8. Sammanfattning och vidare forskning
8.1 Sammanfattning
Studien har bidragit till att öka kunskapen gällande strategier som används i undervisningen med elever som använder AKK utifrån möjligheter och hinder samt utveckling av stöd. Utifrån Resultatet som grundar sig på intervjuer och tidigare forskning så har betydelsefull information framkommitgällande det fortsatta arbetet med elever som använder AKK. De framträdande delarna i Resultatet är betydelsen av att möta eleverna där de är i sin utveckling genom kartläggning och anpassningar med utgångspunkt från möjligheter och hinder vilket Runström Nilsson (2017) poängterar. Här använder pedagogerna olika strategier för att förtydliga och förbereda eleverna gällande aktivitet och vad som förväntas som bildstöd med schema för dagen eller specifik lektion samt visa med placering i rummet för att skapa tydlighet och struktur. Några använder bildsstöd med frågorna vad, var, hur, varför och göra
sen vid varje lektion eller bilder med först ska vi göra det och sen händer det utifrån
motivation då en form av belöning kan användas.En del beskriver att de även använder klockor och timstock som räknar ner tiden före byte av aktivitet men även verbal påminnelse.
Dessutom poängteras kroppsspråkets betydelse för att engagera eleverna då mycket tecken och kroppsspråk används av pedagogerna. Weinstein et al. (2018) beskriver strategier för effektiv inlärning i undervisningen och menar att visuella inslag som bilder i kombination med ord är en strategi för att öka minnet och lärandet men även att koppla ny kunskap till befintlig. Flera av pedagogerna beskriver att de har genomgång av vad eleverna vet innan de börjar arbeta med ett nytt användningsområde och gör tankekartor vilket kopplas till olika exempel då de även arbetar i teman för att få med olika delar från målen i Läroplanen. De beskriver även strategin att inom olika arbetsområden följa en given struktur då endast innehållet ändras men samma upplägg som eleverna känner igen då eleverna kan fokusera bättre när de vet vad som förväntas. Även repetitioner och långsammare undervisningstempo lyfts fram vilket även Linikko (2009) menar att elever som använder AKK behöver men även struktur med rutiner, regelbundenhet samt kortare pass med positiv bekräftelse som varvas med praktiska moment. Digitala hjälpmedel som talapparater, datorer, croomebooks och IPAD kan användas både som kommunikationshjälpmedel för att utveckla kommunikation,
51 delaktighet men även lärandet beskriver pedagoger och Thunberg (2019) menar att talande
hjälpmedel påverkar läs- och skrivinlärning men även delaktighet. Även responsiva strategier
poängteras vilket innefattar att titta, lyssna, vänta in och ge omedelbar tolkning samt respons av det individen vill förmedla genom olika kommunikationssätt. Dessutom beskrivs
betydelsen av att möta individen i sin utveckling utifrån intressen och aktiviteter då träningsmaterial kan vara favoritleksaker vilket även pedagogerna beskriver. De menar att elevernas drivkraft och förståelse gällande syftet med kommunikationshjälpmedel kan upplevas som ett hinder. Samtidigt poängteras vikten av att eleverna får utmaningar med utgångspunkt från Läroplanens mål. Genom flera kommunikationssätt skapas möjligheter då kommunikationen är multimodal menar Wilder (2014). När talet inte räcker till så kan bilder och tecken som stöd underlätta menar flera pedagoger då det kräver mindre energi vilket kan variera i olika miljöer och situationer. Elever som använder tecken som stöd kan behöva ha
kommunikationskarta för att utveckla självständighet då inte alla har kunskap gällande tecken. Tidiga insatser är betydelsefullt då arbetet med AKK är långsiktigt menar pedagogerna för att
öka självständigheten och kunna uttrycka behov och önskemål för att kunna påverka. Även delaktighet framhålls då kommunikationsverktyg kan variera beroende på elevernas behov och förutsättningar men även anpassas efter situation och dagsform då hjälpmedel som talapparater, peklampa och samtalsmatta används.
8.1.2 Samspel - Interaktion
Kommunikation utvecklas i samspel med andra menar Wilder (2014) samt Bjar och Liberg (2010) poängterar att interaktion med förebilder ger möjlighet gällande skapande av språk. Det är viktigt att få umgås med de som har liknande kommunikationssätt menar Heister Trygg (2010) vilket även pedagogerna framhåller men även samverkan med andra verksamheter som grundskola och fritids genom inkludering upplevs positivt. De menar att de spegellär av varandra och framhåller betydelsen av modeller och förebilder med både jämnåriga elever men även att pedagogerna också använder tecken som stöd i alla moment eller pekar på kommunikationskartan.Thunberg (2019) poängterar tillgång av symboler, tecken och ord som individen ej förstår men kan prova och lära för möjlighet till utveckling.
