Sammanfattning resultatanalys

Resultatet på vår undersökning visar att utmaningarna med en god samverkan mellan hem och skola anses främst vara språkskillnader, detta skapar barriärer i kommunikationen. Respondenterna menar att det är av största vikt att man förstår varandra när man kommunicerar om barnet. Deras hantering av denna utmaning är användning av tolk, vilket sker i hög grad främst vid formella möten samt bildstöd, kroppsspråk och ta hjälp av material. Respondenterna menar att det inte finns något färdig mall av hur man ska gå tillväga men att man helt enkelt

får försöka tills man förstår varandra.

Några andra utmaningar som framkommer är maktposition, brist på verktyg/hjälpmedel, pandemin samt oengagerade vårdnadshavare. Vid utmaningen maktposition belyser vi både den som förskollärare besitter, och en maktposition som vissa vårdnadshavare tar. Detta sker främst i resursstarka områden med högt utbildade vårdnadshavare som ifrågasätter förskollärarens yrkesposition. Förskollärare hanterar detta genom att ta stöd av läroplanen samt att vara trygg i sin yrkesroll. De menar att genom att ha något att luta sig mot när de försvarar sin position, blir de trygga i sin vetskap. Brist på verktyg framhävs främst genom avsaknad av hjälpmedel från läroplanen. Undersökningen visar att respondenterna tycker att läroplanen bör belysa samverkan mer tydligt och att det borde finnas riktlinjer och hjälpmedel för att kunna hantera en god samverkan. Brist på teknologi och kunskap om teknologi framkommer också,

39 denna del går hand i hand med pandemin. Respondenterna anser sig dels inte ha de kunskaper som krävs för en god samverkan digitalt, dels att man tar för givet att vårdnadshavare har tillgång till det som krävs för en god samverkan. Respondenterna hanterar detta genom att kommunicera på olika sätt, bland annat via telefon och i verkligheten.

Pandemin är en utmaning som alla vårdnadshavare var eniga om, de menar att det har försvårat arbetet för att kunna ha en god kommunikation. Deras hanteringar har varit blandade, men alla menar att de hela tiden har försökt att kommunicera på det sätt varje vårdnadshavare har tillgång till. Oengagerade vårdnadshavare är också en utmaning som alla respondenter relaterade till. De menar att det är svårt att få alla engagerade i verksamheten. Detta hanterades genom att regelbundet ge information till vårdnadshavarna samt att se till att det ska vara lätt för vårdnadshavarna att kunna vara delaktiga.

Utmaningarna som belyses i undersökningen är något som respondenterna handskas med dagligen. De förklarar att de oftast utgår från sina tidigare erfarenheter vid situationer som uppstår, men att det ofta inte är tillräckligt. Vid närmare analys av resultatet kan man se att respondenterna inte har några färdiga svar på hur dessa utmaningar ska hanteras. De menar att de vill se mer stöd och hjälpmedel från Skolverket snarare än att endast behöva förlita sig på deras tidigare erfarenheter när det gäller samverkan i förskoleklass.

Resultatet på vår undersökning har bekräftat det som Skolverket belyser som svårigheter inom samverkan. Dock påvisar Skolverket inga färdiga hanteringar eller lösningar på dessa utmaningar, vilket gör att resultatet i vår undersökning bidrar till ett viktigt samhällsinslag. (Vetenskapsrådet, 2017)

40

7 Diskussion

Diskussionen behandlar tankar och funderingar som uppkommit under hela skrivprocessen med fokus på resultat och analys. I diskussionen framkommer två avsnitt, det första är en diskussion av analys och resultat där vi med hjälp av tidigare forskning och litteratur knyter ihop vår undersökning. I det andra avsnittet diskuteras den valda metoden av undersökningen i förhållande till för- och nackdelar.

7.1 Resultatdiskussion

Undersökningens syfte var att genom intervjuer undersöka hur förskollärare i förskoleklass upplever och hanterar svårigheter och utmaningar i samverkan med vårdnadshavare samt hur de hanterar dessa. Vi utgår från att vissa som läser denna studie inte har tidigare kunskaper om samverkan i förskoleklass. Därför har vi valt att lyfta vad våra respondenter upplever som en god samverkan, då vi belyser vad som anses vara en god samverkan i vår bakgrund och tidigare forskning. Vi vill starta med att påvisa för läsaren vad en god samverkan är för att sedan kunna visa vilka utmaningar som framkommer i kontrast till detta.

