Att vara tillfällig - En studie om synen på vikarien

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn-unga-samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Att vara tillfällig

- En studie av synen på vikarien

To be temporary –A study of the views on substitute teachers

Kim Sjöberg

Lärarexamen 210 hp

Barndoms- och ungdomsvetenskap 2008-01-16

Examinator: Fredrik Nilsson Handledare: Caroline Ljungberg

Abstract

Sjöberg, Kim (2008). Att vara tillfällig – En studie av synen på vikarien. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola

Vikarien är en person som befinner sig i den dagliga verksamheten inom skolan. Syftet med denna studie är att belysa synen på vikarien utifrån begreppen profession och kompetens. Undersökningen baseras på verksamma lärare samt personer med erfarenhet av vikariat. De frågor som arbetet utgår ifrån är följande;

Hur ser lärare på vikarien utifrån begreppen behörighet och kompetens? Hur ser vikarien på sin roll och kunskap?

För att finna svar på dessa frågor har metoden baserats på kvalitativa intervjuer. Till hjälp för att få svar på frågorna och finna förklaringar till olika fenomen används teoretikern Pierre Bourdieus teorier kring sociala fält och kapital. Slutsatsen resulterade i en modell för att se olika begrepps relation till varandra, så som exempelvis relationen mellan kompetens och erfarenhet. En intressant slutsats är hur respondenterna i undersökningen inte sammankopplar examen med kompetens utan att de istället anser att erfarenheten ger kompetens. Dock framkom det att det är examen som avgör en vikarie och lärares behörighet men examen sammankopplade de inte med kompetens.

Nyckelord: Vikarien, profession, kompetens, erfarenhet, behörighet

Förord

”Idén är inte att komma fram till något slutgiltigt svar utan snarare är resan som sådan en egen belöning”

(Alvesson & Sköldberg 2008:248)

Det har varit en oerhört spännande process som har lett till många nya kunskaper och reflektioner. Nya intressanta begrepp som jag kommer att fortsätta att fördjupa mig i även efter detta examensarbete.

Härigenom vill jag tacka Caroline Ljungberg för hennes stora stöd, förståelse och hjälp i denna givande process med handledning men också som ett stort stöd under min tid på lärarutbildningen.

Sist men inte minst vill jag tacka mina kurskamrater Emma Fridh och Ann-Sofie Olsson för deras stöd och hjälp med denna studie. Eftersom jag skrivit och genomgått denna slutprocess ensam har deras diskussioner och råd varit enormt betydelsefulla för mig.

Malmö, december 2008

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Disposition ... 8

2 Forskningsöversikt & teoretisk förankring ... 8

2.1 Forskningsöversikt ... 9 2.2 Pierre Bourdieu ... 9 3 Begreppsdefinition ... 11 3.1 Professionsbegreppet ... 11 3.2 Kompetensbegreppet ... 13 4 Metod ... 14

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 14

4.2 Urval och avgränsning ... 15

4.3 Genomförande ... 16 4.4 Forskningsetiska överväganden ... 17 4.5 Analysmetod ... 18 5 Presentation av empirin ... 19 5.1 Lärare Gunilla ... 19 5.2 Lärare Sofia ... 21 5.3 Vikarie Marie ... 22 5.3 Vikarie Fredrik ... 24 6 Analys ... 26

6.1 Kompetens och behörighet ... 26

6.2 Vikarien och lärarprofessionen ... 29

6.3 Sociala fält ... 30

6.4 Sammanfattning och slutsats ... 31

7 Diskussion och kritisk reflektion ... 32

7

1 Inledning

Under min sjätte termin på lärarutbildningen började jag vikariera på skolor i Malmö kommun. Valet att börja vikariera grundade sig i ett behov av mer erfarenhet av yrket samt en nyfikenhet kring hur vikariens situation kan se ut. Min personliga upplevelse av vikarien från min skoltid är en utomstående person som kliver in i klassrummet och möts av en grupp där några tydligt försöker ta över den ledarroll som ordinarie lärare i klassen annars har. I denna situation ser dessa en möjlighet att kunna styra och ta över. Ett starkt minne från min första dag som vikarie utspelar sig en kall vintermorgon när jag står nervös på en öde och mörk skolgård och ställer mig frågan; Varför utsätter jag mig för detta, ingen gillar väl vikarien? Oron över hur eleverna skulle bemöta mig men även hur personalen skulle bemöta mig tog över mina tankar och känslor.

