SAMMANFATTNING AV RESULTATET

Resultatet visar att samtliga motiverade deltagare kände sig priviligerade och positiva till att få vara med i studien och till behandlingsmetoden. Detta styrks av Ajzen (1991) ju högre motivation desto bättre resultat (se modell 1 s.21). Deltagarna tyckte att det var spännande med behandlingen och med att få nålar i öronen. Ingen av dem hade provat öronakupunktur tidigare i samband med rökavvänjning. Samtliga var oroliga för

cigaretternas skadliga effekter. Det var också viktigt för dem att få slippa se pengarna gå upp i rök och användas till något annat. Oron för hälsan var också ett skäl för att bli av med beroendet och inte vara styrd av en ”vit liten pinne”. Skuld och skamkänslan över att vara beroende var en annan anledning som låg bakom steget till att sluta röka. Deltagarna hade i förväg planerat sitt rökstopp eller minskning av nikotinintaget och var väl

motiverade. Samtliga hade funderat ut olika strategier för att hantera abstinensbesvären. De ville motionera, planerade att ha något i händerna och försöka att undvika att inte stoppa ”onyttigheter” i munnen.

Upplevelserna och känslorna av behandlingarna visade sig positiva på varierande sätt. De flesta av deltagarna upplevde ett nytt inre lugn, mera harmoni, större inre balans och upplevelse av bättre sömn. Det var inte alla som slutade helt, några minskade sin cigarett konsumtion. Endast en av deltagarna använde nikotinersättningsmedel under

behandlingstiden.

Deltagarna fick enskilda behandlingar i lugn och avslappnad miljö och ett relationsarbete mellan vårdgivare och deltagare byggdes upp. Vårdgivarens uppgift är att se helheten och vara ett stöd och samtidigt vara lyhörd för vad som berättades. Det största bekymret för många vårdgivare är att motivera patienten att stanna och genomföra behandlingen i bibehållnings fasen. Det är därför viktigt att undersöka var i förändringsprocessen deltagaren befinner sig. Återfall ses som en naturlig del i processen Proschaska m.fl (1984) (se modell 2 s.21). Carper menar för att kunna hjälpa någon krävs ödmjukhet inför den som ska hjälpas (Kristofferssen, 1998). Vårdgivaren upplevde att detta

överrensstämde väl. Samarbetet var viktigt och målet för vårdgivaren var också att själv utveckla kunskap, erfarenhet och skicklighet.

METODDISKUSSION

Rökningens skadeverkningar är ett välutforskat område och det finns många olika behandlingsmetoder att använda för att bli av med nikotinberoendet. Det finns få studier när det gäller öronakupunktur som rökavvänjningsmetod.

Urval

När alla tillstånd om studie hade givits presenterades studien ute i Vård och

Omsorgsverksamheterna vilket väckte ett stort intresse. Det fanns fler intresserade som ville delta än antalet möjliga platser. Om mer tid och resurser hade funnits hade man kanske med fördel kunnat utöka antalet deltagare vilket säkerligen hade stärkt studiens resultat.

33

Målet från början var att fyra kvinnor och fyra men samt två reserver i åldrarna från 30- 65 år skulle erbjudas plats. För att delta i studien skulle deltagarna ha varit vanerökare i mer än 25 år. +-10 år. Samtliga skulle vara motiverade att sluta röka med hjälp av

öronakupunktur. Resultatet blev att åtta kvinnor i jämn åldersspridning 30-65 år var med i studien. Deltagarna blev både muntligt och skriftligt informerade om studien. Alla de som skulle ingå i studien samlades på ett informationsmöte.

Deltagarna blev indelade i två grupper fyra i varje grupp som fick enskilda behandlingar. Samtliga kvinnor var anställda inom samma förvaltning med varierande utbildningar. En del kände varandra sedan tidigare. Fyra deltagare var anställda på samma arbetsplats två av dessa deltagare tjänstgjorde natt och två på dagtid.

Resultatet hade möjligen blivit lite annorlunda om deltagarna kom från åtta olika arbetsplatser och alla var okända för varandra. Då hade de inte haft möjlighet att diskutera sina upplevelser med varandra. Detta gick inte att förhindra här. Det kan ha färgat deras upplevelse till att bli mera samstämmiga. Det kan hända att några hade haft olika andra upplevelser som de inte i förhållande till sina kollegor tyckte var av värde att ta upp med vårdgivaren. I urvalet fanns inga män vilket hade kunnat berika studien, men insamlingen var planlagd inom Vård och omsorg i Fosie, vilket är en kvinnodominerad arbetsplats.

