Zlatanstatyns 107 dagar : Svenska tidningars rapportering kring Zlatanstatyn - en kvantitativ innehållsanalys

Zlatanstatyns 107 dagar

- Svenska tidningars rapportering kring Zlatanstatyn – en

kvantitativ innehållsanalys

Albin Henriksson

Examensarbete 2020, 15hp Medie- och Kommunikationsvetenskap Examinator: Matts Skagshöj Handledare: Per Möller Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö Universitet

Abstract

Syftet med studien är att analysera hur rapporteringen kring Zlatanstatyn såg ut, och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. I studien granskas samtliga artiklar publicerade i sex svenska tidningar; Sydsvenskan, Kvällsposten, Skånska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien visar att moralgestaltningen är den vanligast förekommande gestaltningstypen i rapporteringen. I artiklarna var inställningen till fotbollssupportern mer negativ än till Zlatan. Lokaltidningar hade ett större fokus på statyn och dess framtid, medan rikstäckande tidningar riktade mer fokus mot Zlatan och supportrarna. Kvällstidningarna visade sig mindre negativt inställda till Zlatans i jämförelse med morgontidningarna.

Nyckelbegrepp:

Zlatan Ibrahimovic: Svensk fotbollsspelare uppvuxen i staden Malmö.

Zlatanstatyn: Staty föreställande Zlatan Ibrahimovic, som i januari 2020 sågades ned. Supporter: Ivrig anhängare, beundrare.

Gestaltning: Hur medier konstruerar en uppfattning av verkligheten.

Examensarbete 2020, 15hp

Medie- och Kommunikationsvetenskap Examinator: Matts Skagshöj

Handledare: Per Möller

Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö Universitet

English Abstract

The purpose of the study is to analyze what the reporting on the Zlatan statue looked like, and the method used is quantitative content analysis. The study examines all articles published in six Swedish newspapers; Sydsvenskan, Kvällsposten, Skånska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The study shows that moral framing is the most common type. In the articles, the attitude towards the football supporter was more negative than towards Ibrahimovic. Local newspapers had a greater focus on the statue and its future, while nationwide newspapers focused more on Ibrahimovic and the supporters. Tabloids proved to be less

negative towards Ibrahimovic compared to the morning papers.

Key words:

Zlatan Ibrahimović: Swedish football player.

Zlatanstatyn: A statue depicting Zlatan Ibrahimovic that was lowered in January 2020. Supporter: Fan, admirer.

Framing: How the media creates the perception of reality.

Examensarbete 2020, 15hp

Medie- och Kommunikationsvetenskap Examinator: Matts Skagshöj

Handledare: Per Möller

Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö Universitet

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1 Disposition ... 6

2. Syfte och frågeställningar ... 7

2.1 Syfte ... 7

2.2 Frågeställningar ... 7

3. Kontextualisering ... 7

3.1 Händelseförloppet kring Zlatanstatyn ... 8

3.2 Zlatan Ibrahimovic och Malmö ... 8

3.3 Fotbollssupportern ... 9

3.4 Sportjournalistiken ... 9

4. Forskningsöversikt ... 10

4.1 Fotbollssupportrar i media ... 10

4.2 Fotbollsstjärnor i media ... 11

4.3 Lokal- och rikstäckande nyhetsrapportering ... 11

4.4 Mediers skapande av ”vi” och ”dem” ... 12

4.5 Sammanfattning ... 13

5. Teoretiska perspektiv ... 13

5.1 Gestaltningsteori ... 13

5.2 Fem typer av gestaltning ... 15

6. Metod och material ... 16

6.1 Kvantitativ innehållsanalys ... 16

6.2 Gestaltningsanalys ... 17

6.3 Metodkritik ... 17

6.4 Material och urval ... 17

6.5 Kodschema ... 18

6.6 Validitet och reliabilitet ... 18

7. Resultat och analys ... 19

7.1 Huvudaktörer ... 20

7.2 Problemfokus ... 23

7.3 Gestaltningstyper ... 26

7.4 Gestaltning av Zlatan Ibrahimovic ... 30

7.5 Gestaltning av supportern ... 32

7.6 Jämförelser mellan tidningarna ... 34

8. Sammanfattning och slutdiskussion ... 36

8.2 Slutdiskussion ... 38

8.3 Förslag till vidare forskning ... 40

9. Referenslista ... 41 9.1 Litteratur ... 41 9.2 Webbkällor ... 42 9.3 Analysmaterial ... 44 10. Bilagor ... 54 10.1 Bilaga 1 – Kodschema ... 54

1. Inledning

”En del är dumt, annat är smart. En del är roligt, annat är på allvar. En del är skämt, annat är ärligt. Allt är underhållande, och någonstans i mitten skymtar konturerna av den riktige Zlatan - en varm, iskall, självsäker, osäker, humoristisk, begåvad, komplexfylld, svensk, bosnisk, kroatisk, troende, otrolig, charmig, karriäristisk, smart och galen lirare som förtrollat ett helt land genom att bara vara… Zlatan.” Så beskrivs fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic av Simon Bank (2005) i boken ”I huvudet på Zlatan Ibrahimovic”.

Jag har under hela mitt liv varit en stor supporter till fotbollsfenomenet Zlatan Ibrahimovic, men även till fotbollsklubben Malmö FF. När Ibrahimovic i oktober 2019 var med och invigde sin staty i Malmö, för att månaden därpå meddela sitt delägarskap i den konkurrerande klubben Hammarby IF, ställdes jag, med många andra, inför ett dilemma. Å ena sidan finns en evig kärlek till Zlatan Ibrahimovic, men å andra sidan stod Hammarbys ägare nu staty utanför Malmö FF:s hemmaarena. Hur skulle jag förhålla mig till den situation jag plötsligt befann mig i?

I samband med att Ibrahimovic offentliggjorde sitt delägarskap i Hammarby, via Instagram, vandaliserades Zlatanstatyn, som bara månaden tidigare invigts (SvD, 2019-12-12). Skadegörelsen trappades stegvis upp. Till en början hängdes en toalettsits kring statyns hals, och en svensk landslagströja träddes över huvudet. I 107 dagar stod Zlatanstatyn på sin sockel på

Stadionområdet i Malmö innan den i januari 2020 slutligen sågades ned och fraktades iväg för renovering (Sydsvenskan, 2020-02-13).

Samtidigt som jag stod tveksam till vandalernas handlingar kunde jag känna en djup förståelse för dem. I min, och i många andras värld, hade Zlatan, Malmösonen, svikit sin stad, sitt folk, sin klubb och sina supportrar. I SVT (2019-11-29) beskrev Malmö FF-supportern Viggo Cavling situationen; ”På något sätt är det som att påven har kommit ut och sagt att nu kan ni glömma Gud”.

I svenska tidningars nyhetsrapportering rörande Zlatanstatyn avspeglades inte samma bild av reaktionerna, och förståelsen för MFF-supportrar var obefintlig. Det var i alla fall så jag som fotbollssupporter, och mer specifikt Malmö FF-supporter, upplevde det.

Mitt intresse för Malmö FF, Zlatan Ibrahimovic och journalistiken gjorde valet enkelt. Genom att studera nyhetsrapporteringen kring Zlatanstatyn kanske jag äntligen kunde finna svar på de frågor och funderingar som cirkulerat i mitt medvetande. Frågor som också är intressanta utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Strömbäck (2009) beskriver hur gestaltningar i nyhetsrapportering kan innebära att avsändaren framställer en fråga eller ett fenomen positivt eller negativt, vilket påverkar mottagarens tolkning. Hur gestaltades rapporteringen kring Zlatanstatyn och de involverade aktörerna egentligen i svenska tidningar?

1.1 Disposition

Efter att syfte och frågeställningar presenterats följer ett kontextualiseringsavsnitt som förser läsaren med nödvändig bakgrundsinformation. För att besvara valda frågeställningar ges sedan en

bild av tidigare forskning som bland annat berör hur fotbollssupportrar och fotbollsstjärnor gestaltas i medier, och sedan introduceras teorier kring gestaltning i medier. Därefter kommer en redogörelse för vald metod, analysmodell och tillvägagångssätt. Avslutningsvis presenteras studiens resultat tillsammans analys och slutdiskussion.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att analysera svenska mediers nyhetsrapportering kring Zlatanstatyn. I studien undersöks samtliga artiklar rörande Zlatanstatyn, publicerade i sex svenska tidningar; Sydsvenskan, Kvällsposten, Skånska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Tidsperioden som undersöks varar mellan den 27:e november, i samband med Zlatans intåg i Hammarby IF, vilket utlöste de inledande reaktionerna, och den i siste februari 2020 då nyhetsrapporteringen kring statyn ebbade ut. Turerna kring Zlatanstatyn kan ses som en serie av skeenden. Kärnan består i en konflikt mellan två aktörer, och någonstans i mitten en skändad staty föreställande en nu levande svensk. Detta händelseförlopp är unikt på flera sätt, vilket sannolikt bidrog till den högljudda debatt som uppstod. Detta gör det intressant att utifrån ett medie- och kommunikationsperspektiv forska kring Zlatanstatyn och händelserna som

omgärdade den. Tidigare studier som specifikt berör Zlatanstatyn saknas, och denna studie ämnar fylla en existerande kunskapslucka. För att kunna besvara den huvudsakliga forskningsfrågan presenteras nedan fyra frågeställningar.

