klimateffektbeskrivningar (RF, u.å).
3.4 Ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet är ett begrepp som innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Vid skapandet av produkter och tjänster måste naturen hinna återskapa naturens resurser för att det ska vara ekologiskt hållbart (KTH, 2018).
Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och nitton etappmål. Generationsmålet är på alla nivåer i samhället vägledande för miljöarbetet. Det visar vad som måste göras inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska uppnås. Generationsmålet inriktar sig på miljöpolitiken och för
att uppnå målet behövs alla 16 miljökvalitetsmål vara uppnådda. Riksdagen definierar generationsmålet enligt följande, det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser (Naturvårdsverket 2020b, Sveriges Miljömål 2020).
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som miljöarbetet ska leda till i Sverige.
Preciseringarna ska förtydliga vad miljökvalitetsmålen innebär och användas som kriterier vid uppföljning av målen. De sexton tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska bidra till är begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, skyddande ozonskikt, säker strålmiljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv (Sveriges Miljömål u.åa).
Etappmålen är ett steg på vägen, en etapp, för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Det visar vad Sverige kan göra och vilka insatser som bör sättas in.
Etappmålen är kategoriserade i 6 olika kategorier. De är avfall, begränsad klimatpåverkan, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling och luftföroreningar. De två målen inom avfall är ökad resurshållning i byggsektorn och ökad resurshållning i livsmedelskedjan. I kategorin begränsad klimatpåverkan finns det fem mål och de handlar om utsläpp av växthusgaser till år 2020, utsläpp av växthusgaser till år 2030, utsläpp av växthusgaser till 2040, utsläpp av växthusgaser till 2045 och utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter. Inom biologisk mångfald handlar målen om kunskap om genetisk mångfald och skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden. Information om farliga ämnen i varor, utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler och ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt är de målen som finns inom kategorin farliga ämnen. Det finns tre mål inom hållbar stadsutveckling och de handlar om andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik, metod för stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer och integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Det sista målet som finns inom luftföroreningar handlar om minskning av nationella utsläpp av luftföroreningar (Sveriges Miljömål, u.åb).
4. Tidigare forskning
Följande kapitel är en sammanställning av för studien relevant forskning som ska bidra till ytterligare förståelse för idrottens påverkan på miljön. Den tidigare forskningen kommer senare att kopplas samman med studiens analys och diskussion.
4.1 Miljöpåverkan på den naturliga miljön genom sport och friluftsliv
År 2017 gjorde Mistra, som är en svensk självständig forskningsstiftelse för strategisk miljöforskning, en kartläggning över den internationella forskningen som finns inom ramen för hur sport och friluftsliv påverkar miljön. Rapporten framhäver hur sport och friluftsliv kan vara en unik möjlighet till påverkan inom hållbara beteenden, både på individnivå och organisationsnivå. Det ses som en viktig plattform för att kunna uppmuntra till hållbarhet inte bara genom deltagande eller som åskådare utan också för att bidra till ändrade beteenden i det vardagliga livet. Arbetsgruppen för rapporten kom fram till fyra olika fokusområden inom ämnet, bedömningen av den miljöpåverkan som blir till följd av sport och friluftsliv, beteenden och beslut, styrning och till sist ramverk för framtida förhållanden. Det första området ses dock som en grundläggande kunskap för att kunna diskutera de andra tre områdena (McCullough, Bergsgard, Collins, Muhar,
& Tyrvälnen, 2018).
I rapporten framgår det tydligt att sport och friluftsliv kan påverka miljön på många olika sätt men att all sport och diverse friluftsaktiviteter på något sätt faktiskt påverka vår miljö.
Utifrån detta ges olika exempel på faktorer som leder till påverkan, vissa är självklara såsom användning av mark för olika slags faciliteter eller områden och transporter som bidrar till diverse utsläpp. Andra är inte lika självklara, såsom koldioxidutsläpp som sker via drift av till exempel ishallar eller via tillverkning av sportprodukter. Genom stora evenemang genereras avfall som i sin tur måste tas hand om på rätt sätt. Sporter som utövas i naturmiljö kan påverka marken, den biologiska mångfald som finns i naturen och förändra kvalitén på vattnet i sjöar. Den forskning som bearbetas i rapporten ger dock en gemensam bild av att transporter är den största och mest konkreta faktorn som påverkar miljön. Påverkan blir extra tydligt vid stora idrottsevenemang där både tävlande och besökare tar sig till och från platsen där evenemanget arrangeras. Detta genom studier på exempelvis en etapp i Tour the France 2007, FA Cup Finalen 2004 och orienterings VM 2014 (McCullough et al, 2018).
Hållbar utveckling blir allt mer en central del i många organisationer men inom sporten kan det fortfarande variera mycket kring engagemang och initiativ för ämnet. Studierna som Mistra rapporterar om visar främst att det är bristen på finansiella resurser och personal som kan driva initiativen som hamnar i fokus. Det finns även organisationer som är oroliga för hur deras intressenter ska reagera på antingen ett för stort engagemang eller en bild av att organisationen inte gör tillräckligt för den hållbara utvecklingen (McCullough et al, 2018).