Datainsamling

Val av miljö var mycket viktig under behandlingstiden både för deltagare och för vårdgivare. Den skulle vara lugn och avslappnad. Miljön fungerade väl i

överrenstämmelse med intentionen. En ny diktafon införskaffades och testades före inspelningarna påbörjades för att erhålla en så bra ljudupptagning som möjligt. Det var avsatt två timmar för varje deltagare vid åtta tillfälle och tiden räckte väl till.

Behandlingstiden för öronakupunktur pågick i 45 min och resterande tid var till för intervjuerna. Mestadels så påbörjades inspelningarna under behandlingstiden för att inte gå miste om deltagarens uttalade upplevelser och känslor, därefter så fortsatte

inspelningen samt intervjuerna. Transkiberingsarbetet har varit mycket intressant och den del i arbetet som har tagit mest tid.

Analys

Innehållsanalys enligt Burnads (1991) har följt i samtliga (14) steg, med

undantag för steg 11. Detta steg anger att vid tveksamheter om innehållet i intervjun hade vårdgivaren anmodat deltagaren att läsa sin intervju för att se om innehållet var rätt tolkat (a a). Innehållet i intervjuerna var dock helt tydliga och därför exkluderades steg 11. Analys och transkribering påbörjades först då alla intervjuerna var genomförda. Det har varit en del svårigheter i analysprocessen som har varit tidskrävande och framförallt har det varit svårt att få en bra struktur på kategorierna och subkategorierna.

Ibland har intervjuerna fått vila och har sedan återlästs för att processen skulle kunna fortskrida.

Under behandlingstiden har en mellanmänsklig relation byggts upp mellan deltagare och vårdgivare. Den nära kontakten med deltagaren visade sig vara positiv. Därför var det viktigt att behandla enskilt och inte i grupp. Att sätta tio nålar i två öron har upplevts

34

individuellt men ingen har haft något obehag. Det är viktigt att vårdgivaren har handlag och känsla för sitt utförande och ett bra förhållningssätt samt kunnighet och ett

professionellt omdöme, detta fungerade väl. I Watsons tänkande genomsyras den humanistiska och holistiska människosynen. Att utveckla kunskap och fatta hälsofrämjande beslut och återvinna kontrollen över sin livssituation.

Det är av stor vikt att visa ett genuint intresse för deltagaren som person för att etablera en mellanmänsklig relation. Watson ger också följande definition att ”Hälsa handlar om enhet och harmoni i sinne, kropp och själ” (Kristofferssen, 1998).

Intresse, empati, respekt och engagemang har en stor betydelse för att kunna hjälpa deltagaren (Watsons omvårdnadsteori). Den handlar om den innersta kärnan där

relationen mellan vårdgivaren och deltagaren byggs upp. Det är en viktig komponent för att deltagaren ska känna sig trygg och framförallt ha tilltro till vårdgivarens kompetens. I enlighet med Watsons tankar när det gäller miljön så understryker Watson betydelsen av en fräsch och tilltalande miljö. Vilket ger en ökad känsla av välbefinnande som påverkar patienten positivt (a a).

Vårdgivaren upplevde känslor av både tillfredställelse och glädje att få behandla i en miljö som var avslappnad. Behandlingstillfällena och de unika mötena med deltagarna varierade från gång till gång. Samtliga deltagare har på något vis uttryckt att

behandlingstillfällena har varit positivt avslappnande. De har uttryckt känslan av trivsel och engagemang trots öronen fulla av nålar. Ingen deltagare har uteblivit från

behandlingarna utan orsak vilket kan tolkas som uttryck för tilltro och för vårdgivaren och behandlingens effektivitet.

En av de första som beskrev de fyra grundläggande kunskapsformerna i omvårdnad var omvårdnadsforskare Barabara Carper. Den empiriska kunskapen är teoretisk. Estetisk kunskap är erfarenhetsbaserad som består av sjuksköterskans personliga egenskaper och praktiska färdigheter, omdömesförmågan som omsätts i konkreta handlingar. Den personliga kunskapen är subjektiv och existentiell och utvecklas genom möten av patienter i olika livssituationer. Vidare menar Carper att det sjuksköterskan gör och på vilket sätt hon utför det kan vara avgörande för den som mottar omvårdnaden. Den etiska kunskapen handlar om ansvar och moral. Sjuksköterskan är förpliktigad att utöva en kvalitativt högstående omvårdnad för att därmed bidra till att patientens önskvärda mål blir uppfyllda. Det är därför viktigt att alla kunskapsformerna finns med i de olika omvårdnadssituationerna så interagerar sjuksköterskan med patienter, anhöriga, kollegor och medarbetare från olika yrkesgrupper (Kristofferssen, 1998).

