SAMMANFATTNING

Min studie bidrar till forskningen genom att den ytterligare belyser hur viktigt det är att arbeta aktivt för att försöka främja flickornas intresse för teknikämnet. Studien visar också att tekniklärarna är väl medvetna om problematiken, men trots detta arbetar de inte genusmedvetet och utformar sin undervisning på ett sätt som gynnar och tilltalar flickorna. I enlighet med den forskning som presenteras i litteraturgenomgången, upplever flickorna att undervisningen är allt för styrd mot pojkarna. De upplever också att pojkarna inte särskilt lyhörda för deras åsikter, utan att de oftast vill bestämma allt själva. Detta är således några faktorer som bidrar till en negativ bild av teknikämnet. Inför min framtida yrkesprofession tar jag med mig lärdomen av denna studie och avser att arbeta aktivt för att försöka vända denna neråtgående spiral. För mig personligen är teknik ett oerhört viktigt ämne som både förtjänar en större plats i undervisningen och ett brinnande engagemang från alla elever. Under studiens gång har jag funnit ett antal nya infallsvinklar som skulle kunna ligga till grund vidare forskning. Exempelvis skulle det vara intressant att genomföra samma undersökning i årskurserna 7-9, för att sedan

kunna jämföra resultaten med varandra, det vill säga en komparation mellan de olika utbildningsnivåerna, för att på detta sätt kunna utröna om det förekommer några skillnader eller likheter.

REFERENSLISTA

Ahrne, Göran och Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Bjurulf, Veronica (2011). Teknikdidaktik – Vad, hur varför? Stockholm: Norstedts AB. Blomdahl, Eva (2007). Teknik i skolan – En studie av teknikundervisning för yngre

skolbarn. Stockholm: HLS. http://su.diva-

portal.org/smash/get/diva2:197227/FULLTEXT01.pdf

Berner, Boel (red) (2003). Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld. Lund: Arkiv.

Brotman, Jennie & Moore, Felicia (2008). Girls and science: A review of four themes in the science education literature. Journal of Research in Science Teaching, 45(9), ss. 971–1002.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Dusek, Val (2006). Philosophy of technology: an introduction. Malden, Mass: Blackwell Publishing.

Elgström, Ole & Riis, Ulla (1990). Läroplansprocesser och förhandlingsdynamik:

Exemplet obligatorisk teknik i grundskolan. Linköping: Linköping University.

Genusfokus (2014a). Genusforskning. http://www.genusfokus.se/om/genusforskning [2014-12-05]

Genusfokus (2014b). Vad är genus? http://www.genusfokus.se/om/vad-ar-genus/ [2014-12-05]

Globaliseringsrådet (2008). Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket: Rapport

från Globaliseringsrådet (DS 2008:10). http://data.riksdagen.se/fil/5830183D-9B55-

45DC-8CF1-C17A3A3F7C5B [2014-12-22]

Hall, Linley (2007). Who’s afraid of Marie Curie? The challenges facing women in

science and technology. Emeryville: Seal Press.

Halpern, Diane, Aronson, Joshua, Reimer, Nona, Simpkins, Sandra, Star, Jon & Wentzel, Kathryn (2007). Encouraging girls in math and science: IES practice guide

(NCER 2007-2003). Washington, DC: National Center for Education Research, Institute

of Education Sciences, U.S. Department of Education.

Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. Växjö: Linnéuniversitetet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13490 [2014-12-08]

Heilbronner, Nancy (2009). Jumpstarting Jill: strategies to nurture talented girls in the science classroom. Gifted Child Today, 32(1), ss. 46–54.

Henwood, Flis (2000). From the woman question in technology to the technology question in feminism. European Journal of Women’s Studies, 7(2), ss. 209-227.

Hirdman, Yvonne (2003). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. Hirdman, Yvonne (2006). Det tänkande hjärtat: Boken om Alva Myrdal. Stockholm: Ordfront.

Jovanovic, Jasna & King, Sally (1998). Boys and Girls in the Performance-Based Science Classroom: Who's Doing the Performing? American Educational Research

Journal, 35(3), ss. 477-496.