4.2 Ekologisk hållbarhet inom idrott på en central nivå
Vidare är det en fråga om hur styrningen av miljömässiga mål behandlas och vem eller vilka det är som blir ledande i uppfyllandet av målen. Vilket leder oss in på en av de artiklar som tas upp i Mistra rapporten där den svenska idrotten diskuteras i förhållande till miljömedvetenhet och hur detta styrs via policys eller inte. Artikeln heter A diagnosis of environmental awareness in sport and sport policy och är skriven av Karin Book och Bo Carlsson (2011). Den har undersökt hur RF har hanterat ämnet under delar 2000-talet och det finns ett tydligt mönster i många försök av RF till att skapa handböcker och policydokument för att styra arbetet inom svensk idrott men att det ännu inte funnits något som reglerar hur det följs, då det ändå är upp till varje förening att implementera och upprätthålla de riktlinjer som finns. Artikeln fokuserar även på hur andra delar av den svenska idrottsrörelsen förhåller sig till ämnet, så som specialidrottsförbund, klubbar och enskilda projekt. Vad de kommer fram till är att det absolut finns ett engagemang och en vilja till att ta tag i miljöproblem inom idrotten. Det är i större utsträckning kopplat till enskilda individers initiativ eller till projekt som syftar till samhällsansvar än engagemang som kommer ur ett centralt arbete inom idrottsrörelsen. Book och Carlsson (2011) menar att de projekt som finns främst har agerat utifrån samhällets utveckling och krav än via direktiv och inspiration från central nivå, som i detta fallet är RF. De anser därför att det borde finnas tydligare riktlinjer och policys för miljömässiga frågor från en central nivå men att RF med fördel borde ta vara på det initiativ och projekt som redan finns för att utveckla arbetet kring den miljömässiga utvecklingen.
4.3 En djupt ekologisk syn på idrott
Gunnar Breivik har i sin artikel What would a deep ecological sport look like? The example of Arne Naess (2019) beskrivit, analyserat och diskuterat Arne Naess teori om hur sport ska bli djupt ekologisk. Djupt ekologiskt är något som Naess själv kom på under
slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Begreppet djupt ekologiskt uppkom under diskussioner mellan Naess och hans medarbetare och syftar till ha så lite ekoloigisk påverkan som möjligt. Naess har med hjälp av inspiration från Barusch Spinoza kommit fram till hans sportfilosofis centrala delar. De två centrala termerna är rörelse och glädje.
Enligt Naess är sport som är värd att uppmuntra den sporten som ägnar sig åt perfektion snarare än tävling, mångsidighet snarare än specialisering, lekfullhet snarare än prestation och sport som ägnar sig åt att prestationen i huvudsak inte är kvantifierbar.
Naess var en väldigt aktiv filosof och han hade ett antal sporter som han utövade och som han utvecklade för att de skulle vara ekologiskt hållbara. En av sporterna som han utövade var tennis, i Naess tennis var det ingen poängräkning, man spelade med 30 bollar där vissa skulle vara gamla och minst två stycken skulle vara punkterade. Det för att studsandet skulle vara varierande. Spelet kunde sättas igång var som helst på banan för att få ett snabbt spel. Under spelets gång skulle man sträva efter att bollen bara skulle studsa en gång men om den studsade mer gjorde det inget utan man fortsatte att spela.
Det viktiga var att ha kul och att inte investera i nya tennisracket eller bollar för att alltid ha det senaste materialet. Löpning var en annan sport som Naess utövade på sitt sätt genom att sluta att försöka sätta personliga rekord. Han tyckte att han bara kollade ner i backen för att se var han skulle sätta sina fötter. Då tog han bort klockan och tog sina gamla skor och gick bara ut och sprang för att uppleva naturen, kollade på landskapet och struntade i vilken tid han sprang på. Klättring är också en sport som Naess uppskattade för dess ekologiska hållbarhet. Där behövdes inte något material för att genomföra sin träning. Det finns berg, träd och hus som går att klättra på som träning. En annan sport som Naess tyckte var intressant var boxningen. Han ville dock att det skulle vara en lekfull boxning där störst fokus låg på att ha kul och göra det elegant (Breivik 2019).
Breivik (2019) undrar om det är så farligt med den moderna sporten och undrar om Naess visioner är för radikala för att de ska fungera i verkligheten. Den moderna sporten är utformad efter tävling om man kollar till elitidrott och inte efter ekologisk hållbarhet.
Även om den moderna sporten kan ha ett ekologiskt hållbarhetstänk behövs det ett starkt engagemang för att förändra. Breivik föreslår områden att fokusera på i arbetet på att idrotten ska bli mer ekologisk hållbar. Han tycker till att börja med att idrottsorganisationerna ska arbeta realistiskt med ekologisk hållbarhet. Att organisationerna ska minimera användningen av resurser och energi. Nästa steg skulle
enligt Breivik vara att fokusera på att stödja och sponsra organisationer som arbetar med förnybara resurser och enkla medel. När det finns möjlighet bör aktiviteter som hålls utomhus i naturliga miljöer utvecklas och utomhusutbildning med fokus på ekologisk hållbarhet bör främjas. På den personliga nivån bör man ge idrottare kunskap genom att utbilda de inom de ekologiska problemen som finns inom idrotten.
4.4 Sammanfattning
Med hjälp av Mista rapporten The Impact of Sport and Outdoor Recreation (Friluftsliv) on the Natural Environment (2018) går det att få en förståelse för vilka problem som finns inom idrotten när det handlar om ekologisk hållbarhet. Rapporten ger ett övergripande bild av forskningen som gjorts på ämnet. Den sista delen i tidigare forskning, artikeln What would a deep ecological sport look like? The example of Arne Naess (2019) kommer med teorier om nya infallsvinklar på området. Exempel som tas fram i forskningen kan stimulera till att tänka i nya banor vid arbetet av idrottens minskade miljöpåverkan. Det kan också ge en ny infallsvinkel på hur det befintliga arbetet hjälper i strävan mot ekologisk hållbar idrott.
5. Teoretiska perspektiv
I detta kapitel förklaras studiens teoretiska perspektiv som grundar sig i Christian Beckers teorier kring hållbarhet och hur detta kommer att användas för att ge stöd till studiens analys och diskussion.
5.1 Tre synvinklar på hållbarhet
Det finns olika sätt att se på hållbarhet och beroende på vilken synvinkel eller vem det är som definierar kan det ha olika betydelse. Becker (2012) har samlat tre olika karaktärsdrag som kan vara till hjälp för att förstå hur hållbarhet kan tolkas i dagens samhälle. I studiens analys och diskussion kommer dessa synvinklarna på hållbarhet användas för att finna samband och motiv för hur olika idrotter arbetar med ekologisk hållbarhet.
