Hälsa och samhälle
ÖRONAKUPUNKTUR
UPPLEVELSER OCH KÄNSLOR AV
ÖRONAKUPUNKTUR I SAMBAND MED
RÖKAVVÄNJNING
EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE
ROSE-MARIE QWICK SCHÖNHERR
Examensarbete D-uppsats 15 hp Malmö högskola Kursbeteckning SP 823A Hälsa och Samhälle Specialistsjuksköterska med inriktning psykiatri 205 06 Malmö
2
ÖRONAKUPUNKTUR
UPPLEVELSER OCH KÄNSLOR AV ÖRONAKUPUNKTUR
I SAMBAND MED RÖKAVVÄNJNING
EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE
ROSE-MARIE
QWICK SCHÖNHERR
Schönherr Qwick, R-M
Öronakupunktur. Upplevelser och känslor av öronakupunktur i samband med rökavvänjning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, D-nivå. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.
Bakgrund Tobaksbruket medför stora hälsorisker och för många en för tidig död. Många rökare önskar inget hellre än att sluta. Att sluta röka är ofta svårt, då nikotinet är en stark drog och abstinserna kan vara svåra, även om evidens baserad hjälp finns i form av metoder och hjälpmedel. Allt fler patienter önskar hjälp med akupunktur men
kunskaperna och erfarenheterna om hur metoden fungerar och upplevs av rökare är få. Metod Åtta kvinnliga rökare, anställda inom Vård och Omsorg i Malmö, intervjuades då de som frivilliga deltog i rökslutarbehandling med öronakupunktur under tre veckor våren 2009. Intervjuerna analyserades enligt Burnards innehålls analys och resultaten har diskuterats i relation till folkhälsoteorierna av Ajzen ”The Theory of Planned Behavior” och Prochaska & Di Clemente “The stage of Change Model.” Vårdgivarens upplevelser har diskuterats i relation till omvårdnadsteorin av Jean Watson och Barbara Carper. Syftet Med denna studie har varit att undersöka upplevelser och känslor av
öronakupunktur i samband med rökavvänjning. Vidare att se om behandlingen skulle kunna ge lindring av abstinens och undersöka vilka bakomliggande motiv som ligger till grund för beslutet att sluta röka. Syftet var också att undersöka vårdgivarens upplevelser av att ge denna behandling.
Resultat Presenteras utifrån olika kategorier av känslor och upplevelser som framkommit hos deltagarna under behandlingen med öronakupunktur. Deltagarna rapporterade
positiva effekter av behandlingen. Samtliga deltagare var från början väl motiverade att sluta röka och till metoden. De ansåg att det var en verksam behandlingsmetod som hjälpte dem att sluta röka eller minska på nikotin behovet. De uttryckte lindring i abstinensen till följd av behandlingen samt känslor av välbefinnande och harmoni. Vårdgivaren upplevde arbetet givande och metoden som ett bra verktyg.
Konklusion Mottagaren av öron akupunktur i samband med rökavvänjning upplever en lindring av abstinens. Den upplevs lugnande och rogivande. Vårdgivaren upplevde metoden som ett effektivt, förtroende ingivande hjälpmedel. Mera forskning behövs för att vidare utforska behandlingens effektivitet när det gäller den procentuella andelen som på sikt slutar röka helt.
Nyckelord Tobaksprevention, rökavvänjning, TCM, TPB, akupunktur, öronakupunktur, kvinnor, sjuksköterska, teorier.
3
E
E
E
EARACUPUNCTURE
ARACUPUNCTURE
ARACUPUNCTURE
ARACUPUNCTURE
EXPERIENCE AND FEELINGS OF EARACUPUNCTURE
IN CONJUNCTION TO
SMOKING CESSATION
A
QUALITATIVE INTERVIEW STUDY
ROSE-MARIE QWICK SCHÖNHERR
Schönherr Qwick, R-M. Earacupuncture. Experience and feelings of ear acupuncture in conjunction to quit smoking. Degree Project, 15 Credit Points, Advanced level. Malmö University and Society, Department of Nursing, 2009.
Background The use of tobacco smoking has severe health hazards and for many an increased risk of premature death. Many smokers have a strong wish to quit tobacco. However smoking cessations is difficult, since nicotine is a strong addictive drug, and has many with- drawl symptoms, even if evidence based methods and nicotine replacements are used. Many quitters wants to try alternative methods in smoking cessation as
acupuncture but knowledge and experience about effect and sensations combined with the treatment of smokers is scarce among caregivers.
Aim Of this study was to explore the experiences and feelings of ear acupuncture in conjunction with smoking cessation. Further to examine if the treatment were able to reduce abstinences, to examine motives for smoking cessation and to examine the caregivers experiences in providing this form of treatment.
Method Eight women from the health care sector in Malmö volunteered to participate in this tobacco cessation project by ear acupuncture during three weeks in spring 2009 in Malmö, Sweden. This qualitative interview study were analyzed using content analysis by Burnard and the findings have been analyzed in relation and people health theory of Ajzen “Theory of planned behavior” and Prochaska & Di Clemente” The stage of Change Model.” The experiences from the caregiver in providing the treatment were analysed in relation to the caring theory by Jean Watson, Barbara Carper.
The results All participants were motivated to quit smoking using ear acupuncture. Participants reported positive effects of ear acupuncture as a treatment reducing
“crawings” for nicotine associated with in smoking cessation. The results also show that participants were relived in main abstinences and they felt comfort and harmony in the context of the individual treatments. The caregiver experienced the method as efficient, rewarding and as a good tool.
Conclusion The patient who receives ear acupuncture feels relief in symptoms of withdrawal associated with smoking cessation. The treatment perceives as calming and soothing. More research is needed to further explore the efficiency of the treatment in success rate of smoking cessation.
Keywords: Tobacco prevention, smoking cessation, TCM, TPB, acupuncture, Ear acupuncture, women, nurse, theories.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD 6 INLEDNING 7 BAKGRUND 7Nikotin ett drogberoende 7
Rökningens negativa hälsoeffekter 8
Genus 8
Etnicitet 9
Socioekonomi 9
Samhällets övergripande insatser för att reducera rökningen i 9 befolkningen
Varningstexter på cigarettpaketen och hälsovarningar 10 riktat till rökare
Motivationens betydelse för rökstopp 11
Sekundär preventiva metoder 12
Alternativa metoder för rökavvänjning 13
Strategier behövs utöver de olika behandlingsformerna när 13 nikotinsuget sätter in
Vinsterna vid rökstopp 14
Akupunkturens historia 14
Öronakupunktur 15
Akupunktur som behandlingsform 15
Forskning om öronakupunktur 16
Denna studies vinster nu och i framtiden 16
SYFTE 16
FRÅGESTÄLLNINGAR 16
- Vilka motiv låg bakom rökslutarbeslutet 16 - Ger öronakupunktur lindring av abstinens 16 - Vilka erfarenheter och upplevelser upplevde vårdgivaren 16
METOD 17
Urval 17
Datainsamling 18
5
Etiska övervägande 19
Teoretisk referensram och omvårdnadsteori 19
Teorin om planerat beteende 21
RESULTAT 22
HUVUDKATEGORI 1 22
Motiven bakom önskan om rökfrihet
HUVUDKATEGORI 2 23
Attityd till att sluta röka med hjälp av öronakupunktur innan och under pågående behandling
HUVUDKATEGORI 3 25
Symtom som kunde tillskrivas nikotinabstinensen
HUVUDKATEGORI 4 26
Egna strategier för att ”stå emot” och motverka abstinensen
HUVUDKATEGORI 5 28
Hälsovinster med rökslutet
HUVUDKATEGORI 6 30
Fysiska upplevelser av öronakupunktur
HUVUDKATEGORI 7 31
Psykiska upplevelser av öronakupunktur: T.ex. behandlingens lugnande effekt SAMMANFATTNING AV RESULTATET 32 METODDISKUSSION 32 Urval 32 Datainsamling 33 Analys 33 Förförståelse 35 Kritiska funderingar 35
Validitet och reliabilitet 35
RESULTATDISKUSSION 36
KONKLUSION 40
REFERENSER 41
6
FÖRORD
Min studietid har varit mycket intressant och lärorik. Kursansvarig har entusiasmerat mig under resans gång. Studien hade inte kunnat genomföras om tillstånd inte hade erhållits från Etiska nämnden och arbetsgivaren. Frivilliga deltagare har visat ett stort engagemang för att vara med i studien. Min handledare har väglett mig under studiens gång och varit ett fantastiskt stöd och bidragit med goda råd, idéer och nya infallsvinklar.