35 Förförståelse

Genom lång yrkeserfarenhet och många möten med olika människor med varierande beroende har författaren förförståelsen när det gäller rökavvänjning. Vilket varit en fördel vid analys av deltagarnas berättelser att förstå de olika situationerna som har

framkommit. En nackdel kan ha varit att författaren har fått en för nära relation med deltagaren vilket kan vara ett hinder vid analys av resultat. Det är betydelsefullt att vara öppen inför deltagarnas upplevelser och inte ha förutfattade meningar samtidigt som man med sin erfarenhet har möjlighet till reflektion. Samtidigt kan det också ha varit en nackdel i samband med att frågeguiden sammanställdes. Om frågorna hade varit mera öppna hade man gett större möjlighet att fånga upp ny kunskap.

Kritiska funderingar

Då författaren i denna studie var anställd i samma stadsdel och därmed kände några deltagare mer än andra, finns funderingar på om studiens resultat kan ha påverkats på bakgrund av detta. Deltagaren kan ha känt större press på sig att lyckas sluta röka. Vissa minskade sin konsumtion, men slutade inte helt. En annan deltagare är fortfarande feströkare. Det fanns även två deltagare från samma arbetsplats som möjligen kan de ha ”sporrat” varandra vilket enbart var en positiv vinst i studien. Då rekommenderas det att rökare som vill sluta röka tillsammans med en god vän eller kollega kan uppmuntra varandra. Båda har slutat röka och har varit rökfria i två och tre månader. De kanske tänker i förhållande till varandra. ”Jag kan inte börja röka och visa att jag inte har karaktär om du är rökfri”.

Det kan ha blivit ett annat resultat om deltagarna hade behandlats i grupp, eftersom gruppdynamik när det gäller rökavvänjning har stor effekt. Vilket eftersöks när man arbetar med att få så många som möjligt att bli rökfria. Här var syftet ett annat.

Nackdelen med gruppbehandling är också att tiden hade blivit kortare för var och en. Det hade inte heller varit möjligt att genomföra intervjuerna anonymt och data fångsten hade blivit påverkad. En annan fundering är att det skulle var intressant att både ha män och kvinnor i olika åldrar med i studien för att undersöka om deras upplevelser av

öronakupunktur var jämförbara. Validitet och reliabilitet

Enligt Patel m.fl (1991) så är det är av stor betydelse att en noggrannhet i processen följs och de som avses undersökas, undersöks med god validitet och att genomförandet sker på ett tillförlitligt sätt med god reliabilitet. Det är också viktigt att värna om den enskilda individens integritet så att det inte är möjligt att identifiera vilka individer det rör sig om (a a). En styrka för denna studie som syftade till att undersöka behandlingsmetodens effektivitet på symptomlindring av abstinenser, var att endast en utav deltagarna använde sig av nikotin ersättningsmedel som lindrar abstinenssymptom. Därmed har effekten av metoden i högre grad kommit till sin rätt.

36

RESULTATDISKUSSION

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser och känslor av öronakupunktur i samband med rökavvänjning.

Frågeställningar

- Vilka motiv låg bakom rökslutarbeslutet - Ger öronakupunktur lindring av abstinens

- Vilka erfarenheter och upplevelser fick vårdgivaren

Tobakens skadeverkningar är numera väl beskrivna och dokumenterade

cancerframkallande (Statens folkhälsoinstitut, 2004 ) (Tobaksavvänjning, 2006) (Kaleta m.fl 2008) ( (Dong, 1997).

Som tidigare nämnts ger tobaksbruket skadeeffekter och stora kostnader för samhället internationellt och nationellt enligt Statens folkhälsoinstitut (2004). Därför är det av stor betydelse att förhindra tobaksbruk genom att förebygga att människor börjar röka och att hjälpa så många som möjligt att sluta röka. I detta arbete behandlas cigarett avvänjning som är en viktig del av sjuksköterskans roll i det förebyggande arbetet. Intressant att se, att de övergripande hälso- promotiva samhällsinsatser avspeglades sig även i denna lilla grupp av kvinnor. De påverkades till sina beslut att sluta röka genom prisinstrumentet och varningstexter på cigarettpaketen. Varningstexterna finns numera sedan 2004 på alla cigarettpaket i alla europeiska länder ett beslut som togs från Europeiska unionen (Statens folkhälsoinstitut, 2004).