2.2 Frågeställningar

- Vilken gestaltningstyp är mest förekommande i rapporteringen kring Zlatanstatyn? - Hur gestaltas Zlatan Ibrahimovic i rapporteringen?

- Hur gestaltas fotbollssupportern i rapporteringen? - Vilka likheter och skillnader finns mellan tidningarna?

3. Kontextualisering

I detta avsnitt presenteras en kortare sammanfattning av händelseförloppet kring Zlatanstatyn för att bidra med förståelse till händelserna som studien grundar sig i. Sedan introduceras

fotbollsspelaren och personen Zlatan Ibrahimovic, och hur hans relation till Malmö sett ut genom åren, med syftet att sätta fingret på varför Malmö FF-supportrarnas reaktioner blev så starka. Även fotbollssupportern beskrivs för att ge läsaren en inblick i hur fotbollssupportern fungerar. Till sist presenteras en kortare sammanfattning av hur sportjournalistiken tar sig uttryck. Alla texter som analyseras i studien är inte publicerade i tidningarnas sportdelar, men det är ändå

av vikt att lyfta fram sportjournalistikens logik för att få grepp om hur såväl fotbollssupportrar som fotbollsstjärnor gestaltas i medier.

3.1 Händelseförloppet kring Zlatanstatyn

År 2015 lät Svenska Fotbollsförbundet gjuta en staty i brons av fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic, som en hyllning för de insatser han bidragit med i det svenska fotbollslandslaget. Året därpå, på Fotbollsgalan, offentliggjordes projektet för allmänheten. Till en början var tanken att statyn skulle placeras utanför Sveriges nationalarena i Solna, men skulpturen visade sig vara för tung för den ursprungligt tilltänkta platsen. Istället donerades statyn till Malmö Stad, och invigdes den åttonde oktober 2019 på Stadiontorget, utanför hemmaarenan för fotbollsklubben Malmö FF - klubben som en ung Ibrahimovic en gång spelat i. I november samma år, en dryg månad efter att statyn invigts, meddelade Ibrahimovic sitt delägarskap i Hammarby IF, en direkt konkurrerande fotbollsklubb till Malmö FF. Detta väckte starka reaktioner, vilket ledde till att en toalettsits hängdes på statyn, samtidigt som rasistiska budskap klottrades på marken framför skulpturen. I december utsattes statyn för vidare skadegörelse, bland annat i form av en avsågad näsa och vit målarfärg. I januari år 2020 kapades statyns ben, vilket ledde till att den välte.

Skulpturen fraktades iväg för renovering, och sedermera även sockeln den stått på (Sydsvenskan, 2020). I skrivande stund finns ingen information kring vad som kommer att ske med statyn, och huruvida den kommer att placeras på en annan plats eller inte (Malmö Stad, 2020).

3.2 Zlatan Ibrahimovic och Malmö

Fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic föddes år 1981 i Malmö och växte upp i stadsdelen Rosengård. År 1999 debuterade Ibrahimovic i Malmö FF, och sommaren 2001 flyttade han till nederländska AFC Ajax för rekordsumman 82 miljoner kronor (NE, 2020). I dokumentärfilmen ”Blådårar 2” (2001) skildras den unge Zlatan. Han är charmig men oberäknelig. En dålig förlorare med svårt att tygla sitt humör. Ett superlöfte med stora drömmar om att bli proffs. Zlatan blir snabbt en publikfavorit, men med dessa egenskaper, och som andra generationens invandrare, tvingas han ta sig förbi flera hinder för att bli accepterad i Malmö FF:s spelargrupp.

Zlatan Ibrahimovic har genom karriären ofta talat varmt om Malmö, och har vid flera tillfällen insinuerat en återkomst till Malmö och Malmö FF. ”Det här är riktig hemmaplan, det är såhär det ska se ut”, förklarade en leende Zlatan när han i oktober 2007 var med och invigde

fotbollsplanen ”Zlatan Court”, belägen på samma plats där han spelade fotboll som barn i Rosengård i Malmö (TV4Sport, 2015). Året därpå, i en intervju med webbsidan svenskafans.com (2008), talade Zlatan om moderklubben Malmö FF. Han påpekade då att förändringar i styrelsen måste ske för att få fart på de sportsliga resultaten, och avslutade intervjun med citatet; ”när jag kommer hem ska vi fixa allt det där” (Lundin, 2008). I augusti 2011 anordnades en träningsmatch mellan Malmö FF och Zlatans dåvarande klubb, italienska AC Milan. Innan matchen hyllade MFF-supportrarna Zlatan genom en banderoll föreställande Zlatan i MFF-tröja bredvid en lila Lamborghini Diablo, med texten ”Zlatan kom hem – vi fixar drömbilen” (en referens till filmen Blådårar 2). Ibrahimovic själv beskrev upplevelsen som ”20 på en skala 1 till 10” (SvD, 2011). I april 2020, några månader efter att Zlatanstatyn vandaliserats och sågats ned, uttalade sig Zlatan om händelserna; ”De får ta sitt ansvar och tro på vad de vill. Jag spelade i MFF, jag gjorde vad jag

gjorde fast jag inte var välkommen eller önskad, fast jag blev blåst på mitt första kontrakt. Och ändå så valde jag att hjälpa en klubb och gav dem 100 miljoner plus, då är det inte svårt att bygga ett lag. Men där känner jag att jag har varit för snäll. En allsvensk klubb som får mer än 100 miljoner. Då ska man vara tacksam” (Holmberg, 2020).

3.3 Fotbollssupportern

Nationalencyklopedin (2020) beskriver begreppet ”supporter” som en ”ivrig anhängare” och en ”beundrare”, och i detta fall av en fotbollsklubb. Garry Crawford (2004) menar att begreppet är inte helt lätt att definiera, och att det ofta råder delade meningar om vad en supporter är, och vem som äger rätten att kalla sig det. Crawford beskriver att synen på supportern och

supporterskapet skulle kunna betraktas som individens sociala karriär i identitetsskapande, mening och tillhörighet. Heinonen (2000) menar att supportrar, av forskare inom idrottsgenren, framställs som en motpol till aktiva idrottsutövare, och som ”ett passivt surrogat”. I många fall skapas supporterns klubbtillhörighet och supporteridentitet naturligt, genom den omgivande kulturen. Detta kan påverkas av faktorer som bostadsområde, religion, ras, etnisk bakgrund och samhällsklass. Ofta beskrivs kulturen som omger supporterskapet, supporterkulturen, som en subkultur. Engdahl (2006) menar att en subkultur kan definieras som en kultur som samexisterar inom en annan, bredare, kultur, med egna synsätt och värderingar. Den gör inte anspråk på att vara normgivande för resten av samhället, utan snarare tvärt om – subkulturen gör en poäng av att vara sluten, bortsett från sina anhängare. Subkulturen skiljer sig på så sätt från ”högkulturen”, ett begrepp som kan beskriva den överordnade och normgivande kulturen.

3.4 Sportjournalistiken

Sportjournalistiken har under de senaste årtiondena tagit plats som en av de största

specialavdelningarna i tidningar, både nationellt och internationellt. Genren har inom yrket på många håll ansetts stå lägre i status än andra, vilket blir tydligt då den lyser med sin frånvaro på många journalistutbildningar. Detta kan bero på att sportjournalistiken i större grad är kopplad till underhållning och ”mjuka nyheter”. Sportjournalistiken är i jämförelse med andra genrer ett tämligen outforskat område, men i takt med att dess samhälleliga betydelse ökat har den på senare tid kommit att bli mer intressant att studera. Forskningen kring sportjournalistik har utförts på olika sätt, och det går att urskilja tre tydliga inriktningar. Den första berör själva innehållet och hur identiteter formas och gestaltas. Den andra tar upp sportjournalistikens roll i digitaliseringen, och hur fan-kulturer och deltagandekulturer blivit ett inslag som påverkat genren. Det tredje området som forskningen är centrerad kring sportens kommersialisering och hur denna korrelerar med sportjournalistiken (Enbom & Carlsson, 2015). Begreppet individcentrering används av Peter Dahlén (2008) för att ta fasta på vilka särdrag som utmärker sportjournalistik i jämförelse med andra genrer. I förhållande till andra journalistiska genrer är sportjournalistiken starkt kopplad till idrottsutövaren. Sportens värld är präglad av individer, karaktärer och idoler. Idrottsutövaren är central i sportjournalistiken, och ofta läggs större fokus vid karaktärer och personligheter snarare än vid objektiva analyser av den idrottsliga prestationen.

4. Forskningsöversikt

Denna forskningsöversikt syftar till att granska tidigare studier som är av relevans för de

frågeställningar som ska besvaras. De nedan presenterade studierna är gestaltningsanalyser främst kopplade till ett medie- och kommunikationsperspektiv på så sätt att de fokuserar vid hur medier porträtterar och ramar in såväl fotbollssupportrar som fotbollsstjärnor. Studier som rör skillnader mellan lokal- och rikstäckande nyhetsrapportering presenteras sist i avsnittet.