1. Första synvinkeln handlar om hållbarhet som en fortsättning, någonting som fortsätter finnas eller som något som bevaras. Becker (2012) menar att det går att se hållbarhet utifrån ett system, en enhet eller som en process men att det genom denna tolkning existerar över tid. Karaktärsdraget i sig kan också delas upp i två synvinklar, antingen sker fortsättningen genom att systemet, enheten eller processen har förmågan att upprätthålla sig själv eller så kräver fortsättningen människans förmåga att upprätthålla det specifika systemet, enheten eller processen.
2. Hållbarhet som en inriktning. Idag blir hållbarhet mer och mer en norm i samhället som används för att hitta olika former av sikte, en riktning som ska leda oss någonstans. Det ses ofta som något positivt och värt att sträva efter för att skapa förändring på lång sikt, detta sättet att se på hållbarhet menar Becker (2012) ofta används inom politiken och av organisationer för att visa vad som är viktigt och vad som bör prioriteras. Exempel på detta skulle kunna vara FNs Agenda 21 som är ett handlingsprogram där det tydlig framgår vilken riktning medlemsländerna ska anta.
3. Hållbarhet som grundläggande relationer. För att förklara detta sättet att se på hållbarhet börjar Becker (2012) med att referera till World Commission on
tillstånd då dagens människor kan leva och tillfredsställa sina behov utan att undergräva möjligheterna för framtida generationer att tillfredsställa sina. Vidare beskrivs tre relationer som anses viktiga i sammanhanget. Den första är den mellan människan och samtiden, alltså mellan individer och grupper som lever tillsammans i dag. Andra relationen är den mellan den nuvarande generationen och den som komma skall i framtiden och den sista relationen som blir en extra dimension är den mellan människan och naturen. Både den direkta kontakten människan har med naturen men också den indirekta som t.ex. utsläpp och liknande.
Med dessa karaktärsdrag påpekar Becker (2012) hur komplext begreppet hållbahet är och att dess betydelse eller mål kan variera beroende på i vilket sammanhang det tas upp men också hur många aspekter som vägs in i diskussionen. Vid en sammanslagning av alla drag förklarar Becker slutligen begreppet med en mening. “One may say that sustainability is the ability to establish continuance as a means for orienting human actions and life toward the threefold relatedness of human existence to contemporaries, future generations, and nature.” Med detta menas att alla delar hör ihop och ger varandra mening, då en hållbar tillvaro är den där en varaktighet skapats som påverkar människors liv och agerande i förhållande till de tre relationerna. Både den mellan människan och samtiden, den mellan människan och framtida generationer och den mellan människan och naturen.
Beckers (2012) tre synvinklar på hållbarhet tillsammans med den tidigare forskning som presenterats i föregående kapitel är nycklarna till studiens analysdel. Det teoretiska perspektivet valdes för att ge studien en bredare bild över hur synen på hållbarhet kan se ut och för att ge en möjlighet till att enklare förstå undersökningens resultat. Synvinklarna på hållbarhet visar precis som den tidigare forskningen att hållbarhet kan ta uttryck på många olika sätt och att helheten ibland är svårare att få ihop än önskat.
6. Metod
För att uppnå studiens syfte valdes ett metodologiskt handlingssätt, i följande kapitel diskuteras vilket och hur det har tillämpats.
6.1 Urval
Den populationen vi var intresserade av att undersöka var RF:s 72 specialidrottsförbund.
En population är när en undersökning har inkluderat hela den avgränsade gruppen (Patel
& Davidsson, 2011). I detta fallet betyder det att alla specialidrottsförbund har möjlighet att delta i undersökningen. Urvalet som undersöktes blev de 35 specialidrottsförbund som svarade på enkäten undersökningen kan därför endast hänvisas till cirka hälften av de svenska specialidrottsförbunden.
6.2 Datainsamlingsteknik
Först genomfördes en förundersökning. Förundersökningen var en inventering av dokument på specialidrottsförbundens hemsidor. Den gjordes för att få en uppfattning av hur mycket information som fanns angående ämnet. Efter dokumentinventeringen framkom det att informationen som fanns att tillgå inte var tillräcklig för arbetet.
Dokumentinventering kan bestämma vilken metod som passar bäst för att samla in information (Patel & Davidson, 2011). För att få svar på syfte och frågeställningar bestämdes det därför att en enkätundersökning skulle genomföras.
Valet av enkät som tillvägagångssätt gjordes för att kunna dra generella slutsatser om hur den svenska idrottsrörelsen arbetar med ekologisk hållbarhet. Genom att arbeta med en enkät fanns det möjlighet att samla in data från många specialidrottsförbund på förhållandevis kort tid vilket var det viktigaste argumentet i val av metod. Enkäten som genomfördes var semistrukturerad. Det betyder att det var en kombination av öppna frågor och frågor med svarsalternativ. Efter att för- och nackdelar med semistrukturerade enkäter övervägts kopplat till studiens syfte och frågeställningar framkom det att fördelarna var fler. Anledningen är att respondenterna ges möjlighet att svara med sina egna ord och helt utifrån sin egen utgångspunkt. En nackdel med att göra en semistrukturerad enkät kan vara att inte alla respondenter är vana att uttrycka sig i skrift och det inte är ovanligt att få klichéartade svar (Johannessen & Christoffersen, 2020;
Hassmén & Hassmén, 2008).
För att samla in data valdes det en webbaserad enkät som distribuerades via e-post. I arbetet användes Google formulär för att göra enkäten. Webbaserad enkät kan med fördel användas när det finns en geografisk spridning på respondenterna och för att datainsamlingsprocessen kan vara ganska kort vilket göra att handläggningen blir snabb.