I vårt resultat redovisar vi hur respondenterna definierar en god samverkan. Alla respondenter var överens om att tydlighet, lyhördhet och förståelse är centrala delar för att uppnå en god samverkan med vårdnadshavare. Detta belyser även Tallberg Broman (2013) som centrala aspekter för att lyckas med samverkan. Erikson (2014) betonar att för att skapa goda relationer och en bra samverkan behövs fokus på en partnerskapsprincip, hemmen och skolorna ska samarbeta gemensamt. Vårt resultat styrker detta då en utmaning som framträder är att det ofta uppstår monologer och envägskommunikation, snarare än att det förs en dialog. Det blir därmed viktigt att förskollärarna funderar över vad samt hur man ska arbeta för att bjuda in vårdnadshavarna till delaktighet och att de får bidra med åsikter och ideér som tas upp vid informella samt formella möten och diskuteras gemensamt, där alla parter får chans att bidra.

7.1.1 Språkskillnader

Respondenterna i undersökningen är alla eniga om att språkskillnader är en stor utmaning i förhållande till samverkan i förskoleklass. Tallberg Broman (2013) styrker detta och menar att utifrån den ökade mångfald som finns i dagens samhälle ställs förskollärare inför flera

41 utmaningar och anpassningar inom just språk. Detta kan man koppla till vad Enö (2013) belyser då hon beskriver att det är svårt och utmanande att hitta olika sätt att nå barnens vårdnadshavare.

Enö (2013) förklarar vidare vikten av att som förskollärare använda sig av olika strategier för att underlätta i kommunikationen, istället för att endast se utmaningar och svårigheter i samband med detta. Bouakaz (2007) bekräftar att det krävs att förskollärare använder sig av flera olika strategier för att kunna kommunicera med vårdnadshavare som har ett annat modersmål, en strategi som fungerar i en familj kanske fungerar dåligt med en annan. Vi kan se utifrån vårt resultat i undersökningen att respondenterna använder sig av flertalet strategier i sitt arbete med språkskillnader. Bland annat används tolk som en hantering, vilket Bouakaz (2007) förklarar kan medföra ytterligare svårigheter, detta bekräftas av våra respondenter då de förklarar att tolkarna tolkar rakt av och har ofta ingen tidigare erfarenhet av skolvärlden. Detta medför en utmaning av den hantering som används. Vi tolkar det som att kommunikationen mellan vårdnadshavare och pedagogen blir tydligt begränsad. Möjligheterna för både pedagog och vårdnadshavare att ta kontakt vid informella möten utesluts och det ställs stora krav på tolk som enligt undersökningen och tidigare forskning ofta inte har tidigare erfarenheter av skolvärlden. Vi kan utläsa från resultatet att utmaningar vid språkskillnaderna endast har hanteringar och inga utvecklande möjligheter.

7.1.2 Covid-19 pandemi

När vi startade planeringen av vår undersökning hade vi pandemin Covid-19 i bakhuvudet. Eftersom Covid-19 pandemin är relativt ny finns det få studier och forskning kring detta. Förskollärare och lärare har under denna pandemi varit tvungna att vara flexibla och ställa om sig. Vi ansåg att det var viktigt att ta upp detta med respondenterna, dels då vi vill se om det har påverkat deras arbete med samverkan. Dels för vår egen del med tanke på vår kommande yrkesroll där det är viktigt att vi är flexibla i vårt arbete och kan justera arbetet när det till exempel uppstår stora samhällsförändringar, något som covid-19 är ett exempel på. Vi valde att fråga respondenterna om detta har medfört några ytterligare svårigheter i arbetet med samverkan, vilket alla bekräftade. Respondenterna förklarar att kommunikationen har varit väldigt avgränsad och man har hela tiden fått hitta nya sätt att kommunicera på. Detta bekräftar Markström (2013), trots att hon inte beskriver sitt arbete utifrån en pandemi, förklarar hon hur kontakten mellan hem och skola ibland kan vara avgränsad av olika anledningar. Hon menar

42 att konsekvensen av detta ofta bidrar till en ensidig samverkan som består av en slags envägskommunikation. Våra respondenter resonerar liknande då de förklarar att de som förskollärare endast delger information till vårdnadshavare men utan respons, vilket då skapar denna envägskommunikation.