4.1 Fotbollssupportrar i media

I en studie utförd i Storbritannien av Emma Poulton (2007), docent vid Durham University, analyseras hur medier konstruerar bilden av supporterkulturen, och vad som egentligen menas när begreppet ”fotbollshuliganism” används i medier. Genom textanalys av tidigare studier kring mediers gestaltning av fotbollssupportrar undersöks i Poultons studie hur mediekonstruktion och representation av ”fotbollshuliganen” ser ut i den brittiska pressen. Den rådande bilden av den typiske brittiske fotbollshuliganen kan beskrivas som en berusad, tatuerad, vilsen ung man med rakat huvud – en bild som medierna varit med och konstruerat och upprätthållit. Denna bekvämt förenklade och stereotypa bild har genom hysteriska rubriker, dramatiskt språk och grafiska fotografier ramat in fotbollshuliganer som en homogen grupp. Efter de oroligheter som uppstod i samband med Fotbolls VM 1998, där engelska fotbollssupportrar var involverade, fångades en man på bild som bekräftade den stereotypa bilden av en fotbollshuligan. Mannen kom i medierna att benämnas som ”Pig of Marseilles” och kom att bli ansiktet utåt för de oroligheter som i sin tur beskrev som ”English disease”. Andra pressbilder och TV-inslag har genom åren gjutit olja på elden i den bemärkelse att man spätt på den stereotypa gestaltningen av engelska

fotbollssupportrar - bland annat genom att referera till ”skräckhistorier” i olika sammanhang som ”det senaste kapitlet i Englands långa och skamfulla historia av huliganism”. Slutsatserna i Poultons studie visar att fotbollssupportrar i engelska medier ofta porträtteras som en homogen grupp, och att denna grupp skuldbeläggs och ställs till svars, snarare än på individnivå. Studien drar också slutsatsen att denna representation i stort sett varit oförändrad de senaste två

årtiondena. Poulton talar om dagordningsteorin i den bemärkelsen att medier i gestaltningen av engelska fotbollssupportrar bortser får den stora massan, som inte brukat våld eller orsakat oroligheter. Istället får fotbollshuliganen representera majoriteten. Poulton nämner att det finns undantagsfall, där journalisten bidrar med objektivitet och kontext, och ger exempel på detta genom att citera Henry Winter, journalist för The Daily Telegraph;

“The importance of being English is something keenly felt by the supporters. Few opportunities exist for them to express their Englishness so they gather ever more keenly around the banner of St. George. Such pride is

understandable yet, as a role of dishonour from Rotterdam to Marseilles indicates, the patriotism has a dark side and some are simply there for a fight. The sirens will wail in the Low Countries this summer. They always do, wherever England play abroad, whatever the authorities might try to do. Yet for every laughing England fan climbing into an oven at Auschwitz clutching a can of lager - as I have witnessed - another 20 are exploring the country, enjoying the experience of another culture and harming no one. But the far-from-small minority spoil it for the rest”.

Studien visar att medierna konstruerar en bild av fotbollssupportern genom att låta individer få symbolisera en grupp, och gestaltningen späs på med strategiska bildval och skapande av öknamn. I analysen av materialet, som presenteras i senare avsnitt, granskas nyanser i attityden gentemot fotbollssupportern såväl som bristen på diskussion och försök att förstå

fotbollssupporterns beteenden, vilket gör Poultons (2007) studie intressant i sammanhanget.

4.2 Fotbollsstjärnor i media

En studie utförd av Canter och Dot Grau (2019) beskriver hur fotboll i många länder ses som nationalsporten och ges därför ofta mycket utrymme i nyhetsrapporteringen för att tillgodose mottagarens behov. Denna utveckling har avspeglats i samhället, och sporten och dess aktörer spelar på många håll en stor roll i samhället. Medier har medverkat i skapandet av

fotbollsspelaren som en nationalhjälte, inte minst i fallet George Best, som under 60- och 70-talet framställdes på ett sätt som närmast kan liknas vid en världsartist. Fotbollsstjärnans framgångar hyllas i medier och blir symbol för en hel nation. Å andra sidan finns två sidor av myntet. Med rollen som hjälte och förebild kommer ansvar och upprätthållande av moraliska värderingar vilket innebär att fotbollsspelare i högre grad granskas i media. Allt större intresse läggs vid aktiviteter som sker utanför fotbollsplanen, vilket lett till att fotbollsspelare i allt större utsträckning blivit ämnen för kändis- och sensationsjournalistik. I studien har fyra brittiska tidningar granskats kopplat till hur fotbollsstjärnor gestaltas. Resultatet visar att både ”The Sun” och ”The Daily Mail”, som kategoriseras som ”tabloids”, publicerat en större andel artiklar med en negativ ton eller inställning i gestaltningen av kända brittiska fotbollsspelare. Detta i jämförelse med ”The Guardian” och ”The Daily Telegraph”, vilka snarare kategoriseras som ”broadsheet newspapers”. Begreppen ”tabloid” och ”broadsheet newspapers” är olika format på en papperstidning, men också benämningar på olika typer av journalistiskt innehåll. De brittiska tabloiderna inriktar sig främst på sensationella nyheter, sport, nöje och bilder. Motsatsen är morgontidningarna med en mer traditionell inställning till nyhetsrapportering. I en svensk kontext skulle skillnaden mellan de olika tidningarna kunna översättas till morgontidningar och kvällstidningar. Brittiska tabloider i större utsträckning har en negativ ton, och är mer kritiska, gentemot kända fotbollsspelare. Man är också mer frekvent i sin rapportering kring dem. Studien är intressant i detta sammanhang då materialet som senare analyseras är hämtat ur såväl morgon- som kvällstidningar, vilket öppnar möjligheter för jämförelse (Canter och Dot Graus, 2019). Kovach och Rosenstiel (2007:195) talar om ”Infotainment”, vilket är ett begrepp som beskriver den typ av journalistik som publiceras i kvällspressen. Ofta ligger mer fokus vid teman som kändisars privatliv och skandaler, och mindre utrymme ges för samhällskritiska nyheter.

4.3 Lokal- och rikstäckande nyhetsrapportering

I en amerikansk studie utförd av Kim och Lowrey (2018) analyseras hur lokala- och rikstäckande nyhetsmedier framställer händelser. Man har studerat hur en kris i en lokal organisation tenderar att gestaltats på olika sätt i nyhetsrapporteringen beroende på om den är publicerad i lokala- respektive nationella nyhetsmedier. Det specifika fall man fördjupat sig i berör NFL-laget Baltimore Ravens och spelaren Ray Rice som 2014 anklagades för våld mot sin dåvarande flickvän. I studien beskrivs hur lokal nyhetsrapportering visade sig ha en mildare och mer

”stödjande” inställning till händelsen. Man föreslår att skillnaden i nyhetsrapporteringen främst kan kopplas till att organisationen, vilket i detta fall är Baltimore Ravens, spelar en viktig roll i lokalsamhället – dels ekonomiskt, men även som ett symboliskt värde. Man beskriver att större städer som står i tillväxt ofta strävar efter att skapa symboler för lokal identitet som kan knyta människor samman, vilket i sin tur tenderar att göra avtryck i lokaljournalistiken. Detta fenomen avspeglas inte minst inom sportjournalistiken, där ”hejarklacksjournalistik” blivit ett använt uttryck, och som syftar till att journalistens sympatier skiner igenom. I studien beskrivs hur man studerat materialet genom att analysera tonen som använts i nyhetsrapporteringen, positiv, negativ eller neutral, och hur inställningen påverkats av journalistens förkunskaper och attityder. Också Hester och Gibson (2007) har studerat skillnader mellan lokal- och rikstäckande media. I detta fall har man fokuserat på agendasättande och dess effekt på allmänhetens åsikter. Mer specifikt har man granskat hur lokala- och nationella medier behandlar frågor om samkönat äktenskap. Resultatet visar att lokala medier har ett starkare inflytande på agendan när frågan är både lokal och nationell.

Senare i studien analyseras skillnader i nyhetsrapportering genom att jämföra lokala och

rikstäckande tidningar. Kim och Lowreys (2018) undersökning visar att lokala medier tenderar att förhålla sig mindre kritiska till såväl lokala organisationer som identitetsskapande symboler. Undersökningen blir i sammanhanget relevant då jämförelser mellan lokala och nationella medier utförs kopplat till gestaltning av Zlatans- och fotbollssupporterns roll i turerna kring Zlatanstatyn.