Ett stort Tack till Er Alla som på något vis har varit delaktiga under denna fantastiska tid. Malmö 2009-05-18
7
INLEDNING
I min yrkesroll som sjuksköterska har jag ett stort intresse för hälsofrågor, det vill säga bibehålla en god hälsa och förebygga ohälsa samt ett stort engagemang för att hjälpa den enskilda människan i ett helhetsperspektiv. Detta genom att ge råd, information,
behandling, motiverande samtal där livsstil och beteendeförändringar diskuteras. Rökning är en av de största hälsorisker som finns i världen. Den förorsakar många sjukdomar och därför är det extra viktigt att arbeta förebyggande. Under min pågående
psykiatriutbildning har jag kommit i kontakt med komplementärmedicin som allt mer har blivit ett intresse för mig. Med komplementära behandlingar menas i detta arbete
öronakupunktur. För denna metod finns vetenskapliga bevis (Schönström, 2004). Efter avslutad kurs i öronakupunktur och inköp av nålar i Kina ser jag framemot att få omsätta mina teoretiska och praktiska kunskaper i öronakupunkturbehandling i detta arbete och i framtiden.
BAKGRUND
Nikotin ett drogberoende
Nikotinet i cigaretten är drogen som snabbt ger både det psykologiska och fysiologiska beroendet. Styrkan i beroendet är jämförbart med heroinberoendet. Nikotinet förändrar hjärnans belöningssystem varefter nikotin måste tillföras kontinuerligt för att rökaren skall vara i känslomässig balans och känna sig välmående. Rökningen blir snabbt ett inlärt beteende som förutsätts till både yttre miljöfaktorer och inre kroppsliga stimuli. Rökningen har en stimulerande och lugnande effekt framförallt att varje cigarett tar bort den abstinens som börjar sättas in sedan effekten av den förra cigaretten klingar av. Rökaren fortsätter att röka för att uppnå de positiva kortsiktiga effekterna av nikotinet (”kicken”) och för att undvika den negativa abstinensen. Då drogberoendet är så starkt är det oftast svårt att sluta röka (Tobaksavvänjning, 2006).
Enligt Holm- Ivarsson m, fl (2003) upplever cirka 80 procent av dem som slutar röka abstinens och många har svår abstinens.
Abstinens symtom: • Sug efter nikotin • Långsammare puls • Nedstämdhet • Sömnsvårigheter
• Irritabilitet, frustration, ilska • Koncentrationssvårigheter • Ängslan, rastlöshet (a a).
8 Rökningens negativa hälsoeffekter
Mer än fem miljoner människor i världen kommer varje år att dö i sjukdomar relaterat till rökning. Siffran kommer att stiga till åtta miljoner år 2030 (Kaleta m.fl 2008).
I Sverige dör 7 000 personer varje år av tobaksrelaterad sjukdom. Brittiska läkare har gjort en femtio års uppföljning av tobaksrökens skadeverkningar och det visade sig att mer än varannan rökare avlider i genomsnitt tio år i förtid av en tobaksrelaterad sjukdom och att färre än 60 procent får uppleva sin 70 års – dag (Läkartidningen, 2007).
Enligt Statens folkhälsoinstitut (2004) skadas de som röker av sin rökning och rökningen har negativ effekt på alla kroppens organsystem (a a). Tobaksröken innehåller ett otal carcinogena ämnen i farlighet jämbördigt med asbests, bensen och radon. USA: s miljömyndighet Enviromental Protection Agency (EPA) rapporterade 1992 att passiv rökning kan förorsaka lungcancer hos vuxna. I Sverige har det gjorts beräkningar att 40-80 nya lungcancerfall varje år orsakas av passiv rökning (Post m.fl 2003).
Rökningens skadeverkningar enligt Ta-Peng (2007) är: Lungcancer, blåscancer, mun cancer, KOL, emfysem, hjärt- och kärl sjukdomar för att nämna några (a a). Under de senaste 30 – 50 åren har hälsoproblemen relaterat till rökning ökat i antal. Den
dominerade orsaken till KOL är tobaksröken. Tobaksrökning medför ökade risker för ett 20-tal dödliga sjukdomar och ett 40-tal funktionella besvär (Dong, 1997).
Enligt Post m.fl (2003) beror omkring 80 procent av alla tandlossningssjukdomar på rökning. Impotens är ett större problem hos manliga rökare än hos icke rökare.
Rökningen fördubblar risken att få struma, dödligheten i magsårssjukdom är tre gånger så stor hos rökare. Diskarna i ryggen (mellankot skivorna) behöver god näringstillförsel och den minskas av nikotinnivåerna i kroppen. Cigarrettrökning förorsakar också en ökad risk för rynkor i ansiktet, grön starr och ålders blindhet. Riskfaktorer och komplikationer efter kirurgiska ingrepp i buken visar att den som röker löper större risk att få en sårinfektion än den som aldrig har rökt. Vid graviditet får fostret i sig kolmonoxid som motsvarar 38 cigaretter, om mammans cigarett konsumtion är 20 cigaretter/ dag. Till följd av
tobaksbrukets många negativa hälsoeffekter är det av oerhört stort värde att försöka minska andelen av ungdomar som varje år börjar röka. Liksom att arbeta aktivt för att de vuxna vanerökarna i befolkningen slutar röka (a a). Därför är det av stor vikt att
undersöka metoder som är verksamma för att reducera rökningen i samhället. Genus
Enligt Statens folkhälsoinstitut (2004) så har tobaksrökningen minskat bland både män och kvinnor och i alla socioekonomiska grupper sedan 1980-talets början. Det totala tobaksbruket är högt trots minskningen som har varit snabbare hos männen jämfört med kvinnorna. När det gäller könsskillnaderna i cigarrettrökning hör det samman med hur länge rökningen har förekommit i ett land. Rökningen följer samma trend som andra konsumtionsbeteenden för såväl kön som klass. När det gäller ungdomars rökvanor i årskurs nio är den totala andelen av tobaksbrukare 31 procent bland flickor och 25
procent bland pojkar. Ett delmål är att andelen ungdomar som börjar röka ska halveras till 2014 (a a).
9
I en populations baserade studie som är genomförd i södra Sverige 2004 på totalt 27 757 personer i åldrarna 18-80 år av Sadiq m.fl (2008) visar resultatet att ca 15 procent av männen och 18 procent av kvinnorna rökte 2004 (a a).
Etnicitet
Det finns fler dagligrökare bland personer födda utanför Sverige än bland svenskfödda. Det går inte att generalisera utan det finns stora variationer och skillnader mellan olika invandrargrupper och mellan män och kvinnor. Utrikesfödda män röker i större
omfattning än män som är födda i Sverige. Andelen dagligrökare bland män är internationellt sett lågt i Sverige där män och pojkar röker minst jämfört med övriga Europa. Detta kan delvis bero på att män i Sverige använder snus, som inte finns runt om i världen. Männen från Asien är de som röker mest men även män från Sydamerika, Afrika, Nordamerika samt Väst- och Östeuropa rökte mer än svenska män. Kvinnor födda i andra länder rökte lika eller mindre ofta än kvinnor födda i Sverige. Kvinnor från Asien, Afrika, Sydamerika och Östeuropa rökte hälften så mycket cigaretter som
kvinnorna i Sverige (Acta Paediatrica, 2008). Dessa kunskaper kan vara av värde att känna till för att utforma förebyggande insatser.
Socioekonomi
Det har undersökts om det finns skillnader med avseende på socioeconomi när det gäller avsikten att sluta röka. Denna skillnad förefaller dock liten. En ”cross-sectional” studie utfördes 1997 i Nederländerna bland 602 rökare. Syftet var att undersöka om det fanns några skillnader när det gällde samband mellan rökning, utbildning och socioekonomi. Alla komponenterna i TPB (Teorin om Planerat Beteende) användes under intervjun. Resultatet visade att där var ingen skillnad mellan de som var lågutbildade respektive högutbildad med avseende på positiviteten till att sluta röka (Droomers, 2004).
Samhällets övergripande insatser för att reducera rökningen i befolkningen Dessa insatser handlar om lagstiftning (Tobakslagen) en utökning av hälso- och
sjukvårdslagen. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSF 1993:17) där det klart uttalas att legitimerad personal såsom läkare och sjuksköterskor som arbetar inom vårdsektorn utöver att behandla även ska arbeta preventivt (Wilow, 2003). Dessutom följer Sverige de internationella riklinjerna för tobaksprevention.
Internationella riktlinjer
Enligt WHO: s rekommendationer behövs det en effektiv tobaksprevention och en del åtgärder såsom information, utbildning, målgruppanpassade avvänjningsstöd, rökfria miljöer samt lagstiftning. Alla lagar och ansatser som har till syftet att förhindra tobaksbruk och reducera bruket av tobak i en befolkning är hälsoskyddande (hälso-promotiva) (Statens Folkhälsoinstitut 2004).
10 Nationellt
Tobakslagen (1993:581) med sina 28 § infördes 1993 med anledning av de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med tobak och tobaksrök. Riksdagen införde 1996 ett beslut om en åldersgräns på 18 år för inköp av tobak (Rydén, 2007).
Därefter har det gjorts ändringar från juni 1994 fram till juli 2005 (Lag 2005:369). Inledande bestämmelser
1§ På grund av de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med bruk av tobak och exponering för tobaksrök meddelas i denna lag bestämmelser om:
• Begränsningar av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus
• Rökfri arbetsmiljö
• Varningstexter och innehållsdeklaration på förpackningar till tobaksvaror • Begränsningar av handel med och rätten till införsel av tobaksvaror
• Marknadsföring av tobaksvaror samt användning av vissa varukännetecken i marknadsföring av andra varor eller tjänster
• Produktkontroll m.m. av tobaksvaror (a a).