8.1.3 Omgivningens betydelse
Pedagogerna framhåller vikten av att skapa relationer och samarbete med vårdnadshavare, talpedagoger och Barn- och ungdomshabiliteringen. Även det kollegiala lärandet, stöd av varandra och EHT teamet på skolan samt kompetensutveckling poängteras. Coleman et.al (2013) betonar betydelsen av samtal, samarbete och relationer mellan vårdnadshavare och
52 lärare för elevernas utveckling då vårdnadshavare känner sig inkluderade och strategier även
kan användas hemma.Även kommunikationspartners kompetens, tillgänglighet och förhållningssätt är viktigt för elevens utveckling gällande kommunikation menar Wilder (2014). Heister Trygg (2012) framhåller att flera perspektiv bör ingå för att kommunikationen ska fungera vid användning av AKK för att bära som innefattar Barnet, Redskapen och
Omgivningen vilket tillsammans utgör BRO. Dessutom beskrivs att det finns en AKK-
pedagogik med fokus på kommunikationgenom anpassningar, relationer, individuellt bemötande i proximal utvecklingszonsamt tillgång av hjälpmedel och olika
kommunikationsformer då samverkan med vårdnadshavare och andra instanser är viktigt.
8.2 Vidare forskning
Studien har bidragit till att frågeställningar angående elever som använder AKK har
uppkommit vilket skulle vara intressant att fördjupa sig i. Då forskning, styrdokument samt pedagoger i studien poängterar betydelsen av kommunikation och framhåller AKK inom flera områden så finns funderingar angående fortsatt stöd när eleverna har slutat skolan. Behöver eleverna fortsatt stöd eller utvecklas kommunikationen tillfredställande genom sociala kontakter i omgivningen? Pedagogerna i studien är positiva gällande samarbete med andra verksamheter som grundskolan då eleverna lär av varandra. Följande frågeställningar gällande kommunikationsutveckling samt AKK är förslag på vidare forskning inom området.
• Hur utvecklas och bibehålls användning av AKK när eleverna har slutat skolan? • Hur kan samarbetet utvecklas mellan grundskola och särskola för att främja det sociala
samspelet utifrån kommunikation och lärande?
8.3 Avslutande Reflektioner
Skolverket (2018) framhåller i Läroplanen för grundsärskolan att det främsta redskapet är språket för att lära, tänka och kommunicera då identitet samt förmåga att uttrycka tankar och känslor utvecklas. Examensordningen (SFS 2011:186) beskriver speciallärarens uppdrag som innefattar att individanpassa arbetssätt och möta elevens behov men även att förebygga samt undanröja svårigheter och hinder i lärmiljön. Arbetet som blivande speciallärare innefattar ett viktigt uppdrag då kommunikation är en mänsklig rättighet enligt Thunberg (2019).
Socialdepartementet (2015) framhåller i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel 7, punkt 3) att barn ska få uttrycka åsikter fritt gällande frågor
53 som angår dem. Pedagogerna i studien menar att kommunikation är det viktigaste i läroplanen och grunden till att kunna uttrycka sig men även en förutsättning för att kunna bedöma elevers kunskaper. Studien har bidragit till ökad kunskap utifrån syftet för att möta elever som
använder AKK utifrån sina behov och förutsättningar då en viktig del även är att delge och sprida kunskaper för att utveckla elevers möjligheter i undervisningen oavsett
54
Referenslista
Bjar, L. & Liberg (2009). Språk i sammanhang. I: L. Bjar & A. Frylmark (red.), Barn
utvecklar sitt språk. (s. 17–28) Lund: Studentlitteratur.
Björck-Åkesson, E., Granlund, M. & Simeonsson, R.J. (2011). ICF och ICF-CY- Historik och utveckling. I: M. Pless & M. Granlund (red.), Handbok i att använda ICF och ICF-CY. (s. 71- 89) Lund: Studentlitteratur AB.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3, 77-101.
Bruce, B. (2010). Bokstavsbarnen och bokstäverna. I: L. Bjar & C. Liberg (red.), Barn
utvecklar sitt språk. (s. 255-278) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Malmö: Liber Ekonomi.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur AB.
Coleman, J.C., Crosby, M.G., Irwin, H.K., Dennis, L.R., Simpson, C.G. & Rose, C.A. (2013). Preventing challenging behaviors in preschool: effective strategies for classroom teachers.
Young exceptional children, 16 (13) 3-10.
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1096250612464641
Dahlgren, L.O. & Johansson, K. (2019). Fenomenografi.I: A. Fejes & R. Thornberg (red.),
Handbok i kvalitativ analys. (s. 179-192) Stockholm: Liber AB.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvantitativa studier. I: A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 273-292) Stockholm: Liber AB.
