ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: pedagogik
_________________________________________________________________________
Förskollärares utmaningar och hanteringar inom samverkan
med vårdnadshavare i förskoleklass
Maja Karlsson och Jennifer Wagnsson
Självständigt arbete
15 högskolepoäng
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som förskollärare upplever i samband med samverkan i förskoleklass, samt på vilket sätt de hanterar dessa. Vi har hela tiden utgått från två forskningsfrågor i vår undersökning. Forskningsfrågorna som är grunden för uppsatsen är:
– Vilka utmaningar och svårigheter upplever förskollärare inom samverkan med vårdnadshavare i förskoleklass?
– Hur hanterar pedagogerna dessa utmaningar?
Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med verksamma förskollärare i förskoleklass, genom detta har vi hittat de utmaningar och hanteringar som framkommer enligt förskollärare. Vi valde detta område då vi anser att det inte finns tillräckligt med forskning kring samverkan mellan hem och skola i förskoleklass. Vi anser att detta är problematiskt då majoriteten av litteratur och tidigare forskning påvisar hur viktigt det är med en god samverkan mellan vårdnadshavare och förskollärare. Vi har intervjuat tio förskollärare med en förskollärarexamen som är verksamma i förskoleklass. Intervjuerna har på grund av rådande pandemi skett digitalt. Detta gjordes med hänsyn till de restriktioner som just nu finns i Sverige angående att träffa så få människor som möjligt. Resultatet av det empiriska materialet påvisar att de utmaningar som framkommer är främst utmaningar vid språkskillnader, vårdnadshavares engagemang, Covid-19 samt brist på verktyg och upplevda maktpositioner. Hanteringar av dessa framkommer parallellt i texten i samband med varje utmaning. Vår förhoppning är att denna undersökning ska bidra med en ökad kunskap om vilka utmaningar som framkommer i förhållande till samverkan i förskoleklass, samt hur man som förskollärare kan hantera dessa.
Nyckelord
Samverkan, Förskoleklass, Förskollärare, Vårdnadshavare, Utmaningar, Hanteringar och Möjligheter
Innehåll
1. Inledning ... 5
2. Syfte och forskningsfrågor ... 6
2.1 Uppsatsens disposition ... 6
3. Bakgrund ... 7
3.1 Samverkan ur ett historiskt perspektiv ... 7
3.2 Varför samverkan mellan hem och skola? ... 8
3.3 Lärarens ansvar i samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare ... 8
3.4 Förutsättningar för god samverkan ... 9
3.5 Ett mångkulturellt samhälle ... 10
3.6 Sammanfattning bakgrund ... 11
4. Tidigare forskning ... 12
4.1 Tillvägagångssätt ... 12
4.2 Vårdnadshavares engagemang och delaktighet ... 12
4.3 Utmaningar och fördelar i samverkan med vårdnadshavare ... 15
4.4 Språkskillnader... 16
4.5 Sammanfattning tidigare forskning ... 16
5. Metod ... 18
5.1 Metodval ... 18
5.2 Urval och genomförande ... 19
5.2.1 Transkribering... 20
5.2.2 Analys ... 21
5.3 Etiska överväganden ... 22
6 Resultat ... 24
6.1 Definition av en god samverkan ... 24
6.2 Utmaningar och hanteringar i arbetet med en god samverkan ... 25
6.2.1 Utmaningar med koppling till språkskillnader ... 25
6.2.2 Hanteringar av utmaningar vid språkskillnader ... 27
6.2.3 Utmaningar med koppling till den rådande pandemin, Covid-19 ... 29
6.2.4 Hanteringar vid utmaningar av samverkan i den rådande pandemin, Covid-19 ... 30
6.2.5 Utmaningar med koppling till maktpositioner ... 32
6.2.6 Hanteringar av utmaningar vid maktposition ... 33
6.2.7 Utmaningar med koppling till vårdnadshavares engagemang ... 34
6.2.9 Utmaningar med koppling till brist på verktyg ... 36
6.2.10 Hanteringar av utmaningar vid brist på verktyg ... 37
6.3 Sammanfattning resultatanalys ... 38 7 Diskussion ... 40 7.1 Resultatdiskussion ... 40 7.1.1 Språkskillnader ... 40 7.1.2 Covid-19 pandemi ... 41 7.1.3 Upplevda maktpositioner ... 42 7.1.4 Vårdnadshavares engagemang ... 43 7.1.5 Brist på verktyg ... 44 7.2 Sammanfattning resultatdiskussion ... 45 7.3 Metoddiskussion... 46 Referenser ... 48 Bilagor ... 51 Bilaga 1... 51 Bilaga 2... 53
5
1. Inledning
Förskoleklassen i Sverige belyses ofta som en slags “bro” mellan förskola och skola. När förskoleklassen blev obligatorisk år 2018 ändrades synen på förskoleklassen som en “övergångszon” och fokus lades i stället på att se förskoleklassen som en egen skolform (Skolverket, 2021; Helena Ackesjö & Sven Persson, 2017).
Förskoleklassens del i Lgr11 (Skolverket, 2011) har inget enskilt avsnitt för samverkan mellan hem-skola, istället finns det grundläggande riktlinjer i läroplanen med ytliga beskrivningar av samverkan som innefattar alla från förskoleklass till årskurs 6 i grundskolan. Både lärare och förskollärare har tillträde till att arbeta i förskoleklass. Dock är det tydligt att förskollärares utbildning främst fokuserar på samverkan i förskola bland de yngre barnen medan lärarutbildning F-3 främst fokuserar på de äldre eleverna. Detta gör att de som arbetar i förskoleklass inte har något klar bild av hur arbetet med samverkan till vårdnadshavare ska ske. Denna brist från förskollärarutbildningen och lärarutbildningen samt bristen av information och riktlinjer i läroplanen (Lgr11) blir problematiskt då det inte finns tydliga riktlinjer för hur man kan arbeta med samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare i förskoleklass.
Utgångspunkten i studien utgår endast från förskollärarnas syn på samverkan samt dess utmaningar och hanteringar, vilket kommer att påverka studiens resultat och analys eftersom vi har valt att inte applicera barnens eller vårdnadshavarnas perspektiv. Vi har valt denna undersökning då forskningen kring samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare i förskoleklass är snäv och otillräcklig. Den tidigare forskningen fördjupar sig inte inom just utmaningar och svårigheter som förskollärare handskas med i verksamheten i förhållande till detta. Det framkommer i ett flertal studier att man inte vet så mycket kring samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare i förskoleklassen, och inte heller vilka strategier som kan användas i arbetet (Elizabeth Murray, Laura McFarland-Piazza & Linda J. Harrison, 2015)
6
2. Syfte och forskningsfrågor
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter och utmaningar förskollärare stöter på i sitt arbete i förskoleklassen inom samverkan med vårdnadshavare och hur de intervjuade pedagogerna arbetar för att hantera dessa utmaningar. Tanken bakom detta är att bidra med
kunskap som idag saknas inom detta ämne.
Våra två forskningsfrågor blir således:
● Vilka utmaningar och svårigheter upplever förskollärare inom samverkan med vårdnadshavare i förskoleklass?
● Hur hanterar pedagogerna dessa utmaningar?
2.1 Uppsatsens disposition
Uppsatsen består av sju kapitel med tillhörande avsnitt. Vi har valt att dela upp kapitlen i olika avsnitt dels för att förenkla för läsaren dels för att strukturen i uppsatsen blir tydlig. Varje kapitel inleds med en metatext med kort information om kapitlet i fråga. I nästa kapitel följer en bakgrund där centrala begrepp presenteras och förklaras. Sedan följer en litteraturgenomgång med tidigare forskning inom samverkan. Därefter presenterar vi vår metod och tillvägagångssätt samt de etiska överväganden vi tagit i beaktande i studien. I följande kapitel redovisas studiens empiri och resultat. Vi avslutar med en diskussionsdel där vi dels knyter ihop tidigare litteratur med den insamlade empirin samt egna tolkningar. Diskussionen innehåller även metodval och för- och nackdelar med detta.
Vi vill understryka att denna undersökning enbart utgår från yrkesverksamma förskollärare som arbetar i förskoleklass samt har en förskollärarexamen. Därmed har barnskötare, fritidspedagoger och annan personal som kan arbeta i förskoleklass uteslutits. Vi benämner förskollärarna i studien som förskollärare, lärare och pedagoger, för att undvika alltför mycket upprepning av samma begrepp.
