Sammanfattning av resultatet - ”Att sträcka sig bortom det lokala och bjuda in världen”:

Sammanfattningsvis har det i alla kategorier skett en utveckling över tid hos pedagogerna. En tydlig förändring är den medvetenhet som finns uttalad mellan pedagogerna där alla svar är bra och vikten av att locka och utmana barnens tankar vidare för att kanske söka en annan kunskap. De talar även om att arbetslagets värderingar synliggjorts och ändras genom arbetet med hållbar utveckling. Resultatet visar även hur arbetet ändrat karaktär under resans gång då inledningen av arbetet bygger på ett naturvetenskapligt lärande till att sedan bli ett lärande för hållbar utveckling. Pedagogerna påtalar en vilja och intention med att sprida arbetet med håll-bar utveckling vidare i hela verksamheten och till föräldrarna. Aktiviteterna har utvecklats och förändrat från det lokala till funderingar som riktar sig mot framtiden. Arbetet med hållbar utveckling som har redovisats i resultatet visar på hur arbetet sträcker sig bortom det lokala och bjuder in världen. Det visar att det inte finns några gränser för lärandet utan erbjuder olik-tänkande och egna erfarenheter in i verksamheten.

7. Diskussion

I detta avsnitt diskuteras resultatet och de metoder som studien använt sig av för att söka svar på frågeställningarna. Resultat och metod diskuteras i relation till socialkonstruktionismen, litteratur och styrdokument för förskolan.

7.1 Resultatdiskussion

Processen med att utforma arbetet med hållbar utveckling har synliggjort arbetslagets värde-ringar eftersom det har varit öppna diskussioner och dialoger i arbetslaget. Björneloo (2004) pekar på hur arbetet med lärande för hållbar utveckling kan utmana och förändra de rådande värderingar som finns. I pedagogernas uttalanden syns det att arbetslaget värderingar synlig-gjorts och en tanke väcktes om varför hållbar utveckling möjliggör det. Hållbar utveckling är ett perspektiv med framåt syftande och lockelse mot det okända, där arbetet skapar förutsätt-ning för dialogerna att blir demokratiska, eftersom allas tankar är relevanta. Processen blir att blicka framåt och hitta mer hållbara valmöjligheter för agerande och utformade av nya struk-turer (Almers, 2009), vilket även socialkonstruktionismen strävar efter. Björklund (2014) ar-gumenterar för att ett arbete med hållbar utveckling handlar om att starta en process. Att få igång den där första ringen på vattnet som växer och blir till en del av vardagen och utvecklas till en grund i organisationen. Det går att se i pedagogernas utsagor, den första ringen på vatt-net har vuxit och de har en tanke att sprida arbetet med hållbar utveckling vidare till föräld-rarna. Genom föräldrars delaktighet i arbetet med hållbar utveckling sprids även arbetet ut i samhället (Lakén, 2007). Det handlar om att anamma och göra hållbar utveckling till ett per-spektiv som ska finnas med och genomsyra hela organisationen.

Utsagorna visar hur pedagogerna över tid har förändrat sitt sätt att se på hållbar utveckling.

De har en uppfattning om vad begreppet innebär, men har samtidigt gjort en medveten av-gränsning genom att gå in i några av förmågorna som hållbar utveckling vill utveckla. För-mågorna kan innebära att individen uttrycker sina åsikter, tankar och funderingar samtidigt som de lyssnar på hur andra tänker. Hedefalk (2014) framhåller det som handlingskompetens, vilket grundar sig i en förmåga att väga egna och andras tankar mot varandra. Handlingskom-petens är en förmåga som utvecklas till att kunna göra aktiva och kritiska val. Världen vi lever i idag är ett informationssamhälle där tekniska hjälpmedel finns nära tillhands och gör sökan-det av information enkelt och lättillgängligt. Det som barnen behöver utveckla är en förmåga att i framtiden kunna kritiskt granska och värdera den information de möter så att de kan göra kritiska och aktiva val. Det är viktigt med handlingskompetens eftersom pedagogen är en fö-rebild och ska agera på ett sätt som inte förhindrar framtida generationer att tillgodose sina behov. Arbetet inom förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar förmågor att reflektera, lyssna och ge uttryck för sina uppfattningar samtidigt som förståelse skapas för andras per-spektiv (Lpfö-98, Skolverket, 2016). Pedagogernas resonemang närmar sig något som hållbar utveckling vill utveckla, det vill säga känslan av att våga uttrycka sina tankar, samt ha modet att uttrycka sina åsikter i en demokratisk kultur. I arbetet med hållbar utveckling i förskolan är demokrati en viktig del eftersom den skapar förutsättningar för individen att våga framföra sina egna tankar och funderingar (Björklund, 2014). Demokrati är något som skapas i samspel

med andra och som upplevs med hela kroppen och låter individen utvecklas och få tillit till sin egen förmåga.