Granlund, M. & Göransson, K. (2019). Intellektuell funktionsnedsättning. I: L. Söderman & M. Nordlund (red.), Omsorgsboken – möjligheter och svårigheter vid intellektuell
funktionsnedsättning. (s. 12 - 19) Stockholm: Liber.
Göransson, K (2011). Skolutveckling som förebyggande arbete. I: A-L. Eriksson Gustavsson, K. Göransson & C. Nilholm (red.), Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. (s. 33-54) Lund: Studentlitteratur AB.
55 Heister Trygg, B. & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation
(AKK) i teori och praktik. Södra Regionens Kommunikationscentrum: Lund.
Heister Trygg, B. (2010). TAKK: Tecken som AKK: tecken som alternativ och komplettande
kommunikation. S.Ö.K, Södra Regionens Kommunikationscentrum: Lund.
Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan: en pedagogisk utmaning – om alternativ och
kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola. S.Ö.K, Södra Regionens Kommunikationscentrum: Lund.
Hellbom Thibblin, T., Klang, N. & Aman, K. (2012). Biopsychosocial model and the ICF-CY in-service-training: general educators reflection. International Journal of Development
Disabilities 58 (1). 12-19.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, L. (2017). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
King, A. & Fahsl, A. (2012). Supporting Social Competence in Children Who Use
Augmentative and Alternative Communication. TEACHING Exceptional Children, 45, (1), 42-49. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/004005991204500106
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2006). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Linikko, J. (2009). ”DET GÄLLER ATT HITTA NYCKELN” Lärarens syn på undervisning
och dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd i specialskolan.
(Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms Universitet.
Midtlin, H., Næss, K., Taxt, T. & Karlsen, A. (2015). What communication strategies do AAC users want their communication partners to use? A preliminary study, Disability And
Rehabilitation: An International, Multidisciplinary Journal, 37, (14), 1260-1267.
https://www-tandfonline-com.e.bibl.liu.se/doi/full/10.3109/09638288.2014.961659
Miniscalco, C. (2009). Inte bara sen språkutveckling. I: L. Bjar & A. Frylmark (red), Barn läser och skriver. (s. 149–168) Lund: Studentlitteratur AB.
56 Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet-en vägledning för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Norwich, B. (2016). Conceptualizing Special Educational Needs Using a Biopsychosocial Model in England: The prospects and Challenges of Using the International Classification of Functioning Framework. Frontiers in Education, 1 (December), 5.
http://doi.org10.3389/feduc.2016.00005
Runström Nilsson, P. (2017). Pedagogisk kartläggning - att utreda och dokumentera elevers
behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups.
SFS (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-12-09 från http://www.skollagen.se
SFS (2011:186). Examensordning Speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-12-09 från www.regeringen.se
Skolverket (2018). Läroplan för grundsärskolan 2011: REVIDERAD 2018. Stockholm: Skolverket.
Socialdepartementet (2015). Konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Stockholm: Utrikesdepartementet. Hämtad 2019-12-09 från
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/06/konvention-om-rattigheter-for- personer-med-funktionsnedsattning/
Socialstyrelsen (2015). ICF klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Falun: Bjurner och Bruno AB.
Strandberg, L. (2017). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Lund: Studentlitteratur AB.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10, Stockholm: Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006.
Swärd, A-K & Florin, K. (2011). Särskolans verksamhet: uppdrag, pedagogik och
bemötande. Lund: Studentlitteratur.
Szönyi, K. & Tideman, M. (2019). Särskola, vanliggörande och kategorisering. I: L Söderman & Nordlund, M. (red.), Omsorgsboken - möjligheter och svårigheter vid intellektuell
57 Säljö, R. (2015). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Taube, K. (2009). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I: L. Bjar & A. Frylmark (red.), s. 65 – 85) Barn läser och skriver. (s. 65 - 85)Lund: Studentlitteratur AB.
Thunberg, G. (2019). Kommunikation – ett grundläggande behov och en mänsklig rättighet. I: L. Söderman & M. Nordlund (red.), Omsorgsboken – möjligheter och svårigheter vid
intellektuell funktionsnedsättning. (s. 59 – 90) Stockholm: Liber.
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2007). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2019-12-16 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2019-12-16 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningsed/
Weinstein, Y., Madam, C.R & Summeracki, M.A. (2018). Theaching the science of learning.
Cognitive Research: Principles an Implications,3 (1), 2.