7
3.
Bakgrund
Kapitlet består av fem avsnitt, i det första framkommer samverkan ur ett historiskt perspektiv, i det andra belyses varför samverkan behövs. Det tredje avsnittet förklarar lärarens ansvar i relationen mellan hem-skola, det fjärde avsnittet handlar om förutsättningar för en god samverkan, Det femte och sista avsnittet belyser synen på samverkan ur ett mångkulturellt samhälle. Tanken bakom detta kapitel är att ge dig som läsare en bakgrund och förståelse för hur samverkan belyses, både förr och i nutid, samt vad litteratur och styrdokument beskriver om samverkan mellan vårdnadshavare och förskollärare i förskoleklass.
3.1 Samverkan ur ett historiskt perspektiv
Lars Erikson (2014) förklarar att om man tittar tillbaka i tiden har samverkan mellan hem och skola inte alltid funnits där. Denna professionella kompetens har inte tidigare varit framhävd som en del av förskollärare och lärares uppgift. Skolvärlden och hemmet har använts sig av den så kallade “isärhållandets princip” vilket betyder att vårdnadshavares inflytande i skolvärlden har varit näst intill obefintlig. Att skolan och hemmen använde sig av isärhållandets princip kan förstås genom att hem och skola är två olika arenor med olika uppfostrings-uppgifter (Erikson, 2014).
Under 1990-talet började utbildning bli mer av en familjeangelägenhet snarare än en samhällelig angelägenhet. Detta gjorde att vårdnadshavare fick högre inflytande i frågor inom skolvärlden. På 2000-talet formades utbildningsstrategier som syftade till att skola och hem måste arbeta tillsammans för att nå målen i skolans verksamhet. Nu, under det senaste årtiondet, har detta framkommit mer tydligt i förskolans och skolans läroplaner. På grund av detta utmanas den tidigare isärhållandets princip till en mer partnerskaps-princip, där samarbete ligger i fokus (Erikson, 2014). Ingegerd Tallberg Broman (2013) bekräftar detta och påvisar att det samarbete som har funnits i förskolan har stärkts med åren, medan skolans verksamhet,
däribland förskoleklass, har behållit isärhållandets princip. Hon menar på att skolan inte på samma sätt är en verksamhet som finns till som stöd för hemmen, vilket gör att relationen blir starkt förändrad på endast ett år mellan förskola och förskoleklass (Tallberg Broman, 2013).
8
3.2 Varför samverkan mellan hem och skola?
Tallberg Broman (2013) beskriver hur det finns två syften att utgå från när man talar om varför man bör ha en god samverkan mellan hem och skola. Dessa två syften handlar om vikten av “delaktighet som uttryck för demokrati och rättigheter” och “delaktighet som stöd till barnets och elevens utveckling och lärande” (s.29). Samverkan mellan hem och skola har under en lång tid uppmärksammats och undersökts både internationellt och nationellt. Skolverket (2008) förklarar hur en god samverkan mellan hem och skola är en viktig förutsättning för eleverna, då de med stöd av internationell forskning påvisar att det engagemang som erhålls av vårdnadshavare samt deras förväntningar på sitt barns prestationer är viktiga delar för att barn ska lyckas i skolan. Tallberg Broman (2013) stärker detta genom att förklara hur lyhördhet i relationen mellan vårdnadshavare och lärare är oerhört viktigt. “En lyhörd relation mellan förskola/skola och föräldrar/familj är av avgörande betydelse för barnets och elevens möjligheter till utveckling och lärande och för kvalité och likvärdighet i förskola och skola.” (Tallberg Broman, 2013 s. 37).
3.3 Lärarens ansvar i samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare
Elsebeth Jensen & Helle Jensen (2008) förklarar att förskollärare får genom sin utbildning stor kännedom om barn och deras inlärning. En aspekt som man ofta saknar erfarenhet kring i främst förskoleklass är förmedling av information till vårdnadshavare som är en stor del i arbetet med samverkan mellan hem-skola. Främst kan obekväma känslor och situationer uppstå när det handlar om information som kan uppröra och skapa känslor hos vårdnadshavarna. Detta påverkas naturligt beroende på förskolläraren i frågas tidigare erfarenheter, men eftersom fenomenet samverkan inte ges lika stor plats inom lärarutbildningar skapar det därmed också osäkerhet hos förskollärare som ännu inte skaffat sig väsentligt mycket erfarenheter kring samverkan (Jensen & Jensen, 2008).
För att skapa och upprätthålla en god samverkan med vårdnadshavare krävs att pedagoger har en god kännedom om hur man ska hantera och förmedla information, samt strategier att använda för att ge vårdnadshavare chans att bli delaktiga och framföra sina åsikter (Jensen & Jensen, 2008). Det framkommer att inom den professionella relationen som finns mellan vårdnadshavare och lärare så innehar läraren en viss maktposition, detta innebär tillika att läraren också tillsätts ett större ansvar för relationen och att den innehåller den kvalité som det ställs krav på (Jensen & Jensen, 2008). Detta bekräftas av Markström (2013) då hon förklarar
9 hur det ofta finns en slags maktdimension vid möten som är styrt genom institutionell logik, till exempel ett utvecklingssamtal som präglas av läroplanen. Hon fortsätter att förklara hur lärare förminskar denna maktdimension genom att använda sig av olika kommunikativa strategier för att styra samtalet åt rätt håll. Även Tallberg Broman (2013) beskriver att förskollärare ofta får använda sig av sin egen mognad samt skicklighet i arbetet då samverkan har en låg prioritet inom utbildningen och det är inte alla som sedan tidigare har eller får möjlighet att under utbildningens gång skaffa erfarenheter att senare kunna använda sig av i arbetet.
Jensen & Jensen (2008) förklarar att det främsta ansvaret inom relationen med vårdnadshavare läggs på läraren. Inte bara ska de se till så att samarbetet fungerar bra utan även se över så att relationen uppnår alla kriterier som behövs för en god samverkan. För att upprätthålla en god relation krävs även av läraren att ha en god kännedom om alla de familjer som ingår i verksamheten, samt att ta initiativ och leda givande och professionella samtal med vårdnadshavarna. I fråga om professionella samtal är det lärarens uppgift att under samtalens gång, både när det gäller informella och formella möten se till att vårdnadshavarna känner sig respekterade, bemöts av lyhördhet, känner trygghet samt delaktighet och en öppenhet för att framföra sina åsikter (Jensen & Jensen, 2008).
3.4 Förutsättningar för god samverkan
Enligt Skolverket (2021) är det av stor vikt att lärare respekterar den viktiga positionen vårdnadshavare har i sitt barns liv, och att man utgår från att alla vårdnadshavare vill engagera sig och stötta barnet i dess utbildning. Det ska finnas en öppenhet för att vårdnadshavare ska kunna bidra med sina tankar, idéer och erfarenheter kring barnet och utbildningen. En grundlig förutsättning för att samverkan med vårdnadshavare ska fungera på ett bra sätt är att alla parter förstår varandra. Lärare har som uppgift att ge vårdnadshavare tillräckligt med information för att de ska kunna förstå barnets utbildning och skolsystemet. Detta kan till exempel handla om att ta fram läroplanen och gå igenom aktuella delar under formella samtal, att publicera material via lärplattformar och dylikt, även här är det av stor vikt att läraren tar ansvar för att alla vårdnadshavare förstår informationen och tolkar den på rätt sätt (Skolverket, 2021).
Enligt Ann-Marie Markström (2013) kan kontakten som vårdnadshavare erbjuds i många fall vara avgränsad, även om de visar intresse för delaktighet i barnets utbildning. Detta menar
10 Markström (2013) påvisas framför allt i ekonomiskt utsatta områden. Fokus inom samverkan handlar då snarare om att vårdnadshavare blir mottagare för information men inte ges möjligheter för medverkan i utbildningen. Detta bekräftas av Jane P. Preston, Mary M. MacPhee & Alaina Roach O’Keefe (2018) då de förklarar hur samverkan mellan hem och skola ofta associeras med utmaningar. De förklarar vidare hur kommunikationen mellan vårdnadshavare och förskollärare ofta är en envägskommunikation där man endast delger vårdnadshavarna information. Samtidigt menar Skolverket (2021) att
Konsekvenserna av en undermålig eller otillräcklig föräldrasamverkan skulle kunna leda till att likvärdigheten för alla elevers möjlighet till skolframgång minskar genom att vårdnadshavare inte blir bemötta på ett inkluderande sätt som främjar dialog och idéutbyte vid till exempel utvecklingssamtal och föräldramöten.” (Skolverket, 2021).