I pedagogernas utsagor framhålls hur vatten i olika former har fångat barnens intresse. Det handlar om hur möjligheter ges till barnet att konkret få uppleva fenomenet utan för mycket styrning från en vuxen. Genom att små barn lär med hela kroppen så blir konkreta upplevelser även en kunskapskälla. När yngre barn utforskar naturen använder de hela kroppen och alla sina sinnen (Elfström et al., 2014). Upplevelser av fenomenet i olika sammanhang och genom samspel med andra, skapar även förutsättningar för återkoppling och variation i lärandet. Pe-dagogens uppfattning om barnet som kompetent och kunnigt ger även individens tankar och funderingar utrymme i arbetet för hållbar utveckling (Björklund, 2014). Som pedagog är det viktigt med den kunskapen och förståelsen så att barnen kan lockas vidare i sina tankar och få tilltro till den egna förmågan. Istället ska barnens förkunskaper och tankar genom upptäck-ande och utforskupptäck-ande delas i dialog med andra (Björneloo, 2007). Det är viktigt med ett för-hållningssätt som skapar förutsättningar för barnen att själva och tillsammans med andra tänka fritt och komma fram till olika lösningar.

I början av studien resonerade pedagogerna om viljan att stanna upp och lyssna. Deras utta-lande handlade om att lägga extra fokus på lyssnandet, där svårigheten kan vara att händelser i verksamheten avbryter samtalen. Det fortsatta resonemanget grundar sig i att få fram mer log och hypoteser i arbetet. Utsagorna visar på hur arbetet med att locka fram samtal och dia-log har utvecklats och förfinats genom användande av hypoteser. En hypotes utforskas till-sammans med andra och utformas utifrån förkunskaper samt nyfikenhet (Elfström et al., 2014). Pedagogerna beskriver även att det är en balansgång i arbetet med hållbar utveckling när barn ska utforska vattnets kretslopp och få förståelse för hur fenomenet drivs av solen, där pedagogerna ska fånga tillfällen så att barnen får möjlighet till att upptäcka. Som pedagog behövs en medvetenhet om hur möjligheter erbjuds för barnen att upptäcka saker själva. Bar-nens tankar behöver utmanas genom hypoteser för att skapa förståelse för hur solen även är en förutsättning för vatten i kranen.

I utsagorna synliggörs svårigheten i hur barn kan relatera till något som inte går att se och som individen inte påverkas av i nuet. Det behövs en förståelse för hur allting hänger samman och allt vi gör påverkar både nu och i framtiden. Det handlar om att utveckla ett socialt fokus hos individen som gör att de ser sig själva i ett sammanhang med andra människor och naturen (Björneloo, 2007). Det finns en balansgång att förhålla sig till som pedagog eftersom barnen själva ska fundera och diskutera utan för mycket styrning från vuxna, samtidigt som intresset ska lockas till att se saker ur ett större perspektiv. Engdahl et al. (2015) argumenterar för hur barnen ska få möjlighet till utvecklande av aktörskap där tankar och funderingar tas på allvar.

I pedagogernas utsagor beskrivs hur funderingar väckts hos barnen om vad de tror kommer att hända i framtiden. Frågorna har som mål att locka fram fantasi och fritt tänkande utan färdiga svar. Eftersom barn är friare i tanken och fantasin så öppnar deras utsagor upp dörrar till att se deras verklighet. Hållbar utveckling handlar om hur framtiden kan se ut och den frågan ger även möjlighet för vuxna att upptäcka och se saker som de inte tidigare upptäckt.

Vattnets kretslopp har använts i arbetet genom bland annat dramatiseringar, experiment och bildanalys tillsammans med barnen. Elfström et al. (2014) pekar på hur utforskande och un-dersökande inom naturvetenskap handlar om alla olika sätt att kommunicera och då inte bara med ord utan även genom bild, drama och rörelse. Naturvetenskapligt kunnande ska användas för att skapa bryggor mellan barnens erfarenheter och kroppens utforskande av begreppen.