4.4 Mediers skapande av ”vi” och ”dem”

Många studier behandlar mediers påverkan på individen, samhället och den allmänna opinionen, och hur medier reproducerar normer och föreställningar. Journalister är, precis som vilken annan yrkesgrupp som helst, påverkade av samhällets vedertagna normaliteter genom hur de formas i skolan, av det politiska systemet och av etablerade medier. På så sätt påverkas journalismen, och den enskilde journalisten, av ett djupt rotat vi-och-dem-tänk. Det normala ”vi” blir en måttstock i bedömningen av det avvikande ”dem”, vilket bidrar till skapande av föreställda grupper som tilldelas specifika kulturella egenskaper (Kamali, Groglopo & Lundgren, 2006). Kristina Boréus (2005) talar i ”Diskursiv diskriminering: en typologi” om begreppet ”diskriminering” i språk och text, och hur detta kan likställas vid ”orättfärdig negativ särbehandling av människor, kopplad till deras (tillskrivna) grupptillhörighet”. Hon menar att detta består i att människor missgynnas av att tillhöra en specifik grupp. En tillskriven grupptillhörighet leder även till negativ särbehandling av individer som inte själva känner samhörighet med den grupp som diskrimineras (Boréus, 2005: 122). Erving Goffman (1990), professor i sociologi, resonerade kring begreppet ”stigmatisering”, och förhållandet mellan de normföljande och ”de andra”. I ett samhälle förväntas individen förhålla sig till rådande samhällsnormer. Individer och grupper i samhället innehar specifika egenskaper, där normbrytande egenskaper ses som ”icke önskvärda”, vilket leder till

gränsdragning mellan majoriteten och övriga. Teorin bygger på att kollektivet formar de samhälleliga idealen, och där ”de andra” möts av social utstötning.

4.5 Sammanfattning

I den tidigare forskning som ovan presenterats berörs ämnen som relaterar till de frågeställningar som denna studie ämnar besvara – hur fotbollssupportern och fotbollsstjärnan framställs i medier, och vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan lokala/rikstäckande tidningar och morgon/kvällstidningar. Även mediers skapande av ”vi” och ”dem” berörs. Forskningen har gemensamt att den undersöker fenomen utifrån ett gestaltningsperspektiv med

nyhetsrapportering i fokus. Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder han använts i den tidigare forskningen vid analys av innehållet. Ämnen som lyfts är återkommande i den analys som utförts i denna studies senare delar.

5. Teoretiska perspektiv

I detta avsnitt presenteras Goffmans (1974) gestaltningsteori. Därefter följer en redogörelse för fem vanliga gestaltningstyper som kans identifieras i nyhetsrapportering med syftet att fungera som ett verktyg för att kunna besvara valda frågeställningar. Gestaltningsteorin är i denna studie relevant då analys utförs kring hur svenska tidningar porträtterar händelseförloppet kring Zlatanstatyn.

5.1 Gestaltningsteori

Robert Entman (1993) talar om gestaltningsteorin, som går ut på att medietexter produceras genom journalistens konstruerade uppfattning av verkligheten - man ramar in verkligheten. Den kommunikationsprocess som gestaltning innebär består i fyra delar – avsändaren (journalisten), innehållet, mottagaren och kulturen. ”Urval och uppmärksamhet” är två nyckelbegrepp Entman talar om i relation till gestaltning i nyhetsmedier. Gestaltning handlar i mångt och mycket om att formulera och definiera problem.

”To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, casual interpretation, moral evaluation, and/or treatment recommendation for the item described” (Entman, 1993: 52).

Adam Shehata (2015), docent vid Göteborgs Universitet, beskriver i boken ”Handbok i

journalistikforskning” hur gestaltnings-begreppet som metod för att analysera nyhetstexter ofta har behandlat frågan kring redaktionella val, medvetna eller omedvetna, och hur dessa påverkar nyhetsrapporteringens perspektiv och problemformulering. Även ”dagordningsteorin” har sina rötter i forskning om journalistiken. Den avgörande skillnaden är att dagordningsteorin lägger vikt vid vad som tas upp i medier, vilka sakfrågor som behandlas och vilka teman som diskuteras. Vad befinner sig på dagordningen? Denna teori är besläktad med gestaltnings-begreppet, som snarare berör hur det aktuella ämnet eller sakfrågan framställs och gestaltas. Forskning kring gestaltning präglas av ett socialkonstruktivistiskt synsätt på så sätt att den utgår ifrån att sociala fenomen konstrueras och skapas i samspelet mellan människor, och hur människor genom kommunikation kan förstå sin omvärld. Gestaltnings-begreppet växte fram ur det engelska ordet

”framing”, och syftade till att förklara hur nyheter fungerar som ett fönster mot omvärlden, men att detta fönster aldrig kan ses som en objektiv avspegling av verkligheten. Det bör i

sammanhanget nämnas att det finns en viktig skillnad mellan ”mediegestaltning”, som används i association till gestaltning av medieinnehåll, och ”individgestaltning”, vilket snarare behandlar individens sätt att konstruera sin verklighet i form av personliga uppfattningar och upplevelser av omvärlden. Med denna indelning kan man skilja på studier som analyserar framing i journalistiska texter, och framing kopplat till exempelvis politiskt material med syftet att påverka opinionen. Det accepterade synsättet gör gällande att all journalistik, medvetet eller omedvetet, formas genom olika typer av gestaltningar. I takt med att gestaltningsteorin blivit ett alltmer populärt inslag i journalistikforskningen har dessa teorier delats in i specifika typer; generell- och sakfrågespecifik gestaltning, vilket benämns som ”generic frames” och ”issue specific frames” (De Vreese, 2005). Shehata (2015) beskriver att det som utmärker generell gestaltning inom journalistiken är att den förekommer i alla sammanhang, och påverkas av interna redaktionella faktorer, så som nyhetsorganisationens praktiker och värderingar. Sakfrågespecifik gestaltning behandlar, i motsats till generell gestaltning, snarare de aktuella teman som befinner sig på mediernas agenda. Konfliktgestaltning, eller ”conflict frames”, är ett vanligt förekommande journalistiskt grepp som bygger på konstruktion av en konflikt som dramaturgiskt byggs upp. Ofta skapas denna typ av gestaltning genom att journalisten sätter två aktörer mot varandra, och lägger större vikt vid de punkter där aktörerna är oeniga i en specifik fråga, snarare än tvärt om. Claes de Vreese (2005) beskriver gestaltnings-begreppet som en kommunikationsprocess, vilken han menar går att dela in i två steg; ”frame-building” och ”frame-setting”. Det förstnämnda begreppet, frame-building, hänvisar till den påverkan som interna och externa faktorer inom journalistiken bidrar till. Hur journalisten ramar in frågor kan alltså påverkas av exempelvis strukturella faktorer i nyhetsorganisationer såväl som interaktionen mellan journalister, eliter och sociala rörelser. Med frame-setting avses korrelationen mellan medieramar och individens förkunskaper. Gestaltning i nyhetstexter kan påverka människors inlärning och tolkning av omvärlden, och hur man resonerar kring en specifik fråga eller händelse. De Vreese menar att det i större utsträckning forskats kring den sistnämnda kategorin, frame-setting, och hur den bild som producerats i nyhetsinnehåll kommit att återspeglas hos mottagaren. Detta kan kopplas till Goffmans (1974) tankar om hur individer tolkar sin omvärld genom primära ramverk. Han menar att sociala konstruktioner påverkar människors tolkning av medierad kommunikation genom att fokusera vid en specifik punkt i nyhetsrapportering. De Vreese (2005) beskriver hur man kan studera gestaltningar i nyhetssammanhang på två olika sätt, dels på individnivå, men även på samhällsnivå – hur den enskilde påverkas, och hur effekterna ser ut på ett samhälleligt plan. Studier som fokuserar på gestaltning i medietexter ökar i popularitet, men forskare inom ämnet har ofta använt olika analysmetoder, vilket bidragit till inkonsekvens. I studien ges exempel på olika delar som studerats för att identifiera nyhetsinramningskonceptet. Bland annat kan gestaltning identifieras genom att studera stereotypa bilder, närvaro av specifika nyckelord, informationskällor, meningar som bidrar till tematisk förstärkning av fakta eller bedömningar, val av språk, val av citat och relevant information.

Jesper Strömbeck, professor i journalistik och politisk kommunikation, beskriver i sin bok ”Medier, makt och samhälle” (2009), hur journalistens användning av språk, begrepp och termer

anpassas utefter nyhetsgenre, vilket gör att läsaren kan identifiera en viss typ av nyhet. Val av ord och uttryck skiljer sig emellertid åt mellan en text som publicerats som en sportnyhet och en text som är publicerad på utrikessidorna. Genom återkommande bruk av dessa stilar, termer och begrepp ramas texter in, vilket bidrar till igenkänning hos mottagaren. Gestaltning i

nyhetssammanhang kan innebära att avsändaren vinklar en nyhet genom att konstruera en positiv eller negativ bild av en specifik fråga eller händelse, vilket påverkar tolkningen hos mottagaren.

5.2 Fem typer av gestaltning

Fem gestaltningstyper identifieras av Semetko och Valkenburg (2000) som de vanligast förekommande i nyheter; konfliktgestaltning, human interest-gestaltning, ekonomisk

konsekvensgestaltning, moralgestaltning och ansvarsgestaltning. I studien som utförts används dessa gestaltningstyper som ett redskap för att reda ut vilken typ av gestaltning som är vanligast förekommande.