Det finns medvetenhet om de nackdelar som denna insamlingsmetod hade kunnat medföra, då det till exempel inte finns möjlighet att övervaka vid ifyllandet av enkäten (David & Sutton, 2016; Dahmström 2005).
Vid utskicket av enkäten fick alla specialidrottsförbund ett informationsbrev. I brevet informerades specialidrottsförbunden vilket ämne som undersökningen handlade om, vad syftet med studien var samt vilka som fick förfrågan om att delta i undersökningen.
Informationsbrevet utformades efter en mall från Linnéuniversitetet (Linnéuniversitetet, u.å). Mailet gick till två mailadresser på varje specialidrottsförbund. Det var adresser till kansliet och till generalsekreterare eller anställd på specialidrottsförbundet.
Vid insamling av data svarade inte alla tillfrågande specilaidrottsförbund på enkäten. Det kallas för bortfall. Om en enkät är komplicerad och tar lång tid att svara på är det större risk att få bortfall. I studien kommer det att finnas både externt och internt bortfall. Externt bortfall betyder att personer inte vill eller kan delta i undersökningen. För att minska det externa bortfallet skickades en påminnelse ut om att delta i undersökningen till respondenterna som inte svarat. Internt bortfall handlar om bortfall inom vissa delar av undersökningen. Det kan vara att respondenten inte svarar på alla frågor. För att minska det interna bortfallet läggs det stort fokus på att enkäten utformas på ett tydligt sätt och att den inte är för lång. Enkätundersökningen innehöll inte frågor om information som är hemlig eller som berör känsliga ämnen vilket kan ha minskat det interna bortfallet (Hassmén & Hassmén, 2008).
6.3 Bearbetning av data
Efter att enkäten genomfördes samlades alla svar i ett dokument. Dokumentet gav en överblick av svaren. Efter att ha fått en överblick lästes hela textmaterialet i dokumentet igenom noggrant. Det är viktigt att bearbetningen av data blir ordentligt gjord för att få ett bra resultat (Patel & Davidson, 2011). I bearbetningen av data användes digital
överstrykningspenna för att kategorisera de olika svaren och göra det enklare att analysera resultatet.
6.4 Analys av data
Vid en analys är uppgiften att tolka data. Först sker det en identifiering av den text som ska analyseras. Efter det identifieras vilken data som ska användas ifall det finns en större mängd än vad som är möjligt att analysera. Därefter identifieras de koder som ska användas för att organisera data. Genom de tre första stegen har det framkommit vilken data som är relevant och viktigt för studien. När materialet är organiserat och kodat sker en analys (David & Sutton, 2016). I undersökningen genomfördes därför först en genomgång av texten och efter att ha fått en överblick bestämdes det vilka kategorier som skulle användas. Svaren kunde analyseras utifrån sju kategorier, kategorierna var indelade i olika teman. Efter att det bestämts genomfördes en grundlig analys av det material som kommit in från enkäterna. Materialet kategoriserades med hjälp av digitala överstrykningspennor. Genom att använda den tidigare forskningen och de teoretiska perspektiv som framtagits tidigare i studien analyserades resultatet av enkäterna.
Hassmén & Hassmén (2008) påpekar att det i analysen är det viktigt att hitta ett mönster med teman för att läsaren ska ha förståelse och se hur det stämmer överens med den tidigare forskningen.
6.5 Reliabilitet och validitet
För att en studie ska gå att upprepa krävs reliabilitet, det ger en mätning trovärdighet genom säkerhet och noggrannhet (Hassmén & Hassmén, 2008). Enkäten som respondenterna fick ta del av var lika för alla. Det finns möjlighet att upprepa undersökningen på exakt samma sätt vilket gör att reliabiliteten stärks.
Validitet handlar om i vilken utsträckning som metoden speglar eller fångar de fenomen eller variabler som är av intresse för studien. Fördelar och nackdelar med att skicka ut en pilotstudie övervägdes. Där framkom det att det var viktigt att få ut undersökningen i tid för att hinna få in svar. Därför var tidsbrist ett argumentet till att inte genomföra någon pilotstudie. Det gjorde att frågorna som skickades ut var tvungna att vara noga utformade (Hassmén & Hassmén, 2008).
6.6 Källor och källkritik
Förstahandskällor användes i denna studie för att undvika att ursprungskällan och fakta förvrängts på ett felaktigt sätt (Patel & Davidson, 2011). Materialet som användes i studien var artiklar, rapporter, enkäter och kurslitteratur. Det genomfördes för att skapa en bra och heltäckande bild av hur en stor del av den svenska idrottsrörelsen arbetar med ekologisk hållbarhet. Det är viktigt att litteraturen kan besvara och spegla syftet och resultatet för studien. Uppsatser som skrivits på B- C- eller D-uppsatsnivå kommer inte att användas då det inte räknas som en vetenskaplig publikation. Vid insamling av information är det viktigt att notera att den fakta som presenteras i studien är forskning av forskare eller rapporter av organisationer (Nordenskjöld, 2020).
I och med att källor kan vara mer eller mindre trovärdiga och aktuella är det viktigt att granska och analysera källorna för att veta om de kan användas (Nordenskjöld, 2020).
Torsten Thurén (2003) skriver i sin bok Sant eller falskt? metoder i källkritik om källkritik som metod. Han menar att det måste granska alla påstående för att få kännedom om de är sanningsenliga. Att källkritiskt granska är en metod för att ta reda på sanningshalten i den fakta som tas upp i studien. Först och främst ska man ta reda på upphovet av artikeln. Ta reda på vem som är författare och vilka som är utgivare av forskningen. Skulle det vara så att utgivaren har intressen inom ämnet borde texten granskas ordentligt och jämföras med andra texter inom området. Att ta reda på syftet till artikeln är också viktigt vid källkritiken, ska den informera, påverka eller provocera? Det är också viktigt att ta reda på till vilken målgrupp artikeln är skriven till. Vid källkritik ska det också analyseras hur aktuell forskningen är. Det är då viktigt att analysera om den fakta som tas upp fortfarande stämmer eller om det har skett utveckling inom området. Till sist är det viktigt att analysera trovärdighet och äkthet av forskningen. Det går att undersöka genom att till exempel se vilket forum som forskningen är publicerad på (Nordenskjöld, 2020).