Beason (2005) förklarar hur en god samverkan även främjar kommunikationen mellan vårdnadshavare och barn. Något vi kan se är att pedagogernas hanteringar också har bidragit till möjligheter. De har utökat deras kommunikationsstrategier genom digitala verktyg såsom lärplattformar och mail, samtidigt som de har en ökad telefonkontakt med vårdnadshavare. Jensen & Jensen (2008) påvisar att förskolläraren ofta får ta till olika strategier för att skapa en god kommunikation till varje enskild vårdnadshavare, vilket våra respondenter har gjort. Genom att ha god kännedom av alla vårdnadshavare samt ett förtroendekapital som P. Preston, M. MacPhee & Roach O’Keefe (2018) samt Graham Clay (2005) förklarar, har våra respondenter skapat hanteringar utifrån den rådande pandemin, Covid-19. Majoriteten anser att dessa möjligheter bidrar till ökad kunskap i det digitaliserade samhället idag.

7.1.3 Upplevda maktpositioner

I fråga om maktpositioner uppkommer två former av upplevda maktpositioner i vår undersökning. Dels där förskollärare upplever sin yrkesroll som ifrågasatt av vårdnadshavare, dels där förskollärare besitter en maktposition och därmed blir vårdnadshavaren i underläge.

Tallberg Broman (2009) beskriver att pedagoger ibland kan bli ifrågasatta vad gäller deras auktoritet samt att deras syn på utbildningen kan utmanas genom att vårdnadshavare kan komma att ställa frågor som rör vad, hur och varför till exempel. Detta upplevde flera av våra respondenter som en utmaning, som hanterades i form av att man stärker verksamheten och dess arbete med hjälp av läroplanen till exempel. Persson & Tallberg Broman (2002) visar i den studie de genomfört att när vårdnadshavare visar “för mycket” engagemang är det inte alltid uppskattat, då det av många lärare ansågs att vårdnadshavare kan lägga sig i barnens utbildning på ett sätt som skapar denna maktkamp som även respondenterna i vår studie påvisar. Detta kan kopplas till den svenskhetsnorm som finns i det svenska samhället idag. Läraryrket har en låg auktoritet enligt denna norm vilket vi anser kan påverka vårdnadshavares engagemang och syn på lärarposition.

43 Graham Clay (2005) menar på att man som förskollärare behöver ha respekt för vårdnadshavare men att vårdnadshavare samtidigt behöver kunna inta ett informationsperspektiv och vara lyhörda och lyssna på den information som de delges. Denna utmaning kan även tolkas ur ett samhällsperspektiv då de av våra respondenter som upplevde vårdnadshavare som ifrågasatte deras yrkesposition hade erfarenhet av att det var vårdnadshavare som var högutbildade. I kontrast till detta menade andra respondenter på att detta skiljer sig från hur vårdnadshavare från andra länder positionerar läraren, då de märkte av att de värdesätter pedagogers yrke högt och respektfullt och upplevdes inte ifrågasätta lärarens yrkesposition. Detta kan därmed tolkas som en slags svenskhetsnorm, då läraryrket inte har samma position här som i många andra länder.

Jensen & Jensen (2008) styrker att förskollärare ofta innehar en slags maktposition och att de på grund av denna positionering tilldelas ett ansvar för att kommunikationen ges rätt förutsättningar och en god kvalité. Detta kan innebära utmaningar då ansvaret för relationen ska upprätthållas men det bör samtidigt uppmärksammas av förskolläraren att denna position inte tar över vilket då kan leda till att vårdnadshavaren känner sig underordnad. Skolverket (2021) menar att det är viktigt att som förskollärare ha respekt för den position som vårdnadshavarna har i barnens liv, att man ibland får ta ett steg tillbaka och respektera att vårdnadshavare vill sitt barns bästa.