Skolverket beskriver även i sin lägesbedömning från 2001 att
Våra utvärderingsstudier visar att elevers betyg till stor del hänger samman med faktorer som inte skolan råder över, framförallt utbildningsnivå hos föräldrar och eventuell utländsk bakgrund i familjerna (Skolverket 2001, s.45).
Detta uttalande riktar sig möjligtvis högre upp i klasserna där eleverna får betyg, det blir dock fortfarande intressant för vår studie hur tidigare studier utförda av Skolverket påvisar en klyfta i barns utveckling akademiskt utifrån till exempel utbildningsnivå hos barnets vårdnadshavare. Detta beskrivs fortfarande i 2020 års lägesbedömning från Skolverket där de återigen beskriver utifrån undersökningar som genomförts att “Det finns tydliga skillnader i resultat mellan elever i grundskolan utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund” (Skolverket 2020, s.23).
3.5 Ett mångkulturellt samhälle
Vi har tidigare påvisat att Skolverket (2021) framhåller språkskillnader som en av de största utmaningarna när det gäller samverkan med vårdnadshavare. Med språkskillnader menas de som inte har svenska eller engelska som modersmål. Vidare finns en slags sammanstötning där vårdnadshavare med språkskillnader eller annan kultur och traditioner än den svenska normen, kategoriseras av lärare som så kallade “problematiska vårdnadshavare”. Detta är en socialt konstruerad kultur som kan påverkas av att det inte finns gemensamma tillvägagångssätt för skolorna kring hur kontakten med vårdnadshavare ska hanteras. Denna sammanstötning bidrar
11 vidare till att dessa “problematiska vårdnadshavare” lägger ansvaret på lärarna att deras barn kan ha problem med samverkan, kommunikation eller andra skolsvårigheter (Skolverket, 2021). Mariann Enö (2013) beskriver att
Föreställningar om immigranter som problem utgår i mångt och mycket från generaliseringar kring normalitet och även den mest medvetna pedagog bär på fördomar som kan försvåra kommunikationen.” (s.45).
Hon förklarar vidare att samverkan mellan vårdnadshavare och lärare är mycket viktigt men det anses vara problematiskt att hitta olika sätt för att nå vårdnadshavarna.
Tallberg Broman (2013) förklarar att på grund av den ökade mångfald vi ser i det svenska samhället idag, har förskola och skola flera utmaningar att anpassa sig inför. Skolverket (2021) beskriver att just frågan om skillnader i språk är en del som ofta kan upplevas problematisk, för att underlätta detta framställs vikten av att skolan och pedagogerna använder sig av de resurser som finns att tillhandahålla, till exempel tolk eller studiehandledare som behärskar andra språk och därmed kan finnas till som stöd för att samtliga inblandade parter ska känna sig förstådda och att rätt budskap förmedlas.
3.6 Sammanfattning bakgrund
Bakgrunden visar hur begreppet samverkan växt fram över tid och blivit en självklar del i samarbetet mellan förskollärare och vårdnadshavare i förskoleklass. Vidare framkommer varför arbetet med samverkan ses som viktigt samt vad det innebär. Det framkommer att det inte anses finnas tillräckligt med grundinformation från till exempel Skolverket kring hur samverkan ska gå till, något som även detta undersökningsresultat kommer att påvisa.
Vems ansvar är det att samverkan fungerar och hur ska detta ansvar axlas? Vidare tas konsekvenser av vad som anses som en ”sämre” samverkan upp, samt vilka förutsättningar som finns för en god samverkan. Bakgrunden visar även på en utmaning i form av de språkbarriärer som finns i samhället idag, även detta kommer vårt resultat att styrka.
12
4.
Tidigare forskning
Detta kapitel består av fem avsnitt. I det första avsnittet redovisar vi hur vi har gått tillväga för att hitta relevant tidigare forskning. Det andra avsnittet innefattar tidigare forskning med fokus på vårdnadshavares engagemang samt delaktighet. Det tredje avsnittet belyser utmaningar och fördelar i samverkan med vårdnadshavare. Det fjärde avsnittet behandlar språkskillnader. I det femte och sista avsnittet framkommer en sammanfattning av kapitlet. Vissa av de valda studierna har fokuserat på lärare, även detta är relevant för vår studie och därför har vi valt att använda oss av dem också. Forskningen som framhävs i detta kapitel har skett både nationellt och internationellt. I det sista avsnittet redovisas en sammanfattning på den valda tidigare forskningen.
4.1 Tillvägagångssätt
Sökning efter forskning har skett genom databasen ERIC – (EBSCO). Efter att vi hittat relevant forskning har vi sökt i deras referenslistor för att hitta ytterligare forskning som kan kopplas till vårt arbete. Vi gick igenom den forskning vi hittade och sorterade ut det som var relevant för vår studie. Vi har endast använt oss av peer-reviewed godkända forskningar, därefter lades länkarna in i ett gemensamt dokument. Forskningen granskades ytterligare och vi sorterade ut material att använda i vår text. Forskningen utgår från förskoleklass, dock vill vi tydliggöra att viss vald forskning även fokuserar på de första åren i skolan. Då förskoleklass tillhör skolan och skolans läroplan (Lgr11) anser vi att denna forskning har varit relevant, även om de inte specifikt har nämnt förskoleklass. När vi sökte i databasen ERIC - (EBSCO) avgränsades sökningen från år 2001 till 2021. Detta gjordes för att hitta relativt ny forskning som är relevant för vår studie.
De sökord som använts är: förskoleklass, samverkan, vårdnadshavare, förskollärare, preschool class, parents, cooperation, parent-teacher cooperation.
4.2 Vårdnadshavares engagemang och delaktighet
Ingegerd Tallberg Broman & Lena Holmberg (2007) har i en enkätundersökning i Sverige funnit att lärare anser att det ställs höga krav på samverkan mellan hem och skola, men att de har låg kompetens för att kunna hantera detta. I stället förklarar de att de måste falla tillbaka på tidigare erfarenheter, snarare än sin grundläggande utbildning. Lars Erikson (2004) har utfört
13 en litteraturstudie i Sverige, dock utgår han både från nationella och internationella avhandlingar i sin analys. Resultatet på denna litteraturstudie visar hur samarbete mellan vårdnadshavare och lärare inte har varit en del av skolvärlden tidigare. Enligt hans studieresultat anser majoriteten av lärare att det är vårdnadshavarna som bör engagera sig mer i deras barns skolgång och att ansvaret ligger främst hos dem. Detta bekräftas av Sven Persson & Ingegerd Tallberg Broman (2002) då resultatet från deras enkätstudie i Sverige visar att många förskollärare och lärare i deras studie ser kritiskt på vårdnadshavares engagemang, både när det gäller för lite och för mycket engagemang.
Christine Meng (2020) har utfört en statistisk analys på vårdnadshavares involvering i skolan i USA. Resultatet visar att vårdnadshavares delaktighet i barnets skolgång samt delaktighet i aktiviteter som är inriktat mot skolan, har visat sig ha en positiv effekt på barns vidare akademiska utveckling. Meng (2020) förklarar att den roll som vårdnadshavare har i förhållande till samverkan med skolan sträcker sig över tid, de behöver alltså vara delaktiga under hela barnets skolgång och inte bara under vissa specifika delar. Pia Wennerholm Juslin & Sven Bremberg (2005) har i sin rapport utförd i Sverige kommit fram till att ett ökat inflytande från vårdnadshavare bidrar till förbättrade prestationer från eleverna. De påvisar även att vårdnadshavares inflytande inte behöver betyda att de har makten att ta beslut. Wennerholm Juslin & Bremberg (2005) förklarar vidare utifrån deras resultat att det är skillnad på inflytande och delaktighet i frågor om samverkan. De menar att delaktighet är något som alla vårdnadshavare har rätt till men att mängden inflytande som ges kan vara beroende på vilken del av verksamheten det handlar om, till exempel så kan vårdnadshavares inflytande vara begränsat inom den pedagogiska delen. De menar däremot att båda formerna bidrar till förbättrade skolprestationer från eleverna, men på olika sätt. Xitao Fan (2010) bekräftar detta i sin metaanalys utförd i USA, genom att förklara hur vårdnadshavares inflytande i skolvärlden är ett begrepp som är relativt otydligt och svårt att komma underfund med. “Despite its intuitive meaning, the operational definitions of parental involvement have not been clear and consistent.” (Fan, 2010 s.29).
