I detta avsnitt presenteras först en sammanfattning av resultatet, och sedan en slutdiskussion med syftet att besvara studiens frågeställningar.
8.1 Sammanfattning
Resultatet visar att moralgestaltningen är den vanligast förekommande gestaltningstypen i rapporteringen kring Zlatanstatyn. I artiklarna var inställningen till fotbollssupportern mer negativ än till Zlatan. Lokaltidningar hade ett större fokus på statyn och dess framtid, medan rikstäckande tidningar riktade mer fokus mot Zlatan och supportrarna. Kvällstidningarna visade sig mindre negativt inställda till Zlatans roll i turerna kring Zlatanstatyn. Sammanlagt analyserades 117 artiklar i sex olika tidningar. Med hjälp av ett kodschema kunde analysmaterialet kvantifieras och mätas, och tillsammans med tidigare forskning och teorier kring gestaltning kunde
frågeställningarna besvaras med framgångsrikt resultat. Huvudaktörer
Variabeln som inledningsvis presenteras i analysdelen undersöker huvudaktörer, det vill säga den eller de personer i artiklarna som mest frekvent kommer till tals. Utöver variabelvärde ”övrigt” var ”skribenten”, ”politiker”, ”skulptör” och ”polis” de vanligast förekommande huvudaktörerna i analysmaterialet. När skribenten förekom som huvudaktör handlade det i de flesta fall om opinionstexter där skribenten uttryckt sina åsikter kring Zlatanstatyn. När politikern kom till tals handlade det främst om uttalanden kring statyns framtid. I en del artiklar agerade skulptören av statyn, Peter Linde, huvudaktör, och stod i många fall starkt kritisk till såväl vandalerna som de ”påhejande medierna”. Då polisen förekom som huvudaktör gällde det i majoriteten av fallen uttalanden från en presstalesperson gällande vandaliseringen. Variabelvärdena ”supportern”, ”Zlatan” och ”klubbrepresentanten” förekom sällan som huvudaktörer.
Problemfokus
Variabelvärdet ”statyns framtid” var det mest förekommande problemfokus som kunde uttolkas i rapporteringen. I många fall handlade dessa artiklar om statyns placering, och förslag från olika håll kring var man hade kunnat flytta statyn efter de attacker den utsatts för utanför Stadion i Malmö. Fotbollssupportern identifierades också i många fall som ett problemfokus, och i dessa artiklar var det vanligt förekommande att man kritiserade de reaktioner som utlöst och att man kopplade dessa till vandaliseringen av statyn. I jämförelse med fotbollssupportern förekom variabelvärdet ”Zlatan” mer sällan i relation till problemfokus.
Mest förekommande gestaltningstyp
Den mest frekvent förekommande av Semetko och Valkenburgs (2000) gestaltningstyper som kunde identifieras i artiklarna var moralgestaltningen. I dessa artiklar uttrycktes moraliska omdömen kring dels vandaliseringen och fotbollssupporterns reaktioner, men också gentemot Zlatan Ibrahimovic och hans val att köpa aktier i Hammarby IF. Även konfliktgestaltningen var vanligt förekommande, och i dessa fall målades det ofta upp en konflikt mellan Zlatan och supportrarna på ett dramatiserande och förenklat sätt.
Gestaltning av Zlatan Ibrahimovic
Resultatet visade att Zlatan Ibrahimovic kom till tals i cirka 9 procent av artiklarna, vilket kan kopplas samman med de få och korta uttalanden han gjorde kring statyn och vandaliseringen av den. I 77 procent av de analyserade artiklarna identifierades en neutral inställning till Zlatan. I 11 procent av artiklarna kunde en positiv inställning gentemot Zlatan uttolkas, och 12 procent av artiklarna innehöll en negativ ton. Då en negativ inställning uttolkades i gestaltningen av Ibrahimovic var det många gånger kopplat till bristande lojalitet till Malmö FF och klubbens fans. Artiklar med positiv inställning talade ofta om att Zlatan gjort rätt val när han investerat i
Hammarby.
Gestaltning av fotbollssupportern
Precis som Zlatan kom fotbollssupportern sällan till tals i rapporteringen, och inte en enda gång citerades fotbollssupportern i rubrik eller ingress. Mest frekvent var den neutrala tonen till fotbollssupportern. Däremot var den dominerande negativa inställningen gentemot supportern (27%) betydligt mer förekommande än den positiva (10%). I många fall ställde sig
artikelförfattaren oförstående till supportrarnas reaktioner. Likheter och skillnader mellan tidningarna
Den mest intressanta jämförelsen mellan morgon- och kvällstidningar identifierades i relation till tonen gentemot Zlatan Ibrahimovic. I artiklar ur Kvällsposten och Aftonbladet, studiens
representerade kvällstidningar, förekom mer sällan en negativ ton gentemot Zlatan. Då lokala och rikstäckande tidningar jämfördes identifierades artiklarnas problemfokus som mest intressant. Studiens tre representerade lokaltidningar, Sydsvenskan, Skånska Dagbladet och Kvällsposten har
alla en högre procentandel av artiklar där statyns framtid identifierats som huvudsakligt problemfokus. Rikstäckande tidningar publicerade en högre andel artiklar med problemfokus ”Zlatan” och ”supportrar”.
