Resultaten av denna studie har visat att lärarna i förstahand ser vikarierna som obehöriga och därmed att de är utan ansvar. De ser även en statusskillnad mellan dem själv och vikarien då de ser vikarien som en person utan utbildning. Lärarna definierar en kompetent vikarie som en vikarie som varit i verksamheten en längre tid. Kompetens bygger på erfarenhet. Betydelsen av vikariens egen personlighet har stor betydelse för lärarna då eget initiativ att ställa frågor och komma till rätta är upp till vikarien själv. Intressant är att lärarna definierar examen som avgörande för om en vikarie är behörig eller obehörig men när de ska definiera lärar- respektive vikariekompetens bygger båda grupperna på kompetens utifrån erfarenhet. Lärarna säger att de brukar hälsa på vikarien men att de inte lägger någon större tid på att lära känna personen då den enbart är tillfällig.
32
Vikarierna har haft lite delade meningar men en avgörande faktor kan vara att Fredrik (vikarien) numera har lärarexamen och därmed kanske ser det ur ett lärarperspektiv. Båda vikarierna anser att de har ett stort ansvar och att deras uppgifter inte alltid är definierade men att de lärt sig av erfarenhet. Detta är intressant då lärarna hade andra åsikter eftersom de ansåg att vikarien inte hade något ansvar. Fredrik som haft längre vikariat anser sig ha blivit väl bemött men tror att det beror på sitt eget initiativtagande. Marie har erfarenheter av att både bli väl bemött men också erfarenhet av att ha kommit till skolor där hon inte får information om var personalrummet ligger och lärare eller rektorer har inte hälsat. Fredrik menar att som den tillfälliga gäst som vikarien är, så kommer han eller hon aldrig in i skolans övergripande verksamhet. Marie ansåg att lärarkompetens och vikariekompetens har samma betydelse samt att behörighet inte har med kompetens att göra. Hon anser att hennes erfarenhet av läraryrket gett henne kompetens och att lärarutbildningen inte kan lära henne det som hon inte lärt sig under denna tid. Hon har mött behöriga lärare som hon anser mindre kompetenta och därmed anser inte hon att pedagogisk examen garanterar att en lärare är kompetent.
Det är intressant att lärarna ser sig som behöriga efter genomgången utbildning men att det ändå är erfarenheten som hör ihop med kompetens. Samtidigt ser de en statusskillnad mellan deras roll och vikariens på grund av utbildningen. Lärarna men även Fredrik tror att de har inverkan på lärargruppens status och därmed professionaliseringen av yrket. Samtidigt uttrycker Sofia (lärare) en viss lättnad över att det finns vikarier utan behörighet som är intresserade av yrket och kan ersätta dem tillfälligt, för annars skulle verksamheten stanna upp.
7 Diskussion och kritisk analys
Att välja ett nästintill outforskat område för ett examensarbete inom lärarutbildningen känns lite osäkert och stort nu i efterhand då det varit en oerhört lång process att finna just de delar som skall plockas ut inom det valda området. Det har inte funnits stöd att finna i tidigare forskning och därför måste jag som författare försöka ta reda på vad som är relevant och intressant inom området. Mycket tid har gått åt reflektioner kring vikarien och dennas situation, för mig är vikarien något speciellt fenomen. En person som är delaktig i den dagliga
33
verksamhet men som allt för sällan lyfts fram. Denna tankegång var mina inledande tankar kring ämnet och det har visat sig vara svårt att sätta fingret på vad det är med vikarien som gör att han eller hon inte uppmärksammas eller diskuteras mer. Vilken betydelse har vikarien egentligen för verksamheten? Även om personen är tillfällig, är hans eller hennes bakgrund, utbildning och erfarenhet av värde? Eller kan en tillfällig person vara vem som helst bara en plats fylls så att verksamheten inte stannar upp? Är vikarien ett fenomen från förr som hänger kvar trots att verksamheten utvecklats och vi numera har betydligt fler utbildade pedagoger än förr? Som förhoppningsvis snart nyutexaminerad lärare och som just nu vikarie utan examen, är det intressant att se på fenomenet ur två olika perspektiv – lärarens och vikariens. Jag har känt mig som en behörig vikarie under mina två sista