7.1.4 Vårdnadshavares engagemang

Utmaningar i förhållande till vårdnadshavares engagemang var tydligt i resultatet. Dels var det oengagerade vårdnadshavare men också “för” engagerade vårdnadshavare som togs upp. Här kan vi dra kopplingar till den maktposition som uppstår, då pedagogerna i undersökningen uttryckte att de inte vill ha för mycket engagemang men inte heller för lite då det kan påverka deras yrkesposition som lärare. Vi kan se att förskollärarna kopplar ihop högt engagemang från vårdnadshavare med en maktposition där vårdnadshavaren har överläge. De menar att när en vårdnadshavare engagerar sig för mycket i verksamheten, ifrågasätts läraren i frågas yrkesposition. Detta anser vi är en balansgång som kräver tidigare erfarenheter från pedagogen.

Meng (2020) förklarar hur det finns många utmaningar i samverkan och menar att det är en stor utmaning att få vårdnadshavare delaktiga i alla delar av barnets skolgång. Detta bekräftar även Beason (2005) då hon påpekar att en utmaning är att göra vårdnadshavarna delaktiga i

44 alla aspekter i verksamheten. Vid oengagerade vårdnadshavare var förskollärarna tydliga med att förklara att det kan finnas många anledningar. Deras hantering av detta var att alltid ha förståelse för varje individ och ha i bakhuvudet att alla vårdnadshavare inte har samma förutsättningar. Afolabi (2014) tar upp att en av de delar i samverkan som förskollärare behöver förhålla sig till är just vårdnadshavares tidigare erfarenheter och upplevelser av skolvärlden. Respondenterna resonerar liknande av det Afolabi (2014) beskriver, de menar att vissa vårdnadshavare har endast negativa erfarenheter av skolvärlden, och därför behöver de bemötas med lyhördhet och förståelse. Hanteringar vid oengagerade vårdnadshavare var att visa förståelse, ge saklig och kortfattad information samt att vara lyhörd.

Något vi har diskuterat inom detta ämne är att vi kan se att det krävs tidigare erfarenheter för att kunna lyckas fullt ut med detta. Dock påvisar även de respondenter som arbetat tio år eller mer att de fortfarande har utmaningar när det handlar om att göra oengagerade vårdnadshavare engagerade i verksamheten. Med stöd av resultatet och tidigare forskning kan vi dra slutsatsen att det krävs olika strategier för olika vårdnadshavare när det gäller engagemang från vårdnadshavarens sida.

7.1.5 Brist på verktyg

I vår undersökning framkom att de brist på verktyg som uppkommer är brist på teknologi, brist på tidigare erfarenheter samt avsaknad av information och hjälpmedel från Skolverket.

Tallberg och Holmberg (2007) förklarar hur grundutbildningen för förskollärare inte belyser samverkan i den omfattning den borde, vilket bidrar till att man som nyexaminerad har låg kompetens inom detta och ingen tidigare erfarenhet att falla tillbaka på. Detta medför därmed att man i yrket har olika förutsättningar, och de som inte har tidigare erfarenheter har ingen information att falla tillbaka på. Detta kan ses som problematiskt då flera av våra respondenter med mindre erfarenhet menar på att frågor som rör till exempel svåra ämnen kan vara utmanande att kommunicera ut till vårdnadshavare och skapa osäkerhet hos förskollärarna. Enö (2013) bekräftar detta och menar att det kan vara problematiskt för förskollärare att hitta olika sätt för att nå vårdnadshavare.

Denna utmaning är något vi kan känna igen oss i, då en oro inför att komma ut i arbetslivet är just samverkan med vårdnadshavare. Gemensamt för båda oss är att vi inte har tidigare erfarenheter att landa i. Vi upplever att utbildningen samt informationen som ges av Skolverket

45 inte ger tillräckligt mycket verktyg för att skapa en trygghet i samverkansarbetet. För att underlätta detta anser vi att det skulle kunna ges mer utrymme för hantering av samverkan i förskollärarutbildningen samt gemensamma riktlinjer framtagna av Skolverket. Detta skulle inte bara underlätta för de som har avsaknad av erfarenheter utan också möjliggöra för att pedagogerna arbetar och utgår från samma principer.