Precis som Shehata (2015) beskriver Semetko och Valkenburg (2000) konfliktgestaltningen som ett vanligt förekommande grepp inom journalistiken. Inom ramen för konfliktgestaltning

kategoriseras de nyheter som i huvudsak byggs upp kring en konflikt mellan individer, grupper och institutioner, som ett sätt att fånga läsarens intresse och nyfikenhet. Att gestalta en konflikt är ett vanligt förekommande fenomen inom journalistiken. Konfliktgestaltningen är exempelvis vanligt förekommande i nyheter som berör amerikanska presidentkampanjer. Ofta förenklas invecklade konflikter som ett sätt att skapa effekt. Medier har ofta kritiserats för frekvent

användning av konfliktgestaltning då den resulterat i misstro gentemot politiska ledare (Semetko och Valkenburg, 2000: 95).

Human interest-gestaltning bygger på att beskriva ett problem eller ett fenomen genom att fokusera

vid ett emotionellt perspektiv och den mänskliga faktorn. Även denna gestaltningstyp är vanligt förekommande i nyhetsrapportering. Idag är konkurrensen stor mellan medieaktörer, och att använda sig av den mänskliga vinkeln är ett sätt att skapa intresse och därmed läsare - detta genom att gestalta ett fenomen genom känslor och igenkänning (Semetko och Valkenburg, 2000: 95, 96).

Ekonomisk konsekvensgestaltning kan identifieras i nyhetstexter som väljer att gestalta en händelse

eller ett problem genom att beröra vilka ekonomiska konsekvenser som kan uppstå – antingen för en individ, en grupp, en institution, en region eller ett land. I de fall där medier beskriver effekterna av helheten kring ett problem är de ekonomiska konsekvenserna ofta av betydelse (Semetko och Valkenburg, 2000: 96).

Med moralgestaltningen placeras en händelse eller ett problem i en kontext där man ifrågasätter ett agerande utifrån vad som anses vara rätt eller fel. Då man inom journalistiken eftersträvar objektivitet i nyhetsrapportering används ofta uttalanden och citat från grupper med en specifik åsikt för att på så sätt låta den moraliska åsikten komma från någon annan. I studien beskrivs hur mottagaren upplevde moralgestaltningen som vanligare än vad den faktiskt var i de analyserade texterna. Med det sagt identifierades denna gestaltningstyp ändå återkommande i rapporteringen (Semetko och Valkenburg, 2000: 96).

Ansvarsgestaltningen presenterar en händelse eller ett problem genom att placera ansvaret

antingen hos en individ, en grupp eller myndigheter. Vem bör ta på sig ansvaret i en specifik fråga och vem ansvarar för att finna en lösning på problemet? Amerikanska medier har beskyllts för att använda sig av denna gestaltningstyp för att påverka den allmänna uppfattningen kring vem som bör stå ansvarig för att lösa sociala problem som fattigdom och utanförskap (Semetko och Valkenburg, 2000: 96).

Genom att använda dessa vanligt förekommande gestaltningstyper är syftet att nå en fördjupad bild av nyhetsrapporteringen kring Zlatanstatyn. Vilken är den vanligaste gestaltningstypen som identifieras i materialet; är det konflikten mellan Malmö FF-supportrar och Zlatan, skapar man emotionella och mänskliga bilder, är det den ekonomiska kostnaden av vandaliseringen som är i fokus, gör man moraliska påpekanden eller ställer man individer eller grupper till svars för händelserna? Som Entman (1993) beskriver handlar gestaltning i stora drag om

problemdefiniering.

6. Metod och material

I detta avsnitt presenteras kvantitativ innehållsanalys tillsammans med valet av analysmetod. Sedan följer diskussion kring metodkritik. Därefter en redogörelse för materialet och hur urvalsprocessen gått till. Dessutom diskuteras utformning av kodschemat hur jag i denna studie arbetat för att uppnå validitet och reliabilitet.

6.1 Kvantitativ innehållsanalys

Den kvantitativa innehållsanalysen handlar om att analysera i vilken utsträckning något förekommer, men också för att se likheter och skillnader, och vilka samband som finns i det innehåll som analyseras. Man brukar tala om att ”kvantifiera” innehållet, vilket innebär att omsätta språk och form till siffror. På detta sätt kan man se mönster och dra generella slutsatser. Frekvens, alltså hur ofta något förekommer, är ett centralt begrepp inom den kvantitativa forskningen. Tidigare användes kvantitativ innehållsanalys ofta genom att mäta förekomst av specifika ord i tidningar, men har sedan dess utvecklats och används idag framförallt i samband med kvantifiering och tolkning av material (Karlsson och Johansson, 2019: 171, 172). Den kvantitativa innehållsanalysen är i denna studie användbar på så sätt att en relativt stor mängd journalistiska texter ska analyseras och tolkas. Med kvantitativ innehållsanalys är syftet att utläsa mönster, jämföra och se samband för att på så sätt besvara studiens frågeställningar.

Kvantitativ innehållsanalys, som bygger på kvantifiering av innehåll, kräver systematisk och objektiv insamling av material. Med systematisk materialinsamling menas att allt relevant material bör ha samma möjligheter att komma med i undersökningen, samtidigt som det ska analyseras utifrån samma definitioner och begrepp. Med objektivitet åsyftas det faktum att oberoende av vilken person som samlar in materialet så ska tolkningen bli densamma. På det sättet skiljer sig den kvantitativa forskningen från den kvalitativa, där forskarens egen tolkning är central. Den

kvantitativa ansatsen öppnar möjligheten för bearbetning av stora mängder innehåll och gör det genomförbart att jämföra olika medier samt möjlighet att generalisera de resultat som

framkommer (Karlsson och Johansson, 2019: 171, 172). Författarna lägger här vikt vid att insamling och analys av materialet ska ske systematiskt och objektivt. Trots att objektiviteten är viktig inom den kvantitativa forskningen kan man argumentera för att alla tolkningar av en text är högst personliga baserat på exempelvis förkunskap och inställning. Man talar också om den kvantitativa innehållsanalysen som ett redskap för att jämföra medier, för att sedan tolka och generalisera resultatet, vilket stärker argumentet för att metoden är anpassad för denna typ av studie.

6.2 Gestaltningsanalys

Den innehållsanalys som används i denna studie grundar sig i gestaltningsteorin som under teoriavsnittet beskrivits djupare. Semetko och Valkenburgs (2000) gestaltningstyper tillämpas i analysen som ett redskap för att kunna kvantifiera och tolka innehållet. Det finns två

tillvägagångssätt vid analys av gestaltning i nyhetsrapportering. Det ena är en induktiv ansats, vilket förenklat handlar om att man gör observationer och arbetar med generalisering inom en teoretisk referensram. Det andra, den deduktiva ansatsen, handlar snarare om att utifrån en modell eller teori formulera hypoteser som testas mot observationer (Semetko och Valkenburg, 2000). Denna studie präglas främst av en deduktiv ansats på så sätt att de teman som tagits fram i denna studie relaterar till tidigare forskning och teorier om gestaltning, och har sedan

omformulerats till variabler i ett kodschema. En större mängd material har analyseras för att besvara frågeställningarna. Studien ämnar presentera ett resultat som hade kunnat återskapas av andra forskare. I kodschemat (se bilaga 1) som beskrivs senare i avsnittet presenteras variabler som behandlar en nyhetsartikels huvudaktör och problemfokus. En del av dessa variabelvärden har uppkommit induktivt i analysprocessen.

6.3 Metodkritik

Ingen vetenskaplig analysmetod är helt felfri, och det är av vikt att känna till och diskutera bristerna i den metod man använder sig av. Den kvantitativa innehållsanalysen har kritiserats för att det inte i alla hänseenden är optimalt att omvandla text till siffror. Man menar att man i vissa fall måste ta hänsyn till en större kontext. Det har också talats om att resultatet av en

innehållsanalys kommer fram till en tolkning, och att den inte nödvändigtvis stämmer då

människor kan tolka saker på olika sätt. Det som talar emot den förstnämnda kritiken är att man också inom den kvalitativa forskningen tolkar vad som framkommer i en text eller inte, samtidigt som kategoriseringar även här är ett vanligt inslag. Vad gäller tolkning av materialet så kan den kvantitativa innehållsanalysen försvaras med att människor har gemensamma referensramar, kunskaper och språk vilket därmed går att analysera i texter (Karlsson och Johansson, 2019: 173).

6.4 Material och urval

Syftet med studien är att ta reda på hur rapporteringen kring Zlatanstatyn såg ut, och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. För att kunna genomföra studien med en hög

validitetsgrad krävs därmed ett bredare urval av material. Den urvalsmetod som används är totalurval. För insamling av material tillämpades Retriever Mediearkivet. Sökorden som använts är ”Zlatanstatyn” och ”Zlatan-statyn”. Den 27 november 2019 ökade artikelfrekvensen

explosionsartat i samband med att Zlatan Ibrahimovic annonserat sitt delägarskap i Hammarby IF, vilket kort därpå ledde till att Zlatanstatyn vandaliserades för första gången. I februari år 2020 ebbade skriverierna ut. Därmed undersöks artiklar som publicerats mellan den 27 november 2019 till och med den 29 februari 2020. Sammanlagt gav sökorden under denna period 1809 träffar varav 1085 var webbartiklar. Endast artiklar publicerade på valda tidningars webbsidor analyseras i denna studie. Sex tidningar valdes ut, Sydsvenska Dagbladet (32 artiklar), Skånska Dagbladet (11 artiklar), Kvällsposten (24 artiklar), Aftonbladet (26 artiklar), Dagens Nyheter (14 artiklar) och Svenska Dagbladet (10 artiklar). Tidningarna valdes ut då flest artiklar publicerats i dessa under perioden, sammanlagt 117 stycken. Tre tidningar är rikstäckande (Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet) och tre lokalt förankrade (Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Kvällsposten).