Varningstexter på cigarettpaketen och hälsovarningar riktat till rökare Den Europeiska unionen tog ett beslut i september 2004 att alla Europeiska länder skulle införa varningstexter på cigarettpaketen (Statens folkhälsoinstitut, 2004). Dessa
varningstexter har införts då man vet att de kan ha betydelse för den enskildes motivation för att sluta röka. En studie av Willemsen (2005) visade att 14 procent av dem som rökte handlade mindre ofta cigaretter, 32 procent ville inte ha varningstext på cigarettpaket och 18 procent rapporterade att varningstexterna ökade motivationen att sluta röka.
Sammanfattningsvis blev det mindre attraktivt att köpa cigaretter speciellt för dem som redan hade funderat på att sluta röka (a a).
Magnan m.fl (2009) utförde en studie i två veckor som handlade om hälsovarningar. Deltagarna fick sex-åtta elektroniska meddelande varje dag som handlade om rökningens negativa hälsoeffekter. Resultatet visar att mer än hälften av deltagarna som fick
meddelande om hälsofaror med rökningen rapporterade att de hade försökt att sluta röka under studietiden. Forskarna framhöll att den viktigaste faktorn att motivera rökaren att sluta röka är oron för den egna hälsan (a a). Många vårdgivare kommer i kontakt med rökare som önskar hjälp med rökavvänjning, på grund av oro för sin hälsa. Detta till följd av bl.a. samhälleliga insatser för att reducera rökningen i befolkningen, t.ex.
hälsovarningar på cigarettpaketen.
11 Rökningens kostnader
Priset på cigaretterna har en stor betydelse för motivationen till att sluta röka. Därför har Sverige en hög skatt (moms) på cigaretterna (Zhang m.fl 2006 ).
Enligt Statens folkhälsoinstitut (2004) så ger rökning upphov till stora kostnader för både rökaren, staten, landstinget, kommunen samt arbetsgivaren. Varje rökare kostar samhället 1,2 miljoner kronor under ett liv. Totalt kostar rökningen samhället 26 miljarder/ år, beräkningen avser 2001. Arbetsgivaren har en merkostnad för den som röker på cirka 30 000 kronor per år i pauser, och sjukdagar som i genomsnitt är åtta sjukdagar fler/år. Kostnaderna för den som röker är ca 13,000 kronor av årslönen efter skatt, baserat på konsumtionen av ett cigarett paket dagligen (Statens folkhälsoinstitut, 2004 ).
• Sjukvårdskostnader 2,2 miljarder kronor • Sluten vården 591 miljoner kronor • Öppenvård 408 miljoner kronor • Läkemedel 175 miljoner kronor
• Sjukskrivningar 18 miljarder kronor (a a).
Franz (2008) genomförde en studie i Kalifornien (1993 – 2000) om prisökning på
cigaretter hade någon betydelse för att sluta röka. Resultatet visade att priset på cigaretter har en signifikant effekt (a a).
Motivationens betydelse för rökstopp
En viktig förutsättning för att rökavvänjning ska lyckas är att patienten är motiverad, intresserad av att göra en beteendeförändring och att livsstilsförändringen kan ha en positiv inverkan på den framtida hälsan (Prochaska m.fl 1984).
Det ”motiverande samtalet” har visat sig i flera studier vara ett viktigt hjälpmedel när sjukvårdspersonal ska diskutera livsstil och beteendeförändringar med sina patienter. Tanken om att kanske aldrig mer röka en cigarett kan kännas svår. Att undvika risksituationer som fest och alkohol den första tiden där det är lätt att falla tillbaka är viktig. Det kan ta lång tid att få en identitet som icke rökare och därför behövs beteende träning. Tidvis i möte med människor som befinner sig i en svår social situation kan en rökavvänjning vara omöjlig att klara av. Hälso- och sjukvårdspersonal kan utnyttja sin professionella kompetens och sina breda kontaktytor och använda olika
behandlingsmetoder (Statens folkhälsoinstitut, 2004).
I en populationsbaserad studie med 3500 rökare i åldrarna 16-59 år som genomfördes av Jochen m.fl (2008) i fem olika Europeiska länder. I Tyskland, Grekland, Polen, Sverige och England undersöktes det genom frågeformulär om motivationen till att sluta röka och ändra rökbeteendet inom 6-12 månader. Resultatet visade att majoriteten av rökarna ville sluta röka, men i Sverige och England, som har hög tobakskontrollpolicy var
motivationen större än i de övriga länderna. Där fanns ingen skillnad mellan könen eller åldersgrupperna i de olika länderna (a a).
12
Som vårdgivare är det viktigt att förstå vad som styr beteende förändringar. Vidare att stödja och visa respekt för personen i de olika situationerna. När motivationen har infunnit sig och ett beslut om rökstopp ligger inom snar framtid bör vårdgivaren
strategisk hjälpa till att guida patienten rätt, för att förutse de svårigheter, t.ex. abstinens, som ligger framför patienten och hur dessa kan lindras. Motivationen kan skattas med hjälp av en skala från noll till tio. Är skattningen om motivationen sex, eller högre, bedöms sannolikheten att klara av ett rökstopp som god (Post m.fl 2003).
Sekundär preventiva metoder
Rökavvänjning är vårdsektorns område. Då fler kvinnor är rökare idag är det fler kvinnor än män som behöver hjälp med rökavvänjning och det finns många metoder.
Rökavvänjnings epidemiologi visar att 40 procent slutar varje år och mellan fyra och sex procent lyckas att sluta röka med olika metoder. Endast två procent av dessa slutar för alltid (Hughes, 2003). Med detta anses att rökavvänjningen är en svår uppgift för vårdgivaren.
År 1998 gjordes en undersökning i hela EU och den undersökningen visade att det var cirka 55 procent av alla rökare som var intresserade av att sluta röka. Sverige låg högst med 85 procent (Boyle m. fl 2000). Därmed finns ett stort behov av rökavvänjning samtidigt som det fortfarande finns få aktiva rökavvänjningsenheter i Sverige (Statens folkhälsoinstitut, 2004).
Enligt SBU rapport (1998) finns det många metoder för att sluta röka t.ex. rådgivning, behandling med nikotinersättningsmedel, hypnos, akupunktur samt annan
läkemedelsterapi. Hypnos ges oftast av en specialist läkare eller psykolog till dem som är mottaglig för metoden. Metoden används inte på dem som har psykiska problem (a a). Det har utförts ca 300 vetenskapliga studier av god kvalitet som berör rökavvänjning. Av dessa studier har 126 analyserats ingående på uppdrag av SBU i Sverige. Studierna visar att rådgivning i samband med kontakter inom hälso- och sjukvården är framgångsrika för att påverka den som vill sluta att röka. Två till tre procent av alla rökare slutar på grund av rådgivning. Läkemedel har också prövats i samband med rökstopp och det finns några rapporter som visar att vissa läkemedel kan öka andelen rökfria i ungefär samma
dimension som nikotinersättningsmedel (SBU, 1998).
Dessa läkemedel är Bupropion (Zyban) vilket är ett centralstimulerande läkemedel som kan användas vid rökavvänjning och påverkar dopamin och serotoninomsättningen i hjärnans belöningscentrum. Behandlingen är evidensbaserad, beprövad, fördubblar antalet rökfria och har få biverkningar. Dock ska läkemedlet inte ges till personer med epilepsi eller kramptendens, läkemedlet är receptbelagt. Vareniklin (champix) är nikotin receptor antagonist som binder till receptorn och ger en svag egen nikotineffekt
(Läkartidningen, 2007).
13
Till de mest studerade områdena inom rökavvänjning hör tillförsel av
nikotinersättningsmedel för rökavvänjning under abstinensen. Om tillförsel av nikotin i form av plåster (nicotine replacement therapy, NTR) ersätter nikotinet i cigaretter och annan tobak under en rekommenderad övergångsperiod på ca två till tre månader, medan abstinens och vanor bearbetas blir resultaten bättre. Dessa välbeprövade läkemedel är nikotinsugtablett, tuggummi, nässpray, eller inhalator. Detta ökar möjligheten för den som slutar röka, att hantera abstinensen och hindra återfall under den första tiden och dubblar andelen som lyckas (Läkartidningen, 2007).
Hughes (2003) gjorde en studie i USA Public Health Service (USPHS) med
motivationsintervjuer och beteende terapi samt farmakologiska terapier. Detta för att ta reda på skillnaderna i effektiviteten mellan de olika behandlingsformerna. Slutsatsen blev att alla läkemedel och nikotinersättningsmedel var effektiva på olika sätt men patienterna upplevde någon form av biverkning. Däremot så visade det sig att social support i grupp eller via samtal hjälpte alla som var motiverade att sluta röka (a a).