När barn ska utveckla förståelse för naturvetenskap behöver de ges möjlighet till att delta i olika undersökningar av fenomen (Utbildningsdepartementet, 2010; Helldén et al. 2010). Be-skrivningarna visar hur vattendroppen Bimbo även fått ett globalt perspektiv kopplat till bar-nens tidigare upplevelser och erfarenheter. Arbetet i arbetslaget har grundat sig i att åter-koppla olika händelser till sagan och på det sättet har fenomenet fått relevans hos barnen.

Återkoppling skapar förutsättningar för att upptäcka fenomen på olika sätt. Björneloo (2007) framhåller att barn använder tidigare erfarenheter för att tolka och uppfatta vad de ser. Kun-skap om naturliga fenomen Kun-skapar förutsättningar för att se fenomenet i ett globalt perspektiv.

Vattendroppen svävar i ett moln någonstans över jorden och tankar på vart det kan landa kan skapa förutsättningar för individen att ytterligare se sig själv i relation till fenomenet och värl-den.

I pedagogernas uttalanden syns två av Davis (1998) tre olika förhållningssätt till i lärande för hållbar utveckling. Barnen har upplevt och utforskat vattnet i naturen, de har en kunskap om vattnets kretslopp som fenomen och kan se det även i ett globalt perspektiv. Ett lärande för miljön ska locka fram empati och medvetenhet om den egna rollen i vattnets kretslopp som skulle gynna ett lärande för hållbar utveckling, genom att väcka tanken på vad individen kan göra för skyddandet av vattnet. Arbetet i verksamheten bygger på att locka fram individernas tankar om fenomenet i samspel med andra, genom att fånga upp det barnen intresserar sig för.

En vidareutveckling kan vara att väcka tankar på vad som händer med vattnet. Arbetet med utforskandet av vattnet kretslopp kan skapa förutsättningar för barnen att på ett lustfyllt och kreativt sätt få förståelse för fenomenet genom användandet av hela kroppen och alla sina sinnen.

I arbetet med problemlösande uppgifter var syftet att locka fram nya tankar och funderingar om hållbar utveckling. Pedagogerna beskriver en hypotes som använts i arbetet som byggde på att barnen tillsammans skulle få lösa problemet med att det inte fanns vatten inne i ett hus, med syfte att uppmuntra till ett gemensamt arbete byggt på olika dialoger om hur problemet kunde lösas. I pedagogernas utsagor syns det hur individens förkunskaper får en avgörande roll i hur problemen blir lösta, eftersom barnens egna erfarenheter fick utrymme och användes när problemet löstes. Arbetet möjliggjordes genom att barnen deltog i det Ärlemalm- Hagsér et al. (2011) framhåller som en demokratisk process där individen får utveckla förmåga att uttrycka tankar och funderingar i samspel med andra. I den demokratiska processen som kommer fram i utsagorna syns ett globalt perspektiv eftersom individerna hade personliga kunskaper om världen som påverkade hur problemen blev lösta.

Det finns en tydlighet i utsagorna hur det inte handlar om att lära in kunskap utan istället uppmuntra till att lära. Burr (2004) framhåller att det inom socialkonstruktionismen inte finns någon färdig kunskap som ska läras in utan den konstrueras i samspel med andra. Det är ett arbete som inte har ett färdigt svar utan istället är ett sökande efter någonting annat. Det finns

en öppenhet och vilja att upptäcka nya sätt att se världen på, där barnen får använda sin fan-tasi och kan skapa sin egen verklighet. Barn har inga förutfattade meningar om hur världen är konstruerad utan skapar den genom att upptäcka och utforska omvärlden. Kunskap kommer från att omvärlden flätas samman med individen (Eidevald, 2013). Pedagogerna resonerar om att problematiseringar och fantasi ses som en viktig källa för kunskap och bygger på en känsla av att få vara fria i tanken och orden. Barn ses som medkonstruktörer av sin egen kunskap (Dahlberg et al., 2013). I utsagorna fanns en tydlig medvetenhet om hur pedagogen bör locka till att individen skapar sin egen kunskap i samspel med andra. Resultatet grundar sig i peda-gogernas utsagor om arbetet och saknar barnens infallsvinkel om dialog och samspel som skett utifrån det studien söker svar på så räcker pedagogernas utsagor. Socialkonstruktionism-en har Socialkonstruktionism-en tydlig relevans i arbetet med hållbar utveckling eftersom dSocialkonstruktionism-en sätter fokus på Socialkonstruktionism-en okänd framtid, ett dynamiskt tänkande och en medvetenhet om att framtiden är oviss samt hur den skapas i en gemenskap med andra.