6.5 Kodschema

Kodschemat (se bilaga 1) som arbetades fram innehåller 13 variabler. Detta kodschema

utformades med syftet att kunna kvantifiera innehållet i analysmaterialet, för att på så sätt kunna besvara studiens frågeställningar. Det användes som ett verktyg för att kunna operationalisera studien, och på så sätt omsätta nyhetstexterna till mätbara indikatorer (Karlsson och Johansson, 2019: 180). En del av de variabler som använts under analysprocessen är sammankopplade med teman i tidigare forskning, men också Semetko och Valkenburgs (2000) gestaltningstyper. Variabel 1–6 klassas som identifikationsvariabler som används för att enklare kunna hålla isär analysenheter. Variabel 7–9 berör vem eller vilka som är nyhetsartikelns huvudaktör, och huruvida Zlatan Ibrahimovic respektive fotbollssupportern får komma till tals eller ej.

Huvudaktör i texten kodas beroende på vem som kommer till tals mest, och i de fall där det blir svårtolkat kodas den eller de aktörer som kommer till tals i rubrik och ingress. I variabel 10–13 krävs mer av forskaren ur ett tolkningsperspektiv. Här kodas artiklarna utifrån vilken ton som kan uttolkas gentemot fotbollssupportern respektive Zlatan Ibrahimovic, vilket problemfokus som är dominerande och vilken gestaltningstyp textförfattaren använt sig av (Karlsson och Johansson, 2019: 183).

6.6 Validitet och reliabilitet

Inom all typ av forskning är målet att producera ett giltigt och hållbart resultat. Hur insamling av materialet ser ut och hur det sedan analyseras och tolkas är centralt för att kunna uppnå en hög validitet och reliabilitet (Merriam, 1994). Validitet är kopplat till metod och val av material i en forskningsstudie, och validitet kan endast uppnås om metoden kan mäta det den är avsedd att göra (Bergström och Boréus, 2018). För att studien på bästa sätt ska mäta det den är avsedd att mäta användes kvantitativ innehållsanalys som metod, som grundas i Semetko och Valkenburgs (2000) gestaltningsteorier. För att uppnå en hög validitetsgrad utformades ett kodschema som anpassats för att på bästa sätt kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Det resultat som

framkommer efter analys av materialet är alltså direkt kopplat till frågeställningarna, vilket stärker studiens validitet, och legitimerar därmed valet av kvantitativ innehållsanalys som metodval. Bergström och Boréus (2018) beskriver att reliabilitet handlar om att uppnå ett forskningsresultat som är reproducerbart, vilket innebär att sannolikheten för att andra forskare skulle nå ett

liknande resultat vid en studie av samma ämne är hög. Jag har under processens gång arbetat utefter att uppnå hög reliabilitet genom noggrannhet och eftertanke i studiens alla delar. Även fast de resultat som presenteras i denna studie är tolkade, är jag övertygad om att samma generella mönster och slutsatser skulle identifieras vid en snarlik studie utförd av en framtida forskare. Däremot är det värt att ha i åtanke att kodningen av materialet i denna studie utförts av en ensam forskare. Karlsson och Johansson (2019) menar att man genom att utföra

interkodarreliabilitetstest kan öka en studies reliabilitet. Detta test innebär att två eller flera forskare kodar en viss procentandel av analysmaterialet för att sedan jämföra resultatet. För att öka studiens reliabilitetsgrad presenteras här ett förtydligande av kodinstruktioner för variabel 10–13, de variabler som kräver mer ur tolkningssynpunkt. Specifika exempel presenteras i analysavsnittet genom nedslag i materialet. Variabel 10 och 11 relaterar till hur

fotbollssupportern respektive Zlatan Ibrahimovic framställs i den specifika artikeln. Det mest intressanta i relation till frågeställningarna är vilken ton som kan uttolkas gentemot dessa huvudaktörer. Här kodas 1 (positiv ton) eller 2 (negativ ton) i de fall där textförfattaren tydligt uttrycker sina åsikter eller känslor gentemot aktörerna. 1 och 2 kan också kodas i de fall där textförfattaren indirekt låter en viss ton gentemot aktörerna dominera genom val av källor eller vem som får komma till tals. Vid gränsfall, och där ingen tydlig ton kan uttolkas, kodas 3 (neutralt), för att på så sätt öka reliabilitetsgraden. Variabel 12 relaterar till vilket problemfokus som går att uttolka i den specifika artikeln, det vill säga vad som huvudsakligen gestaltas som artikelns problem. En del av de variabelvärden som här finns representerade har uppkommit induktivt under analysprocessen, vilket betyder att de trätt fram efterhand då de förekommit i många av artiklarna. Även här kodas det variabelvärde som tydligt gestaltas som ett

problemfokus, antingen uttryckligen av textförfattaren eller genom tydliga val av vem eller vilka som kommer till tals och vilka källor som använts. Vid gränsfall, eller där inget tydligt

problemområde kan identifieras kodas 5 (övrigt). Variabel 13 används för att identifiera vilken av Semetko och Valkenburgs (2000) gestaltningstyper som kan uttolkas i en specifik nyhetstext. I analysavsnittet presenteras tydliga exempel på identifiering av dessa gestaltningstyper i relation till rapporteringen kring Zlatanstatyn. Också här bör en specifik gestaltningstyp tydligt kunna

uttolkas då variabelvärde 1–5 kodas. Vid gränsfall, och då ingen tydlig gestaltningstyp kan utläsas kodas 6 (övrigt).

7. Resultat och analys

I detta avsnitt presenteras och analyseras resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen.

Resultatet som framkommit är visualiserat i tabeller och stapeldiagram. Nedslag i materialet görs för att ge läsaren en inblick i hur studien kan tolkas. Först sker analys kring huvudaktörer och problemfokus, för att nå djupare förståelse kring hur rapporteringen kring Zlatanstatyn tog form. Sedan analyseras gestaltningstyper, hur Zlatan Ibrahimovic och supportern gestaltas, och vilka likheter och skillnader som identifierats mellan tidningarna. Dessa har tydligare koppling till de frågeställningar som ska besvaras.

7.1 Huvudaktörer

Huvudaktör Zlatan Supporter Politiker Klubbrep. Polis Skribent Skulptör Övrigt Sydsvenskan 0 0 4 (12,5%) 0 3 (9,38%) 11 (34,38) 4 (12,5%) 10 (31,25%) Skånskan 0 2 (18,18%) 0 0 2 (18,18%) 3 (27,27%) 0 4 (36,36%) Kvällsposten 1 (4,17%) 1 (4,17%) 5 (20,83%) 0 0 7 (29,17%) 3 (12,5%) 7 (29,17%) Aftonbladet 2 (7,69%) 1 (3,85%) 5 (19,23%) 1 (3,85%) 3 (11,54%) 5 (19,23%) 4 (15,38%) 5 (19,23%) Dagens Nyheter 0 0 0 0 3 (21,43%) 6 (46,82%) 2 (14,29%) 3 (21,43%) Svenska Dagbladet 0 1 (10%) 1 (10%) 1 (10%) 1 (10%) 4 (40%) 1 (10%) 1 (10%)

Totalt antal artiklar 3 (2,5%) 5 (4%) 15 (13%) 2 (1,5%) 12 (10%) 36 (31%) 14 (12%) 30 (25,5%)

Tabell 1

Den person eller grupp som i huvudsak får komma till tals kodades som artikelns huvudaktör. I svårtolkade fall granskas vem som kommer till tals först, förslagsvis i rubrik och ingress. I tabell 1 presenteras först den specifika tidningens procentuella andel av huvudaktör, och längst ner en sammanställning av den totala procentuella fördelningen. Det näst vanligast förekommande variabelvärdet i analysen av materialet var ”övrigt”, vilket inkluderar aktörer som inte kan placeras in i någon av kategorierna, exempelvis en intervjuad förbipasserande, en kändis eller en konstnär. Skribenten (36), politiker (15) och polis (12) var de tre vanligast förekommande variabelvärdena.

Bild 1.1. Aftonbladet. Att smälla upp en staty är alltid förenat med vissa risker. 2019.

Skribenten identifierades som den vanligast förekommande huvudaktören i rapporteringen kring Zlatanstatyn, cirka 31%. Ungefär en tredjedel av artiklarna kodades som opinionstexter, som inkluderar ledartexter, debattartiklar och krönikor – texter där det är skribenten eller

textförfattaren uttrycker en åsikt eller en känsla, och därmed kommer till tals. Bild 1.1 är ett exempel på hur en typisk krönika kring Zlatanstatyn kan se ut. Frändén (2019) skriver om riskerna med att resa statyer över människor, såväl levande som bortgångna, och drar paralleller mellan Zlatanstatyn och den omtalade August Strindberg-statyn i Paris. I texten sätter Frändén ord på sina tankar kring Zlatanstatyn, och är således enda aktör som kommer till tals.