Alternativa metoder för rökavvänjning
Intresset för alternativa metoder har ökat. En svensk gallupundersökning presenterade år 1942 att 18 procent av svenska folket någon gång hade besökt en naturläkare, homeopat eller en ”klok gubbe”. År 2000 utfördes en studie i Stockholm som visade att 49 procent av Stockholmarna har besökt någon alternativ medicinsk behandlare. Ansvaret och egenvården för den egna hälsan ökar vilket är viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (Eklöf, 2004).
Akupunktur är terapier som kan användas, behandlingen ges ofta i koncentrerad form under ett par veckor med uppföljning. Evidens och effekter är otillräckligt
dokumenterade (Läkartidningen, 2007).
Strategier behövs utöver de olika behandlingsformerna när nikotinsuget sätter in
Dessa råd ges till alla patienter som slutar röka av svenska vårdgivare inom landsting och kommuner:
• Fundera över varför du slutade röka
• Sitt ner och titta på klockan. Röksuget släpper efter en eller två minuter • Drick ett par glas vatten
• Citrusfrukt dämpar suget efter nikotin • Motionera
• Tänk på andningen, ta ett par djupa andetag • Borsta tänderna
• Avslappning
14 Vinsterna vid rökstopp
I arbetet med patienter som ska sluta röka måste det till ett positivt förhållningssätt. I det ingår att fokusera på det positiva, då den kortsiktiga abstinensen tidvis är svår. Det finns många hälsovinster som kan framhävas.
De allmänt kända vinsterna med att sluta röka är många såsom: Bättre kondition, mindre sjukdomsrisk, bättre självförtroende, bättre samvete, känslan av att känna sig friskare/ fräschare och att få en bättre ekonomi (Post m.fl 2003).
Dessa hälsovinster (sammanfattade av Folkhälsoinstitutet Sverige) upplyses till alla som slutar röka:
• Blodtryck och puls blir normala • Varmare händer och fötter • Bättre kondition
• Smak- och luktsinne förbättras • Friskare ansiktsfärg
• Bättre blodcirkulation och lungkapacitet
• Minskar riskerna för cancer och sjukdomar i hjärta och kärl (a a). Akupunkturens historia
Redan under stenåldern fanns det många platser i världen där användandet av slipade stenar, bambo, fiskben och sedermera nålar av metall nyttjades för att bota och läka sjukdomar genom att skära i huden på människor (Luigi m.fl 2007). Ordet akupunktur kommer från latinets acus (nål) och pungere (att sticka). Nålar används för att stimulera kroppens Qi flöde som påverkas och regleras genom att punkterna stimuleras. Ordet Qi kan översättas med ”energi, livskraft eller livsande”. Enligt kinesisk medicin så flödar Qi fram i våra kroppar men om det uppstår störningar så störs också vårt energiflöde och det är då sjukdomar kan uppstå. Det finns ingen som med säkerhet vet hur gammal den kinesiska medicinen är eller TCM (Taditional Chinese Medicine) men troligtvis så rör det sig om minst 4000 år. Kinesisk medicin har ständigt utvecklats och den är holistisk dvs. den utgår från en helhetssyn. Det är först under de senaste tio-tjugo åren som metoden har uppmärksammats i västvärlden. Förutom att metoden ses som effektiv med få eller inga biverkningar krävs det inga stora utrustningar, material och investeringar
(Schönström, 2004).
Akupunkturen fördes in som behandlingsform 1992 i Göteborg inom området
smärtlindring. Den professor inom smärtmedicin som började använda metoden var först med att förstå effekten av akupunktur var förgrundsgestalt inom området.
Nålstimulationen representerade en aktivitet i systemet. Denna forskare försökte också klargöra vilken sorts sensoriska stimuli som liknade varandra (Acupuncture in medicine, 2008).
15 Öronakupunktur
De kinesiska läkarna har varit mycket intresserade av ytterörat, men öronakupunkturen var från början en västerländsk uppfinning. Rufus från Efesos (Antiken) gav namn åt ytterörats små detaljer, i de små vecken och åsarna i örat (Hörselboken, 2008). Doktor Paul Nogier var fadern av modern öronakupunktur som på 1950-talet beskrev tekniken och de reflexpunkter som är representerade i örat. Metoden har funnits i både Egypten, Rom och Grekland 400 år före Kristus. Nyckeln till framgång offentliggjordes under 1950-talet och det var i första hand kineserna som använde metoden. Varje kroppsdel och varje organ finns representerade i ytterörat med en egen punkt. Örat kan liknas som ett foster med huvudet nedåt, ryggen motsvaras av örats ytterkant och de inre organen i centrum och nära hörselgångens mynning. Öronakupunktur är en
behandlingsmetod som används över hela världen. Under de senaste åren har forskningen bekräftat att öronakupunktur är effektiv både på akut och kronisk smärta (Luigi m.fl 2007).
Det finns cirka 200 öronakupunkturpunkter i örat och var och en av dessa har ett eget namn. Öronakupunkturpunkterna letas fram med hjälp av ett elektroniskt instrument. Om instrumentet ger utslag på en reflexpunkt i örat så indikerar detta på en störning i
motsvarande kropps organ. NADA (National Acupuncture Detoxification Association) är en speciell öronakupunkturmetod som upptäcktes redan på 70-talet av en neurokirurg från Hong Kong som använde metoden mot abstinens åt heroin och morfin beroende patienter. Tillvägagångssättet att använda sig av NADA spred sig till andra världsdelar och i Sverige hölls den första kursen 1989. NADA punkternas namn är ”Lever” som renar blodet från gift/droger, minskar depression/nedstämdhet. ”Lungan” stärker immunsystemet och reglerar andningen. ”Njure” renar njuren från gift/droger stärker ländryggen. ”Shen Men” är antistresspunkten. Denna punkt dämpar ångest och har en relaxerande effekt. ”Sympatikus” är den lugnande punkten som lindrar ängslan och oro. Det som händer vid nålsticket i örat är att signaler skickas till hjärnan och då frisätts endorfinet (det kroppsegna morfinet) och även andra neuro-transmittorer. NADA
behandlingen är standardiserad vilket innebär att samma ovanstående fem punkter i varje öra alltid behandlas med sterila nålar (Landgren, 2006).
Akupunktur som behandlingsform
Akupunktur i samband med rökavvänjning. Upplevelsen av akupunktur känns ofta som en lindring av abstinensen, mindre drog sug, lugn och ro, bättre sömn och minskad smärta. En fördel med NADA är att behandlingen både kan ges enskilt eller i grupp. Behandlingen är kostnadseffektiv speciellt om den ges i grupp vilket innebär att många kan behandlas tillsammans (a a). Det är individuellt hur en person svarar och reagerar på öronakupunktur. Vid första behandlingstillfället kan ett symtom förvärras några timmar eller upp till en dag. Det är en indikation på att Qi flödet har satts igång. Om patienten intresserar sig för behandlingen får det ofta positiva effekter på hela människan både känslomässigt och mentalt (Schönström, 2004).
Det finns ett stort behov av olika metoder för rökavvänjning och många patienter efter frågar alternativa behandlingsformer. Därför finns det ett behov utav att öka kunskaperna om öronakupunktur som behandlingsform.
16 Forskning om öronakupunktur
Dong m.fl (1997) gjorde en studie i Norge för att undersöka om öronakupunktur
behandling i tre veckor reducerade rökbehovet hos motiverade rökare som försökte sluta röka, samt om vissa akupunkturpunkter i örat hade bättre effekt än andra. I studien ingick 46 friska män och kvinnor med en genomsnitts ålder på 40 år som hade rökt i ca 25 år och konsumerade i genomsnitt ca 20 cigaretter dagligen. Deltagarna delades in i två grupper: En test grupp fick öronakupunktur på de punkterna för rökavvänjning i örat och en kontroll grupp fick öronakupunktur på andra punkter i örat.
Resultatet visade en reducerad cigarett konsumtion i båda grupperna redan efter första behandlingen. Båda grupperna rapporterade att de efter första behandlingen upplevde ett reducerat sug efter nikotin. Efter sex behandlingar hade mer än 30 procent slutat röka helt i testgruppen. Majoriteten av de övriga ca 60 procent hade halverat sin konsumtion. Resultatet visade att öronakupunktur behandling kan hjälpa motiverade rökare att reducera cigarett konsumtionen (a a).
I en annan studie av Dong m.fl (2001) med åtta månaders uppföljningstid, undersöktes 46 män och kvinnor som rökte i genomsnitt 20 cigaretter dagligen. De randomiserades till en test grupp och en kontrollgrupp. Olika akupunktur punkter användes i de båda grupperna . Resultatet i denna studie visar att båda grupperna reducerade sitt intag av cigaretter (a a).
Denna studies vinster nu och i framtiden
Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSF 1993:17) om omvårdnad inom hälso- och sjukvården poängteras det att läkare och sjuksköterskor har ansvar att inte enbart vårda utan också att förebygga. Sjuksköterskan har enligt sin naturliga roll och efter
sjusköterskans kompetensbeskrivning ett ansvar i det tobaksförebyggande arbetet (Wilow, 2003). I den här studien handlar det om det sekundärpreventiva arbetet med att hjälpa patienter att sluta röka, att utöva rökavvänjning med hjälp av öronakupunktur. Detta för att vinna ny kunskap till framtida nytta för patienter som behöver hjälp med att sluta röka och önskar den hjälpen med öronakupunktur. En behandlingsmetod som läkare och sjuksköterskor i sin roll som legitimerad personal med dagens kunskaper har svårt att hjälpa till med eller ge råd om. Samtidigt är det av värde att undersöka anledningar till att patienter tar steget från tanke till handling att starta ett rökslutarförsök för att vidare stimulera flera patienter att ta steget.