Som källkritiker är det viktigt att börja med att rikta kritik mot sig själv, mot de egna förutfattade tankar och värderingar inom ämnet. Författarna som har genomfört studien har inte några arbetsmässiga erfarenheter av specialidrottsförbund. Båda har varit i kontakt med olika specialidrottsförbund under tiden som de va aktiva inom olika idrotter.
6.7 Forskningsetiska överväganden
Inom forskning med samhällsvetenskaplig inriktning måste den som forskar ta hänsyn till forskningsetiska principer. Det ena handlar om att skydda individers integritet vid deltagande i undersökning. Det andra utgår från forskarens agerande, hederlighet och integritet. För att ha en god forskningssed finns det ett antal riktlinjer som ska följas. Det är ärlighet, öppenhet, ordningsamhet, hänsynsfullhet och oväld. För individerna som deltar i studien har det satts upp en rad råd och riktlinjer. De har skapats för att skydda undersökningsdeltagarna. Det finns fyra stycken krav som skyddar undersökningen och de är Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet.
Informationskravet betyder att forskaren ska ge information om den aktuella forskningsuppgiftens syfte till de som är berörda av forskningen. Med samtyckeskravet menas att deltagarna i en undersökning eller studie har rätt att själv bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet betyder att uppgifter om alla i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Genom nyttjandekravet får forskaren endast använda de insamlade uppgifterna om enskilda personer för forskningsändamål (Hassmén &
Hassmén, 2008). I denna studie har dessa forskningsetiska riktlinjer efterföljts genom informationsbrev och bearbetning av inlämnad data.
6.8 Metodreflektion
Metoden gav en bred bild av hur specialidrottsförbunden arbetar med ekologisk hållbarhet. Det gav en bred bild i och med att hela populationen fick möjlighet att delta i undersökningen, dock gav den breda utgångspunkten inte samma möjlighet till att få djupare svar. Att svara via text och inte tal tar oftast längre tid (Hassmén & Hassmén, 2008). Det kan resultera i att specialidrottsförbunden kanske inte uttryckte sig på samma sätt som det skulle gjort i en intervju. Om fokus legat på att få djupare svar från specialidrottsförbunden hade kanske intervju varit ett bättre val av metod. Med tanke på undersökningens syfte till att få en bred överblick blev enkätundersökning ett bra och tidseffektivt val.
En pilotstudie hade kunnat höja validiteten i en undersökning (Hassmén & Hassmén, 2008), men tiden som arbetet sträckte sig över gav inte utrymme att genomföra en sådan.
Det som prioriterades var att få ut enkäten tidigt och därefter även kunna skicka ut en
borde vara kort och tidseffektiv. Det gavs även möjlighet att svara så mycket eller så lite som de själva ville på de flesta frågor. Genom att låta specialidrottsförbunden svara på öppna frågor kunde de själva välja vilka delar de ville ta upp. Det fanns inte någon möjlighet att kontrollera specialidrottsförbunden när de svarade vilket kan ha lett till olika tolkningar av vissa frågor. Genom att göra en muntlig intervju hade risken för feltolkningar kanske minskat (Dahmström 2005).
7. Resultat
I följande kapitel redovisas reslutatet från studiens enkätundersökning som 35 av Sveriges 72 specialidrottsförbund deltog i.
Många av specialidrottsförbunden anser att deras sporter påverkar miljön och är medvetna om på vilket sätt. De ringar in områden som antingen har en negativ eller en positiv inverkan på miljön. Vidare syftade studien till att ta reda på hur och om specialidrottsförbunden arbetar med att minska sin miljöpåverkan. På denna punkt sprider sig svaren från specialidrottsförbund som verkar vara långt fram i sitt miljöarbete till de som inte arbetar med det alls ännu. Det som går att se är att det finns engagemang och åtgärder på fler olika plan, både på ett mer strategisk plan men också operativt ända ner på föreningsnivå.
7.1 Dokument och policys
Det var 17 stycken specialidrottsförbund som svarade att de har dokument som handlar om miljö och klimat. 18 stycken specialidrottsförbund angav att de inte har några dokument om miljö och klimat. Det betyder att majoriteten av specialidrottsförbunden inte har något dokument. Främst har specialidrottsförbunden dokument som de själva hade utformat. Några av specialidrottsförbunden uppgav att de utgick från RFs dokument om miljö och klimat. Av de som har dokument eller policy berör de flesta restriktioner kring resor, där till exempel Svenska Parasportförbundet har en resepolicy för sina anställda. Hur det ska arbetas runt evenemang är också ett område som några specialidrottsförbund uppger att de har dokument på. Dokument om hur föreningar ska arbeta med att minska energiförbrukningen samt specialidrottsförbund som har har utbildningsmaterial om miljö och klimatfrågor framkommer också. Exempel på specialidrottsförbund som använder sig av policydokument är Svenska Basketförbundet som uttryckt sig som följande i enkäten.
Ja, vi har hållbarhetsmål i vår Strategi 2025 och vi arbetar med en hållbarhetspolicy som bland annat innefattar arbetet med miljömässig hållbarhet.
− Svenska Basketförbundet
Svenska Motorcykel- och snöskoterförbundet har arbetet länge med miljöfågor och arbeter på följande sätt med sina dokument.
Svemo har arbetat fram en miljöpärm åt klubbarna med praktiska råd och tips.
