Jag anser att förskolans viktigaste resurs, förutom barnen, är pedagogerna. Ska barn bli språkligt medvetna måste de få tillgång till ett språk att bli medveten om. Språk, lärande och identitetsutveckling hör ihop och det är pedagogens uppdrag att genom sitt förhållningssätt och pedagogisk medvetenhet stimulera och vägleda barnen. För att förbereda barnen för ett liv i det svenska samhället krävsett genomtänkt förhållningssätt till den dagliga språkstimulansen i förskolan. Då pedagogen använder sig av ett rikt och nyanserat talspråk ”smittar” språkbruket av sig till omgivningen och därmed barnen. Barnen ska ges det jag väljer att kalla för ”språkligt ansvar” dvs. en uppmaning till verbal kommunikation. När vi ger barnen språklig stimulans uppmanar vi dem att respondera språkligt tillbaka ”Pedagogen ska klä barnens tankar och upplevelser i ord” (Tuomela, 2006-03-14).
Det har varit en mycket spännande ”kunskapsresa”. Jag har haft privilegiet att observera ett antal olika förskolemiljöer samt samtala med yrkesverksamma pedagoger och ta del av deras mångåriga yrkeskunskaper. Jag anser att jag, utifrån de intervjuade pedagogernas perspektiv, fått svar på min centrala frågeställning och delfrågorna.
Referenser
Asmerik, Sverre. Ogden, Terje & Rygvold, Anne-Lise (2001). Barn med behov av särskilt stöd. ( 3: uppl.) Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Ellneby, Ylva (2003). Språkresan. En väg till ett andra språk. (4: uppl.) Stockholm: Psykologiförlaget AB
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. (3: uppl.) Uppsala:
Kunskapsförlaget i Uppsala AB
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. (2: uppl.) Stockholm: Liber Ladberg, Gunilla (1996). Barn med flera språk. Stockholm: Liber
Laderg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets - att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Utbildningsdepartementet, (1998). Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB
Läroplanskommittén, Skolverket (1994 tr. 1999). Bildning och kunskap. Särtryck ur
Läroplanskommitténs betänkande Skola för Bildning. (SOU 1992:94). Stockholm:
Liber
Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. (2: uppl.) Lund: Studentlitteratur
Myndigheten för skolutveckling (2004). Komma till tals. Flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Liber
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber
Nyberg, Marie-Louise & Burns, Norman (1991). Svenska som andra språk i förskolan. Socialtjänsten Hallunda-Norsborg: Botkyrka Kommun
Nyberg, Marie-Louise (1996). Den magiska språkpåsen. Språkstimulans i förskolan. Ej publicerat material – beställes av författare.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Rubinstein Reich, Lena (1993). Samling i förskolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell Skolverkets Allmänna Råd (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i
förskolan. Stockholm: Fritzes
Stensmo, Christer (1994). Pedagogisk filosofi. En introduktion. Lund: Studentlitteratur Svensson, Ann-Katrin (1993). Tidig språkstimulering av barn. Stockholm: Almqvist &
Wiksell
Swedenmark, John & Lundgren, Maja (1995). Människan i språket / Èmile Benveniste. Texter i urval av John Swedenmark. Stockholm: Symposion
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. (3: uppl.) Lund: Studentlitteratur
Williams, Pia; Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande – en forskningsöversikt. Stockholm: Liber
Föreläsningar
Bruce, Barbro (2005-09-19). Barn med språk- och kommunikationssvårigheter. Malmö: Söderkullaskolans aula.
Månsson, Annika (2005-11-14). Att observera, att lära och att utveckla. Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Tuomela, Veli (2006-03-14). Att få en syl i vädret! Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan. Malmö: Universitetssjukhuset MAS, Jubileumsaulan.
Salameh, Eva-Kristina (2005-11-09). Flerspråkiga barn i förskola och skola. Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Bilaga A Att: Biträdande rektor
Jag distansstuderar på SÄL II`s Lek-Fritid-Hälsa program, Lärarutbildning med inriktning mot förskola och förskoleklass, vid Orkanen, Malmö högskolan. Då utbildningen är slutförd, vårtermin 2006, kommer jag att ha 140- högskole poäng och därmed möjlighet att söka mig till förskollärartjänster. Just nu skriver jag min c-uppsats och examensarbetet. Studiens centrala frågeställning lyder:
Vad menar pedagoger med språkliga pedagogiska miljöer?
Eftersom jag intresserar mig för vad pedagogerna har för uppfattning om språkliga pedagogiska miljöer och hur de arbetar för att främja barns språk- och begreppsutveckling vill jag få möjlighet att observera pedagogernas arbete samt samtala med dem om deras reflektioner kring olika metoder. Jag vill poängtera att jag inte har för avsikt att presentera arbetssätten på ofördelaktig sätt och letar inte ”syndabockar” då mitt intresse ligger i att undersöka hur pedagogerna kan, på olika sätt, arbetar med att stimulera barns språk- och begreppsutveckling. Därmed ber jag att få möjlighet, att på bestämd tid och dag, besöka en eller några av förskolorna i ert område. Samtliga förskolor som ingår i undersökningen samt pedagogernas identiteter kommer att skyddas. Givetvis har jag tystnadsplikt och eventuella känslig information kommer inte att föras vidare.
Tack på förhand Med vänliga hälsningar Lynda Body
Bilaga B Hej
Jag studerar på distans på SÄL II`s Lek-Fritid-Hälsa program Lärarutbildning med inriktning mot förskola och förskoleklass vid Orkanen, Malmö högskolan. Just nu skriver jag inför min c-uppsats och examensarbetet. Studiens centrala frågeställning lyder:
Vad menar pedagoger med språkliga pedagogiska miljöer?
Eftersom jag intresserar mig för olika förskolors språkliga pedagogiska miljöer och hur pedagogerna arbetar för att främja barns språk- och begreppsutveckling vill jag få möjlighet att observera arbetet samt samtala med pedagogerna om deras reflektioner kring olika metoder och därför vänder jag mig till er. Jag vill poängtera att jag inte har för avsikt att presentera arbetssätten på ofördelaktig sätt och letar inte ”syndabockar” då mitt intresse ligger i att få undersöka hur pedagogerna kan, på olika sätt, arbetar med att stimulera barns språk- och begreppsutveckling. Därmed ber jag att få möjlighet, att på bestämd tid och dag, besöka er förskola. Samtliga förskolor som ingår i undersökningen samt pedagogernas identiteter kommer att skyddas. Givetvis har jag tystnadsplikt och eventuella känslig information kommer inte att föras vidare.
Tack på förhand Med vänliga hälsningar Lynda Body
Bilaga C
Frågor om förskolans uppbyggnad
1) Hur många avdelningar finns det på förskolan?
2) Hur många utbildade pedagoger (oavsett yrkestitel) arbetar på förskolan?
3) Hur många barn finns inskrivna?
4) Hur många barn talar enbart svenska?
5) Hur många barn har tillgång till modersmålslärare?
Bilaga D
Intervjuguide
Vad innebär en språklig pedagogisk miljö för dig? Hur tänker du?
Vilka metoder använder du för att stimulera barns språk- och begreppsutveckling?
Hur motiverar du dina val?