SYFTE
Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och känslor av öronakupunktur i samband med rökavvänjning.
Frågeställningar
- Vilka motiv låg bakom rökslutarbeslutet - Ger öronakupunktur lindring vid abstinens
17
METOD
Forskningsmetoden är empirisk med kvalitativa intervjuer. Kvale (1997) beskriver metoden som syftar till att studera ett mindre antal individer för att få ökad förståelse för deras livsvärld. Intervjuaren tolkar och registrerar det som sägs och på vilket sätt det sägs. Detta genom att tolka tonfall, ansiktsuttryck och andra kroppsliga uttryck. Vidare är intervjuarens uppgift att förstå innebörden av vad som sägs och vara öppen och lyhörd. Detta för att kunna förnimma nyanser i meningar som kommer till uttryck från den intervjuade. Detta genom frågor som meningsplanet, det underförstådda budskapet eller det som sägs mellan raderna analyseras. Den kvalitativa forskningsintervjun syftar till att erhålla nyanserade och otolkade beskrivningar som återger den kvalitativa mångfalden hos ett fenomen, det deskriptiva (a a).
Vidare menar Kvale (1997) den kvalitativa forskningsintervjun har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld. Den kvalitativa forskningsintervjun söker också beskriva specifika situationer ur den
intervjuades livsvärld. Därför krävs ett förutsättningsmedvetande hos intervjuaren för att undvika styrning och framförallt är det viktigt att intervjuaren är fokuserad på temat i den intervjuades livsvärld. Dessutom är mångtydigheten och det motsägelser som den
intervjuade kan ge uttryck för, ska beskrivas så exakt som möjligt. En intervju kan ge olika resultat beroende på intervjuarens kunskap om och känslighet för ämnet. Foskningsintervjun är ett samspel mellan två människor detta innebär att den
mellanmänskliga dynamiken måste beaktas vid såväl intervjun som analysen. För den intervjuade kan detta bidra till en positiv upplevelse, där två människor talar om ett ämne som intresserar dem båda (a a).
Kvalitativa metoder syftar på forskningsprocedurer som ger beskrivande data dvs. människans egna skrivna och talade ord och observerbara beteenden (Olsson H, Sörensson S, 2007). Motivationsnivån skattades vid varje behandlingstillfälle från en skala från noll till tio där tio betyder mycket motiverad och noll ingen motivation (Holm-Ivarsson 2003). Samtliga deltagare i denna studie låg på en motivationsnivå på mellan sex och tio vid varje behandlingstillfälle.
Det är viktigt att veta att de som undersökts är det som avses undersökas dvs. god
validitet och att det görs på ett tillförlitligt sätt med god reliabilitet. Fullständig reliabilitet är en förutsättning för fullständig validitet (Patel m.fl 1991).
Urval
I studien ingick åtta kvinnor som frivilligt anmälde sitt intresse för att medverka och därmed var motiverade att sluta röka med hjälp av öronakupunktur. Enligt studiens upplägg var samtliga kvinnor anställda inom Vård och Omsorg och i åldrarna 30 – 65 år. De tjänstgjorde i samma stadsdel. Fyra av deltagare var anställda på samma arbetsplats, två tjänstgjorde på natten och två på dagtid. De övriga deltagarna var anställda på olika arbetsplatser i stadsdelen. De hade olika social bakgrund beträffande utbildning, arbete och familj. Att prova rökavvänjning med öronakupunktur var nytt för alla.
18
Tillstånd har inhämtades från Vård och Omsorgs enhetschef i Fosie stadsdel. Författaren som själv är anställd som sjuksköterska i Vård och Omsorg lämnade muntligen
information om öronakupunktur i samband med rökavvänjning inom de olika verksamheterna. Varje deltagare fick en personlig inbjudan till ett gemensamt informationsmöte, där de mottog både skriftlig och muntlig information om
öronakupunktur. Det delades ut informationsmaterial rörande tobakens skadeverkningar som rekvirerats från Apotek och sjukvårdsrådgivning. Materialet var samlat i en liten väska till var och en deltagare. På informationsmötet fick deltagarna bekanta sig med de sterila engångsnålarna (fabrikat Vinco Micro Clean NT -5. Liksom de sterila
magnetkulorna (fabrikat Helio ES-05 Macnetic Pellets Gold plated). Öron-
akupunkturpunkterna var markerade på ett latexöra som också visades. Sök instrumentet Neutralstift Svesa 1070 demonstrerades och samtliga deltagare blev informerade om hur och varför instrumentet skulle användas.
Deltagare kriterier • Ålder 30-65 År
• Varit rökare i 25 år +10 År
• Cigarett konsumtion 25 cigg/dag +10
Datainsamling
Enligt Patel m.fl (1991)så är det viktigt att värna om den enskilda individens integritet så att det inte är möjligt att identifiera vilka individer det rör sig om (a a). Den största fördelen med kvalitativa intervjuer är öppenheten, att det inte finns någon standard teknik eller givna regler. Det är forskaren som presenterar ämnet för intervjun och som kritiskt följer upp svaren på den intervjuades frågor. Under intervjun skrivs anteckningar för att bättre förstå intervjutexten (Kvale, 1997).
Öronakupunktur behandlingen pågick under tre veckor i ett rum som var inrett till detta i vårdgivarens hem. Miljön var lugn och avslappnad med levande ljus och lugn musik. Behandlingen skedde i enskildhet under 45 minuter. Därefter intervjuades deltagaren och erbjöds sedan en kopp te. Behandlingsdagarna var två till tre dagar i veckan under tre veckor. Före behandlingen togs en anamnes upp som dokumenterades på ett journalblad. Vid öronakupunktur rengörs öronen med sprit, injektionstork fuktad med 70-%
isopropylalkohol, sedan fick öronen lufttorka. Små sterila nålar stacks in 1-2 millimeter under huden på de fem NADA punkterna i båda öronen. Vid NADA akupunktur söktes punkter inte aktivt utan behandlingen utfördes efter ett standardiserat mönster med givna punkter. Verktyget ”Punktsökaren” användes för att söka behovspunkten. Om
behovspunkten var aktiv användas den i stället för ”Njurpunkten.” Efter varje behandling erhöll deltagaren magnetkulor som fästes med plåster på de fem punkterna. Dessa
magnetkulor fick sitta kvar till nästa behandlingstillfälle. Kulorna utför ett litet tryck på punkten vilket kallas ”akupressur”. Deltagarna blev informerade om att vid flera tillfällen dagligen stimulera sina magnetkulor genom att vidröra dem.
Samtliga deltagare besvarade 14 frågor i frågeformuläret (bilaga 5) vid det första
tillfället. Vid de sju nästkommande behandlingstillfällena besvarade deltagarna frågorna 1,3,13,14. Efter avslutad behandling besvarades fråga 15.
19
Varje deltagare blev intervjuad enskilt och behandling med intervjuer pågick totalt i ca två timmar/deltagare. Diktafon användes och allt material behandlades konfidentiellt. Vid avslutad behandling och rapportering av studien, kommer allt material att avidentifieras och förstöras. Deltagarna kommer att få ta del av studien när den är färdig.
Databearbetning och analys
Innehållsanalys användes för att vetenskapligt analysera dokument, såväl skrivna som sådana som återger tal. Innehållsanalysens objekt är kommunikationsinnehållet t.ex. i intervjuer om personers upplevelse Olsson, H Sörensson, S (2007). Innehållsanalys enligt Burnard (1991) (bilaga 6) användes för att analysera textmaterialet.
Författaren transkriberade samtliga intervjuer och skrev ner intervjuerna ordagrant och fördjupade sig sedan i materialet som kopierades. De återkommande kategorierna har klippts ut. Intervjumaterialet kodades med en siffra från ett till åtta för att författaren lätt ska kunna identifiera deltagaren. Allt material har förvarats i en pärm i ett låst skåp. Materialet resulterade i sju huvudkategorier med till hörande subkategorier.
Etiska övervägande
Studien prövades och god känts i Malmö Högskolas Etikprövningsnämnd Dnr HS60-08/1091:5 (bilaga 1).
Enligt föreskrifter från Etikprövningsnämnden Hälsa och Samhälle inhämtades tillstånd från enhetschefen i Malmö kommun, Fosie Stadsdel (bilaga 2).
Deltagarna fick både muntlig samt skriftlig information om studiens innehåll och syfte samt blev informerade om att de när som helst kunde avbryta deltagandet utan någon motivering. Samtliga åtta deltagare undertecknade samtyckesformuläret se (bilaga 3). Deltagarna blev informerade om att intervjuerna spelades in och att allt material behandlades konfidentiellt. Efter avslutad studie avidentifierades allt material.
