akademiskt ämne. I analysmaterialet har vi belyst olika resonemang angående utvecklingen som skett, och även vissa konsekvenser av den. Analysen har utifrån Bourdieus teorier om habitus, fält, kapital och symboliskt våld fått en teoretisk förklaringsram. På så sätt har vi kunnat finna ett sätt att förstå och förklara varför utvecklingen och akademiseringen av socionomutbildningen har skett och fortsätter ske men även varför utbildningen ser ut som den gör idag. Vi har även kunnat se hur krav och rekommendationer påverkat utbildningen men inte alltid i den utsträckning som efterfrågas. Även synen på vad som är värdefull kunskap har avhandlats utifrån olika perspektiv för att synliggöra att det finns en
diskrepans mellan åsikterna om kunskap och innehåll beroende på om du till exempel är student eller dekan.
Från akademisering till studentens krock med ”verkligheten”
Vi har kunnat se att studenter under lång tid har efterfrågat mer praktiska erfarenheter i utbildningen för att på så sätt känna sig mer förberedda på det yrkesliv som komma skall. Ledande personer inom olika institutioner och inom Högskoleverket efterfrågar mer kunskap baserad på vetenskaplig forskning men försöker även stimulera fältet till en ökad vidareutbildning av socionomer. Argumenten för detta är att fältets professionaliseringsprocess är i behov av detta samt att akademin saknar disputerade lärare. Att ställa dessa två åsikter mot
varandra synliggör skillnaderna i vad som anses vara viktigt för ämnet från två olika perspektiv. Argumentet för mer vetenskapligt baserad kunskap i
utbildningen förklaras i analysen med att socialt arbete genom ”symboliskt våld” har valt att gå en akademisk väg som liknar andra etablerade ämnens
akademisering. Detta betyder inte automatiskt att det är fel väg att gå utan skapar enbart en förklaringsmodell till varför vissa val har gjorts medvetet och
omedvetet. Hur utbildningen hade sett ut om vissa val inte hade gjorts kan vi och vill vi inte svara på, men vi presenterar argument från Pia Hellertz (1999) där hon påpekar att ämnet hade blivit mer kopplat till det praktiska fältet, mindre
maskulint i sin forskningsframtoning (vilket vi tycker hade varit ett intressant ämne i sig att studera) och även mindre hierarkiskt. Studenternas efterfrågan av mer praktisk erfarenhet förklaras i analysen med den krock som uppstår i mötet mellan utbildning och det praktiska yrkesfältet. I mötet synliggörs hur
studenternas habitus inte är format efter yrkesfältet, utan snarare utbildningens fält. Det framkommer även i Bourdieus teori att habitus inte automatiskt ändrar sig när man inträder på ett nytt fält, utan det behöver tid för att hitta strategier som för att agenten kan hantera det nya fält som den träder in på. Med uppsatsen vill vi påvisa att en större integration mellan teoretisk och praktisk kunskap kan skapa beröringspunkter mellan de båda vilket kan berika studenternas utbildning på ett sätt så att teorierna kan användas i praktiken. Detta görs självklart inte enbart genom att besöka fler arbetsplatser utan även att få upp ögonen för klienters situation och relationsbyggande på andra sätt än enbart i litterär form.
Reflektering kring vårt uppsatsämne
Innan vi började skriva fann vi oerhörda svårigheter att veta vad vi egentligen pratade om när vi diskuterade ämnet. Att det hade med utbildningen att göra var självklart, men vi ville hitta orsaker och förstå saker som var svåra att ta på. ”Vilka saker är orsaker till vad?”, ”varför är de orsaker och inte en effekt?” osv. Vi har i vårt skrivande fått ännu mer insikt i hur svårt det är att hitta en startpunkt i resonemangen om varför utbildningen ser ut som den gör. Förmodligen finns det ingen egentlig startpunkt då vi skulle kunna leta oss oändligt långt tillbaka i historien för att se oändligt många orsakssamband som slutligen mynnar ut i dagens socionomprogram. Förstås hade detta också tagit oändligt lång tid. Vi är därmed medvetna om att vi i uppsatsen har varit tvungna att snäva in vårt undersökningsområde och vårt insamlade material. Många personer på olika poster inom det sociala arbetets fält har därför inte kunnat komma till tals. Det framgår förhoppningsvis av uppsatsen att vi inte heller kommer med några
uttömmande svar på uppsatsens ämne, men däremot ett bidrag till hur vi kan se på utbildningen (eller samhället också för den delen) för att inte acceptera det
varande som något statiskt. Således vill vi i alla fall uppmana studenter att alltid ifrågasätta utbildningens innehåll och inte bara passivt acceptera det. Om du som student tycker att något känns det minsta fel, låt massan få höra. Det finns
förmodligen fler som känner som du. Vi författare ska också försöka ta denna ambition med oss in i yrkeslivet, för att på så sätt påvisa de fel och brister vi ser finns i det fältet, vilket vi vet inte alltid är så lätt.