8.2 Slutdiskussion
Som tidigare nämnt var Zlatan Ibrahimovic sparsam med uttalanden i samband med turerna kring statyn, och uttryckte endast korta meningar som ”en dag kommer jag uttala mig mer” (Wagner, 2020). Senare har han gett en tydligare bild av hur han upplevt det hela. I en intervju med Dplay förklarade Ibrahimovic att reaktionerna från MFF-supportrarna kom som en överraskning för honom. Han menar också att man inte kan bortse från allt det han gjort för staden Malmö och klubben Malmö FF, och att man bör vara tacksamma för detta, snarare än något annat. Ibrahimovic uttrycker att han ser intåget i Hammarby som ett sätt att ge tillbaka till svensk fotboll (Holmberg, 2020-04-24). Trots att det råder delade meningar bland Malmö FF- supportrar kring hur reaktionerna tog sig uttryck efter Zlatans Hammarbyintåg, är man i många fall överens om att man känner sig svikna. Man hade förväntat sig att Zlatan Ibrahimovics engagemang skulle kretsa kring Malmö FF, och ingen annan svensk fotbollsklubb (Bäckman, 2019). En stjärna föddes, han lärde sig finta på grusplanen i Rosengård, han slog igenom i Malmö FF, och har sedan dess dyrkats av MFF-supportrar som stadens stolthet. En Zlatanstaty placeras utanför Malmö FF:s hemmaarena, och tusentals Malmöbor kom för att få en skymt av sin idol vid invigningen. Bara månader senare blev han delägare hos en allsvensk rival. På många sätt är det tydligt att konflikten mellan Malmö FF-supportar och Zlatan är central.
Man skulle kunna anta att konfliktgestaltningen därför rimligtvis borde vara den vanligaste gestaltningstypen i rapporteringen kring Zlatanstatyn - att försöka tyda vad som egentligen skett och hur de iblandade aktörerna resonerat. Att ge en rättvis, fördjupad och nyanserad bild av den konflikt som uppstått. Genom att använda konfliktgestaltning som ett berättargrepp kan
avsändaren förklara en specifik sakfråga genom att ställa aktörer mot varandra, och belysa de punkter där dessa är oeniga (Shehata, 2015). Därför är det intressant att diskutera det faktum att moralgestaltningen identifierandes som den vanligast förekommande gestaltningstypen. Som Semetko och Valkenburg (2000) beskriver handlar moralgestaltningen om att man placerar en händelse i en kontext där avsändaren uttrycker ett moraliskt omdöme, och vad som anses vara rätt eller fel. I många texter där denna gestaltningstyp uttolkades uttrycktes tydliga moraliska ståndpunkter hos avsändaren, dels gentemot Zlatan, men framförallt gentemot supportern. Det är svårt att utifrån materialet faktiskt slå fast varför moralgestaltningen var vanligast
förekommande, men möjligen skulle man kunna finna en förklaring genom att studera tidigare forskning kring hur fotbollssupportrar och fotbollsstjärnor porträtteras och behandlas i medier; Emma Poulton (2007) har forskat kring hur medier konstruerar en bild av såväl
fotbollssupportrar som supporterkultur, och beskriver hur fotbollssupportern ofta likställs med begreppet ”fotbollshuligan”. Medier har deltagit i att konstruera och upprätthålla en bild av fotbollssupportrar som berusade, stökiga och ofta män. Denna förenklade och stereotypa bild används sedan som ett sätt att väcka reaktion hos läsaren genom hysteriska rubriker och dramatiska bildval. Genom att studera skriverierna kring de händelser som utspelade sig under
fotbolls-VM 1998 kommer man fram till att fotbollssupportrar i många fall kopplas ihop med huliganism, men också att fotbollssupportrar nästan alltid betraktas som en homogen grupp. Mycket av det Poulton (2007) beskriver går att känna igen i rapporteringen kring Zlatanstatyn. Mediers brist på att försöka förstå fotbollssupportern och dess kultur är ett genomgående tema, och i 27 procent av artiklarna kunde en tydlig negativ ton gentemot supportern uttolkas i jämförelse med 10 procent positiv. Personerna som skändat Zlatanstatyn likställdes ofta med- och benämndes som Malmö FF-supportrar, utan att några gärningsmän åtalats för brotten. Sällan valde man att förtydliga skillnaden mellan vandal och supporter, och ofta ställde man sig frågande till supporterns reaktioner. I analysavsnittet ges exempel på hur moraliska omdömen uttrycks gentemot såväl fotbollssupportrar som Malmöbor. I en del artiklar uttrycktes dessa direkt från skribenten i en opinionstext, och i andra fall vinklades nyhetstexter åt detta håll genom
rubriksättning och vilka som fick komma till tals. Fotbollssupportern kom sällan till tals, och inte en enda gång i rubrik eller ingress. Trots att Poultons studie analyserat brittiska medier under slutet av 1900-talet, bekräftar den på många sätt det resultat som kunnat uttolkas i rapporteringen kring Zlatanstatyn. Den negativa inställningen till fotbollssupportern är betydligt vanligare
förekommande än den positiva, vilket tyder på att väldigt lite har förändrats kring mediers gestaltning av fotbollssupportern.