Teoretisk referensram och omvårdnadsteori
Sjuksköterskeyrket är ett gammalt praktiskt yrke, men som vetenskaplig disciplin är det ungt. Omvårdnadskunskap är en central del av sjuksköterskans kompetens, och omfattar olika färdigheter som sjuksköterskan måste behärska som är kopplade till professionell färdighet. När det gäller olika omvårdnadssituationer så interagerar sjuksköterskan med patienter, anhöriga, kollegor och medarbetare från olika andra yrkesgrupper. Watson som var psykiatrisjuksköterska, beskriver omvårdnad som en disciplin som bygger på
humanistiska värderingar. Omvårdnadens mål kan bara genomföras genom en mellanmänsklig relation mellan sjuksköterska och patient (Kristofferssen, 1998). Barbara Carper, omvårdnadsforskare, delar in sjuksköterskans kunskap i fyra grundläggande kunskapsformer, estetisk, empirisk, teoretisk och etisk kunskap.
Författaren i detta arbete väljer att knyta an till Watsons och Carpers omvårdnadsteori när det gäller interaktion mellan vård och patient och den egna upplevelsen. Watson menar att visa ett varmt och genuint intresse för patienten som person är ett viktigt första steg i etablerandet av en mellanmänsklig relation som är präglad av förståelse. Vidare att anpassa vården till individen och ha förmåga att sätta sig in i patientens situation (a a).
20
Författaren upplever en egen känsla av välbefinnandet att få ta hand om och hjälpa andra människor i olika situationer.
Att främja hälsa är mycket mer än att förebygga sjukdom. Watsons mest centrala begrepp i hennes omvårdnadsteoretiska tänkande är omsorg (Care). Sjuksköterskan samarbetar och hjälper patienten med att finna sitt mål. Att utveckla kunskap och fatta
hälsofrämjande beslut och återvinna kontrollen över sin livssituation. Sjuksköterskan måste också känna tilltro till sig själv och sin kompetens och genom interaktion och stöd till patientens välbefinnande och hjälpa patienten att välja ett hälsofrämjande beteende (a a).
Teorin om planerat beteende
Ajzen (1991) redovisar sin Teori om Planerat Beteende/ Theori of Planned Behavior (TPB, se modell 1 s.21) som kan vara till stöd för förändring av personers beteende. Teorin hjälper oss att förstå på vilket sätt som vi kan förändra personers beteende. En persons handling bygger på tro, övertygelse och motivation vilket kommer från personens inre värderingar, attityd, intuition och emotionellt. TPB är en teori som kan förutspå avsiktliga beteende, därför att beteende kan planeras. Ajzen (1991) menar att en handling endast kan bli utförd om individen upplever att hon/han kan bemästra situationen eller händelsen. I denna teori är den upplevda känslan av kontroll en viktig faktor. Andra viktiga faktorer som påverkar hur vi agerar är hur väl vi känner att vi har kontroll över situationen samt att vi söker våra vänner/ närståendes gillande eller godkännande. Det finns tre uppfattningar i teorin om planerat beteende i korthet enligt TPB, är en mänsklig handling vägledd av tre sorters övervägande.
• Beteende uppfattning och attityd. Dessa uppfattningar om de troliga konsekvenserna av beteende.
• Normativ uppfattning. Dessa är uppfattningar, benägenheter om de normativa förändringarna hos andra.
• Kontroll uppfattning. Dessa uppfattningar om närvaro av faktorer som kan göra det lättare eller kan hindra resultatet av ett beteende.
När beteende hos personer behöver ändras är det avgörande hur omständigheterna är utformade. Beteendeuppfattning kan visa sig på två sett, antingen är det fördelaktigt eller ofördelaktigt. Detta kan leda till ett socialt tryck eller kontrolluppfattning som ger ökad beteendekontroll. Vidare beskriver Ajzen (1991) att en positiv inställning och tron till beteendeförändringen har stor betydelse för ett lyckat resultat. Han menar också att motivationen till beteendförändringen är en viktig angelägenhet. En fördelaktig attityd och subjektiv norm samt en stor upplevelse av kontroll ökar sannolikheten för att intentionen leder till ett faktiskt handlande (a a).
21
Modell 1
När väl intresset har väckts för en beteende förändring kan man som vårdgivare ha nytta av att ha kännedom om ”The Stage of Change Modellen” av Proschaska m.fl (1984) (modell 2). Den modellen beskriver beteende förändrings cirkelns olika faser från att vara helt omotiverad till att genomföra sitt beslut alternativt få återfall. Modellen förklarar att det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor (Naidoo m.fl 2000) . Vårdgivarens attityd, sociala stöd och uppmuntran spelar en stor roll för att minska motståndet mot
förändringar och öka deltagarens motivation i processen. De två modellerna kan med fördel användas tillsammans för att undersöka och beskriva vad som hindrar alternativt gynnar ett beteende under förändringsprocessen.
22
RESULTAT
Resultat beskrivning
Resultatet redovisas i uppkomna huvudkategorier med subkategorier. Deltagarnas citat presenteras under respektive subkategori för att styrka tolkningen. Efter citatet så redovisas en siffra som anger vilken intervju som exemplifierar text materialet.
HUVUDKATEGORIER OCH SUBKATEGORIER
Resultaten samlade sig i totalt sju huvudkategorier med ett antal subkategorier som presenteras här nedan.HUVUDKATEGORI 1 Motiven bakom önskan om rökfrihet.
SUBKATEGORIER
• Varningstexterna på cigarettpaketen • Prisinstrumentet
• Oro för hälsan
Motiven bakom önskan om rökfrihet
Den enskildes motiv för att sluta röka var i flera fall en reaktion på samhällets olika hälso-promotiva insatser såsom varningstexterna på cigarett paketen och skatten på cigaretterna. Varningstexterna på cigarettpaketen var obehagligt för somliga att behöva läsa och hade för vissa varit ”triggare” för att sluta röka. För andra var det tröttheten på beroendet (flertalet tyckte inte om att vara beroende) det styrde deras önskan om att sluta röka. Att statens prisreglering, som syftar till att reducera tobaksbruket bland brukarna har effekt märktes även i denna lilla grupp kvinnor. Det låg till grund för några att ta steget till att sluta röka. Deltagarna angav att kostnaderna för cigaretterna motiverade dem att sluta röka. Vidare uttalade deltagarna att pengarna gick upp i rök och skulle kunnat användas till något nyttigare.
Hälsan var för det flesta det viktigaste skälet till att sluta röka. Deltagarna var medvetna om rökningens negativa effekter på hälsan. En god hälsa innebar för deltagarna att må bra både psykiskt och fysiskt. Deltagarna menade också att det var viktigt att ta ansvar för att bibehålla sin hälsa, för att inte bli en belastning för familjen och omgivningen längre fram. Några av deltagare upplevde att konditionen redan var påverkad med andfåddhet och hosta. Frekventa förkylningar, astma, kol, och tandlossning besvärades deltagarna av. Oron för hälsan som de relaterade till rökningen berördes av samtliga deltagare.
Deltagarna tyckte att det skulle vara bra om de lyckades sluta röka helt eller att minska cigarett konsumtionen vilket skulle innebära hälsovinster och oron för hälsan skulle då minimeras. Deltagarna nämnde också att framöver skulle det troligen bli rökförbud på vissa arbets- platser inom stadsdelen.
23 Varningstexterna på cigarettpaketen
”Texten rökning dödar” den texten gör mig illa till mods så jag vänder paketen för att inte se den.”( Deltagare 8)
Prisinstrumentet
”Jag märker det ekonomiskt. Det är 47 kronor om dagen!”( Deltagare 6)
”Rent ekonomiskt så sparar jag tre limpor cigaretter i månaden. Det är 1200 kr. (Deltagare 1)
”Sparat pengar en hel månad.” (Deltagare 3) Oro för hälsan
”Jag intalar mig hela tiden att jag är dum om jag börjar röka igen skratt skratt. Det hade varit roligt att se barnbarnen. Att känna att ” en liten vit pinne” styr över ens liv, ”så här vill jag faktiskt inte ha det”( Deltagare 5)
HUVUDKATEGORI 2
Attityd till att sluta röka med hjälp av öronakupunkur innan och under pågående behandling.
SUBKATEGORI
• Motivationen och tron på metodens effektivitet • Upplevt stöd för behandlingens verkan
Attityd till att sluta röka med hjälp av öronakupunktur innan och under pågående behandling
Deltagarna uttryckte över lag ett stort förtroende för behandlingsmetoden och kände sig priviligerade över att få delta. De flesta deltagarna tyckte att det var något nytt och
spännande ”hoppas verkligen att det här är bra”. De deltagare som hade försökt sluta röka med hjälp av nikotinersättningsmedel hade tilltro och hoppades på ett lyckat resultat med metoden och beteendeförändringen. Någon uttryckte oro inför rökavvänjningen, men tilltro till metoden. Deltagarna hade mentalt ställt in sig och planerat sitt rökstopp sedan några månader tillbaka. Samtliga deltagare hade en positiv inställning till att försöka sluta röka. De intalade sig med, ”kan andra så kan väl jag”. Att se de positiva effekterna då de insåg att uppoffringen inte blev så stor, ”det var ju inte så svårt som jag trodde”.