terminer på lärarutbildningen men enligt respondenterna i denna studie är jag obehörig då jag står utan examen. Är jag och en vikarie utan pedagogisk utbildning lika kompetenta som vikarier? I studien har det framgått att lärarna tar förgivet att vikarien är obehörig vilket jag kan bekräfta genom mina erfarenheter av bemötandet av mig som vikarie. Kan en vikarie med femton års erfarenhet av arbete med barn, inneha mer kompetens än en nyutexaminerad lärare? Är det erfarenheten och praktiken eller teorin från en genomgången lärarutbildning som väger tyngst? Varför nämnde inte lärarna i denna studie vikten av en utbildning för att bli en kompetent lärare även om de underströk vikten av examen för att vara behörig? I begreppsdefinitionen beskrevs professionaliseringen av läraryrket som svår, kan det vara så att eftersom respondenterna själv inte understryker och erkänner utbildningens betydelse så är de en del i svårigheten av en professionalisering av läraryrket?
Är då slutsatsen att examen avgör om du är behörig eller obehörig men det avgör inte huruvida du är kompetent eller inte för det sammankopplas inte med examen utan istället med erfarenhet?
Syftet med denna studie har varit att med utgångspunkt i begreppen kompetens och profession undersöka vilken syn som finns på vikarien. Utifrån empirin anser jag att syftet är uppnått då studien gett en viss inblick i synen på vikarien både utifrån vikarens syn på sig själv samt lärarens syn på vikarien. Synen på vikarien har undersökts utifrån begreppen kompetens och profession men även med hjälp av begrepp som dykt upp under insamlingen av empirin, t ex erfarenhet och behörig respektive obehörig.
Eftersom jag inte fann stöd eller litteratur kring vikarien i min start av denna process hamnade jag efter i tidschemat men när syftet ändrades och istället utgick från vikarien med hjälp av
34
begreppen profession och kompetens fanns det stor mängd litteratur att ta del av. Inläsning av litteratur har tagit stor tid då begreppen profession och kompetens är komplexa, dessutom har Pierre Bourdieus teorier behövts läsas om och reflekteras kring för att kunna förstå relationen mellan hans olika begrepp. Som jag nämnt tidigare i denna studie så går inte resultaten att generalisera då empirin består av fyra intervjuer. Dessutom har respondenterna olika bakgrund även om de blivit indelade i ett vikarie- samt ett lärarfack. Fredrik till exempel som varit vikarie både under tiden han läst på lärarutbildningen men även som examinerad lärare har en annan bakgrund än Marie som inte har någon pedagogisk examen men som till skillnad från Fredrik istället har arbetat fem år som vikarie, både kortare och längre vikariat vilket bör tas i åtanke. Det vill säga att respondenterna inom en och samma gruppindelning har olika bakgrund och därav kan inga resultat generaliseras men det kan istället ses som en inblick i några få personers livsvärld. Marie har dessutom barnskötarutbildning och därmed läst om barn och unga, kanske vore resultatet helt annorlunda om vi istället använde oss av en vikarie utan någon form av utbildning som innefattar kunskap om barn och ungdomar?
Från början var det även tänkt att använda sig av de som är anställningsansvariga i studien men de uteslöts medvetet då det visade sig att de inte hade samma inblick i vikariens situation. Kanske vore det intressant att ta med deras svar oavsett men då intervjun var uppbyggd på samma sätt för samtliga respondenter skulle det bli svårt att jämföra resultaten. De som är anställningsansvariga hade till exempel svårt att definiera lärarkompetens och professionsrelaterade frågor. Kanske borde jag ha utformat intervjuerna olika beroende på urvalsgrupperna men denna gång valde jag att använda samma struktur i intervjuerna för att underlätta en jämförelse. Det vore dessutom intressant att vidareutveckla denna studie med eleverna och deras föräldrars syn på vikarien, eleverna möter vikarier i verksamheten och hur ser de på vikarien? Hur ser föräldrarna på vikarien, vet de när vikarien kommer samt vem han eller hon är? En annan grupp att undersöka närmre vore skolledningens syn på vikarien, vilka krav har de när det gäller att ersätta en pedagog tillfälligt?
