Genom att analysera elevernas texter och få fram resultat ovan kan man med hjälp av tabellerna dra slutsatsen att eleverna som läser svenska som andraspråk i SI-D har kommit längre i den grammatiska utvecklingen än de elever som läser svenska som andraspråk i SI-C. Man finner också att några elever i SI-C är på samma nivå som några elever i SI- D. Av 7 elever i grupp SI- C är det 3 som befinner sig en nivå högre än de övriga eleverna. I grupp SI-D finner man 3 av 8 elever som befinner sig två nivåer högre upp. Även om detta visar att det finns utvecklingsvariationer mellan inlärarna, kan man konstatera att elevernas grammatiska kunskaper är på nästan samma nivå i undervisningsgruppen. Med hjälp av bedömningsresultat kan pedagogen veta var eleven befinner sig och på vilken nivå eleven håller på att processa eller gör försök till detta. Detta resultat kan man också som pedagog använda som bedömnings- och samtalsunderlag med eleven om vilken utvecklingsnivå eleven bör sikta på.
Jag anser att det inte kräver något mödosamt arbete att bedöma elevtexter med hjälp av PT. Däremot anser jag att pedagogen, för att kunna göra en rättvis bedömning, behöver mer kunskap om vad som krävs i alla de fem olika utvecklingsstadierna. Min erfarenhet är att ju oftare man använder denna undersökning, desto mer lär man sig om metoden.
5.1 Sammanfattning och diskussion
5.1.1 Avslutande diskussion
Mitt syfte har varit att undersöka och svara på vilken grammatisk utvecklingsnivå nyanlända elever på språkintroduktion befinner sig på, baserat på processbarhetsteorin. En av grundtankarna har varit att kunna ge ett verktyg samt ett nytt tillvägagångssätt till pedagogerna som arbetar på språkintroduktion, för användning vid bedömning av elevers utvecklingsnivå. Denna tanke väcktes inom mig på min arbetsplats då vi diskuterade om vi verkligen hade placerat eleverna i rätt grupp så att vi skulle kunna ge dem de förutsättningar de behöver. Jag har också tänkt på att om vi pedagoger arbetar med elever
35
som har mer eller mindre gemensamma förutsättningar, så blir det även lättare för oss att hjälpa eleven att kunna nå dit vi planerat. En annan anledning till att jag valde detta ämne är att vi bör kunna använda den här metoden som ett underlag för ett samtal med eleverna om vilken nivå de befinner sig och vilka arbetsmoment de behöver träna mer på. Med hjälp av detta får eleverna en tydlig bild om var i utvecklingen hen befinner sig. Vidare skapas en enhetlig bedömning av alla elever via denna modell.
I kursplanen för svenska som andraspråk för årskurs 7−9 anges att ett av syftena med undervisningen är att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin svenska för att kunna tänka, kommunicera och lära sig saker. Det förekommer också i betygskraven att eleverna ska behärska den svenska språkstrukturen, textmönster, textuppbyggnad, jämförelse, språkliga mönster, ord, fraser, satser samt språklighet och normer (Skolverket, Kursplanen i ämnet svenska som andraspråk, 2011a). Därför är PT en metod som passar bra som hjälpmedel för pedagoger i arbetet med att utveckla eleverna så att de når kunskapskraven. Detta eftersom PT har som syfte att beskriva och förklara inlärningsvägar. Min förhoppning är att bedömningen ska ge både pedagoger och eleverna tydlighet kring vad i grammatiken som eleverna behöver fokusera på. Detta hoppas jag även kommer att motivera eleverna när de vet var de befinner sig i sin inlärning och vad de ska göra för att nå målen. På det viset blir eleverna mer medvetna om sitt lärande.
Det är också viktigt att pedagogen som arbetar med andraspråksinlärare inte bara ser det felet som eleven gör, utan ser det som en vanlig händelse som förekommer i inlärarsspråk (Håkansson, 2004, s. 153). Det felet kan bland annat bero på inlärares förstaspråk och andraspråk. Den negativa påverkan av inlärarens första språk kan spela en roll, men det kan också vara skillnaden mellan det första språkets- och andraspråkets struktur som utgör svårigheterna hos andraspråksinläraren(Abrahamsson, 2009, s. 31). Om att inlärare ska nå den nivån av sin utveckling som krävs för betyg beror allts på en rad olika faktorer. Det är viktigt att pedagogen är medveten om att elevens utveckling av sitt andraspråk beror på olika faktorer så som sociala faktorer och psykiska faktorer. Man bör betrakta inlärning av målspråk som ett eget system och att det sker under den utvecklingsprocessen som förändrar mot målspråksnormen (Abrahamsson, 2009, s. 42).
36
Det är här värt att notera att analysmodellen inte är till som ett hjälpmedel för att sätta betyg på eleven, utan enbart är ett verktyg som kan stödja pedagogen i dennes arbete och eleverna i sitt lärande.
Resultatet av min undersökning visar att inlärare i SI-D befinner sig på högre nivå i sin språkliga utveckling grammatiskt än inlärare i SI-C gruppen. Det visar också att de arbetar i rätt förutsättningsgrupp.