Sammanfattningsvis visar pedagogernas utsagor på hur det har skett en förändring. Hållbar utveckling har ändrats från ett begrepp till ett perspektiv genom att pedagogernas kunskaper fördjupats. Som pedagog behövs kunskap i vad ett arbete med hållbar utveckling egentligen är annars tenderar det till att bli en förfinad form av miljöundervisning. Dock är ett utforskande arbete inom naturvetenskapen en bra utgångspunkt för att locka intresset vidare till ett lärande för hållbar utveckling. Det finns en medvetenhet om sociala, ekonomiska och ekologiska per-spektiv hos pedagogerna som kommer fram i arbetet tillsammans med barnen. Perper-spektiven används som en kunskap barnet får med sig inför framtiden och kan bygga vidare på. Det lockar fram frågor om det är så att alla begreppen egentligen behöver användas i det praktiska arbetet, eller om det räcker att pedagogerna tar med sig och använder den kunskapen själva i arbetet. Det går aldrig på förhand säga vad ett barn behöver kunna, men alla individer behöver en förståelse för att det som sker även påverkar någon annan.

7.2 Metoddiskussion

För att få fram pedagogers resonemang och beskrivningar om arbetet med hållbar utveckling valdes en kvalitativ inriktning på studien. Ett kvalitativt förhållningssätt söker förståelse för hur människor uppfattar och upplever världen, genom att gå in mer på djupet i det som ska undersökas (Backman et al., 2012). En kvalitativ studie kan få reliabilitet genom att intervjua samma person flera gånger, då den kan synliggöra om den intervjuade ändrat uppfattning, kommit till nya insikter eller lärt sig något (Patel et al., 1991). Föreliggande studie har fått reliabilitet då samma urvalsgrupp använts och studien sträcker sig över tid samt att pedago-gerna har fått möjlighet att läsa och kommentera resultatet. Utifrån pedagopedago-gernas uttalanden och tankar har resultatet kunnat förfinats genom ett förtydligande att det var barnen som upp-märksammade brunnar och det var barnens beskrivningar av hur allt vatten druckits upp av elefanterna.

Urvalet grundar sig i pedagogernas egna vilja att delta. Ett frivilligt engagemang, intresse och vilja att delta var viktiga komponenter eftersom studien inriktar sig på inhämtning av kunskap om hur ett arbete med hållbar utveckling kan föras in i en förskoleverksamhet. Med tanke på

att urvalet är ganska begränsat kan inga slutsatser dras som visar på ett generellt resultat.

Inom verksamheten fanns redan ett inarbetat arbetssätt som grundar sig i reflektion och samtal tillsammans med barnen, vilket kan ha berikat arbetet med hållbar utveckling eftersom att barnen redan hade en grundtrygghet att uttrycka sina tankar. Validitet handlar om hur någon-ting mäts i relation till vad frågeställningen tar upp (Holme et al., 1997). Validiteten i studien stärks genom att pedagogerna tagit del och granskat resultatet samt fått möjlighet att kommen-tera arbetet, utifrån pedagogernas kommentarer har arbetet juskommen-terats.

Data som samlats in till studien har följt de forskningsetiska principerna som beskrivs av Ve-tenskapsrådet (2002) genom att innan varje intervju nämna dessa. När materialet bearbetades som arbetslagets gemensamma utsagor blev tolkningen och analysen lite problematisk då styckena ibland blev osammanhängande och svåra att tolka. I insamlandet av materialet ute-slöts även en del under tillfälle tre då den delen av intervjun skedde inne på avdelningen där barn befann sig. Beskrivningarna handlade då om pedagogernas tolkningar av barnens doku-mentationer, vilket inte var syftet med studien.