Denna studie har endast skrapat lite på ytan av ämnet vikarien, jag tror att det finns mycket mer att undersöka och hoppas kunna göra det längre fram.
35
Referenslista
Tryckta källor
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008) Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Beckman, Svante (1989) Professionerna och kampen om auktoritet. I Staffan Selanders (Red.)
Kampen om yrkesutövning, status och kunskap – Professionaliseringens sociala grund. Lund:
Studentlitteratur
Bourdieu, Pierre (1991) Kultur och kritik – anförande av Pierre Bourdieu. Göteborg: Daidalos AB
Bourdieu, Pierre (1994) Praktiskt förnuft – Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos AB
Carlgren Ingrid & Lindblad, Sverker (1992) Lärarprofessionalism – Lojalitet eller självständighet? I Didaktiska studier 34, Lärarprofessionalism – Vad är det?
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (1989) Läraryrkets professionalisering, yrkesetik och
yrkesspråk – ur två viktiga aspekter. Skolöverstyrelsen; planerings- och
samordningsavdelningen
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002) Respekt för läraryrket; om lärares yrkesspråk
och yrkesetik. Göteborg: HLS förlag
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (1993) Respekt för lärare – Om lärares professionella
verktyg – yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS förlag
Ekholm, Mats (1998) Professionella lärare? I Lärarförbundets (Red.), Lärarprofessionalism –
36
Englund, Thomas (1998) Professionella lärare? I Lärarförbundets (Red.),
Lärarprofessionalism – om professionella lärare.
Ellström, Per-Erik (1997) Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet – problem, begrepp
och teoretiska perspektiv. Stockholm: Nordstedts Juridik AB
Keen, Kerstin (1992) Vad är kompetens? Malmö: Mitt förlag AB
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kylén, Jan-Axel (1994) Fråga rätt vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning. Stockholm: Kylén Förlag AB
Lantz, Annika (2007) Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur
Lindahl, Ullrika (2003) Den obehöriga vikarien – En empirisk undersökning om den
obehöriga lärarvikariens syn på sin arbetssituation. Linköpings universitet
Maltén, Arne (1995) Lärarkompetens. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder; att planera genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Selander, Staffan (1989) Kampen om yrkesutövning, status och kunskap –
Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur
Stensmo, Christer (2002) Vetenskapsteori och metod för lärare – en introduktion. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB
Sundgren, Gunnar (1992) Lärarprofessionalism – Lojalitet eller självständighet? I Didaktiska studier 34, Är lärare professionella?
37
Thorstendahl, Rolf (1989) Professionalisering, stat och kunskapsbas. I Staffan Selanders (Red.) Kampen om yrkesutövning, status och kunskap – Professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur
Westerlund, Uno (1986) Professionalisering och polarisering. I Donald Broady (Red.)
Professionaliseringsfällan. Stockholm: Carlssons Bokförlag AB
Elektroniska källor och föreläsningar
Broady, Donald. Kulturens fält – Om Pierre Bourdieus sociologi. Tillänglig 2008-10-10 http://people.dsv.su.se/~jpalme/society/pierre.pdf
Nationalencyklopedin, Vikarie. Tillänglig 2008-10-27 http://www.ne.se.support.mah.se/artikel/1592219
Representanter från lärarnas riksförbund samt lärarförbundet (2008-09-11) Lärares yrkesetik. Malmö; Lärarutbildningen, Malmö högskola
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer – inom humanistiskt–samhällsvetenskaplig
forskning. Tillgänglig 2008-12-10