− Svenska Motorcykel- och snöskoterförbundet
7.2 Resor och transporter
När det gäller den negativa inverkan är det en majoritet som tar upp resor som den största miljöboven, främst genom resor mellan hemmet och tävlingsarena, men också mellan tävlingar och till träningsläger. Fler specialidrottsförbund framhäver även att detta är kopplat till idrottens landslag som ofta reser över stora delar av världen. Exempel på förbund som anser sig har miljöpåverkan genom resor är Svenska Seglarförbundet, Svenska Ridsportförbundet och Svenska Orienteringsförbundet.
Det som påverkar miljön mest inom vår idrott är transporter mellan
hemmaklubben och tävlingsplatsen (när man transporterat båten på släp efter en bil) och de följebåtar (domare, coacher etc) ute på tränings/tävlingsbanan.
− Svenska Seglarförbundet Rid- och hästsport påverkar miljön på flera sätt. Det har t.ex. med hästhållning att göra, resor till och från tävlingar och andra evenemang, stall och skötsel av hästar m.m.
− Svenska Ridsportförbundet Vår arena är naturen och vi påverkar den genom våra arrangemang. Tramp, hygienanläggningar (toaletter och dusch), restavfall och transporter till och från arenan är de mest påverkbara faktorerna. Vi har även ett kansli och ett landslag som påverkar miljön. Vår största påverkan kommer förmodligen från våra landslags transporter vid resor till tävlingar och läger utomlands.
− Svenska Orienteringsförbundet När specialidrottsförbunden anger vad de arbetar med för att minska klimatpåverkan är det resor som anges flest gånger. Det handlar om att hitta lösningar för att minska resande på olika plan. Många specialidrottsförbund försöker välja miljövänligare transportmedel
såsom tåg eller båt istället för flyg. Det går att utläsa av svaren från till exempel Svenska Flygsportsförbundet och Svenska Bowlingförbundet.
Vi har bestämt oss för att vi undviker flyg och tar helst tåget. Vi jobbar också för att gå från förbränningsmotorer till elflyg.
− Svenska Flygsportförbundet
På förbundsnivå försöker vi alltid åka så mycket tåg som möjligt till fysiska möten och även välja videomöten i den mån det går.
− Svenska Bowlingförbundet Svenska Bågskytteförbundet har börjat anordna mer lokala tävlingar och förbundsaktiviteter för att minska sitt resande.
Ett arbetssätt som flera specialidrottsförbund använder för att minska miljöpåverkan är den digitala utvecklingen. Fördelen med digitalisering i sammanhanget är att det minskar resor då möten eller utbildningar sker via internet. Videomöten är den främsta åtgärden som specialidrottsförbunden använder sig av. Svenska Curlingförbundet och Svenska Seglarförbundet har fokus på digitala möten och utbildning.
Vi har gjort ganska stora omställningar i och med möjligheterna till digitala möten och framförallt styrelsen och distrikten har minskat sina resor inrikes markant, tack vare detta.
− Svenska Curlingförbundet
Arrangerar många möten och utbildningar digitalt
− Svenska Seglarförbundet
Det finns även specifika projekt inom detta området då till exempel Svenska Motorcykel och Snöskoterförbundet under 2020 har gjort om sin miljöutbildning för föreningar till en digital plattform för att kunna nå fler klubbar runt om i landet. Ett annat försök till digitalisering av idrotten är Svenska Bågskytteförbundet som har provat att ha tävlingar online.
7.3 Anläggningar
Ett miljöproblem som specialidrottsförbunden tar upp är anläggningar. Driften av anläggningarna ser några specialidrottsförbund som en stor faktor, då till exempel Svenska Bandyförbundet och Svenska Skidförbundet behöver använda mycket energi för att kunna utföra sina sporter och ifrågasätter vilka energialternativ som används.
Ja, en del anläggningarna drar mycket energi.
− Svenska Bandyförbundet
Anläggningarna i sig kan också påverka miljön genom användning av el för tillverkning av snö och drift av liftar. Preparering av spår och backar krävs med pistmaskiner som drivs på fossila bränslen även om branschen börjar ställa om till fossilfria alternativ.
− Svenska Skidförbundet
Ett annat miljöproblem som tas upp av Svenska Landhockeyförbundet är vad det är för material som anläggningen är gjord av.
Vi spelar på konstgräsplaner och våra utövare reser en del över landet och till viss del även utomlands. Mer än så kan jag inte komma på att vi påverkar miljön i ngn större utsträckning.
− Svenska Landhockeyförbundet
Det var åtta specialidrottsförbund som angav att de tyckte att anläggningar var ett miljöproblem. Resultatet visar också att det var åtta specialidrottsförbund som arbetade med anläggningar för att minska miljöpåverkan. Svenska Golfförbundet, Svenska Motorcykel- och snöskoterförbundet och Svenska Bandyförbundet är tre av förbunden som aktivt arbetar med att minska miljöpåverkan runt deras anläggningar. Det handlar om att specialidrottsförbunden arbetar med att minska energiförbrukningen vid användandet av anläggningar. Det handlar även om att tänka miljömässigt vid planering av nya anläggningar.
Bl.a. genom aktiv rådgivning avseende anläggande och skötsel av golfbanor samt genom vår forskningsstiftelse STERF (Scandinavian Turfgrass and Environmental Research Foundation), som årligen investerar ca 7 mkr i FoU kring golfbanor för ny kunskap.
− Svenska Golfförbundet Sedan 2007 utfärdas inga banlicenser om inte Svemos miljöcertifiering (med krav på bl.a. egenkontroll enligt miljöbalken och krav utöver lagkrav) är genomförd.