Materialet har samlats in genom ljudinspelning via en mobiltelefon. Bjørndal (2005) argu-menterar för hur situationen kan påverkas av närvaro och placering av mikrofonen, samt vil-ken information som ska samlas in och hur den ska användas. Mobiltelefonen placerades mitt på bordet där intervjun skedde och upplevelsen var att pedagogerna inte blev störda av place-ringen.

Metoden som användes för att samla in materialet var kvalitativa intervjuer. En intervju har fördelen att den kan synliggöra olika detaljer samtidigt som den tar fram perspektivet från dem som intervjuas (Bjørndal, 2005). I användandet av gruppintervjuer fyllde pedagogerna ut och berikade varandras berättelser. Trost (2010) pekar på hur gruppintervjuer låter deltagarna bygga vidare på idéer och interagera tillsammans, med en nackdel att de som är mest prat-samma kan ta över samtalen. I intervjuerna var det samspel och en öppen dialog i gruppen där det inte fanns något hinder för att fylla i och komplettera varandras berättelser, alla fick möj-lighet att göra sin röst hörd. När intervjuerna genomfördes var lokalen ostörd och intervjuerna avbröts endast vid ett tillfälle. Det skedde tre separata intervjuer med personalen, där en av pedagogerna saknades vid första tillfället. Om det påverkade mängden data som samlades in är svårt att avgöra, det kan däremot konstateras att en pedagogs infallsvinkel saknades som hade kunnat berika materialet från första tillfället. Det material som samlades in var detaljrikt och innehöll de intervjuades perspektiv men saknade barnens. Patel et al. (2003) argumenterar för hur förkunskaper är en fördel vid kvalitativa intervjuer och att man ska vara förberedd inom det utvalda området som ska studeras. Manualen som användes vid intervju var utfor-mad inom området hållbar utveckling som genom dialoger bearbetades. Under studiens gång fördjupas kunskaperna om begreppet hållbar utveckling hos alla deltagare och samtalen änd-rade karaktär där flera nyckelområden togs upp såsom förmågor, kritiskt tänkande, lokalt och globalt perspektiv. Vi studenter har påverkat hur pedagogerna inhämtat kunskap om hållbar utveckling eftersom dem tagit del av inspirationsmaterial som vi utformat.

Vid två av intervjuerna fanns en manual med både ett informations- och diskussionsunderlag om hållbar utveckling i form av en Power-Point som vi studenter förberett. Under planeringen av manualen samlades relevant information in om hållbar utveckling. En manual ska alltid finnas med vid en kvalitativ intervju, men behöver inte följas till punkt och pricka. Vissa punkter i manualen kan uteslutas och ersättas utifrån hur intervjupersonerna styr samtalet (Holme et al., 1997). Den manual som använts under intervjuerna berörde hållbar utveckling som begrepp och öppnade upp för olika samtal. Manualen utgjorde ett underlag för diskuss-ioner och riktade samtalet mot hållbar utveckling för att behålla den röda tråden i samtalet. En annan möjlighet är att den som intervjuar kan påverka situationen och även dem som inter-vjuas, det behöver tas i beaktning när materialet ska tolkas (Backman et al., 2012). Det finns en medvetenhet om att manualen kan ha färgat av sig på det material som samlats eftersom informationen kan ha styrt samtalet och togs med i tolkningen av materialet.

Bearbetningen har inletts med att allt material har transkriberats. Eftersom materialet är om-fångsrikt och att transkribera är en tidskrävande process så delades materialet upp. Det fanns en medvetenhet om att det kan ha färgat av sig på hur materialet framställs eftersom att den som transkriberar även tolkar materialet och togs med i beaktning. I nästa steg i processen användes frågeställningarna som utgångspunkt för meningskategorierna, vilket gav en tydlig-het och struktur i materialet. Då kategoriseringen grundar sig i förkunskaper hos personen som analyserar, kan det påverka hur materialet tolkas och resultatet synliggörs. För att mini-mera den risken lästes hela materialet gemensamt igenom flera gånger så helhetsförståelse fanns med i bearbetningen, där den som transkriberat kunde fylla i och förtydliga i vilken kontext uttalanden gjorts. Samtidigt rensades onödiga uttryck bort som inte hade någon rele-vans i materialet. Det gjorde texterna lättare att läsa men ändrade inte innehållet i meningarna.

In document ”Att sträcka sig bortom det lokala och bjuda in världen”: – Om förskolepedagogers arbete med hållbar utveckling. (Page 30-38)