Vi har funderat kring om just socialt arbete har en speciell svår roll i samhället. Då vissa hävdar att till exempel marknadsanpassning reproducerar ojämlikhet i samhället måste socialt arbete ansluta sig till denna struktur för att kunna hävda sig som profession, samtidigt som det hela tiden måste uppfylla dess syfte och inte själv ha ett finger med i spelet vad gäller denna reproduktion. Vi vill i alla fall tydliggöra denna tanke i följande stycke.
Från att vilja hjälpa människor till att sträva efter en examen
Under början av utbildningen fördes diskussioner om varför vi ville bli
socionomer. Vi hade båda svar i likhet med ”vi vill hjälpa utsatta människor”. Från andra kom svar som ”jag vill bekämpa ojämlikhet i samhället” eller ”jag vill
belysa jämställdhetsfrågor”.
Något av det sista vi gör i utbildningen är att skriva denna c-uppsats. Den skall vara akademiskt skriven vilket kortfattat innebär att den skall vara av tydlig struktur, vetenskapligt skriven, tankar skall vara hänvisade till källor samt
självkritisk. Vi inser hur mycket vi har att vinna på att följa dessa regler. Att få ett bra omdöme på en c-uppsats är något vi båda vill uppnå. Vi tycker båda att det är intressant att skriva om sådana här saker men någonstans kanske vi ändå ska börja se tillbaka på vår första tanke om att hjälpa utsatta människor. Den akademiska strukturen har accepterats av oss för att kunna göra det vi var intresserade av. Vi har kommit in på utbildningen, dvs. blivit invalda, tillägnat oss akademisk
kunskap för att på bästa sätt kunna jobba med utsatta människor. Därmed är vi en del av och reproducerar den maktstruktur som med sina strategier får oss att tro att vi har gjort ett fritt val. Egentligen har allting skett på premisser mer eller mindre skapade av en elit som vinner på de val vi har gjort, som vi också vinner på. Vi är en del av reproducerandet av det Bourdieu skulle kalla för kulturellt kapital. I denna mening är vi även utsatta för det symboliska våld som återfinns i institutioner som dessa. Utifrån detta synsätt kan vi också granska det sociala arbetes syfte, eller i alla fall det att hjälpa utsatta människor. Vi skulle kunna se det som en effektiv och smart, men dock omedveten väg att gå för sociala arbetets överlevnad. Socionomprogrammet (och därmed även vi som studenter) och socialt arbete är med och bidrar, tillsammans med en mängd andra dolda maktutövningar, till en ojämlikhet som gör att socialt arbete behövs överhuvudtaget.
Men för att sådana tankar överhuvudtaget skall få några anhängare behöver de upphöjas till en nivå av status. Det har de gjort pga. akademin. Så för att slå riktig knut på oss själva vill vi också påpeka att om vi författare inte hade studerat på en akademisk utbildning och inte tillägnat oss några särskilda teorier, hade vi kanske heller inte varit kapabla att tänka i dessa banor, eller i alla fall inte fått skriva en c- uppsats om det.
REFERENSLISTA
Bergmark, Å & Lundström, T (2006) Metoder i Socialt arbete I: Socialt Arbete – En grundbok. Meuwisse, A, Sunesson, S & Swärd, H (red) Stockholm: Natur och Kultur
Bjereld, U, Hinnfors, J & Demker, M (2002). Varför vetenskap?om vikten av
problem och teori i forskningsprocessen (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bourdieu, P & Passeron, J-C (2008) Reproduktionen. Bidrag till en teori om
utbildningssystemet. Lund: Arkiv
Broady, D (1998) Kulturens fält. En antologi. Göteborg: Daidalos Broady, D (1988) Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi i
Masskommunikation och kultur, NORDICOM-Nytt/Sverige, Nr 1-2, 1988, s.59- 88
Dellgran, P & Höjer, S (2000) Kunskapsbildning, akademisering och
professionalisering i socialt arbete. Göteborg: Kompendiet
Denscombe, M (2004). Forskningens grundregler - samhällsforskarens handbok i
tio punkter. Lund: Studentlitteratur.
Denvall, V & Vinnerlund, B (2006) Är socialt arbete till nytta? I Nytta och Fördärv (red) (2006) Stockholm: Natur och Kultur. antologi
Hellertz, P (1999). Kvinnors kunskapssyn och lärandestrategier? en studie av
tjugosju kvinnliga socionomstuderande. Örebro: Örebro universitet, Univ.-bibl.