Bild 1.2. Sydsvenska Dagbladet. Stjernfeldt Jammeh tveksam till att flytta Zlatanstatyn. 2019.

Politiker identifierades som huvudaktör i cirka 13% av artiklarna. I nästan alla fall involverade dessa artiklar uttalanden från lokalpolitiker i Malmö gällande vandaliseringen, hur den skulle beskyddas från vidare vandalisering och huruvida statyn skulle flyttas eller ej. I bild 1.2 ges exempel på hur en artikel av detta slag kan se ut. Redan i ingressen kommer kommunalpolitikern Stjernfeldt Jammeh till tals, och vidare i texten citeras hon vid tre tillfällen. ”Det finns helt klart en stor besvikelse bland många i Malmö och inte minst bland MFF-supportrar över att han är ägare i Hammarby och hans uttalanden om att stötta en konkurrerande klubb. Men det förtar inte hans idrottskarriär” (Fjellman, 2019). I en del fall där lokalpolitiker uttalat sig är samma citat publicerade i flera tidningar.

Bild 1.3 Kvällsposten. "Det är helt galet - och SVT hejar på". 2019.

Variabelvärdet ”skulptör” kodades i de artiklar där skulptören av Zlatanstatyn, Peter Linde, är huvudaktör. I de artiklar där Linde är identifierats som huvudaktör riktar han i samtliga stark kritik mot vandalerna. I artikeln som är exemplifierad i bild 1.3 citeras Linde i såväl rubrik som ingress, och riktar här även kritik mot SVT då man, enligt Linde, inte fördömt vandaliseringen mer, utan snarare uppmuntrar till den (Federico, 2019).

Bild 1.4. Aftonbladet. Zlatan-statyn vandaliserad igen. 2019.

Polisen är kodad som huvudaktör i cirka 12% av artiklarna. I många fall handlar det om uttalanden från polisens presstalespersoner i samband med den skadegörelse som Zlatanstatyn utsattes för. I dessa artiklar citeras polisen sällan i varken rubrik eller ingress, utan med korta citat i brödtexten. I artikeln som syns på bild 1.4 beskrivs de skador som Zlatanstatyn åsamkats, tillsammans med ett kort videoklipp på poliser som undersöker platsen. Polisens presstalesperson Katarina Rusin citeras i texten; ”Vi har inga uppgifter om någon skadegörelse. Men vi kommer naturligtvis att undersöka riktigheten i detta och eventuellt ta upp en anmälan” (Karlsson, 2019). Zlatan Ibrahimovic (2), supportern (5) och klubbrepresentanten (2), var de aktörer som agerade huvudaktör färst gånger.

Analys

Vilken person eller grupp som agerar huvudaktör i en nyhetsartikel, det vill säga den eller de som huvudsakligen kommer till tals, kan ha olika förklaringar. I detta fall, när man analyserar en större mängd artiklar kring ett specifikt fenomen, blir resultatet intressant. Semetko och Valkenburg (2000) beskriver att man inom journalistiken eftersträvar objektivitet, men att man samtidigt kan gestalta en fråga på ett visst sätt genom att ge utrymme för en person eller grupp med en viss åsikt. Även de Vreese (2005) beskriver hur gestaltningar i nyhetstexter kan identifieras genom val av citat och information. Skulptören, politikern och polisen förekom frekvent som huvudaktörer, vilket resulterade i att en stor del av artiklarna berörde teman som; fördömande av

supporterreaktioner, ekonomiska konsekvenser, statyns framtid, uppdatering om skadegörelse och hur statyn skulle kunna skyddas från vidare vandalisering. Zlatan och supportern kom till tals endast i 8 av 117 artiklar, vilket går i linje med Poultons (2007) forskning som visar att det i medier finns en ovilja att förstå fotbollssupportern, och att man hellre talar om än med

supportern. Frame-building handlar om vilken inverkan interna och externa faktorer kan ha på journalistiken. Strukturella mönster i nyhetsorganisationer såväl som interaktion mellan

journalister, eliter och sociala rörelser påverkar hur gestaltningar i nyhetstexter kan ta form (de Vreese, 2005). Genom att analysera tidigare forskning och teorier kring gestaltning kan man argumentera för att redaktionella traditioner inom nyhetsorganisationer kan vara en del av förklaringen till det resultat som uttolkats. Det hade varit intressant att se hur statydebatten framställts om Zlatan och supportern varit mest frekvent förekommande huvudaktörer, och om detta påverkat den allmänna uppfattningen i frågan.

7.2 Problemfokus

Problemfokus Zlatan Supportrar Ekonomiska

konsekvenser Statyns framtid Övrigt Sydsvenska Dagbladet 3 (9,38%) 6 (18,75%) 1 (3,13%) 14 (43,75%) 8 (25%) Skånska Dagbladet 1 (9,09%) 3 (27,27%) 0 7 (63,64%) 0 Kvällsposten 1 (4,17%) 2 (8,33%) 1 (4,17%) 11 (45,83%) 9 (37,5%) Aftonbladet 3 (11,54%) 6 (23,08%) 2 (7,69%) 10 (38,46%) 5 (19,23%) Dagens Nyheter 3 (21,43%) 3 (21,43%) 1 (7,14%) 6 (42,86%) 1 (7,14%) Svenska Dagbladet 2 (20%) 3 (30%) 1 (10%) 2 (20%) 2 (20%)

Totalt antal artiklar 13 (11%) 23 (20%) 6 (5%) 50 (43%) 25 (21%)

Tabell 2

Variabeln ”problemfokus” har använts som ett verktyg för att ur materialet kunna utläsa vilka problemområden man i artiklarna valt att adressera, vad som huvudsakligen gestaltas som ett problem. Variabelvärde 3 och 4 (ekonomiska konsekvenser och statyns framtid) var

variabelvärden som trädde fram under analysen så de var ofta förekommande. Variabel 1–4 kodades då textförfattaren tydligt riktat fokus vid ett specifikt problemområde - antingen genom att uttrycka en direkt åsikt, vem som fått komma till tals och vilka källor som använts. I de fall där inget tydligt problemområde identifierats kodades 5 (övrigt). I 25 artiklar kodades kategorin övrigt, vilket motsvarar 21 procent av artiklarna. Resultatet visar att ”statyns framtid” (50) är det mest förekommande som problemfokus med cirka 43% av artiklarna. I 23 artiklar identifierades fotbollssupportern som problemets fokus, vilket utgör ett procentantal av cirka 20 procent av materialet. Zlatan som problemfokus identifierades i 13 artiklar, vilket utgör 11 procent av artiklarna.

Bild 2.1 Kvällsposten. Förslaget: Flytta Zlatanstatyn upp till Stockholm. 2020.

Under variabelvärde 4 (statyns framtid), kodas de artiklar som problematiserar kring vad som kommer att hända med statyn efter att den vandaliserats, men också hur den ska kunna skyddas från fortsatt skadegörelse. Detta var det mest förekommande problemområdet, och var

representerat i 43% av artiklarna. I många fall handlade dessa artiklar om, som exemplifierats i bild 2.1, förslag på vad som nu ska ske med statyn – dels från vanliga samhällsmedborgare, men även från diverse kändisar, politiker och opinionsbildare. I exemplet ovan citeras Södra Teaterns vd Samuel Laulajainen; ”Det hade varit en stor ära att ge statyn av en av Sveriges största

fotbollsspelare ett nytt hem. Vi tror att han hade passat perfekt i vår miljö (Vedmar, 2020).

Bild 2.2. Kvällsposten. Malmö fick Zlatan - sedan hatade vi sönder honom. 2020.

Fotbollssupportern identifierades som problemområde i cirka 20% av de analyserade artiklarna. I dessa artiklar förekom ofta en frågande inställning från textförfattaren gentemot supportern och de starka reaktioner som uppstått. Kvällspostens Maria Rydhagens (2020) krönika som syns i bild 2.2 kritiserar de reaktioner som uppstått, och problematiserar kring såväl fotbollsfans som

Malmöbor; ”När Zlatan köpte in sig i Hammarby blev friheten för stor för några av hans ”fans”. Och det otäckaste är inte att det finns några stycken som har redskapen och galenskapen att paja hans staty. Det otäckaste är att de som slår sönder har en stor grupp sympatisörer”. I en annan artikel uttolkas såväl fotbollssupportern som manlighet som problemområde; ”När en

fotbollsentusiast klottrar ”Judas” på dörren till Zlatans hem i Stockholm eller hänger ett toalock på hans staty i Malmö är det knappast ett behärskat förnuft som talar. De starka och

okontrollerade känslor som märks bland delar av den fotbollsintresserade manligheten idag gör det omöjligt att upprätthålla myten om en rationell manlighet” (Wendel, 2019).

Bild 2.3. Aftonbladet. Bards raseri mot Zlatan och statyn. 2019.

