Skyddet mot sexuella trakasserier är relativt heltäckande och utgör därmed överlag ett gott skydd för arbetstagare. Sexuella trakasserier hanteras i både DL och
arbetsmiljölagstiftningen där det går under benämningen kränkande särbehandling. Trots att Arbetstagare skyddas via flera lagstiftningar finns en konstant problematik. Problematiken kommer av den könsmaktsordning som samhället fortsätter att upprätthålla, även i
regleringar om sexuella trakasserier. Dess påverkan på regleringens ineffektivitet syns särskilt tydligt om man tittar på det faktum att arbetstagare enligt DL har som tvång att tydliggöra att denne har känt sig utsatt för sexuella trakasserier till personen som utfört handlingen. Vidare är det tydligt gällande begreppet sexuellt ofredande och det krav som finns på att handlingen måste vara sexuellt motiverad trots att det tydligt finns belägg för att handlingar som ser ut som sexuellt ofredande ofta har ett motiv som härstammar från maktutövning.
En annan viktig komponent för att skyddet ska uppnå sin fulla potential är att det måste finnas en förståelse från både arbetsgivare och arbetstagare gällande deras rättigheter och skyldigheter. För att uppnå det skulle ett utökat arbete med att utbilda sina anställda gällande sexuella trakasserier vara önskvärt då det skapar en medvetenhet hos arbetstagare om att dennes arbetsgivares arbete med aktiva åtgärder är undermåligt. Idag är det även tydligt att de hot som finns om sanktioner mot en arbetsgivare när denne inte uppfyller sitt krav om arbete med aktiva åtgärder är väldigt låga. Om det skulle läggas större vikt vid tillsyn samt om hotet av vite både genom arbetsmiljölagstiftningen och DL hade varit större hade det funnits ett större incitament för att uppfylla kraven.
Ytterligare en problematik med räckvidden av skyddet mot sexuella trakasserier är det faktum att diskrimineringsskyddet endast gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Däremot skulle det vara problematiskt att inkludera en reglering mellan privatpersoner i DL Det skulle innebära en förändring i definitionen av diskriminering då det skulle utöka skyddet till att även reglera sexuella trakasserier mellan privatpersoner. En lämplig lösning skulle kunna vara att skapa medvetenhet om individens möjlighet att få upprättelse via BrB och den reglering som gäller sexuellt ofredande när den möjligheten finns.
Genom uppsatsen har det även kunnat ses att balansen mellan repressiva och aktiva
åtgärder tillsynes verkar god. Det finns dock större brister i de aktiva åtgärderna än det gör i de repressiva åtgärderna. De främsta bristerna går att härledda till bristen av rättsliga
incitament för att arbeta med aktiva åtgärder. Det skapar en obalans i skyddet och leder till att skyddet mot sexuella trakasserier inte är fullgott. Särskilt eftersom den främsta
problematiken ligger i det mest grundläggande skiktet för ett gott arbete mot sexuella trakasserier.
Avslutningsvis kan det konstateras att skyddet mot sexuella trakasserier är relativt gott.
Som arbetstagare har man teoretiskt sett ett brett skydd som kommer från många olika håll och det finns möjlighet för en lagstiftning att träda in där de andra brister. Det finns även stor möjlighet för upprättelse för den som blivit utsatt och goda möjligheter att vidta repressalier mot den som utfört den kränkande handlingen. Utöver det finns även stora möjligheter men även krav att arbeta aktivt med att förhindra sexuella trakasserier i
arbetslivet. Men även om skyddet teoretiskt sett är effektivt finns det även brister i skyddet.
Särskilt i upprätthållandet av kraven på aktiva åtgärder som i teorin är första steget för att förhindra att sexuella trakasserier sker. Vidare finns även brister i skyddet som går att härledda till det gällande könsmaktssystemet som råder i samhället och på arbetsplatser idag. Om det skulle vidtas åtgärder mot de brister som finns med hjälp av tex ökade rättsliga incitament för ett arbete med aktiva åtgärder samt skapa större utrymme för objektiva tolkningar av händelser av sexuella trakasserier skulle skyddet eventuellt kunna arbeta mer till de utsattas fördel.