− Svenska Motorcykel- och snöskoterförbundet Att fokusera på arbetet med anläggningarna för att minska den negativa miljöpåverkan är ett tillvägagångssätt som flera specialidrottsförbund delar i undersökningen. Ett annat är att öka den positiva miljöpåverkan på deras anläggningar genom till exempel att främja biologisk mångfald. Det är något som framförallt Svenska Motorcykel och Snöskoterförbundet samt Svenska Bilsportförbundet arbetar med då det framkommit att motorbanor kan främja den bologiska mångfalden. De har ett eget program just för dessa frågor och har arbetat tätt ihop med naturvårdsverket som även gett ett antal föreningar naturvårdsbidrag för sitt arbete kring biologisk mångfald.
Ja, gällande biologisk mångfald har vi arbetat för att ö-k-a positiv miljöpåverkan.
Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur, Nationalnyckeln och länsstyrelser med flera har rapporterat om motorbanors potential för ökad biologisk mångfald.
− Svenska Bilförbundet Även andra anläggningar kan bidra till naturens fortlevnad menar Svenska Flygsportsförbundet som uttrycker sig på följande sätt om sina arenor.
Vi vet att öppna gräsytor som flertalet av våra föreningar erbjuder på sina arenor gynnar fler fågelarter m.m.
− Svenska Flygsportförbundet
7.4 Evenemang
Evenemang är en annan aspekt som specialidrottsförbunden tar upp när de diskuterar miljöproblemen för idrotten. Resor till och från evenemang och transporter under evenemangen är det främsta problemen som specialidrottsförbunden nämner. Evenemang som inte är hållbara utifrån andra aspekter diskuteras också i specialidrottsförbundens svar. Några som satt specifika riktlinjer för sina evenemang är Svenska Karateförbundet.
Ja. Vi gör miljömedvetna val vid inköp till vår verksamhet, arbetar enligt hållbarhetsprinciper vid evenemang, väljer i första hand kollektivtrafik vid transport och kommunicerar med våra medlemsföreningar för att höja medvetenhet kring hållbarhet.
− Svenska Karateförbundet Evenemang är en stor del av idrotten och många specialidrottsförbund arbetar med hållbarhet vid sina event, skapa projekt för att inspirerar och göra klimatanalyser på sina evenemang. Svenska Karateförbundet som ska arrangera Karate EM 2021 vill använda evenemanget för att lyfta just hållbarhetsfrågorna inom sporten.
2021 anordnar vi Karate-EM i Göteborg. Vi använder arbetet med det som ett projekt för att lyfta hållbarhetsfrågor inom vår idrott. En undersökning kring evenemangets klimatpåverkan kommer göras i samarbete med
Riksidrottsförbundet.
− Svenska Karateförbundet Svenska Parasportförbundet ser på evenemangen inom deras idrotter som mer självständiga organisationer som har ett eget hållbarhetstänk medans Svenska Fotbollsförbundet tar ett större grepp och tar hjälp av ett EU-projekt vid sina större evenemang.
Ja, inrättande av resepolicy för anställda. Varje tävlings- och
evenemangsorganisation är sin egen, men dessa ser ofta till hållbarhet (social/ekonomisk/ekologisk) i den utsträckning det är möjligt för dem.
− Svenska Parasportförbundet
7.5 Material
Material nämns också som en faktor för miljöpåverkan av några specialidrottsförbund då utrustning ofta är en stor del av många sporter. Dels nämner Svenska Skidförbundet och Svenska Fäktförbundet produktionen och konsumtionen av varor.
Material (utrustning, kläder, vallor etc) är också miljöpåverkande då våra sporter är materialkrävande i form av utrustning. Även preparering av skidor med valla som innehåller flour påverkar miljön.
− Svenska Skidförbundet Ja, utrustningen ska tillverkas och sedan avvecklas. Resor till och från
träningen. Tävlingar fordrar ofta resor. Tävling på toppnivå är väldigt mycket flygresor i nuläget.
− Svenska Fäktförbundet Det sker också miljöpåverkan genom att material genererar avfall eller innehåller gifter som inte är bra för naturen. Vilket hänger ihop med anläggningar då valet av material vid konstruktion kan ha en betydande faktor för miljön. Det är något som Svenska Fotbollsförbundet nämner som ett miljöproblem.
I specialidrottsförbundens arbete för att minska miljöpåverkan är ett exempel att välja miljövänligare material. Det handlar främst om att använda rätt material vid tillverkningen av den utrustning som behövs vid respektive sport. Ett förbund som gör medvetna val kring detta är Svenska Karateförbundet. Det handlar även om hur specialidrottsförbund arbetar med att återanvända material och på så sätt minska nyproduktionen av produkter.
Ett annat mål är minskad miljöpåverkan genom att minska materialanvändning.
Det sker genom att se över om material kan återanvändas, återbrukas, tas bort eller bytas ut.
− Svenska Skidförbundet
Just medvetenheten kring vad man använder för material och framförallt drivmedel är något som flera motorsportförbund tagit fasta på. Både Svenska Flygsportsförbundet,
Svenska Bilsportförbundet och Svenska Motorcykel och Snöskoterförbundet arbetar med att ta fram och använda sig mer och mer av elflyg, elmotorcyklar och elbilar. Svenska Bilsportförbundet berättar även om ett projekt i Växjö som arbetar med att konvertera om tävlingsbilar till att gå på E85 och på så sätt bli mer miljövänliga.
7.6 Allmän miljöpåverkan
Denna delen i studien visar vad specialidrottsförbunden själva tycker om sin allmänna påverkan på miljön och på vilket sätt de gör detta. Det ger alltså en övergripande bild över om det tycker att deras sporter påverkar miljön och inom vilka områden detta sker, se figur 1 på sidan 33. Resor är den faktor som sticker ut mest och sedan är det mer varierat kring de andra kategorierna. I övrigt ingår svar som är kopplade till avfall, kommunikation, drivmedel, slitage på miljön, ljud och bulleremissioner, boende och kost.
Många av specialidrottsförbunden ha en övergripande uppfattning om att de med sina sporter påverkar miljön på många sätt och ett specialidrottsförbund menar att allt påverkar miljön.
