7. Slutsats och diskussion
7.3 Sammanfattning
Vi kan inte dra en slutsats om vilken undervisningssituation som är mest gynnsam för de elever som har bristande läsförmåga kopplat till matematikämnet. Eftersom att pedagogerna och den tidigare forskningen båda lyfter nackdelar och fördelar med de olika arbetssätten. Vi och pedagogerna är överens om att socialt samspel är en viktig del i organisationen av
undervisningen, och därför är individuellt arbete det mest ogynnsamma arbetssättet för elever som har bristande läsförmåga i matematikämnet. Även om vi i tidigare forskning lyfter Piagets teori, där individuellt tänkande ligger i centrum vilket vi kan koppla till individuellt arbete, så ser vi inte denna teori som gynnsam för de elever som har bristande läsförmåga
kopplat till matematikämnet. Vi har istället kommit fram till att socialt stöd och samspel är de faktorerna som är mest gynnsamma för eleverna.
7.4 Metoddiskussion
I vår studie har vi till stor del använt oss av den strategiska urvalsmetoden vilket oftast används vid kvalitativa undersökningar. Här handlar det om att man vill få tag på de
pedagoger som redan på förhand kan antas vara intressanta för studien (Alvehus, 2013). Detta utgick vi ifrån då vi redan från början valt ut pedagoger som besatt kompetens inom ämnet matematik. Bortsett från det strategiska urvalet har vi även använt oss av
bekvämlighetsurvalet, då vi valde att intervjua en av våra VFU lärare. En fördel och nackdel med detta är att man kanske har en annan relation med den pedagogen och att det senare i intervjun kan leda till att samtalet påverkas både positivt eller negativt. Vi valde att
genomföra kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av pedagogens uppfattning och tankar kring vårt valda område (Bryman, 2011). I efterhand tycker vi att denna metod fungerade väldigt väl, då vi till stora delar fick väldigt djupgående svar. En nackdel under intervjun var att vi inte hade redskap för inspelning till materialet och att vi nu inte vet om vi missat viktig information för vår studie. Det insamlade materialet bearbetade vi sedan genom att kategorisera svaren efter varje intervjufråga. Detta gjorde vi för att vi skulle kunna jämföra pedagogernas svar och för att lättare kunna se likheter och skillnader i svaren (Kvale & Brinkman, 2014). Vi märkte att denna analysmetod var väldigt givande och underlättade vårt arbete i resultat och analysdelen. Validiteten för vår undersökning anser vi är hög, då vi anser att vi lyckades undersöka det som vi var ute efter att undersöka (Kvale & Brinkman, 2014). Precis som Alvehus (2013) nämner är det svårt för oss att dra en koppling till reliabilitet. Då reliabilitet innebär att mätningen ska ge samma resultat vid upprepad mätning blir detta en svårighet vid intervjuer. Vi kan inte garantera att varje intervju kommer att genomföras på exakt samma sätt och få samma svarsresultat, eftersom att studien utgår från pedagogernas svar och våra tolkningar av dessa.
7.5 Relevans för yrket
I vår framtida yrkeskarriär kommer vi att stöta på elever som har matematiksvårigheter på grund av bristande läsförmåga. Med denna studie har vi fått kännedom om hur vi ska arbeta och organisera undervisningen för att främja dessa elevers matematikkunskaper. Vi har även
fått kännedom om hur svårigheterna kan upptäckas i klassrummen och vilka extra anpassningar som anses vara mest gynnsamma för dessa elever.
7.6 Fortsatt forskning
Förslag på fortsatt forskning kring bristande läsförmåga i matematikämnet hade kunnat vara att skapa en undersökning där fokus legat på eleverna istället för lärarna. Med ett
elevperspektiv får vi möjligheten till att studera elevers tillvägagångssätt samt få tillgång till elevens egna tankar om svårigheterna. Utifrån detta hade vi även kunnat studera hur man anpassar undervisningen för specifika elever. Ett annat förslag på fortsatt forskning är att studera vidare kring orsaken “trötthet”, då vi båda har erfarenheter av att en del elever blir trötta under matematiklektionerna. Vi tror att en bidragande faktor för detta kan bero på att läsningen tar för mycket energi vid textuppgifter och med det vill vi undersöka om det endast beror på läsningen, eller om det finns andra aspekter som spelar roll.
8. Referenser
Adler, B. (2005). Vad är dyskalkyli?: [en bok om matematiksvårigheter] : [orsaker, diagnos och hjälp]. (1. uppl.) Höllviken: NU- förlaget.
Adler, B. (2007). Dyskalkyli & matematik: en handbok i dyskalkyli. Höllviken: NU-förlaget.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Andersson, U. (2008). Mathematical Competencies in Children With Different Types of Learning Difficulties. Journal of Educational Psychology 100(1) 48-66. DOI: 10.1037/0022- 0663.100.1.48.
Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Barton, M. L., & Heidema, C. (2002). Teaching reading in mathematics (2nd ed.). Aurora, CO: Mid-continent Research for Education and Learning.