Wilder, J. (2014). Kommunikation hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. En
systematisk kunskapsöversikt. Författaren och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
58
Bilaga 1 - Intervjuguide
Presentation av studien
Syftet med studien är att öka kunskapen gällande vad pedagoger använder för strategier och om undervisningen behöver anpassas för elever som använder AKK, samt utifrån möjligheter och hinder undersöka hur stödet kan utvecklas. Min förhoppning är att frågeställningarna ska besvaras genom intervjuer med pedagoger som arbetar med elever som använder AKK samt litteratur. Jag kommer att följa forskningsetiska principer som består av fyra huvudkrav:
Informationskravet gällande upplysning om syfte samt frivilligt deltagande,
konfidentialitetskravet innefattar ej identifiering av de som medverkar, nyttjandekravet då
insamlad data endast används i utbildningssyfte och samtyckeskravet innebär att informanten bestämmer själv gällande medverkan i studien (Vetenskapsrådet, 2010).
ÖPPNINGSFRÅGOR Verksamheten
Hur många elever har ni i klassen?
Hur många elever finns det på skolan?
Vilka årskurser finns det på skolan?
Hur många av eleverna använder AKK i klassen?
Personal/resurser
Vilka professioner arbetar i klassen? (utbildning, yrke)
Vilket uppdrag ingår i dina arbetsuppgifter?
Hur många år har du arbetat inom verksamheten på skolan?
Hur många år har du arbetat som pedagog?
GENERELLA FRÅGOR Undervisning
Vilka olika kommunikationssätt använder eleverna?
Vilka möjligheter ser du finns i arbetet gällande användning av AKK i undervisningen? Vilka hinder (svårigheter) ser du finns i arbetet med elever som använder AKK?
59 Anpassar ni undervisningen på ett speciellt sätt för elever som använder AKK? I så fall hur?
Använder ni andra läromedel och material för de elever som använder AKK?
Vilka läromedel och vilket material använder ni i undervisningen?
Använder ni digitala hjälpmedel? I så fall vilka?
Arbetar ni med läs- och skrivinlärning? Beskriv hur ni gör.
Vilka strategier använder du i undervisningen med elever som använder AKK?
Skiljer sig strategierna i undervisningen jämfört med de elever som inte använder AKK?
Är det något du vill tillägga eller framhålla gällande undervisningen?
Stöd utifrån
Får du som pedagog stöd av kollegor i arbetet med elever som använder AKK? I så fall hur?
Får du som pedagog stöd från andra instanser? I så fall hur?
Vilket uppdrag och ansvar anser du att skolledningen har gällande insatser av stöd?
Upplever du att stödet utifrån behöver utvecklas? I så fall hur?
Samverkan
Har ni samverkan med övriga skolan? I vilka ämnen eller aktiviteter i så fall?
Har ni samverkan med vårdnadshavare angående elevernas kommunikation? I så fall hur?
Finns det andra former av samverkan?I så fall vilka?
Anser du att samverkansformer behöver eller kan utvecklas? I så fall hur?
AVSLUTNING
Vilka utvecklingsområden upplever du behövs för att förbättra möjligheterna till att utöka elevernas kommunikation?
Har du något du vill tillägga eller utveckla?
60
Bilaga 2 - Missivbrev
Hej!
Mitt namn är Monica Uhr och jag studerar sista terminen på Linköpings Universitet till speciallärare,inriktning utvecklingsstörning. Jag ska skriva mitt examensarbete under vårterminen 2020 då jag vill öka kunskapen gällande vad pedagoger använder för strategier i undervisningen för elever som använder Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Studien består av intervjuer med pedagoger som i sitt arbete möter elever som använder AKK och hur undervisningen kan anpassas och utvecklas utifrån hinder och möjligheter då kommunikation är en mänsklig rättighet utifrån grundläggande behov. En viktig del är att delge och sprida kunskaper för att utveckla elevers möjligheter i
undervisningen oavsett kommunikationssätt och jag har därför valt att fokusera på det i min studie. Det är av stor vikt om du har möjlighet att dela med dig av dina erfarenheter och kunskaper i din yrkesroll i mötet med elever som använder olika kommunikationssätt som bildstöd, symboler, foto, konkreta saker, tecken eller kroppsspråk.
Om du är intresserad av att delta i studien så kan jag besöka er på skolan och utföra intervjun som sker enskilt vilket kommer att ta ungefär 50 minuter. Materialet från intervjun kommer att avidentifieras och är anonymt då ingen information om namn på personal, elever eller skola kommer att framgå i studien. Det är frivilligt att delta då samtycke ges och du väljer själv om du vill avbryta studien då etiska krav följs som ställs inför en forskningsstudie. Uppgifterna från intervjun kommer endast att användas till det här examensarbetet och sammanställas då resultatet ingår i en rapport tillgängligt vid Linköpings Universitet.
Om duär intresserad att delta eller har frågor angående studien så hör gärna av er till mig:
e-mail: monica.uhr@xx.xx
tele: x-x