Bristande teknologi var ännu en utmaning som respondenterna upplever. En av respondenterna hade inte tillgång till skolans telefon, då det bara fanns en som skulle delas av alla lärare samt skolans 180 elever. Denna brist ledde till en tillfällig hantering då förskolläraren fick använda sig av sin egen privata telefon. Detta anser vi som en stor brist, vilket även respondenten gjorde. På formella möten med skolans ledning borde bristande teknologi tas upp som ett viktigt ämne, speciellt under rådande omständigheter för pandemin då telefonkontakten ökat markant. Förutom denna utmaning framkom att det förväntades av vårdnadshavarna att de skulle ha tillgång till den teknologi som behövdes för att få tillgång till den internetbaserade kommunikationen. Till exempel krävs bank-id för att kunna logga in på skolans lärplattformar, något till exempel nyanlända familjer inte har tillgång till. Detta medförde konsekvenser i form av att dessa vårdnadshavare inte kunde nås av viktig information som publiceras på lärplattformarna. Graham Clay (2005) förklarar att en god kommunikation är grundläggande för att kunna ha en god samverkan mellan hem och skola. På grund av konsekvenserna som ges när vårdnadshavarna har olika förutsättningar uteblir därmed en del av de grundläggande aspekter som är en del av att nå god kommunikation.

7.2 Sammanfattning resultatdiskussion

Resultatet visar att det dagligen framkommer utmaningar i förskoleklassens verksamhet. Något som vi anser är intressant är att hanteringarna av dessa utmaningar i vissa fall följdes av möjligheter. Vid utmaningarna och hanteringarna i förhållande till den rådande pandemin Covid-19 framkom även möjligheter för utvecklad kunskap av teknologi. Samhället idag blir mer och mer digitaliserat och på grund av pandemin Covid-19 har både pedagoger och vårdnadshavare varit tvungna att öka sina kunskaper inom det digitala för att kunna ha en god samverkan.

Vid i stort sett alla utmaningar fanns det hanteringar att utgå från enligt respondenterna. Dock ser vi tydligt i resultatet att dessa hanteringar ofta sker som en tillfällig lösning, snarare än en

46 möjlighet till en vidareutveckling i förhållande till det föränderliga samhället. Samhället idag förändrar kontinuerligt i form av mångfald, digitalisering och vad som anses vara “norm”. Vi anser att det bör läggas mer fokus på att hitta långvariga möjligheter och lösningar istället för tillfälliga hanteringar på de utmaningar och svårigheter som förskollärare möter på i sitt arbete med samverkan.

7.3 Metoddiskussion

I detta kapitel går vi djupare in på metoden i vårt arbete. Med metod menar vi allt från insamlingsmetod, analysmetod, klassifikationsmetod och behandlingsmetod. Med stöd från Lotte Rienecker & Peter Stray Jörgensen (2017) har vi under hela skrivprocessen förhållit oss kritiska till vårt egna utförande och val av metoder, tack vare detta har vi lättare kunnat se för- och nackdelar av dessa metoder. Vi har kompletterat våra intervjuer med tidigare forskning och litteratur, detta har i sin tur bidragit med att vårt arbete får en högre trovärdighet och kvalitet (Vetenskapsrådet, 2017).

Något vi märkte av vid vår första intervju, som betraktades som en slags pilotintervju, var att vi behövde vara tydligare med att vi som intervjuare ska ställa frågorna. Eftersom vi hade skickat ut våra grundfrågor för intervjuerna på förhand, så läste den första respondenten själv frågorna hon hade framför sig och svarade sedan. Det ledde till att intervjun inte blev som vi planerat och det försvårade transkriberingen. Vi tog lärdom av detta och fortsättningsvis inledde vi följande intervjuer med att förklara att vi kommer ställa varje fråga och sedan ge respondenterna tid att svara. Att det uppstod att respondenten i första intervjun själv läste frågorna berodde på att vi i förväg skickat ut frågorna som stöd och underlag till respondenterna. Detta var därmed något som innebar både fördelar och nackdelar för insamling av empiri. Vi anser att om vi hade varit tydliga med detta från början, hade det bidragit till mer lätt hanterbart material i transkriberingen.

Vid intervjuerna valde några av våra respondenter att utföra dem parvis. Fördelarna med detta kan vi se är att vi fick väl utvecklade svar, samt att de upplevdes mer bekväma med situationen. Ytterligare fördelar är att de kan ta hjälp av varandra och ge mer utförliga beskrivningar och exempel. Vi tog hänsyn till att respondenterna kan ha blivit påverkade av varandra. Vi menar