Att vikariera innebär att ”tjänstgöra tillfälligt i (viss) annan persons ställe” (www.ne.se 2008-10-27). Denna definition tydliggör inte vilka krav som ställs på den person som tillfälligt tjänstgör i annan persons ställe eller vilken påverkan denna persons kompetens, eventuell utbildning och person har på skolans verksamhet. Att ersätta en pedagog när han eller hon inte är närvarande är ett måste för att verksamheten skall kunna fortgå. Är vikarien det bästa för våra barn och ungdomar eller är det en enkel och snabb lösning oberoende av vem vikarien egentligen är?

Tidigare när det var ont om utbildade lärare tog skolan in vikarier utan utbildning eller erfarenhet av pedagogiskt arbete. Idag när situationen ser annorlunda ut och det finns fler utbildade lärare tar en del skolor fortfarande in vikarier som är utan erfarenhet eller utbildning. Eftersom jag läste min sjätte samt sjunde och avslutande termin när jag vikarierade kände jag mig som behörig för att vara vikarie men vad är egentligen en behörig respektive obehörig vikarie? Under mina vikariat har bemötandet varit oerhört varierande, personal har både gett ett välkomnande bemötande där jag visats tillrätta medan jag även mött personal som inte talat till mig eller ställt frågan vem jag är. Hur resonerar lärarna angående vikarien? Hur resonerar vikarien angående sin roll som tillfällig? Det finns vikarier som varit ute i verksamheten många år och skaffat en erfarenhet och kompetens men det ger dem inte en lärarbehörighet vilket kan diskuteras utifrån olika perspektiv.

8

1.1 Syfte och frågeställningar

Lärare och vikarier möts på samma arena för att tillsammans skapa en fungerande verksamhet för våra barn och ungdomar. Vikarien ersätter lärare tillfälligt, oavsett om det är för en vecka eller en termin men de är där för att inte verksamheten skall stanna upp men hur fungerar samspelet mellan läraren och vikarien? Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i begreppen kompetens och profession undersöka vilken syn som finns på vikarien.

För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att undersökas;

• Hur ser lärare på vikarien utifrån begreppen behörighet och kompetens? • Hur ser vikarien på sin roll och kunskap?

1.2 Disposition

Denna studie är uppdelad i sex övergripande kapitel. I det första kapitlet består av en inledning med studiens syfte och frågeställningar. I andra kapitlet redogörs för tidigare forskning, begreppsdefinitioner samt teori. Tredje kapitlet består av en begreppsdefinition av de begrepp som används i studien. I fjärde kapitlet förs en metoddiskussion samt urval, genomförande, forskningsetiska övervägande och avslutningsvis en beskrivning av den valda analysmetoden. Femte kapitlet ger en presentation av undersökningen som gjorts, det vill säga empirin. Empirin kopplas sedan i det sjätte kapitlet till teori och begreppsdefinitioner. I kapitlet görs även en sammanfattning och slutsats för att de båda sedan diskuteras och reflekteras i det avslutande och sjunde kapitlet.

2 Forskningsöversikt och teoretisk förankring

I detta kapitel följer en kort forskningsöversikt samt diskussion av begreppen profession och kompetens. Därefter avslutas kapitlet med teorietiska utgångspunkter i Bourdieus teorier om det socialarummet och begreppet kapital.

9

2.1 Forskningsöversikt

Vid valet av område för denna studie framgick ganska tidigt att det saknas djupare kunskap eller diskussion om vikarien. Det har varit svårt att finna texter som har en tydlig anknytning till vikarien men genom att finna en ingång och en sammankoppling till definitionen av kompetens och lärarprofession har det gått att finna en viss teoretisk förankring. Dock har det inte gått att finna en teoretisk förankring och tidigare forskning i det som är den huvudsakliga delen i arbete, det vill säga synen på vikarien. Däremot resulterade en sökning av publicerade uppsatser att jag fann examensarbetet Den obehöriga vikarien (Lindahl 2003). Författaren till denna uppsats har som syfte att undersöka hur obehöriga lärarvikarier upplever sin arbetssituation.