Murray, Piazza & J.Harrison (2015) har utfört en enkät- och intervjustudie i Australien. De beskriver att ett resultat som framkommit visar på att vårdnadshavare som engagerar sig mer i aktiviteter hemma som berikar barnets utbildning är mer insatta i barnets uppväxt samt skolgång. Dessutom visade deras resultat att dessa vårdnadshavare visade sig vara mer nöjda med kommunikationen med pedagoger och skola. I en undersökning som genomfördes med
14 lärare framkom ett resultat där lärarna ansåg att 68.1% av vårdnadshavarna var väldigt delaktiga, 29.9% var någorlunda delaktiga samt att 2.0% var i princip inte delaktiga alls (Murray, Piazza & J.Harrison, 2015).
Shannon Beason (2005) har utfört en enkätstudie samt litteraturstudie i USA. Resultatet framhäver i den analys som finns i hennes studie att det finns många fördelar med att ha ett samarbete mellan hem och skola. Hon förklarar vidare att studier har visat hur samverkan har positiva effekter på både lärare, vårdnadshavare och elever. Susan Graham Clay (2005) påvisar i sin litteraturstudie i Kanada att en god kommunikation är grundläggande för att kunna ha en god samverkan mellan hem och skola. Hon menar att kommunikationen kan ske på två olika sätt, antingen envägs- eller tvåvägskommunikation. Envägskommunikation är ofta nedskriven information som vårdnadshavare får ta del av, medan tvåvägskommunikation sker mellan båda parterna i en dialog antingen i verkligheten eller via samtal. Fördelarna med en god samverkan beskrivs enligt Beason (2005) bland annat att vårdnadshavarna får en ökad kommunikation med sina barn samt att eleverna får en ökad motivation i skolvärlden. Hon påpekar dock att för att få dessa positiva effekter krävs det att vårdnadshavare är delaktiga i alla aspekter inom samverkan och inte endast en enskild.
Beason (2005) belyser även att det finns många barriärer att överkomma för att kunna skapa en god samverkan mellan hem och skola. Detta bekräftas av Graham Clays (2005) metaanalys där hon förklarar att “Barriers that hinder good communication between educators and parents exist at several levels.” Graham Clays (2005) resultat påvisar även hur vårdnadshavares tidigare negativa erfarenheter av skolvärlden kan komma att påverka negativt på relationen mellan hem och skola. Hon menar att vårdnadshavare som har tidigare negativa erfarenheter inte har de kunskaper som krävs för att kunna interagera med skolvärlden. Detta kan leda till en minskad kommunikation och delaktighet från vårdnadshavarens sida, samtidigt som det kan ge barnet konsekvenser i den akademiska progressionen. Graham Clays (2005) resultat visar att genom att skapa riktlinjer i sin verksamhet kan man främja samverkan mellan hem och skola, hon uppmärksammar att det är viktigt att läraren regelbundet ger information till vårdnadshavaren samtidigt som vårdnadshavaren bör vara lyhörd och inta ett informationsperspektiv.
Lars Erikson (2009) har i sin undersökningsstudie i Sverige kommit fram till att 80% av de lärare som deltagit anser att vårdnadshavare bör engagera sig mer i deras barns skolgång,
15 samtidigt som de i mindre utsträckning vill öka vårdnadshavarnas inflytande i de aktuella områdena. Detta bekräftas av Ingegerd Tallberg Bromans (2009) svenska studie då hon påvisar att majoriteten av förskollärare och lärare ser positivt på vårdnadshavares delaktighet i skolan, men att det kan bidra till att deras egen auktoritet ifrågasätts och utmanas.
4.3 Utmaningar och fördelar i samverkan med vårdnadshavare
Olusegun Emmanuel Afolabi (2014) förklarar utifrån hans litteraturstudie i Botswana att socioekonomiska förhållanden, vårdnadshavares tidigare erfarenheter av skolvärlden samt etnicitet är några aspekter som är viktiga att förhålla sig till som förskollärare i skolvärlden. Xitao Fan (2010) bekräftar det som Afolabi (2014) nämner då hans metaanalys framhäver att tidigare studier påvisar att det både finns fördelar och flera problem att ta hänsyn till när det gäller samverkan mellan hem och skola. Tallberg Broman & Holmberg (2007) resonerar liknande då de förklarar att resultatet av deras enkätundersökning visade hur vårdnadshavares ekonomiska situation var en faktor som påverkade mest, de menar att desto resurs-starkare vårdnadshavare desto högre förväntningar tycktes de ha i frågor om delaktighet och inflytande.
Graham Clay (2005) förklarar att enligt hennes resultat är ett av problemen användandet av teknologi. Hon förklarar att trots att användandet av teknologi har ökat drastiskt så finns det fortfarande familjer som inte har den tillgången. Hon förklarar vidare att kommunikationen mellan hem-skola kan påverkas negativt om skolan ger ut information främst digitalt, då det inte når alla vårdnadshavare.
P. Preston, M. Macphee & Roach O’Keefe (2018) beskriver utifrån sin enkätstudie i Kanada att resultatet har visat på att lärare ofta har en förutbestämd bild av den del i samverkan som vårdnadshavare ges. Denna grundar sig i läroplaner och andra styrdokument och mynnar ut i övrig information om barnets utbildning som vårdnadshavare behöver, det tas ofta för givet att vårdnadshavare ska följa samma väg som läraren och vara mottagare för information. Däremot så belyses att denna form av samverkan ofta leder till en envägskommunikation, det menas då att det i stället kan vara gynnsamt att skapa ett förtroendekapital mellan vårdnadshavare och lärare. Om man skapar en förtroendefull relation till vårdnadshavare skapas därmed också en bättre kommunikation där båda parter ges delaktighet. Flera studier visar på att mängden delaktighet som vårdnadshavare ger, ofta beror på hur starkt förtroendet är till barnets lärare (P. Preston, M. MacPhee & Roach O’Keefe, 2018).
16
4.4 Språkskillnader
Laid Bouakaz (2007) har genomfört en enkät- samt intervjustudie i Sverige med lärare som behandlar samverkan med vårdnadshavare. Av denna studie framkommer bland annat att lärarna i studien inte ansåg språkbarriären som ett stort hinder då de anser att det är enkelt att få tag i tolkar. Utöver användningen av tolk menar lärarna i studien på att man får hitta andra strategier att använda sig av i samverkan med vårdnadshavarna, då strategier fungerar olika beroende på vilka vårdnadshavare man samverkar med. Bouakaz (2007) betonar att
Knowing that most of the parents in the study come from countries in which English is a second language, she states that it can be a good thing to have the help of those relatives of a child who are particularly good in English or those who speak good Swedish (s.148).
Här menas att det kan vara bra för barnets utveckling i språket att använda sig av familj eller släktingar som på ett bra sätt kan förmedla framförallt svenska men också engelska som hjälp för barnet att lära sig språket både hemma och i skolan (Bouakaz, 2007). Bouakaz (2007) problematiserar även användandet av tolk i vissa sammanhang där det beskrivs att
Interpreters are often used as a sort of home-school mediator. For some of the teachers, however, using interpreters can sometimes lead more to misunderstandings than to mutual understanding. (s.149).
Användning av tolk är i många fall bra men kan även leda till att det uppstår missförstånd i kommunikationen snarare än att skapa en ömsesidig kommunikation där alla inblandade parter förstår varandra på ett sätt som fungerar i samverkan.
4.5 Sammanfattning tidigare forskning
Resultatet av den tidigare forskningen påvisar att samverkan mellan hem och skola är komplext och man bör ha tidigare erfarenheter att utgå från för att kunna skapa och upprätthålla en god samverkan. Flera forskningsresultat visar att barn och elever där vårdnadshavare är engagerade i barnens skolgång når bättre skolresultat. Resultatet visar även att man behöver ta i beaktande att alla vårdnadshavare har olika tidigare erfarenheter av skolan. De menar att man som lärare bör bemöta vårdnadshavare med förståelse och kunna tillämpa olika strategier för att kunna lyckas skapa en god samverkan.