I cirka 11 procent av artiklarna kodades Zlatan Ibrahimovic som dominerande problemfokus. Ofta förekommande i dessa är att Ibrahimovic kritiseras för att vara en hänsynslös affärsman, som snarare väljer pengarna framför lojaliteten med Malmö FF. Käck (2019) lyfter fram en åsikt uttryckt av profilen Alexander Bard på plattformen Twitter; ”Eftersom Zlatan Ibrahimovic är pengakåt (den sista individualisten på jorden), bara flytta den groteska statyn från principfasta Malmö till smutsiga Stockholm så blir allt bra och alla blir glada”.

Analys

I likhet med vad som beskrivits i avsnitt 7.1 spelar medvetna eller omedvetna redaktionella val även en roll i relation till hur ett problem formuleras. En nyhetstext kan gestaltas genom att avsändaren ringar in ett specifikt problem som man anser är det centrala i frågan, vilket påverkar nyhetsrapporteringens perspektiv (Shehata, 2015). Variabelvärdet ”statyns framtid” visade sig vara det vanligast förekommande problemområdet, främst i lokala medier vilket senare

visualiseras i diagram 1.1. Debatten kring Zlatanstatyn var under en period det som dominerade dagordningen i svenska medier, och såväl privata som offentliga personer uttryckte åsikter och förslag kring hur Malmö Stad skulle agera och var statyn skulle kunna placeras. Shehata (2015) förklarar att sakfrågespecifik gestaltning berör sådant som befinner sig på mediernas agenda. Dagordningsteorin har sina rötter i forskning kring journalistiken, och behandlar vad som skrivs i medier, vilka sakfrågor som tas upp och vilka teman som behandlas. Detta kan ha påverkat det faktum att så pass många, både aktörer med och utan idrottskoppling, engagerade sig i

statydebatten. I bild 2.1 och 2.3 syns exempel på uttalanden från personer som inte har någon naturlig koppling till sportrelaterade frågor.

7.3 Gestaltningstyper

Gestaltningstyp Konflikt Human interest Ekonomisk konsekvens

Moral Ansvar Ej definierbar Sydsvenska Dagbladet 2 (6,25%) 0 2 (6,25%) 10 (31,25%) 3 (9,38%) 15 (46,88%) Skånska Dagbladet 3 (27,27%) 1 (9,09%) 0 3 (27,27%) 0 4 (36,36%) Kvällsposten 7 (29,17%) 1 (4,7%) 1 (4,7%) 4 (16,67%) 0 11 (45,83%) Aftonbladet 9 (34,62%) 0 2 (7,69%) 4 (15,38%) 3 (11,54%) 8 (30,77%) Dagens Nyheter 3 (21,43%) 0 1 (7,14%) 5 (35,71%) 2 (14,29%) 3 (21,43%) Svenska Dagbladet 3 (30%) 0 1 (10%) 3 (30%) 0 3 (30%)

Totalt antal artiklar 27 (23%) 2 (2%) 7 (6%) 29 (25%) 8 (7%) 44 (37%)

Tabell 3

I tabell 3 presenteras andelen gestaltningstyper som identifierats i analysmaterialet. Nedan ges exempel ur materialet kring vilken typ av artikel som kodats med variabelvärde 1–5. Vid gränsfall, eller fall där ingen specifik gestaltningstyp kunnat uttolkas kodas 6 (ej definierbar). Utöver de artiklar där en tydlig gestaltningstyp inte kunde identifieras (44), var de vanligaste

gestaltningstyperna konflikt- och moralgestaltning. Konfliktgestaltningen förekom i 27 artiklar vilket motsvarar cirka 23 procent av materialet. Moralgestaltningen identifierades i 29 artiklar vilket utgör cirka 25 procent. Human interest-gestaltningen förekom endast i två av artiklarna, vilket innebär cirka 2 procent av innehållet.

Konfliktgestaltning

Bild 3.1. Aftonbladet. Zlatan behöver hatet för att leva. 2020.

Den näst vanligast identifierade gestaltningstypen i de analyserade artiklarna var

konfliktgestaltningen, och ofta lyfts i dessa artiklar konflikten mellan Zlatan och Malmö FF-supportrar fram. Konfliktgestaltningen används som ett grepp inom journalistiken som ett sätt att skapa dramaturgi. Detta genom att ställa två aktörer mot varandra (Shehata, 2015). I vissa fall kunde denna gestaltning tydligt uttolkas. Simon Bank (2019) skriver; ”Han har varit en ikon för många i och kring Malmö (FF), han har själv badat i deras kärlek och bekräftelse, och nu drar han på sig en konkurrents färger”. Ett annat exempel är en ingress från Svenska Dagbladet; ”nyheten om att Zlatan Ibrahimovic går in som delägare i Hammarby väcker reaktioner. En del Malmö FF-fans är upprörda och även kommunstyrelsens ordförande i Malmö har lämnat ett uttalande” (Majlard, 2019). Huss (2019) skriver; ”Invigningen av statyn i oktober lockade tusentals Malmöbor. Zlatan Ibrahimovic flögs dit för att hålla tal när den guldiga statyn avtäcktes och statyn var ett populärt selfie-motiv. Fram till att han släppte bomben. Sju veckor senare köpte han en fjärdedel i Malmö FF:s rivaler Hammarby och sa ’jag ska hjälpa Hammarby att bli bäst i

Skandinavien till Aftonbladet’. Det retade upp en del fans så pass att statyn vandaliserats flera gånger”. Semetko och Valkenburg (2000) beskriver att invecklade konflikter ofta förenklas som ett sätt att skapa effekt. Ingen av de artiklarna som analyserats har på ett nyanserat sätt beskrivit Zlatans relation till Malmö FF och klubbens supportrar. Istället är konflikten istället förenklad genom att antingen beskriva Zlatans svek mot Malmö eller MFF-supportrarnas ilska gentemot Zlatan. I bild 3.1 syns en rubrik och en ingress som antyder att Ibrahimovic snarare sökt sig till konflikt och konfrontation, snarare än att investeringen i Hammarby drevs av ett ekonomiskt motiv (Johansson, 2020).

Human interest-gestaltning

Human interest-gestaltning handlar om att beskriva ett en fråga genom att lägga vikt vid ett känslomässigt och ett mänskligt perspektiv. Genom att använda sig av den mänskliga vinkeln kan man skapa intresse och nyfikenhet hos läsaren. Känslor och igenkänning står i fokus (Semetko och Valkenburg, 2000: 95, 96). Resultatet visar att den minst förekommande gestaltningstypen är Human interest-gestaltningen. Vid två tillfällen identifierades denna gestaltningsform. En av de artiklar som innehåller denna gestaltningstyp publicerades i Kvällsposten, och ingressen lyder;

”Efter vandaliseringen och rasistangreppen kärleksbombades den omstridda Zlatan-statyn i

Malmö” (Andersson, 2019). Generellt är rapporteringen kring Zlatanstatyn fokuserad kring det negativa, som rasism, konflikt, vem som bör bära skuld och hur mycket vandaliseringen kostat. Möjligen har detta bidragit till att human interest-gestaltningen varit sällan förekommande i gestaltningen.

Bild 3.2. Kvällsposten. Här stöttar de avskydda Zlatan-statyn med kärlek. 2019.

Bild 3.3. Sydsvenska Dagbaldet. Zlatanstatyns 107 dagar kostade Malmös skattebetalare nästan en kvarts miljon. 2020.

Ekonomisk konsekvensgestaltning

I sju artiklar, ungefär 6%, förekom gestaltningstypen ekonomisk konsekvensgestaltning. I de fall där denna gestaltningstyp identifierades handlade det som hur stor reparationskostnaden för vandaliseringen av Zlatanstatyn skulle bli, och hur mycket bevakningen av den skulle kosta skattebetalare. Gestaltningar i journalistiska texter kan studeras på två sätt – hur den enskilde individen påverkas och hur effekterna ser ut på ett samhälleligt plan (De Vreese, 2005). Exempel på ekonomisk konsekvensgestaltning i texterna följer. ”Hittills har bevakningen kostat Malmö stad 21 000 kronor, en kostnad som väntas öka efter att vaktbolaget skickat in sina nya fakturor, rapporterar P4 Malmöhus” (Aftonbladet, 2019). Westerberg (2020) skriver; ”Enligt

förvaltningens kommunikationschef Malin Tykesson handlar det totalt om cirka 228 700 kronor, exklusive moms. Bevakning av statyn har kostat 85 000 kronor. Detta när väktare har larmats ut i samband med de upprepade dåden mot konstverket. Klottersanering har kostat 17 700 kronor. Borttransportering och renovering beräknas kosta cirka 126 000 kronor totalt”. I bild 3.3 beskrivs i rubriken hur mycket Malmös skattebetalare gått miste om ekonomiskt efter skadegörelsen av Zlatanstatyn – ett typiskt exempel på ekonomisk konsekvensgestaltning. I ingressen citeras Fritidsförvaltningens kommunikationschef Malin Tykesson (Westerberg, 2020).

Moralgestaltning

Bild 3.4. Sydsvenska Dagbladet. Kuppen mot Zlatan-statyn: "De borde skämmas". 2019.

”Den utbredda besattheten av MFF i allmänhet och Zlatan Ibrahimovic i synnerhet gör att människor fullständigt tappar koncepterna. Men barnsligheten i reaktionerna? Malmöbor, ser ni