2.2 Pierre Bourdieu

Pierre Bourdieu forskade om människor och om varför de gör som de gör när de befinner sig i olika situationer. Bourdieus begrepp sociala rummet innefattar det samhälle, den verklighet som vi lever i. Hans modell visar olika fälts position i förhållande till varandra. Ett fält är en del av det sociala rummet, det består av olika aktörer som är ordnade hierarkiskt utifrån vilket kapital de besitter som i sin tur baseras på det habitus som de enskilda individerna har.

I modellen finns det ett avstånd mellan fälten vilket innebär att de som har långa avstånd mellan sina positioner inte heller möts ofta då de inte söker sig till likasinnade platser. Om de trots detta tillfälligt träffades skulle de inte förstå sig på varandra och inte heller finna en trivsel tillsammans. De som istället befinner sig nära varandra i det sociala rummet har en större benägenhet att närma sig varandra då de har liknande egenskaper och liknande smak vilket har stor betydelse. Vid krissituationer eller liknande skulle de olika fälten kunna närma sig varandra men det skulle vara ytterst ytligt och samarbetet skulle bli tillfälligt (Bourdieu 1994:22). Inom varje fält kan det uppstå en kamp mellan de olika grupperna. Då någon ny person inträder i fältet, kan det uppstå en kamp då det kan vara svårt att ta sig in eftersom det finns risk att de mest dominerade aktörerna försöker försvara monopolet och därmed också utestänga konkurrensen (Bourdieu 1991:127). Det pågår förutom en kamp med nykomlingar också en kamp om de prestigefyllda positionerna inom fältet som är uppbyggt hierarkiskt.

10

”Kampen står med andra ord om huruvida man ska bevara eller radikalt förändra fördelningen av specifika kapitalet inom fältet” (Bourdieu 1991:128).

Bourdieu talar om olika kapital, exempelvis ekonomiskt, symboliskt eller kulturellt kapital. Med begreppet kultur menar Bourdieu den kultur som är sammanknuten med vårt samhälles makthierarkier. Den kultur som vi i vardagen benämner som ”finkultur”, det vill säga den kultur som anses vara högre värderad och erkänns i skolan och i karriärer på olika sociala fält där någon form av makt utövas (Broady 2008-10-10). ”Begreppet kulturellt kapital är relaterat till en marknad; har någon kulturellt kapital kan denna förmera detta på en marknad. Det kulturella kapitalet kan också bytas mot andra tillgångar, t ex makt eller inkomster” (Bourdieu 1997:10). Att ha förmågan att behärska de kunskaper och normer som en viss samhällelig miljö värdesätter är för Bourdieu att äga ett kapital. Att tala ett visst språk eller att röra sig på ett visst sätt kan vara exempel på kunskaper eller normer som är högtvärderade inom ett visst fält. Om man kan spela det sociala spel som värdesätts, det vill säga följa de normer, kunskaper och traditioner som värderas högst, då har man tillträde till yrken och andra positioner där just denna form av kultur räknas, man har de tillgångar som verkar nödvändiga för att lyckas bättre än andra. ”Kulturellt kapital är något som en individ kan utnyttja i kampen om makt, prestige och pengar” (Bourdieu 1997:11). En anledning till detta kan vara att med det kulturella kapitalet följer ett visst informationsförsprång som exempelvis om vilka insatser som krävs för att ta sig in på olika sociala fält samt var det finns vinster att hämta (Broady 2008-10-10).

Utbildningssystemet fördelar det kulturella kapitalet genom att forma människors habitus så att de blir mottagliga för de värden som det kulturella kapitalet baseras på. ”Bourdieus kanske mest grundläggande perspektiv på utbildningssystemet gäller just det erkännande […] det skapar” (Broady 2008-10-10:4). Kulturellt kapital är något som existerar i människors kroppar så som t ex kunskaper men det är även något som finns i t ex utbildningsinstitutioner. Utbildningsinstitutioner innefattar kulturellt kapital eftersom de har möjlighet att tilldela studenterna teorier samt information som är erkänt av utomstående. Ett kapital kan endast fungera om det erkänns, det vill säga om det finns en marknad där det är av värde (Broady 2008-10-10). Utbildning är således en investering för att få ett större kulturellt kapital. Skolan bidrar till en klassindelning, den skapar en rangordning där studenten blir präglad av sin skolgång genom att få en tillhörighet, t ex; hon är en före detta elev vid Malmö högskola (Bourdieu 1994:34).