17 Forskningsresultaten visar att man bör skapa ett slags förtroendekapital för att kunna ha en god samverkan mellan hem och skola. Genom att vårdnadshavaren känner en tillit och trygghet till läraren i fråga, skapas bättre förutsättningar för att vårdnadshavaren ska kunna vara delaktig. Forskningen påvisar att det sker flera utmaningar i förhållande till samverkan i mellan hem och skola samt att man måste använda sig av flera strategier för att kunna hantera detta. Vi kommer i vårt resultat redovisa upplevda utmaningar och hanteringar inom samverkan. Resultatet och den tidigare forskningen kopplas sedan samman i diskussionskapitlet.
18
5.
Metod
I detta kapitel går vi igenom den metod vi använt oss av i studien. Nedan följer fyra avsnitt som behandlar metodval, genomförande, urval samt etiska överväganden under processens gång.
5.1 Metodval
Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer. Detta val gjordes utifrån Fejes & Thornbergs (2019) kritiska frågor som man bör ställa sig när man ska välja en metod. Två av de kritiska frågor som vi frågade oss själva var ”Är forskningsfrågan (syfte och frågeställningar) lämpad för kvalitativ forskning?” samt ”Passar de valda datainsamlings-och analysmetoder som använts med studiens syfte och frågeställningar?” (s.274). De förklarar vidare hur en kvalitativ studie bygger på validitet, noggrannhet och systematik. Vi menar att detta sker genom att resultatet och slutsatserna är formulerade på ett tydligt och välskrivet sätt samt att det genomgående sker kopplingar mellan empiri och forskning. Metoden valdes av flertalet skäl, dels för att vi ansåg att det gav bra förutsättningar att få möjlighet att samla in ett brett och beskrivande material från respondenterna. Det ger även oss en chans att samtala med yrkesverksamma förskollärare som arbetar i förskoleklass och få utvecklande svar (Fejes & Thornberg, 2019). Denna metod används i studien då syftet med uppsatsen är att undersöka just yrkesverksamma förskollärare som arbetar i förskoleklass och vilka utmaningar och
hanteringar som sker i deras verksamhet.
Vi har använt oss av det som Marco Nilsson (2014) beskriver som halvstrukturerade intervjuer där det finns utrymme för struktur och samtidigt öppenhet för att anpassa intervjuerna under tidens gång. Nilsson (2014) beskriver att halvstrukturerade intervjuer passar för undersökningar där svaren ej är förutbestämda till skillnad från till exempel enkäter, utan är olika beroende på vad respondenterna svarar vilket är fallet i vår undersökning. Skillnaden från en ostrukturerad intervju är att vi i vår empiri ställer samma frågor till alla deltagare. Detta påpekar Nilsson (2014) leder till att intervjusvaren blir mer lika då de behandlar samma frågor och ämne, samt att det underlättar för jämförelse och analys.
19
5.2 Urval och genomförande
För att besvara våra frågeställningar används kvalitativa intervjuer. När vi kommit till beslutet att intervjuer är den metod som passade för vårt arbete, påbörjade vi arbetet med att söka respondenter till studien. Studien utgår enbart från förskollärare som har en förskollärarexamen samt är yrkesverksamma i en förskoleklass. Därmed uteslöts barnskötare, fritidspedagoger samt övrig personal som kan arbeta i förskoleklass. Vi skickade ut mail till ett stort antal förskollärare på olika skolor i större och mindre kommuner. Slutligen tackade tio pedagoger ja till medverkan av studien. De medverkande respondenterna i studien arbetar på både mindre och större kommuner och skolor runt om i Mellansverige.
Vi spred ut våra intervjutillfällen under tre veckor. Samtliga intervjuer skedde digitalt via Zoom eller Google meet. Detta på grund av rådande situation med Covid-19. 1177 (2021) förklarar hur Covid-19 är en infektion som orsakas av ett virus. Viruset har skapat en pandemi runt om i hela världen. Folkhälsomyndigheten (2021) i Sverige har bland annat gått ut med lokala och nationella rekommendationer att alla måste ta sitt ansvar och hålla avstånd och träffa så lite folk utanför sitt hushåll som möjligt. Detta har vi tagit hänsyn till genom att helt genomföra våra intervjuer digitalt, utan fysiskt möte med våra respondenter.
Några av våra respondenter kände sig mer bekväma med att vara två vid intervjun, detta accepterades av oss då vi ansåg att vi som två intervjuare hade en slags maktposition att ta i beaktande. Då det är vi som intervjuar som ansvarar för intervjuns innehåll och utformning, skapas samtidigt en slags maktposition som vi måste ha i åtanke menar Ann-Marie Markström (2015). Genom att vara två respondenter och två intervjuare upplevde vi att maktpositionen minskades, det blev mer bekvämt för respondenterna, samt att de kunde diskutera svaren med varandra under intervjuernas gång (Markström, 2015). Vi anser att detta medförde väl utvecklade svar i vår undersökning. Våra tio respondenter var uppdelade i sammanlagt sju intervjutillfällen.
Inför intervjuerna förberedde vi oss för eventuella tekniska problem som kunde uppstå, till exempel att vårt eller respondenternas ljud inte fungerar, att internet inte fungerar korrekt och så vidare. Vid enstaka tillfällen uppstod tekniska problem med ljudet, men som snabbt kunde lösas och intervjuerna i fråga kunde fortgå med bra resultat. Digitala intervjuer har för oss inneburit både fördelar och nackdelar. En fördel är att vi inte har behövt bestämma specifika
20 platser för intervjuerna vilket gav oss mer tid till andra förberedelser såsom att gå igenom frågor, fundera över eventuella problem som kan uppstå och så vidare, istället för att lägga tid på att ta oss till och från platser och boka mötesrum. Ytterligare en fördel är att vi genom att ha intervjuer digitalt hade liten påverkan på respondenterna eftersom vi inte befann oss i ett gemensamt rum fysiskt samt att det var lätt att spela in intervjuerna (Åsén, 2015). Intervjuerna spelades in på varsin mobiltelefon som inte var uppkopplad till nätet eller molntjänster på grund av GDPR. Direkt efter intervjuerna lades inspelningarna in på en USB-sticka och togs bort från telefonerna.
En viktig aspekt att ha i åtanke när man genomför digitala intervjuer är att man inte ser och uppfattar kroppsspråk likaväl som man hade gjort vid ett fysiskt möte, även om vi såg respondenternas ansikten och uttryck kan icke-verbal kommunikation ske med hela kroppen. Något som vi därmed missar genom digitala möten och kan ses som en nackdel (Åsén, 2015). Detta hanterades genom att vi var noga med att anteckna ansiktsuttryck och det kroppsspråk som framkom i videosamtalet. Vi fokuserade även på respondenternas ton och verbala uttryck så som skratt och suckar.
Inför intervjuerna planerade vi och strukturerade intervjufrågorna (Se bilaga 1). Med förhoppning att de frågor vi ställer svarar på det vi vill ha reda på. De strukturerade intervjufrågorna blev grunden för vår intervju, sedan framkom det ytterligare följdfrågor i samtalet utifrån vad respondenterna svarade på grundfrågorna. När intervjuerna genomfördes delade vi upp frågorna sinsemellan, detta gjordes då vi både skulle få lika mycket talutrymme. Följdfrågorna som uppkom under intervjuns gång skedde spontant och utan uppdelning.
5.2.1 Transkribering
Transkribering av intervjuerna genomfördes direkt efter avslutad intervju. Detta för att vi ansåg att vi fortfarande kunde komma ihåg information och icke-verbala gester som vi uppfattat som inte framkommer på inspelning. Transkriberingarna delades upp och vi transkriberade tre intervjuer var och delade upp den sista på hälften. Valet att dela upp intervjuerna gjordes då vi ansåg att vi kunde lägga mer tid på varje enskild intervju. Intervjuerna transkriberades i sin helhet, vi var under transkriberingen noga med att lägga till icke-verbala uttryck som syntes samt verbal kommunikation så som skratt och suckar. Detta var relevant då det påvisar ton och
21
Därefter har vi genomfört en tematisering samt kodning av materialet för att utläsa mening och samband (Robert Thornberg & Karin Forslund Frykedahl, 2019). Vid tematisering och kodning framkom det att språkskillnader, maktposition, pandemin Covid-19, vårdnadshavares engagemang samt brist på verktyg var utmärkande av respondenternas svar.