(Örebro Studies).
Högskolelag, 1992:1434.
Högskoleverket (2000) Utvärdering av Socionomutbildningar. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie 2000:6R.
Högskoleverket/ FAS (2003A) Socialt arbete - En nationell genomlysning av
ämnet. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie 2003:16 R.
Högskoleverket (2003B) Social omsorgsutbildning och socionomutbildning – en
översyn. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie 2003:29 R.
Högskoleverket (2009) Utvärdering av socionomutbildningen vid svenska universitet och högskolor. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie 2009:36 R.
Johansson, Stina (2001). Den sociala omsorgens akademisering. Stockholm: Liber
Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur
Lovell, T (2000) Thinking feminism with and against Bourdieu, Feminist theory 2000:1. London: Sage Publications.
Malmö Högskola (2012) Tapio Salonen – forskning Malmö Högskola >http://forskning.mah.se/id/hstasa< 2012-05-01.
Maton, K (2008) Habitus. I: Pierre Bourdieu: Key concepts. Grenfell, M (red). Durham: Acumen
Meuwisse, A & Swärd, H (2006)Vad är socialt arbete I: Socialt Arbete – En grundbok. Meuwisse, A, Sunesson, S & Swärd, H (red) Stockholm: Natur och Kultur
Moi, T. (1991) Appropriating Bourdieu: Feminist Theory and Pierre Bourdieu’s
Sociology of Culture. New Literary History, vol.22 number.4. Baltimore: The
Johns Hopkins University Press
Moore, R (2008) Capital. I: Pierre Bourdieu: Key concepts. Grenfell, M (red). Durham: Acumen
Pettersson, Ulla (2001). Socialt arbete, politik och professionalisering :den
historiska utvecklingen i USA och Sverige. Stockholm: Natur och kultur.
Rosengren, K-E. & Arvidson, P (2002). Sociologisk metodik.(5 uppl.) Malmö: Liber
Sunesson, S (2003) Socialt arbete – en bakgrund till ett forskningsämne I:
Högskoleverket/ FAS (red). Socialt arbete - En nationell genomlysning av ämnet.
Högskoleverkets rapportserie 2003:16 R. Stockholm
Thomson, P (2008) Field. I: Pierre Bourdieu: Key concepts. Grenfell, M (red). Durham: Acumen
Wåglund, M (1999) Socionomens yrkesroll ur olika perspektiv - redovisning av en
BILAGOR
Frågeformulär till Tapio Salonen 2012
1. Hur skulle du vilja att Socionomutbildningen såg ut?
2. Anser du att Socionomutbildningens akademisering har inneburit att ämnet rört sig mer mot ett forskningsinriktat ämne än ett yrkesinriktat?
3. Vad ser du som positivt med en ökad akademisering av Socionomprogrammet? 4. Vad ser du som negativt med en ökad akademisering av Socionomprogrammet? 5. För vem eller vilka är ökad akademisering positiv?
6. Hur breddas intagning rent praktiskt?
7. Hur får man kvalitet i socionomutbildningen?
8. Kan man mäta kvalitén på socionomutbildningen i antalet doktorsavhandlingar skrivna av högskolan/universitetets lärare?
Frågeformulär till Centrum för kompetensbreddning 2012
1. Varför behövs Centrum för kompetensbreddning?
2. Hur får ni studenter som vanligtvis inte söker till högskolan att söka? 3. Vilka är det som behöver er hjälp?
4. Hur får ni kontakt med de blivande studenterna?
5. Vad gör ni under studietiden för den enskilde studenten? 6. Vilka krav ställs på er, och vem gör det?
7. Vad är det vanligaste ni arbetar med hos en student?
8. Kan man se hur studenters studiebakgrund påverkar dem under utbildningen?
9. Hur gör man för att synliggöra icke-akademisk kompetens i utbildningarna?
10. Vad innebär denna breddning för Malmö Högskola mer än som en profilering och PR?
Frågeformulär till studenter vid gruppintervju 2012.
1. Vilka förhoppningar hade ni när ni blev antagna på utbildningen? 2. Har dessa införlivats?
3. Vilka farhågor hade ni?
4. Vad i er utbildning har ni haft användning för under er praktik? 5. Vad har ni mött under er praktik som ni inte har blivit förberedda på i
utbildningen?
6. Har era förväntningar på praktikterminen införlivats? 7. Kände ni er redo att börja arbeta innan praktiken? 8. Känner ni er redo nu när er praktik snart är slut? 9. Vad har er praktik gett er?
10. Finns det något ni hade önskat var annorlunda till form och innehåll i utbildningen?