”Jag hade lite fjärilar i magen när jag skulle hit men jag tror verkligen på det här. Jag tror mer på alternativa metoder eftersom min mamma ”fixade” det med akupunktur /…/ det där med plåster tror jag inte på. Har själv provat. Tror inte på plaströr heller, att gå där och dra in nej det tror jag inte på. Provade nikotintuggummi en gång. Då höll jag upp i två timmar.” (Deltagare 3)
”Hört mycket om akupunktur i andra sammanhang. Tror på det kinesiska.” (Deltagare 5) ”Tror på metoden som ett alternativ som tilltalar mig i rök processen” /…/ (Deltagare 8)
24
”Möjlighet att få vara med. Det kom serverat på ett silverfat. Har fått kroppsakupunktur men inte i samband med rökavvänjning. Mycket god effekt.” /…/ (Deltagare 6 )
”Jag har aldrig provat tidigare nyfiken. Jag vill nå mitt mål.” (Deltagare 7)
”Motiverad att sluta röka med hjälp av öronakupunktur. Jag vill prova för att få hjälp med att sluta röka för det är så jobbigt att vara beroende, ofräscht.” (Deltagare 4)
”Tror mycket på alternativa metoder i stället för att ta en massa piller
Jag är priviligerad som är med i projektet, men det är bara vinster”. Skratt skratt (Deltagare 2)
Motivationen och tron på metodens effektivitet
Deltagarna var redan från början motiverade och intresserade av att sluta röka med hjälp av öronakupunktur. De var positiva och hade tilltro till behandlings metoden.
Motivationsnivån var hög från början. Även om någon gav uttryck för rädsla för nålstick. Ett flertal av deltagarna hade försökt sluta röka tidigare med hjälp av andra metoder men inte lyckats. Några av dem hade aldrig tidigare försökt sluta röka. Metoden var ny för alla. Några hade hört positiva omdömen innan från andra och en deltagare hade provat på akupunktur av annan anledning.
”Det är klart att de här hjälper annars hade man inte gjort det här. Jag som är nålrädd.” (Deltagare 4)
”Jag har försökt sluta röka tidigare men det gick åt pipan. Varför skulle detta? vara slumpen.” (Deltagare 1)
”Jag vill så gärna sluta röka. Jag mår så mycket bättre. Jag brukar tänka på alla storrökare som har slutat röka. Då vill man inte vara sämre själv /…/ ” (Deltagare 2)
”Jag är inte nöjd med mig själv alltså. Jag vill sluta helt, innan har cigaretterna styrt men nu är det jag som styr cigaretterna. Jag har min plastcigarett.” (Deltagare 7)
Upplevt stöd för behandlingens verkan
Deltagarnas berättelser om sina upplevelser av öronakupunktur varierade. Samtliga upplevde att öronakupunkturen var verksam och ett bra stöd. Rökstoppet gav mer tid till annat och det var faktiskt inte så svårt som förväntat. Några av deltagarna upplevde en känslomässig påverkan som var positiv samt en stärkt självkänsla. De upplevde ett minskat nikotin behov, bättre luktsinne, kondition och mindre hosta framkom.
Nyfikenhet och tankar fanns också hos samtliga deltagare om de skulle lyckas med att bli rökfria.
25
”Jag tror inte att jag hade klarat det utan behandling för varje rökfri dag känns det som en vinst även om man skulle ta ett litet bloss och få ett återfall. Jag har dem i lådan och ibland drar jag ut lådan och tittar så att inga cigaretter har försvunnit. Jag tycker lite synd om mig själv /…/ Blir det inte värre än så här så tror jag att jag klarar det /…/ Jag röker inte men har provat ett par gånger.” (Deltagare 3)
”Helt sanslöst det hjälper jag känner att detta hjälper /…/ ” (Deltagare 4)
”Jag tänker inte lika ofta på cigaretter. Inget nikotin över huvudtaget /…/ Jag saknar behandlingarna men jag har inte rökt. Jag har fått mer tid nu när jag inte röker.” (Deltagare 5)
”Detta är ett fantastiskt stöd. Jag tror detta har effekt en sådan märkbar skillnad /…/ Jag skulle behöva mer öronakupunktur.” ( Deltagare 8)
”Har inte haft några PMS besvär denna månad sätter det i samband med behandlingen. Jag brukar svullna upp inga svullnader det är så intressant. /…/ jag känner att jag är på väg detta är inte lätt /…/ tror på detta, detta är helt otroligt det är positivt för mig. Mycket god effekt.” (Deltagare 6)
”Jag tror att öronakupunkturen har hjälpt mig, det tror jag, för jag ska aldrig röka mer, nej. Jag trodde det skulle vara ännu värre att sluta röka gråta skrika, bli deprimerad alltså gå in i världens depression det trodde jag /…/ Det är antagligen öronakupunkturen som har hjälpt mig jag tror på det. Jag har inte rökt, kommer aldrig att dra ner något i mina lungor.”(Deltagare 1)
”Jag mår så mycket bättre och tror inte att jag kommer att falla tillbaka till gamla
vanor/…/ Det känns som om att jag kan tycka att jag är lite duktig. Jag vill ju kunna göra det jag har sagt. Det är för dåligt annars. Nu gör vi detta tillsammans vad säger hon om jag röker. Jag slutar för hälsans skull och så slipper jag att hosta i en handduk så inte grannen ska höra det”(Deltagare 2)
”Det som förvånar mig är att jag inte har något rök sug. De kopplar jag till behandlingen.”(Deltagare 7)
HUVUDKATEGORI 3 Symtom som kunde tillskrivas nikotinabstinens. SUBKATEGORIER
• Svettningar
26
Symtom som kunde tillskrivas nikotinabstinens
De flesta som slutar röka plågas av symptom på abstinens. Även deltagarna i denna studie upplevde olika symtom på abstinens. Symptomen som angavs var bl.a. svettningar och emotionella störningar. Några hade svåra svettningar av och till, speciellt under nätterna och framför allt under behandlingstidens första dagar. Några sa att ”jag har ingen abstinens men kände samtidigt att där var något, men svårt att sätta fingret på”. En del tyckte att humöret var lite lågt. Nedstämdhet och labilitet är välkända abstinens symptom. Somliga dagar var för deltagarna grå och tomma. De upplevde att humöret gick upp och ner. Alla kände inte helt till abstinenssymptomen på att sluta röka och vissa tillskrev därför magnetkulorna i öronen anledning till symptomen. Saknaden efter cigaretten (nikotinet), som kompis och stöd fanns med.
Svettningar
”Svettningar två gånger i natt så jag har varit uppe och bytt kläder/…/Jag trodde att jag skulle tänka på cigaretter hela tiden och vakna på natten och vara röksugen.”