Kvale, Steinar (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 2, Lund: Studentlitteratur.

Little, Alison & León de la Barra, Bernardo (2009). Attracting girls to science, engineering and technology: an Australian perspective. European Journal of

Engineering Education, 34(5), ss. 439-445.

Morgan, David L. och Scannell, Alice U. (red.) (1998). Focus group kit. Vol. 2,

Planning focus groups. Thousand Oaks CA: Sage

Nationalencyklopedin (2014a). Teknik.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/teknik [2014-12-02] Nationalencyklopedin (2014b). Genus.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genus [2014-12-06]

Ozkaleli, Umut (2011). Butterflies for Girls, Cars for Boys: Gender in K-12. Social

Change, 41(4), ss. 567-584.

Parker, Lesley & Rennie, Léonie (2002). Teachers’ implementation of gender-inclusive instructional strategies in single-sex and mixed-sex science classrooms, International

Journal of Science Education, vol. 24(9), ss. 881-897.

Rooke, Gunilla (2013). In search for gender awareness in technology education. KTH Royal Institute of Technology.

Saavedra, Luísa, Araújo, Alexandra, Taveira, Maria & Vieira, Cristina (2014).

Dilemmas of girls and women in engineering: a study in Portugal. Educational Review, 66( 3), ss. 330-344.

SCB (2015a). Statistiska Centralbyrån: Registrerade studenter efter läsår och kön

1977/78–2014/15. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-

och-forskning/Hogskolevasende/Studenter-och-examinerade-i-hogskoleutbildning-pa- grundniva-och-avancerad-niva/74409/74416/Registrerade-studenter/76932/ [2015-01-

21].

SCB (2015b). Statistiska Centralbyrån: Antal examina efter kön, läsåren 1977/78–

2014/15. http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0205/2014L15L/Tabell_1_TOTALT_

2014L15.xlsx [2015-01-21].

Skolverket (2004). Här kan flickornas teknikintresse växa: En utvärdering av bidrag

till sommarkurser i teknik för flickor. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket (förkortad Lgr11).

Skolverket (2014). Genus och teknik: Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar

kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Stockholm: Skolverket

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.219432!/Menu/article/attachment/Genus och teknik.pdf

Stanfors, Maria (2000). Säkert och sakta. En historisk översikt över kvinnors intåg i

naturvetenskaplig och teknisk utbildning. NOT-häfte nr 18. Stockholm: Skolverket

http://www.utbildning.fysik.lu.se/data/utb/users/genuskurs/file_element/196013113124 12/stanfors.pdf

Steele, Claude & Aronson, Joshua (1995). Stereotype threat and the intellectual test performance of African Americans. Journal of Personality and Social Psychology, 69(5), ss. 797-811.

Sundin, Bosse (2006). Den kupade handen: historien om människan och tekniken. 2., utök. uppl. Stockholm: Carlsson

Teknikdelegationen (2010). Vändpunkt Sverige: ett ökat intresse för matematik,

naturvetenskap, teknik och IKT (SOU 2010:28). Stockholm: Regeringskansliet.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/48/68/74acb451.pdf

Teknikföretagen (2013). Teknikämnet i träda - Teknikföretagens och CETIS rapport om

teknikundervisningen i grundskolan. Stockholm: Teknikföretagen.

Turja, Leena, Endepohls-Ulpe, Martina & Chatoney, Marjolaine (2009). A conceptual framework for developing the curriculum and delivery of technology education in early childhood. International Journal of Technology and Design Education, 19(4), ss. 353- 365.

Tucker, Sheryl, Hanuscin, Deborah & Bearnes, Constance (2008). Igniting Girls’ Interest in Science. Science, 319(5870), ss. 1621-1622.