På många sätt. Vi är en idrott som kräver både inomhus- och utomhusarenor.
Driften av dessa påverkar miljön på många olika sätt. Men även transport, boende, kost och resor till och från tävlingar/träningar påverkar miljön.
− Svenska Friidrottsförbundet
När specialidrottsförbundet angav hur de arbetade med att minska miljöpåverkan var det några svar som kategoriseras som övrigt, i de svaren fanns det en spridning. Det var några specialidrottsförbund som arbetade med att servera vegetarisk/vegansk mat under läger eller möten för att minska miljöpåverkan. Exempel på specialidrottsförbund som gör detta är Svenska Curlingförbundet.
Det finns även ett specialidrottsförbund som arbetar med att minska ljudemissioner som blir av de fordon som används vid utövandet av sporten. Ett annat specialidrottsförbund använder sig av regler för att minska miljöpåverkan.
Svemo har länge arbetat för minskningar av ljudemissionerna från tävlings- och träningsfordon. De senaste åren har tillåtna ljudnivåer vid teknisk kontroll sänkts, dock är det en internationell fråga då MC tillverkas främst i Japan, Österrike m.m.. FIM (Det internationella motorcykelförbundet) har 2010 tagit fram en ny ljudmätmetod vid den tekniska kontrollen, 2mMax. Metoden ska göra att ljudmätningen vid källan bättre ska spegla faktiska förhållanden ute på banan och därmed ska ljudmässigt höga fordon bättre identifieras och åtgärdas.
− Svenska Motorcykel- och snöskoterförbundet Svenska Bilsportförbundet förbinder sig att vid regelskrivningar väga in
miljömässiga aspekter på ett aktivt sätt delta i den tekniska utvecklingen för miljömässigt bättre fordon genom utbildning och miljöcertifiering öka miljöengagemanget för utövare, funktionärer och övriga medverkande aktivt arbeta med frågor inom miljöområden som kan ha betydelse för bilsportens utövare samt delta i samhällets miljödebatt ha en inköpspolicy som slår fast att man aktivt väljer miljömärkt samt gör en sammanställning av de miljömärkta varor och tjänster man köpt.
− Svenska Bilsportförbundet Flera specialförbund anger att det har specifika engagemang kring ekologisk hållbarhet men det finns även de som inte har kommit så långt i det arbetet ännu. Några som vill ändra detta på ett mer central plan är Svenska Orienteringsförbundet som till exempel har tagit initiativ till att RF ska arbeta för att ta fram en tydligare gemensam ramsättning för hur specialidrottsförbunden ska arbeta med miljöfrågor. Svenska Friidrottsförbundet nämner även dem att de är med i RFs referensgrupp för hållbarhet.
Andra mer övergripande exempel på specialidrottsförbundens initiativ för miljön är deltagande i forskningsprojekt för miljön där Svenska Kanotförbundet samarbetar med Mistra som tidigare nämns i denna uppsatsen samt Svenska Golfförbundet som arbetar tillsammans med STERF (Scandinavian Turfgrass and Environmental Research Foundation) för att hålla sig uppdaterade om hur deras arenor ska bli så miljövänliga som
möjligt. Svenska Seglarförbundet framhäver i sitt svar deras projekt Optimist för havet, där de arbetar med att hålla havet rent och att sprida kunskap kring problemet. Ser vi till fler specialidrottsförbund som tagit mer konkreta initiativ för miljön så berättar Svenska Motorcykel och Snöskoterförbundet om hur de varje år delar ut ett miljöpris på 20 000 kr till den föreningen som under året arbetat mest med miljörelaterade åtgärder inom sporten.
7.7 Sammanfattning av resultat
I resultatet framkommer det att resor är det området inom idrotten som flest specialidrottsförbund anser påverkar den ekologiska hållbarheten. Det är olika former av resor som påverkar. Specialidrottsförbunden tar främst upp att det är resor till och från tävlingar och speciellt landslagen som flyger mycket. Ett annat område som specialidrottsförbunden tar upp är anläggningar, där handlar det främst om driften av dessa. Material och evenemang har också påverkan på miljön enligt specialidrottsförbunden. Inom material handlar det om produktionen av materialet och vid evenemang är den stora utmaning att hålla större evenemang ekologisk hållbara, både på det området som evenemanget hålls på och det närliggande området. Som går att utläsa i figur 1 finns det även fyra stycken specialidrottsförbund inte anser att deras sporter har någon påverkan på miljön.
Figur 1. Vad specialidrottsförbunden anser har störst miljöpåverkan.
Det som går att läsa i figur 2 nedan är att flest specialidrottsförbund arbetar med att motverka en negativ miljöpåverkan inom resor. Det är många specialidrottsförbund som tänker på hur de transporterar sig till möten eller tävlingar. Digitalisering är också en del av hur specialidrottsförbunden arbetar med att minska resorna. Genom videomöten behöver inte de som ska närvara på mötet resa någonstans. Dokument eller policys var också ett arbetssätt som visade sig vara vanligt för att påverka resandet. Arbete med att minska miljöpåverkan för anläggningar är det några specialidrottsförbund som gör. De gör det främst genom att minska energiåtgången men vissa specialidrottsförbund arbetar också med regler på hur anläggningar ska få byggas. När det gäller material arbetar specialidrottsförbunden främst med att försöka återanvända det material som de har.
Fokus finns även på att arbeta med att miljöanpassa produktionen av materialet.
Evenemang arbetas med från specialidrottsförbundens sida också, till exempel genom avfallssortering vid evenemang eller att det görs uppföljning under evenemang för att veta hur man ska utveckla arbetet. Av svaren som gavs av specialidrottsförbunden framkom det också att sju av specialidrottsförbunden inte har något arbete för att minska miljöpåverkan.
Figur 2. Vad specialidrottsförbunden jobbar med för att minska miljöpåverkan.