5.2.2 Analys
Enligt forskaren Michael Quinn Patton (2002) bör man när man genomför intervjuer koppla samman två förhållningssätt som innebär att man har dels ett kritiskt tänkande men så även ett
kreativt tänkande (Thornberg & Fejes, 2019). Det kritiska tänkandet innebär att man som
forskare skapar mening i materialet, att man är uppmärksam på detaljer men samtidigt kan se och skapa en helhet av sitt material. De teman som framkommer i empirin ska flertalet gånger rannsakas och problematiseras för att uppnå bästa möjliga resultat. Det kreativa tänkandet innebär att man analyserar materialet med en kreativ utgångspunkt. Man prövar olika perspektiv att se på materialet, tänker kreativt kring de kopplingar som uppstår samt att man precis som i det kritiska tänkandet hittar olika sätt att finna mening bland empirin (Thornberg & Fejes, 2019).
Vi färgkodade alla begrepp och meningar som vi ansåg hörde till de respektive teman för att sedan sortera ut i separata dokument för att hitta de utmaningar och hanteringar som framkommer. Valet att transkribera hela intervjuerna togs då vi ansåg att det var nödvändigt för att få en helhetsbild och sedan sortera ut relevanta delar, teman och begrepp. Även om det var ett tidskrävande arbete anser vi att det gynnar oss i arbetet med jämförelse och analys.
Det första steget i analysen skedde genom att gå igenom all insamlad empiri, vi färgkodade allt som hade med vårt område att göra. De utmaningar som framträdde markerades i röd färgkod och hanteringar i grön färgkod. Andra steget i analysen gjordes genom att sortera ut de rödkodade utmaningarna och lägga i ett enskilt dokument och samma sak med de grönkodade hanteringarna. Vi gick sedan igenom dokumentet med utmaningar, dessa färgkodades ytterligare utifrån vilket tema det tillhörde. Vi kunde efter detta steg utläsa att Språkskillnader,
Covid-19 pandemin, vårdnadshavares engagemang, maktposition och brist på verktyg var de
teman som ansågs som utmaningar enligt våra respondenter. I det tredje steget i analysen färgkodade vi de olika hanteringarna som beskrivs av respondenterna. I detta steg fick vi utgå
22 från resultatet av steg två, då syftet var att hitta hanteringar av de utmaningar som framkommit. Vi kopplade ihop de hanteringar som hörde till respektive utmaning, dessa färgkodades då i samma färg. Det fjärde och sista steget var att skapa separata dokument för de utmaningar och hanteringar som kopplats samman.
Vi kunde utifrån vår analys utläsa att vissa hanteringar även sågs som möjligheter, medan vissa hanteringar medförde ytterligare utmaningar och svårigheter i arbetet med samverkan. Vi går djupare in på detta i diskussionen.
5.3 Etiska överväganden
Sven Stafström (2017) förklarar hur etiska överväganden spelar en stor roll för uppsatsens kvalitet och trovärdighet. Därför har vi valt att utgå från Vetenskapsrådets bok om God forskningssed. Stafström (2017) menar att man som forskare har ett särskilt ansvar när forskningen utgår från människor (Vetenskapsrådet, 2017). För att säkerställa respondenternas säkerhet har vi utgått från Vetenskapsrådets fyra etiska huvudkrav. De krav som innefattas är Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet. Vi kommer gå djupare in på hur dessa användes i vår forskning nedan.
Innan vi startade vår undersökning och skrivprocess valde vi att förbereda oss genom att läsa på om god forskningssed och vad som krävs för att kunna utföra en kvalitativ forskningsstudie. När vi ansåg att vi hade god uppfattning om de etiska regler och aspekter som vi behöver ta hänsyn till i undersökningen, skickade vi ut ett mail med förfrågan om medverkan i studien. Innan vi genomförde detta arbete lämnade vi även in ett formulär till Örebro Universitet angående GDPR för att säkerställa att alla uppgifter behandlas enligt GDPR:s riktlinjer.
Efter godkännande av medverkan bifogades ett informationsbrev (Se bilaga 2) där respondenterna fick mer grundlig information om studiens innehåll samt etiska överväganden som tagits och som kommer att tas i beaktande. Vi gick grundligt in på vad undersökningens syfte var och vad som innehållsmässigt kommer att tas upp under intervjun. Innan de godkänt sin medverkan av undersökningen förklarade vi att vi kommer att spela in en ljudfil i syfte att ha möjlighet att transkribera och ta ut relevanta citat i vår undersökning. Alla respondenter som medverkar har godkänt ljudinspelning både skriftligt och muntligt innan start av intervju. Alla
23 uppgifter om respondenterna har getts största möjliga konfidentialitet, vilket betyder att alla uppgifter som på något sätt kan påvisa vem eller var respondenten är, har tagits bort och ersatts med till exempel Förskollärare 1 och 2 samt (kommun) i våra transkriberingar.
Vi har även valt att inte använda oss av molntjänster eller internetbaserade dokument då det utgör en risk för att det insamlade materialet läcks ut, endast behöriga har haft tillgång till det insamlade materialet. Vi tydliggjorde för respondenterna att det insamlade materialet enbart används i syfte för transkribering och fortsatt arbete med undersökningen samt att inspelningarna och transkriberingarna kommer att förstöras efter slutgiltigt resultat (Vetenskapsrådet, 2017).
24
6 Resultat
I detta kapitel kommer vi att redovisa resultatet av genomförda intervjuer. För att tydliggöra resultatet har vi delat in kapitlet i tre avsnitt som baseras på de teman och kategorier som framkommit i intervjuerna. I det första avsnittet definierar respondenterna hur man skapar en god samverkan samt vad det innebär. I det andra avsnittet framkommer utmaningar och hanteringar av dessa utmaningar parallellt, dels för att underlätta för läsaren, dels för att tydliggöra resultatet på forskningsfrågorna. Det tredje och sista avsnittet innehåller en sammanfattning av hela kapitel 6. För att underlätta läsningen samt behålla respondenternas anonymitet benämner vi respondenterna i form av förskollärare 1–10. För att kunna undersöka utmaningar och svårigheter samt hanteringar av dessa i förhållande till samverkan mellan hem och skola vill vi först påvisa vad respondenterna definierar som en god samverkan.
6.1 Definition av en god samverkan
I vår undersökning framkom det att alla tio respondenter anser att en rak och ärlig kommunikation är grunden för en god samverkan. Alla respondenter var eniga om att man som förskollärare behöver vara lyhörd och ha förståelse att alla kommer från olika bakgrunder, både etniska och sociala förhållanden, samt ha en god kommunikation. Det belyses även i våra intervjusvar att tydlighet ses som en viktig aspekt, vårdnadshavarna behöver få insikt i vilka krav de kan ställa på skolan.
Förskollärare 10 belyser hur man som förskollärare i förskoleklass hela tiden behöver ha i åtanke att skolan och hemmet ska arbeta tillsammans och grunda sig i en partnerskaps-princip. Hon benämner att genom att arbeta utifrån en partnerskaps-princip blir både barnen och vårdnadshavarna trygga. Förskollärare 5 förklarar att samarbetet med vårdnadshavare är grunden för att möjliggöra för en god relation till både barn och vårdnadshavare, där man på ett respektfullt sätt kan framföra både bra och sämre delar. Förskollärare 7 bekräftar detta och beskriver att samverkan är grunden för att skapa trygghet för eleverna.
Förskollärare 4 beskriver att för att skapa en god samverkan med barnens vårdnadshavare är det viktigt att man lägger en bra grund och att man skapar denna tidigt. Hon beskriver att “Jag tycker att det är viktigt, jag menar vi har ju hand om det finaste föräldrarna har. Jag menar
25 lägger man grunden tidigt så kan det gå jättebra.” Detta bekräftar både förskollärare 6 och förskollärare 1 då de förklarar att
[...]det är viktigt att ha en bra kommunikation med föräldrarna från början. (Förskollärare 6). [...] mitt jobb är att vara lite engagerad från start, och ligga steget före, händer det något på en dag så är det bättre att jag ringer upp och berättar att det här har hänt. (Förskollärare 1).
Alla respondenter lyfte att samverkan mellan hem och skola ska grunda sig i barnets bästa. Förskollärare 3 samt förskollärare 4 belyser att det är viktigt att ha elevens bästa i fokus och att genom det så framkommer ett gemensamt intresse som både lärare och vårdnadshavare anser som viktigt.