För många är det svårt att sluta röka och det behövs många olika sorters metoder för att hjälpa dem som vill sluta då patienterna som behöver behandling är lika olika. Oron för hälsan är oftast den väsentligaste anledningen till at man vill sluta röka. Deltagarna visade sig vara väl motiverade och hade tron på metodens effektivitet, vilket var av vikt för resultatet. Några av dem gav uttryck för att en del av motivationen hade väckts via varningstexter på cigarettpaketen och det höga cigarettpriset. Deltagarnas motivation blev starkare desto närmre behandlingstillfället de kom. Vilket enligt Ajzen (1991) (se modell 1 s.21) ökar möjligheten för att lyckas. Att ta detta beslut var ett stort steg för samtliga att komma fram till. En av dessa metoder som patienterna tidvis kommer till vården och efterfrågar är hjälp med akupunktur. Den etablerade vården har tyvärr för närvarande väldigt lite råd att ge just denna patientgrupp vilket är bakgrunden till studiens genomförande. Samtidigt blir patienterna allt mer intresserade utav de alternativa metoderna. Därför är det av värde att närmare undersöka och vinna kunskap om

rökavvänjning med hjälp av öronakupunktur. För att kunna tillfredställa den önskan och för att vårdgivare ska få mer erfarenhet och möjlighet till att ge bättre information. I denna studie på vårdanställda kvinnor som frivilligt deltog tre veckor under våren 2009 i rökavvänjning med hjälp av öronakupunktur var samtliga positiva till

behandlingsmetoden från början. Deltagarna var nyfikna och intresserade. De hade hög motivationsnivå både på metoden och att sluta röka. Deltagarna har haft tid på sig och

37

fundera om de ville vara med i studien innan de tog beslutet till beteende förändringen. Det är en process där omständigheterna runt omkring har en stor betydelse.

Då deltagarna anmälde sig frivilligt och inte var ”remitterad” av läkare kan man säga att de alla hade en hög intention. De förstod att de själv hade och skulle ta initiativ och därmed hade alla ett starkt ”Locus of Control”. Detta är en förutsättning för att man som vårdgivare kan hjälpa patienten att hjälpa sig själv.

Det betyder att patienten är medveten om sitt eget ansvar för sin hälsa och för sin

behandling. Detta ledde dem framåt mot en bestående beteende förändring enligt Ajzens modell (1991) (se modell 1 s.21). Det som framkom var att det fanns en viss oro om något oförutsätt skulle inträffa t.ex. med jobbet, eller socialt. Det sociala stödet är en annan mycket viktig faktor och en nödvändighet i förändringsarbetet Prochaska m.fl (1984)( se modell 2 s.21). Då man av erfarenhet vet att det är lätt att få återfall när det gäller ett beroende. Samtliga kände dock att det var positivt med en långsiktig

livsstilsförändring som innebar ökad hälsa och mindre risk för sjukdom. De kände sig också priviligerade över att få vara med i studien. Därmed fördes de framåt i sin strävan mot en förändring.

Motivationsprocessen enlig Holm m.fl (2003) innebär att ha tro, vilja, och intresse. Att väga för eller emot förändringen måste växa fram när väl beslutet fattats (a a). För några var det första gången och för andra så hade tidigare rökslutarförsök gjorts med andra metoder utan att uppnå det förväntade resultatet.

Motivationsnivån är den absolut viktigaste aspekten för att lyckas. Deltagarna hade hunnit gå igenom en del av de olika stadierna innan och under processens gång.

Motivationsnivån skattades från noll till tio vid varje behandlingstillfälle där tio betyder en hög motivationsnivå. För samtliga deltagare i studien var motivationsnivån mellan sex och tio. Det avspeglade sig att deltagarna aldrig uteblev utan orsak, de kom i tid och var positiva till behandlingen.