Tillgägnlig: http://valees.org/pdf/math_teaching_reading_barton2002_sample_chapters.pdf
Boo, S., Forslund Frykedal, K., & Thorsten, A. (2017). Att anpassa undervisningen till individ och grupp i klassrummet. Natur & Kultur: Stockholm.
Bryman, A.. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Bråten, I. (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Datainspektionen. (2019). Dataskyddsförordningen (GDPR). Hämtad 2019-03-26 från
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
Doabler, C.T., & Fien, H. (2013). Explicit Mathematics Instruction: What Teachers Can Do for Teaching Students With Mathematics Difficulties. Intervention in School and Clinic 48(5) 276–285. DOI: 10.1177/1053451212473151
Egidius, H. (1999) Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur.
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Örebro universitet. Tillgängllig: http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:845486/FULLTEXT01.pdf
Forgrave, K. (2002) Assistive Technology: Empowering Students with
Learning Disabilities, The Clearing House: A Journal of Educational Strategies, Issues and Ideas, 75(3) 122-126. DOI: 10.1080/00098650209.
Gough, P., & Tunmer, W. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability. Rase, 7(1), 6- 10. Tillgänglig:
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.905.7606&rep=rep1&type=pdf
Granström, K. (2003). Arbetsformer och dynamik i klassrummet. In: Selander, S. (red.) (2003). Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och forskning. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i Fokus nr: 12.
Halldén, O. (2011). L.E Vygotskij forskare, pedagog och visionär. In: Forsell, A. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(3-4), 152- 170.
Korhonen, J., Linnanmäki, K., & Aunio, P. (2012). Language and Mathematical Performance: a Comparison of Lower Secondary School Students with Different Level of Mathematical Skills. Scandinavian Journal of Education- al Research, 56(3), 333-344
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Ljungblad, A. (2013). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter. Johanneshov: MTM.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. (NCM- rapport, 2002:2) Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet. Tillgänglig: http://ncm.gu.se/media/ncm/kup/Las_o_skriv/Lasoskriv_del1.pdf
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Malmer, G. (1999). Bra matematik för alla - Nödvändig för barn med matematiksvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Piaget, J. (1951) Intelligensens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Salihu, L., Aro, M., & Räsänen, P. (2018). Children with learning difficulties in mathematics: Relating mathematics skills and reading comprehension. Issues in Educational Research, 28(4) 1024-1038.
Segerby, C. (2016). Supporting mathematical reasoning through reading and writing in mathematics: making the implicit explicit. Diss. Malmö: Malmö högskola, 2017. Malmö. Tilgänglig:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/21479/Supporting%20mathematical%287%29.pdf ?sequence=7&isAllowed=y
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv (Doktorsavhandling i Pedagogiskt arbete Nr 7). Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006. Umeå. Tillgänglig: http://umu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:144488/FULLTEXT01.pdf
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ståhle, Y. (2006). Pedagogiken i tiden – om framväxten an nya undervisningsformer under tidigt 2000-tal – exemplet kunskapsskolan. Doktorsavhandling. Lärarhögskolan Stockholm: Tillgänglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:189283/FULLTEXT01.pdf
Säljö, R. (2010). Den lärande människan – Teoretiska traditioner. In: Lundgren, I U.P., Säljö, R., & Liberg, C. (red). (2014). Lärande, Skola, Bildning – Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Säljö, R. (2011). L.E Vygotskij forskare, pedagog och visionär. In: Forsell, A.. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2014) Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Vygotskij, L.S. (1988). Thought and Language. Edited by Kozulin, Alex. MIT Press, Cambridge.
Vygotskij, L.S. (1994). The problem of the cultural development of the child. In: Van der Veer, R., & Valsiner, J. (red): The Vygotsky reader. Oxford. GB. Blackwell.
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse - en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Stockholm: Natur & Kultur. Wengelin, Å., & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg. Lund: Studentlitteratur.
9. Bilaga 1
9.1 Intervjufrågor
Bakgrundsfrågor:Ålder Utbildning
Antal år som matematiklärare
Sakfrågor
1. Vad fick dig till att utbilda dig till lärare med inriktning matematik/Specialpedagog? 2. Vad är matematiksvårigheter för dig?
3. Hur upptäcker du matematiksvårigheter hos eleverna i ditt klassrum? (Ge gärna exempel)
4. Hur upplever du brister i läsförmågan hos eleverna i samband med matematikämnet? 5. Hur arbetar du med de elever som uppvisar brister i läsförmågan i samband med
matematikämnet? (Ge gärna exempel på situation)
6. Vilka extra anpassningar är lämpliga för elever med bristande läsförmåga i matematikämnet?
7. Utgår ni ifrån specifika metoder och upplägg för att stötta elever som har dessa svårigheter?
8. Hur fungerar helklassundervisning för elever med matematiksvårigheter kopplat till bristande läsförmåga? (Fördelar och nackdelar)
9. Hur fungerar par/grupp undervisning i avseendet matematiksvårigheter och brister i läsförmågan? (Fördelar och nackdelar)
10. Hur fungerar individuellt arbete i avseendet matematiksvårigheter och brister i läsförmågan? (Fördelar och nackdelar)
11. Något mer du vill tillägga kopplat till frågorna i intervjun?