6.2 Utmaningar och hanteringar i arbetet med en god samverkan
I detta avsnitt behandlas utmaningar samt hanteringar som förskollärare stöter på i sitt arbete med samverkan i förskoleklass. Alla respondenter var överens om att det fanns flera utmaningar och svårigheter med samverkan med vårdnadshavare, samt ger exempel på hur man kan hantera dessa och vilka möjligheter detta kan bidra till. Vi har genom kodning och kategorisering kommit fram till att språkskillnader, pandemin, maktpositioner, vårdnadshavares engagemang samt brist på verktyg var de utmaningar som utmärkte sig i vår undersökning. Vi går djupare in på detta nedan.
6.2.1 Utmaningar med koppling till språkskillnader
Samtliga respondenter i studien lyfte fram språkskillnader i relation till samverkan som en utmaning. Med språkskillnader menas vårdnadshavare som har ett annat modersmål och som inte kan kommunicera på svenska eller engelska. Tre utmaningar med koppling till språkskillnader har identifierats: för det första: kommunikation, för det andra internetbaserad
kommunikation för det tredje användning av tolkar.
När det kommer till utmaningar gällande kommunikation beskriver förskollärare 6 utmaningen på följande vis
26 Men det är ju svårt med föräldrar och barn som kommer från andra länder och när vi
inte kan möta varandra för att vi inte har språket, och inte engelskan heller. Då är det ju svårt det här med vardagen.
Förskollärare 7 håller med om detta och beskriver att deras utmaningar ständigt handlar om språkskillnader. Respondenterna beskriver att både formella och informella möten påverkas av språkskillnader och att det ofta uppstår missförstånd när man inte förstår varandra språkmässigt, “Missförstånd, ja gud ja vad mycket missförstånd […]” (Förskollärare 2).
Vad gäller utmaningar med koppling till tolk var det något alla våra respondenter hade erfarenhet av. Undersökningen visar att arbetet med tolkar visade sig innebära en del svårigheter för förskollärarna. Ett flertal respondenter framhåller att det är svårt att få en ömsesidig och förstående kommunikation då tolkar ofta har en egen tolkning av det som ska kommuniceras. Med detta menar respondenterna att tolkarna ofta tolkar rakt av och inte har några tidigare erfarenheter av skolvärlden. Förskollärare 4 beskriver att
En sak som jag upplevde senast här i veckan är att tolkar, de tolkar. Det ska man ha i beräkning i samverkan, för det är ju då man använder tolken. Det är ju inte någon som gör något medvetet fel, men det blir fel och man ska ha det i åtanke.
Det anses också som en svårighet då ansvaret för att vårdnadshavare får all nödvändig information och kan förstå denna läggs på förskollärarna, inte på tolken eller vårdnadshavarna. Ord som används i svenska språket finns många gånger inte på vårdnadshavarnas modersmål, det skapar ytterligare svårigheter att förmedla kommunikation. “Jag tänker, ordet läroplan finns inte på arabiska liksom.” (Förskollärare 4).
Vad gäller internetbaserad kontakt beskriver respondenterna att utmaningen ligger i bristen på bland annat lärplattformar. Oavsett vilken lärplattform respondenternas kommuner använder sig av erbjuder ingen av dem andra språk än svenska och engelska. Detta framkommer i undersökningen vara en utmaning då mycket viktig information som rör barnen publiceras på just lärplattformarna. Förskollärare 3 beskriver utmaningen som följande
27 Nej jag har inte hört att det finns på något annat språk så jag tror inte det, vilket ju också
såklart gör det svårt för dem att förstå, kan dem inte svenska så såklart att dem inte förstår vad vi skriver.
Förskollärare 7 resonerar liknande och framhåller att “Nej alltså det är ju ... det är ju verkligen en brist vi har med tanke på vilket elevunderlag vi har. Att vi kommunicerar ju bara via svenska, det kanske man inte kan tro men tyvärr är det så.”. Respondenterna beskriver att det blir svårt att nå de vårdnadshavare som inte talar eller förstår svenska eller engelska via lärplattformarna och att det därmed leder till att de missar mycket viktig information. Förskollärare 4 förklarar att de även har fått till sig att de ska undvika att skicka information på brev, vilket hen menar försvårar arbetet med att nå alla vårdnadshavare.
Något som också ansågs som en svårighet är att för att vårdnadshavare ska få tillgång till lärplattformarna krävs att de har ett bank-id, då det rör personlig information om barn så ska de kunna legitimera sig vid inloggning. Flera respondenter anser detta som problematiskt då det tas för givet att alla vårdnadshavare ska ha ett bank-id, något som till exempel nyanlända i Sverige många gånger inte har tillgång till. Konsekvenserna av detta blir således att vårdnadshavarna inte ges samma förutsättningar till att vara delaktiga och också riskerar att bli utan viktig information.
Framför allt är det ju att alla förväntas ha en telefon, alla förväntas ha internet, alla förväntas ha bank-id. Det är ju också en jätteprocedur att ha bank-id, kommer man som flykting hit så har man inte bank-id och då är det kört för att få ut någon information, så att man bara förväntar sig att det ska funka. (Förskollärare 4).
Sammanfattningsvis kan vi påvisa att språkskillnader vid samverkan främst påverkar kommunikationen mellan vårdnadshavare och förskollärare, men även att arbetet med till exempel tolk kan innebära utmaningar i kommunikationen.
6.2.2 Hanteringar av utmaningar vid språkskillnader
I studien har två hanteringar av utmaningar med koppling till språkskillnader identifierats. För
det första: tolk, för det andra: bildstöd.
28 ansåg att det skapade en trygghet för både vårdnadshavare och förskollärare. De menar att tryggheten skapas genom att man lättare förstår varandra och att rätt information lämnas.
Förskollärare 1 förklarar hur hon använder sig av bildstöd i kommunikationen med barn och vårdnadshavare
Men jag har ju bilder, så att när vi ska åka till badhuset så får ju hen en bild. Jag jobbar mycket med Widgitonline, skriver ut bild och så är det text under.
Övriga respondenter använder sig också av bildstöd i olika former, samt belyser att kroppsspråk och gester också används för att förenkla kommunikationen.
Man använder kroppsspråket. Man går och hämtar stövlar, regnkläder till exempel. Att visa att det här är bra att ha, ryggsäck och så vidare (Förskollärare 5).
Detta framhålls även av förskollärare 7 som menar på att det ofta krävs användning av tolk men att även andra hjälpmedel är bra att använda, hon benämner att de ofta använder sig av gester eller Google translate. Bildstöd och kroppsspråk används för att hantera och underlätta den vardagliga samverkan med vårdnadshavare, då tillgång till tolk främst finns inför formella möten som ska äga rum. Stöd i form av bilder används även för att underlätta i den internetbaserade kommunikationen, de vårdnadshavare som inte förstår svenska och kan läsa ges möjligheter att till exempel få se och titta på bilder på vad barnen gör under dagarna.
Ja precis, så därför försöker vi lägga upp lite bilder och sånt så att de i alla fall kan se vad det är vi har gjort, på bilderna, för de som har svårt att läsa. (Förskollärare 2).
Det man kan utläsa av analysen är att tolk är något som alla respondenter använder sig av i kommunikationen med vårdnadshavare. Även fast det finns utmaningar i användningen av tolk belyses att det är den främsta hanteringen som görs i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål. Tolkar går att använda vid fysiska möten men även vid digitala möten samt så finns möjligheter att använda sig av telefontolk. Tolkar används främst vid formella möten, vid till exempel utvecklingssamtal. För att balansera kommunikationen i informella och formella möten används alltså flera hjälpmedel för språket, för att kontakten ska kunna fungera.
29 För att hantera att vårdnadshavare har olika förutsättningar att använda den internetbaserade kommunikationen har flera förskollärare i studien förklarat att de hjälper vårdnadshavare genom att visa hur de laddar ner det som behövs, hur de går tillväga för att logga in och vart dem hittar information. En del av förskollärarna har konstruerat lathundar på till exempel arabiska för att hjälpa vårdnadshavarna nå tillgång till lärplattformarna.
Jo men vi har ändå hjälpt alla föräldrar med att ladda ner forumet som vi använder, till exempel. Och se till så att alla föräldrar har det och dem som vi har tvekat på har vi ju ändå gått fram och pratat med, har ni laddat ner? Men gör såhär och såhär. Så att förutsättningarna blir rätt. (Förskollärare 3).