En annan förklaring till varför moralgestaltningen var vanligast förekommande kan kopplas till mediers framställan av fotbollsstjärnor. I Canter och Dot Graus (2019) studie beskrivs hur fotbollen i stora delar av världen spelar stor roll i samhället, och dess aktörer väcker stort allmänintresse, vilket leder till att de i större utsträckning blir omskrivna i medier. Skickliga fotbollsspelare ses idag som nationalhjältar med samma status som popstjärnor. Detta kändisskap medför att fotbollsspelare avkrävs större ansvar som förebilder. En fotbollsspelare som
exempelvis Zlatan Ibrahimovic granskas därmed hårdare i medier, även när det gäller sådant som sker vid sidan av planen. Intresset kring Zlatan i Sverige är enormt, och bara genom att nämna hans namn genereras intresse. Rimligtvis kan man slå fast att debatten kring Zlatanstatyn blev så pass intensiv som den blev, just på grund av att huvudpersonen hette Zlatan Ibrahimovic. Många var intresserade av att uttrycka sin åsikt kring situationen som uppstått. Precis detta fenomen ringar Simon Bank (2005) in i sin beskrivning av Zlatan där han menar att allt kring Zlatan är underhållande, och att han har förtrollat ett helt land genom att bara vara Zlatan. Många av de texter som analyserades var publicerade på tidningarnas sportsidor. Dahlén (2008) menar att individcentreringen är något som särskiljer sportjournalistiken från övrig journalistik.
Idrottsutövaren står i fokus, och ofta bedöms denne inte enbart utifrån den idrottsliga prestationen. Moraliska omdömen uttrycks kring sådant som sker utanför fotbollsplanen. Ett exempel på en sådan aktivitet är Zlatans val att investera ekonomiskt i Hammarby.
De resultat som framkommer i analysen visar att lokalt förankrade medier mer frekvent tar upp Zlatanstatyns framtid som ett problemfokus, vilket skulle kunna kopplas till Kim och Lowreys (2018) tankar kring lokal identitet och symboler som skapar lokal identitet. Malmöborna samlades vid invigningen av Zlatanstatyn – en staty som skulle komma att bli en symbol för staden, och att vem som helst kan lyckas oberoende av vilken stadsdel man växt upp i. När skriverierna kring vandaliseringen av statyn ebbat ut riktade lokaltidningarna i större utsträckning sitt fokus vid sådant som genererade större intresse lokalt än nationellt; vad som skulle komma att hända med
stadens staty, hur den skulle repareras, vad vandaliseringen kostat stadens skattebetalare och var statyn ska placeras i framtiden.
Kvällstidningar, eller ”tabloids” som är den brittiska motsvarigheten, har historiskt haft en mer kritisk inställning till kända fotbollsspelare i jämförelse med morgontidningar (Canter och Dot Graus, 2019). I detta fall går studiens resultat emot tidigare forskning, då artiklarna i såväl Aftonbladet som Kvällsposten visat sig mindre negativa i relation till Zlatan. Det hade varit intressant att forska vidare kring kvällstidningars gestaltning av fotbollsstjärnor, och om denna möjligen är på väg att förändras. En annan rimlig förklaring till detta resultat skulle kunna vara att Zlatan är så pass viktig för de svenska kvällstidningarna att man aktar sig för att stöta sig med honom. Sverige räknas som en relativt liten fotbollsnation, vilket gör att en världsstjärna som Zlatan får enormt utrymme i svenska medier, och är på så sätt en viktig inkomstkälla. Zlatan Ibrahimovic har också ofta varit kritisk till hur han gestaltats i svenska medier, och har en historia av konflikt med svenska kvällstidningar – bland annat med Aftonbladet, som under en period bojkottades av Zlatan.
8.3 Förslag till vidare forskning
Det finns ingen tidigare forskning som berör rapporteringen kring Zlatanstatyn, och denna studie öppnar upp för vidare undersökning. I framtida studier hade det varit intressant att forska vidare kring mediers gestaltning av fotbollssupportrar och vilka samhälleliga konsekvenser det kan få när medier gestaltar en grupp människor negativt. Kan detta bidra till att förtroendet för
journalistiken sjunker? Kan detta fenomen leda till polarisering på så sätt att medierna konstruerat en negativ bild av en specifik grupp, vilken sedan avspeglas i samhället?
Det hade också varit intressant att studera sociala plattformar som Facebook och Twitter, och hur reaktionerna kring statydebatten såg ut där. Hur påverkas nyhetsrapporteringen kring ett fenomen av den debatt som pågår i det digitala offentliga rummet?