(Deltagare 1)
”Jag svettas mer med magnet kulorna.”( Deltagare 2)
”Svettningar! men det ska väl ut /…/ Upphostningar som luktar gödsel.” (Deltagare 6) Emotionella störningar
”Lite blandade känslor, lite deprimerad, tycker lite synd om mig själv men det blir bättre och bättre för varje dag /…/ ”( Deltagare 5)
”/…/ Jag tycker inte att jag har känt några fysiska grejor men igår var jag lite gråtmild varit lite obalanserad men inte så obalanserad så att jag övervägt att ta en cigarett. Det finns inte. Jag har själv sett mig som en inbiten rökare men jag har inte rökt. Jag har älskat mina cigaretter /…/ Jag saknar min kompis cigaretten /…/” (Deltagare 1) ”Lite melankolisk ingen som bryr sig om mig, tänkte att det går över.” (Deltagare 3)
HUVUDKATEGORI 4 Egna strategier för att ”stå emot” och motverka abstinensen. SUBKATEGORIER
• Hantering av behovet av sötsaker
• Abstinens i samband med intag av kaffe och vin • ”Plockigheten”, behovet att ha något att ha i händerna • Viktökningen
Egna strategier för att ”stå emot” och motverka abstinensen
Deltagarna hade noga planerat över olika strategier för att tillgodose suget efter sötsaker som är ett annat välkänt abstinens symptom. De angav att de ville försöka undvika att stoppa något onyttigt i munnen, istället välja en nyttig frukt, morot, eller tugga på ett
27
tuggummi. För att undvika viktökning. Några av dem menade att abstinensen snabbt var övergående. Deltagarna nämnde också att de ville undvika att dricka kaffe samt vin då detta ofta förknippas med cigaretter ”de hör liksom ihop”. Man vet att nikotin, kaffe och alkohol retar nicotinreceptorerna. De insåg att det var viktigt att skingra tankarna med att sysselsätta händerna i stället för att ha en cigarett. Detta var en strategi som ofta
rapporterades. Att röka är ett inlärt mönster exempelvis t.ex. att ta en cigarett efter maten eller i samband med kaffe eller vin. Oron av att gå upp i vikt berördes av ett flertal deltagare. Speciellt de som försökt sluta röka tidigare. Deltagarna hade olika erfarenheter av viktuppgång i samband med rökstopp Några deltagare nämnde att de skulle motionera mera samtidigt så var det viktigt att ta en sak i taget. Endast en deltagare använde
nikotinersättningsmedel under behandlingstiden. Hantering av behovet av sötsaker
”Jag har inget direkt söt sug, är mer sugen på mat./…/ ” (Deltagare 1)
”Jag tuggar på vanligt tuggummi. Det är ett jävla tuggande /…/ Jag kommer att äta mera frukt.” (Deltagare 2)
”Inget direkt söt sug fast gärna ett choklad. Jag är inte så förtjust i kakor fast jag tycker lite synd om mig själv/…/” (Deltagare 3)
”/…/ Stoppar gärna något i munnen man måste ju få belöna sig lite, så jag åt lite mer sötsaker.” (Deltagare 5)
”Jag hittade lite GI recept /…/ som jag ska testa.” (Deltagare 6) Abstinens i samband med intag av kaffe och vin
”Har undvikit kaffe för kaffe och cigarett. Hör ihop liksom vin och cigarett hör ihop /…/ ” (Deltagare 6)
”Plockigheten”, behovet att sysselsätta händerna
”Jag använder min lilla plastcigarett. Det jag märker är att jag tar upp den mer sällan. Den ligger i min ficka och det är en trygghet att ha den i handen. Jag måste också säga att det är en fördel med magnet kulorna för då vet man var man ska göra av fingrarna. Jag känner ingen abstinens. Det är beteendet.” (Deltagare7)
”Jag tycker magnet kulorna på öronen är bra för då vet jag var jag ska göra av mina fingrar, när jag får abstinens.”( Deltagare 8)
”/…/ Jag borstar tänderna när jag känner abstinens /…/” (Deltagare 3) Viktökningen
”Jag är mycket ute och promenerar men jag hoppas inte att jag ska gå upp i vikt /…/” (Deltagare 5)
28 ”/…/Tränar på gym/…/” (Deltagare 4)
”Cyklar varje dag /…/ ”(Deltagare 1) ”Vinter badar och cyklar /…/” (Deltagare 2)
HUVUDKATEGORI 5 Hälsovinster med rökslutet.
SUBKATEGORIER • Den goda sömnen • Fräschare hy
• Mindre hosta och bättre luktsinne • Symptom från magen
• Stoltheten att lyckas med rökstoppet • Stärkt självkänsla
Hälsovinster med rökslutet
Flera av deltagarna upplevde att sömnen blev bättre utan att de blev väckta av nikotin suget. En känd abstinens med att sluta med nikotin är oftast sömnrubbningar i samband med rökavvänjning med traditionella metoder. Patienterna anger då orolig sömn och att inte vara utvilad på morgonen. De som lyckats att sluta röka helt tyckte att hälsovinsterna i form av fräschare hy, mindre hosta, bättre luktsinne och smaksinne, kändes redan efter en veckas rökstopp. De deltagare som minskat sin cigarett konsumtion kände också en del vinster men de kom lite senare under behandlingen. Det som berättades var att konditionen hade blivit bättre och magen var mera i bra balans. Många som är beroende känner skuld och skam. Stolthet och glädje upplevdes när behovet av nikotin försvann. Känslan att på något vis vinna över sig själva och kunna berätta för nära och kära att ”jag röker inte längre” var ett mål som de flesta deltagarna ville uppnå. Pressen över att alltid behöva tänka på cigaretterna och stressen efter varje måltid att få röka en cigarett
försvann. Dessutom att behöva stå ute och frysa när det skulle vara mycket skönare att sitta inomhus och/eller att ha mera tid över till annat var en lättnad. Flera upplevde känslan av att de blivit ”fräshare” och fått en starkare självkänsla efter det att de blivit rökfria.
Den goda sömnen
”Sovit gott precis som jag har svalt sömnen.” (Deltagare 6)
”Vaknat tidigt på mornarna och varit pigg, sovit som en sten på riktigt och känt mig bedövad.” (Deltagare 3)
”Jag sover gott har inte vaknat på nätterna.” (Deltagare 8)
29 Fräschare hy
”Jag vet ju hur fin hyn blir vid rökstopp.”(Deltagare 4) Mindre hosta och bättre luktsinne
”Mindre hosta efter att ha minskat ner cigaretterna /…/ ” (Deltagare 8)
”/…/ Ser varje rökfri timme som en vinst. Jag måste hänga upp det på något. Jag har fått tillbaka luktsinnet redan efter fem dagars rökstopp.” (Deltagare 1)
”Hostan har blivit mycket bättre inga hostattacker längre. Jag är inte lika raspig i rösten när jag sjunger och så har lukterna blivit bättre /…/ ” (Deltagare 2)
”Jag känner en friskare trötthet. Jag blir inte lika trött och andfådd när jag är ute och går. ” (Deltagare 5)
”Luktsinnet har förändrats. Luktar när det luktar gott och mindre gott /…/ ” (Deltagare 3) Symptom från magen
”Magen har varit bättre för det är något som jag har haft problem med. Jag brukar bli förstoppad vid rökstopp. Detta är nog det bästa jag har provat men man ska hålla ut också.”(Deltagare 4)
”Jag äter linfrö för att inte bli förstoppad deltagare.” (Deltagare 2) Stoltheten att lyckas med rökstoppet
”I affären blir jag ofta förknippad med en ”Rosa Blend ”så fort hon får syn på mig går hon bort till cigaretterna. Jag ska inte ha några cigaretter idag /…/ Då berättade jag att jag inte skulle röka mer har slutat röka och att jag är på väg till öronakupunktören. Jag kan inte ta med mig cigaretter till badet för då faller min image skratt skratt vad gör man inte för att få den uppmärksamheten. Jag har ju sagt att jag har slutat röka. Jag känner mig stolt över mig själv att kunna säga att jag har slutat röka. Njuter av luften, havet och fåglarna. Då tar jag en cigarett det stämmer inte. Jag skäms och känner mig som ett litet barn när jag röker nej stopp och belägg /…/” (Deltagare 2)
”Jag är rökfri. Jag är glad att det har gått så här bra /…/ det kändes bra, jag var på kalas. Personerna som var där stod på balkongen och rökte och frös. Jag kände mig stolt över att inte vara där.” (Deltagare 5)
”Jag har inte ställt för stora krav på mig själv, men mina anhöriga är stolta över mig.” ( Deltagare 3)
”Jag röker inte /…/ ” (Deltagare 1)
”Det är enkelt att skambelägga sig /…/ ”( Deltagare 6)
30 Stärkt självkänsla
”Jag är mycket besviken på mig själv om jag ger mig in på något så ska jag fixa det. Det får ske etappvis då är jag inte så dålig i alla fall /…/ ” ( Deltagare 8)
HUVUDKATEGORI 6 Fysiska upplevelser av öronakupunktur.
SUBKATEGORIER • Fysiska symtom
• Den fysiska upplevelsen av behandlingen (Sticken i öronen ) • Magnet kulorna i öronen
• Förändrad smakupplevelse ”metallsmaken” Fysiska upplevelser av öronakupunktur
Deltagarna upplevde öronakupunktur behandlingen samt magnet kulorna väldigt individuellt. Något större obehag av behandlingen framkom varken under eller efter behandlingen. Upplevelserna av behandlingen mycket positiv. Sticken i öronen
upplevdes olika från person till person. Några deltagare blev röda och varma på sina öron när nålarna satt på plats och kände en värmekänsla lokalt i behandlingsområdet. Någon deltagare upplevde att sticket kändes mer på någon punkt men det gick över lika fort. Syftet med att deltagarna fick magnet kulor på sina båda öron efter varje behandling var att de själv skulle stimulera dessa enligt den information som erhållits. Deltagarna tyckte att smaken i munnen var annorlunda efter behandlingen. ”Metallsmak” i munnen var en upplevelse som flertalet av dem påtalade.
Fysiska symtom
”Varma kinder, ja öronen känns också varma. Känt av vissa punkter /…/ ”(Deltagare 3) Den fysiska upplevelsen av behandlingen (Sticken i öronen)
”Det kändes mer när du stack på lungpunkten i örat /…/ Det är varmt om örat.” (Deltagare 4)
”Det kändes skönt första nålen. Ont på ”Shen Men” punkten i örat. ” (Deltagare 2) Magnet kulorna i öronen
”/…/ Sen tycker jag det är rätt så roligt för rätt som det är som man sitter så blir man varm på öronen. Magnet kulorna: Dom skiftar. Det har jag lagt märke till. Jag förstår det inte.” (Deltagare 4)
”Jag stimulerar kulorna och då hettar det till i höger öra för det örat är lättare att komma till än vänster.” (Deltagare 2)
”Jag kan märka skillnad när jag inte har kulorna glömmer stimulera kulorna ibland. Jag måste säga att kulorna är underbara. Jag tror på dem. Konstigt att man inte är mer öm i öronen för när jag har kulorna så glömmer jag att röka.” (Deltagare 8)