Respondenterna i studien anser att de har tagit sitt ansvar genom att visa för vårdnadshavare hur de ska gå tillväga för att kunna ta del av all information, för att alla ska kunna få samma förutsättningar att vara delaktiga.
6.2.3 Utmaningar med koppling till den rådande pandemin, Covid-19
Att skolan har blivit påverkad av pandemin är det nog ingen som har missat. Alla respondenter i vår undersökning uttryckte att skillnaderna på samverkan i förskoleklass under det senaste året med Covid-19 är påtaglig. Majoriteten ser endast negativa aspekter i förhållandet mellan pandemin och samverkan. I utmaningar med koppling till Covid-19 har två utmaningar identifierats. Dessa utmaningar är kommunikation – både fysisk och digital samt inställda
formella möten.
Förskollärare 2 förklarar att eftersom föräldramöten och andra formella möten har blivit inställda, så har förutsättningarna inte varit optimala för att kunna skapa en god samverkan med vårdnadshavarna. Hon förklarar vidare att pandemin har gjort det svårt för lärare att kunna skapa de relationer som man behöver.
Det blir svårare att ha den där relationen, och har man då barn där som man behöver diskutera lite mer så är det ännu svårare att nå fram om det, för att man inte har fått den där relationen som man känner att man skulle behöva för att lättare kunna ta. (Förskollärare 6).
30 Respondenten nämner att kommunikationen under pandemin har påverkats negativt. Detta då man inte har hunnit bygga upp ett förtroendekapital och den relation som krävs för att kunna ta upp de svåra aspekterna i kommunikationen. På grund av den nya omställningen i skolvärlden har förskollärarna inga tidigare erfarenheter att utgå från.
Undersökningen visar att den dialog som vårdnadshavare och förskollärare tidigare haft har satts på paus i pandemin, istället förs en monolog från förskollärarnas sida där de främst delger vårdnadshavarna information. Förskollärare 5 anser att den tidigare vardagskommunikation som funnits har försvunnit på grund av pandemin.
En annan aspekt i relation till pandemin som pedagogerna anser är en utmaning är att den digitala kommunikationen är en av de stora förändringarna som är orsakad av pandemin. Utmaningarna med digital kommunikation är att få vårdnadshavarna delaktiga anser majoriteten av respondenterna. De nämner bland annat att man inte kan ta de jobbiga samtalen digitalt, vilket kan bidra med att de skjuts upp istället. Förskollärare 3 anser att det blir väldigt synligt och obekvämt för vårdnadshavare när förskollärare behöver prata i verkligheten och att det inte kan ske privat.
Vi upplever att det är [...] hur ska man säga, det syns väldigt tydligt om vi har något att säga. Det är så träligt för det ser ut som att vi bara har eller ska berätta om tråkiga saker. (Förskollärare 3).
6.2.4 Hanteringar vid utmaningar av samverkan i den rådande pandemin,
Covid-19
Trots påtagliga utmaningar i förhållande till samverkan under pandemin, finns det enligt våra respondenter flera möjligheter och hanteringar för att kunna anpassa samverkan mellan parterna, även under pandemin. Vi har identifierat tre hanteringar i förhållande till Covid-19. Dessa hanteringar är telefonkontakt, kontakt via lärplattformar och digitala möten. Vi har även identifierat en möjlighet i samband med detta, denna möjlighet är utvecklad digital kompetens.
Respondenterna i vår undersökning visar att en hantering av att man inte kan ses på plats i den omfattning man har kunnat tidigare, har varit ökad telefonkontakt. Alla respondenter anser att telefonkontakten har ökat markant sedan pandemins start. Förskollärare 3 belyser hur
31 kontakten via telefon har bidragit till att förskollärarna får en känsla av att vårdnadshavarna är mer engagerade. Hon menar att vårdnadshavarna vågar fråga mer i telefon än vad de tidigare har gjort på gården. Förskollärare 5 & 6 förklarar att deras hantering av jobbiga samtal på gården är att gå ut till vårdnadshavarna även när de inte har något jobbigt att prata om. De menar att genom att gå ut varje eftermiddag till vårdnadshavarna och ha en dialog och ett så kallat informellt möte, skapar man starkare relationer och utökar sitt förtroendekapital till vårdnadshavarna.
Flera av våra respondenter förklarar att de även har hanterat pandemin genom att använda sig av sociala medier och skolans plattformar för att nå vårdnadshavare med information. På sociala medier har förskollärarna en möjlighet att visa upp vad de gör under dagarna, samtidigt som det är lätt för elev och vårdnadshavare att skapa en dialog tillsammans när vårdnadshavaren har fått bilder under dagen.
De formella mötena som sker i förskoleklassens verksamhet har hanterats digitalt, denna hantering ses som både positiv och negativ av respondenterna. Dels anser många av dem att det är positivt då det är lätt att anordna möte, de ser en låg av- och ombokning och vårdnadshavarna har lättare att delta i hemmet. Dels menar vissa att det är svårt att få den kontakt de önskar med vårdnadshavarna i det digitala rummet. Förskollärare 7 förklarar att de även har löst att ha formella möten på plats enstaka gånger. Hon påpekar dock att det endast har skett när de anser att det inte finns någon annan lösning, då bland annat språket och teknologin har varit problemet. Genom att veta att vissa vårdnadshavare till exempel inte har tillgång till teknologi har förskollärarna här skapat andra möjligheter för att kunna skapa en god samverkan.
Den vardagliga information som i vanliga fall ges fysiskt till vårdnadshavarna har i stället hanterats via mail och skolans lärplattformar, medan de mer svåra samtalen hanterats via telefon och på gården. De menar att denna hantering inte är optimal men är väl fungerande i dessa tider. Majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt att inte skjuta upp de svåra samtalen. De menar att om dessa möten skjuts upp så läggs det på hög för att sedan bli för mycket information på samma gång. Deras hantering av detta är att ta kontakt via telefon samma dag som något har inträffat, så att vårdnadshavarna ska känna sig delaktiga i hanteringar och lösningar. Genom att ha regelbunden kontakt om både positiva och negativa saker, anser respondenterna att man ökar förtroendekapitalet och relationen stärks.
32 Att man ändå skickar hem papper och de får fylla i och känna att dem liksom är med
och dem som då har önskat har haft möjlighet att få ett sånt här digitalt möte tillsammans med oss och elev i så fall. (Förskollärare 9).
Förskolläraren menar att det kan vara svårt att få vårdnadshavarna delaktiga i digitala möten. Genom att lämna ut ett formulär som de tillsammans kan fylla i på hemmaplan, bidrar det till en ökad delaktighet från vårdnadshavarna.
6.2.5 Utmaningar med koppling till maktpositioner
De utmaningar som har identifierats med koppling till maktposition är två olika typer. Den första där pedagogen har överläge, den andra där vårdnadshavaren har överläge.
Fem av respondenterna lyfter att maktpositioner i förhållande till samverkan med vårdnadshavare är en utmaning i deras arbete. Resterande respondenter förklarade att de kan se maktpositionen, men att det inte är en utmaning i arbetet. Pedagogerna belyser två olika typer av maktpositioner, dels där pedagogen har överläge, dels där vårdnadshavare har överläge. I maktpositionen där pedagogen har överläge menas att pedagogen har makt över samtalet och vårdnadshavaren har där inget inflytande eller kontroll över samtalets gång. I maktpositionen där vårdnadshavaren har övertaget menas att vårdnadshavaren anser att den besitter mer kunskap än pedagogen i fråga och ifrågasätter då pedagogens handlingar och förhållningssätt.
Det vi kan utläsa från intervjuerna var att de förskollärare som arbetade i ett resursstarkt område med högt engagemang från vårdnadshavare, upplever en slags omvänd maktposition där vårdnadshavare har överläge. De ansåg att de ofta fick “försvara” sin position och blev ofta ifrågasatta av vårdnadshavare. Förskollärare 9 nämner hur många vårdnadshavare endast har deras egna barn i åtanke och ofta ifrågasätter förskollärarnas yrkesposition.
[...]en vårdnadshavare som har hög akademisk utbildning, inom lite samma genre som vi då. Och han började på att ställa frågor gentemot oss för att... Upplevde jag, och även du, sätta oss lite grann på pottkanten om vad vi har för kunskap och vetskap om vad barnen lär och varför dem lär och så vidare. (Förskollärare 9).