Prochaska m.fl (1984) innefattar olika stadier i fem steg (se modell 2 s.21). Ingen av deltagarna befann sig i de två första stegen i modellen. De hade gått vidare till det tredje steget då behandlingen började. Detta innebar planeringsstadiet för ett rökstopp. Steg fyra betydde att rökstoppet hade blivit ett faktum och där befann sig redan några. Steg fem är det målet som det alla deltagarna vill uppnå där handlar det om att kunna upprätthålla rökstoppet (a a). I detta steget är samarbetet viktigt med vårdgivaren och här i ses vikten av att samspelet fungerar enligt omvårdnads teorin (Watson & Carter) .

Lika spännande som vårdgivaren tyckte det var med denna nya behandling upplevdes den också av deltagarna vilket säkerligen bidrog till att höja motivationsnivån för att

genomföra behandlingen. Det största bekymmer för många vårdgivare är att motivera patienten till att stanna i bi behållningsfasen Proschaska m.fl (1984) (se modell 2 s.21) vilket oftast är den drygaste tiden p.g.a. abstinens, nya vanor, håglöshet m.m. Dessa patienter i cigarett avvänjningsbehandling med akupunktur upplevde att det var

spännande med en ny behandlingsform som de hade stor tilltro till från början. De fick positiv belöning i form av en lättnad av abstinens, kände sig mer lugna och rofyllda. Detta höll motivationen uppe till att stanna kvar i det nya beteendet och det förde dem

38

framåt mot målet att förbli rökfria (se modell 1 s.21). De uppfattade behandlingen verksam, vilket stärkte deras attityd.

Vårdgivaren, som själva hade egna positiva upplevelser av akupunkturbehandling hade en önskan om att deltagarna skulle uppleva detsamma. Det ena örat var inte det andra likt vare sig till utseende, form eller storlek, men i varje öra kunde ett upp och nedvänt foster ses. Detta var intressant för både vårdgivare och deltagare som fick det berättats.

Vårdgivares upplevde tillfredställelse och en styrka i sin roll som sjuksköterska för att ge både den fysiska behandlingen och de motiverande samtalen. Rökavvänjningen

fungerade olika på de olika deltagarna. Några gjorde rökstopp direkt i samband med första behandlingen pga. behandlingen. Andra minskade ner cigarett konsumtionen. Variationen i upplevelser och känslor var bred. I början av behandlingen kände

deltagarna någon form av abstinenssymtom såsom svettningar och emotionella störningar och abstinensnivån visade sig olika.

De vanligaste symtomen vid abstinens är enligt Holm m.fl (2003) nedstämdhet,

sömnsvårigheter, sug efter nikotin och svettningar (a a). Tillvaron kändes också lite grå, det var tråkigt, något fattades. De var få deltagare som uttryckte att de hade något direkt sug efter nikotin. Det visade sig som andra symtom i stället.

Deltagarna hade olika strategier som de använde för att hantera abstinenssymtom. Motion, promenader, sysselsättning, att ”ha något i händerna” eller i munnen. Dessa strategier fungerade för dem. Att avstå från vin och kaffe var däremot inte några problem (cigaretter, vin och kaffe hör ihop och ”triggar” suget efter nikotin). Det som oroade de flesta var risken för viktuppgång och återfall.

Hälsovinsterna var inte långt borta för en del av deltagarna. De upplevde bättre nattsömn, fräschare hy, bättre lukt och smaksinne, mindre hosta och konditionen visade sig också ha blivit bättre. De många allmänna kända vinsterna enligt Post m.fl (2003) nämndes, såsom bättre blodcirkulation, lungkapacitet, bättre ekonomi för att nämna några (a a). Dessa upplevelser stärkte deras motivation. Att få mer tid och inte ha bråttom vid måltiden för att hinna ta en cigarett och behöva gå ut för att röka kändes avslappnande. Det berättades om skam och skuldkänsla över sin rökning, att kunna säga: ”jag rökar inte mer” gav en känsla av stolthet och stärkt självkänsla istället. Då deltagarna från början var välmotiverade och anmälde sig frivilligt kan man visa att de alla hade en hög grad av intern kontroll som enligt Ajzen är en viktig faktor för att lyckas med en beteende

förändring (se modell 1 s.21). Vidare beskriver Ajzen att andras uppfattning om en persons beteende är en viktig faktor (se modell 1 s.21) för att skjuta på individens beteendeförändring i positiv riktning. I detta arbete talade en utav deltagarna om den skam hon kände över att bli förknippad med ”En Rosa Blend.” Det var endast en

deltagare som använde nikotinersättningemedel under behandlingarna vilket kan ses som en styrka i studien.

39

Det är väldigt individuellt hur reaktionen är på öronakupunktur Schönström (2004). Det