UHR (2015). UHR - Antagningsstatistik. http://statistik.uhr.se/ [2015-01-21]

Utbildningsdepartementet (2008): Kommittédirektiv: Teknikdelegation (Dir 2008:96). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.129022!/Menu/article/attachment/kommittedire ktiv.pdf

Utbildningsdepartementet (2012). Uppdrag att svara för utvecklingsinsatser inom

naturvetenskap och teknik (Regeringsbeslut I:I, U2012/4111/GV). Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

Vanmali, Binaben & Abell, Sandra (2009). Finding a place for girls in science (Perspectives: Research and tips to support science education). Science and Children, 46(9), ss. 62-63.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

Bilaga 1

Frågeformulär för fokusgrupp: Lärare

Ge goda exempel på uppgifter ni relativt nyligen arbetat med i teknik?

Vilka elever, utifrån kön, uppfattar ni som mindre kunniga eller tysta och reserverade? Upplever ni att flickor känner sig mindre kunniga än pojkar?

Finns det några områden där flickor visar ett särskilt stort intresse? Använder ni medvetet könsneutrala uppgifter i undervisningen? Använder eller har ni testat samkönade grupper vid gruppuppgifter? Ser ni några fördelar eller faror med att använda samkönade grupper? Använder ni kvinnliga förebilder i undervisningen?

Visar ni på både kvinnor och mäns bidrag till tekniken? Anser ni att ni arbetar genusmedvetet i ert klassrum?

Tar ni särskild hänsyn till att främja just flickornas intresse för ämnet?

Anser ni att det är nödvändigt att arbeta genusmedvetet och med ett särskilt fokus på flickor?

Anser ni att ni har tillräckligt stora kunskaper i ert ämne för att planera och genomföra en god teknikundervisning som tilltalar såväl pojkar som flickor?

Bilaga 2

Frågeformulär för fokusgrupp 1 och 2: Elever

Vad uppfattar ni som teknik (Hur skulle ni beskriva teknik)? Ni har arbetat med, uppgifterna 1, 2 och 3 vad tyckte ni om det?

Tycker ni att uppgifterna var mest inriktade på pojkarnas eller på era intressen, eller ingen dela?

Vill ni helst jobba i blandgrupper eller i rena flickgrupper? (Motivera utifrån svar) Brukar ni få arbeta i flick- och pojkgrupper?

Är det ni gör på tekniklektionerna intressant eller skulle ni vilja göra något annat? (Beskriv)

Upplever ni att det ni gör på tekniklektionerna är viktigt att kunna längre fram? Har läraren berättat om några kvinnor som jobbar med teknik idag eller historiska personer som betytt mycket? (T.ex. Marie Curie)

Skulle ni vilja att det kom fler tjejer och berättade för er varför de valt och arbeta med teknik? (Motivera)

Går det lika bra med en kille? (Motivera)

Bilaga 3

Information till vårdnadshavare

Mitt namn är Håkan Norling och jag är lärarstudent vid Malmö högskola. Jag har för avsikt att genomföra en studie på Xxx skola som en del av en examensuppsats. Uppsatsen kommer att handla om hur lärare i teknik bedriver sin undervisning och hur denna undervisning uppfattas av eleverna. Med anledning av detta skulle jag vilja intervjua ert barn i en grupp med sex andra elever.

Studien och dess intervjuer grundas på ett aktivt tillämpande av de fyra huvudkrav gällande forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet har fastslagit: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Såväl elever som skola och ort kommer att avidentifieras och den ljudupptagning som görs kommer att raderas omedelbart efter att den transkriberats till löptext. När väl uppsatsen blivit godkänd kommer även den transkriberade texten att förstöras. Ditt/Ert barns deltagande är helt frivilligt och han/hon kan när som helst välja att avbryta utan att behöva förklara sig. För mer information kring sekretess och de etiska ställningstaganden som denna studie omfattas av vänligen se bifogat dokument från Vetenskapsrådet.

Om ni vill att ditt/ert barn ska delta så lämnar ni talongen ifylld till klassläraren eller kontaktar mig via e-post senast den 3 februari.

Har ni några ytterligare frågor så kontakta mig gärna Med vänlig hälsning

Håkan Norling hn@mailadress.se

--- Namn: _______________________________________________________