Källförteckning
Författning
Brottsbalk (1962:700).
Arbetsmiljölag (1977:1160).
Lag (1982:80) om anställningsskydd.
Diskrimineringslag (2008:567).
Offentligt tryck
Prop. 1990/91:113 Om en ny jämställdhetslag, m.m.
Prop. 2004/05:45 En ny sexualbrottslagstiftning.
Prop. 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering.
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete.
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Arbetsmiljön 2017, Arbetsmiljöstatistik Rapport 2018:2, publicerad oktober 2018.
Arbetsmiljöverket, Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön - viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö̈. Vägledning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö̈, AFS 2015:4, publicerad 2016.
Arbetsmiljöverket, Så förbättras verksamhetens arbetsmiljö, 2001.
Nämnden mot diskriminering, Redogörelse för verksamheten i nämnden mot diskriminering under år 2019, publicerad 2020-02-18.
Sexualbrottskommittén, anmälan och utredning av SEXUALBROTT, delbetänkande från sexualbrottskommittén, JU 2004:1.
Arbetsdomstolens rättspraxis AD 2002:102.
AD 2005:63.
AD 2006:73.
AD 2013:71.
AD 2016:38.
AD 2016: 56.
AD 2017:61.
Litteratur
Ahlberg, Kerstin, Arbetsmiljölagen: med kommentarer, 14:e upplagan, Prevent, Stockholm, 2018.
Fransson, Susanne & Stüber, Eberhard, Diskrimineringslagen: en kommentar, 2., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015.
Glavå, Mats & Hansson, Mikael, Arbetsrätt, 3., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2016.
Gunnarsson, Åsa, Svensson, Eva-Maria, Käll, Jannice & Svedberg,
Wanna, Genusrättsvetenskap, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018.
Göransson, Håkan Gabinus & Del Sante, Naiti, Diskrimineringslagen: en lärobok, Upplaga 1, Norstedts juridik, Stockholm, 2018.
Korling i, Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018
Steinberg, Maria. Mobbning på arbetsplatsen. Räcker lagarna till? Festskrift till Catharina Calleman: i rättens utkanter; Persson, Annina H. & Ryberg-Welander, Lotti (red.), s.411-434, Iustus, Uppsala, 2014.
Votinius, Jenny Julén, Föräldrar i arbete: en könskritisk undersökning av
småbarnsföräldrars arbetsrättsliga ställning, Makadam, Diss. Lund : Lunds universitet, 2007,Göteborg, 2007.
Artikel
Andersson, Ulrika & Wegerstad, Linnéa, Sexualbrott – kriminaliserad sexualitet eller sexua- liserad kriminalitet?, Juridisk tidskrift 2016/17 nr 1.
Ask, Henric & Ericson, Bo, 2017, Kränkande särbehandling i arbetslivet - hur hanteringen sker och kan ske inom det rättsliga systemet , Ny juridik 3:17.
Elektroniskt material
Jämställdhetsmyndigheten, #metoo, https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/sexuella-trakasserier/metoo, 21/9-19, (hämtad 2020-10-19).
Nationalencyklopedin, könsmaktsordning.http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/ency klopedi/lång/könsmaktssystem(hämtad 2020-10-23).
Pehrson, Johan, Två är senare: vad har metoo lett fram till?, https://www.svd.se/tva-ar-senare-vad-har-metoo-faktiskt-lett-fram-till, 2019-10-16, (hämtad 2020-10-19).
Svenska dagbladet, miljoner i metoo-pengar har inte använts, https://www.svd.se/miljoner-i-metoo-pengar-har-inte-anvants, 2019-01-01, (hämtad 2020-10-19).