5.2 Metoddiskussion
I detta avsnitt diskuteras för- och nackdelar med den valda metoden, samt hur denna metod eventuellt kan ha påverkat undersökningens resultat.
Mitt val av att analysera informanternas texter var dels baserat på Håkanssons och Flyman Mattssons (2010, s. 63) resonemang och dels på att undersökningen varit tidsbegränsad. Författarna skriver att analysmodellen talar om text. Det kan och bör ske både muntligt och skriftligt, eftersom utvecklingen i tal och skrift inte går hand i hand. Anledningen till att undersökningen endast utgår från de skrivna texterna, beror på att det krävs mer tid för att analysera muntliga texter. Detta beroende på att muntlig text först måste spela in för att sedan transkriberas, före att den slutliglitgen blir analyserad. Även Håkansson och Flyman Mattsson (2010, s. 64) påpekar att utvecklingsnivåerna kan följas upp med kortare period genom den muntliga analysen, men för att få ett bra resultat måste man djupanalyseras på transkriberat material.
Fördelen med den skriftliga analysen är enligt Håkansson och Flyman Mattsson (2010, s. 64) att den kan genomföras ofta då man utnyttjar det skrivande arbete som görs i klassrummet.
37
Nackdelen med den skriftliga analys som användes i denna undersökning är att man begränsar skribentens förmågor. Att dela ut en uppgift om vad de ska skriva kan begränsa skribenten till just det området istället för att denne får skriva fritt. Skribenten har heller inte alltid någon åsikt om det område som uppgiften behandlar. Detta påverkar naturligtvis resultatet eftersom man inte får en variation av texter som kan ge en bredare bild av skribentens kunskaper om struktur och ord.
5.3 Förslag till vidare forskning
Under min undersökning dök ett antal funderingar runt ämnet upp. Den första tanken som väcktes kom av att jag inte valde den muntliga textanalysen. Frågan var då om jag skulle få samma resultat som genom den skriftliga analysen. Det hade varit intressant att kunna följa inlärare, kanske under lektionerna, spela in samt analysera materialet för att utreda hur de utvecklar sitt språk grammatiskt och även hur deras inlärning ser ut.
Resultatet från en sådan undersökning hade kunnat jämföras med den undersökning som jag genomförde. Man hade kunnat konstatera om dess resultat skulle skilja sig från det resultat jag fått fram och se vilka för- och nackdelar som funnits med den andra metoden.
Det vore även intressant att analysera texter från inlärare som undervisats i grammatik med hjälp av olika undervisningsmetoder. Tillsammans med en kartläggning som görs på språkintroduktion hade en sådan undersökning förhoppningsvis kunnat ge en ökad kunskap om hur olika språkutvecklingsmetoder bidrar till en språklig utveckling hos nyanlända elever.
38
Litteraturförteckning
Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur: Lund. Abrahamsson, T. & Bergman, P. (2005). Tankarna springer före - Att bedöma ett
andraspråk i utveckling. Stockholm: HS förlag.
Axelsson, M. & Magnusson, U. (2012). Forskning om flerspråkighet och
kunskapsutveckling under skolåren. i Axelsson, M, Hyltenstam,K & Lindberg, I
Flerspråkighet - en forskningsöversikt (s. 247-253). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Ekerot, L. -J. (2011). Ordföljd, tempus och betämdhet - Föreläsning om svenska som
andraspråk. Falkenberg: Gleerups Utbilning AB.
Geil, C.& Nillsson, S. (2003). Att se flerspråkiga barns möjlighter. i Olofsson, M,
Symposium 2003- Arena andraspråk (s. 106-109). Stockholm: Nationellt
centrum för sfi och svenska som andraspråk.
http://lexin2.nada.kth.se/lexin/. (u.d.). Stockholm: Institutet för språk och folkminnen och Kungliga tekniska högskolan.
Håkansson, G. & Flyman Mattsson, A (2010). Bedömning av svenska som andraspråk -
en analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund:
Studentlitteratur.
Håkansson, G. (2004). Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt processbarhetsteorin. i Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som
andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle (s. 151-160). Lund:
Studentlitteratur.
Krashen, S. D. (1981). Second language Acquisition and secon language learning . University of Southern California: Pergamon Press inc.
Lagerholm, P. (2010). Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Olofsson, M. & Sjöqvist, L. (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. i
Hyltenstam, K & Lindberg, I.(red.), Svenska som andraspråk- i forskning,
undervisning och samhället (s. 685-723). Lund: Studentlitteratur.
Philipsson, A. (2013). Svenskans morfoligi och syntax i ett andraspråksperspektiv. i Hyltenstam, K & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk - i forskning,
undervisning och samhälle (s. 121-150). Lund: Studentlitteratur.
Svenska författningssamling (2010). Likvärdig utbildning - riksrekryterande gymnasial
utbildning. Stokholm: Sveriges rikgsdagen.
Selinker, L. (1972). Interlanguage. USA: Department of Linguistics, University of Washinington.
Skolverket. (2011a). Kursplanen i ämnet svenska som andraspråk. Stockholm: Skolverket.
39
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till ämnet svenska som andraspråk. Stockholm: Skolverket.
Skolverkets. (2013). Introduktionsprogrammet-språkintroduktion. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet. (2004). Forskningsetiska principer inom humanisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.