11

3 Begreppsdefinition

I följande kapitel beskrivs olika begrepp som är en utgångspunkt i denna studie. Begreppsdefinitionerna används för att göra en slutsats och diskussion i senare kapitel.

3.1 Professionsbegreppet

Professionsbegreppets ursprung kommer ifrån latinets ”professio” som betyder erkännande, yrke eller uppgift. Ordet ”professionell” betyder yrkesmässig. I ett nyare engelskt lexikon kan vi finna en vidare definition av begreppet ”profession” som t ex ett yrke med högre utbildning (Selander 1989:12-13). Begreppet kan ha en annan betydelse i vardagsspråket och då associerar vi det till begreppet kompetens (Sundgren 1992:16). I de texter som beskriver begreppet profession understryker författarna att professionsbegreppet har en mångtydig innebörd.

Klart står också att någon enhetlig innebörd knappast står att finna utan att professionsbegreppet används av olika grupper för att nå olika syften. Professionsbegreppet är således snarare ett redskap i olika försök att skapa legitimitet för skilda utvecklingslinjer. (Englund 1998:79)

Det finns ingen stabil och gemensam uppfattning om vad begreppet egentligen är och detta leder i sin tur till att det inte heller finns några gemensamma utgångspunkter (Beckman, 1989:58). Den vanligaste uppfattningen i forskningsdebatten är kännetecken så som yrkesmonopol eller vetenskaplig teoretisk utbildningsgrund. På grund av den stora mängden av kännetecken och beskrivningar skapas en osäkerhet i begreppsbildningen och resulterar i varierande definitioner och betoningar (Beckman 1989:58-59). En annan definition av begreppet innehåller definitionsbegrepp så som; specialiserad utbildning, sträng yrkesetik, hög status, intern kontroll av yrkesutövningen samt monopol på sin marknad (Lärarförbundet 1998:24).

”Professionalisering är den process varigenom ett yrke förvandlas till en profession” (Carlgren & Lindblad 1992:6). Detta begrepp uttrycker en yrkesgrupps strävanden efter en viss position och status i samhället men begreppet säger dock egentligen ingenting om de inre

12

kvalitéerna. De inre kvalitéerna styrs till stor del av yrkesutövarna själv då politikens inflytande avtagit och de själva har tagit makten över sitt yrkesutövande (Lärarförbundet 1998:80-82).

Det finns ett stort intresse av professionalisering i dagens samhälle och en av anledningarna är att de professionella blir examinerade men också legitimerade från högre utbildningsinstitutioner. Institutionerna är ofta ordnade av staten vilket innebär att staten efterfrågar mycket av den arbetskraft som examinerats (Thostendahl 1989:23). Legitimeringen av yrket innebär att staten ger yrkesgruppen internkontroll och dessutom tillåtelsen att slå igen professionen för obehöriga (Colnerud & Granström 1989:5). Förutom examination och legitimering från högre utbildningsinstitutioner beskrivs även yrkesstolthet och hög lön som en positiv egenskap av att vara en yrkesprofession (Ekholm 1998:12).

Även om det finns ett stort intresse av professionalisering finns det många kritiska aspekter som diskuteras. En aspekt att nämna är att eftersom yrket får större internkontroll hindras människor utanför yrkesgruppen att vara med och påverka beslut eller utformning. ”Allmänhetens möjlighet att få insyn i och ifrågasätta verksamheten inom respektive område försvåras, och den enskildes förutsättningar att hävda sina intressen urholkas” (Westerlund 1986:16). Genom monopol inom det egna yrkesgruppen får även professionsyrket makt över sin egen utbildning inom kunskapsområdet vilket i slutet kan leda till en fråga om demokrati och gruppegoism. ”Är professionalisering bra för samhället och allmänheten eller är det enbart ett uttryck för gruppegoism?” (Colnerud & Granström 1989:6). Colnerud och Granström menar att professionaliseringen handlar om bland annat status, privilegier, egoism och makt.

Idag diskuteras professionaliseringen av läraryrkets vara eller icke vara. Om vi jämför läraryrket med det som kännetecknar ett professionsyrke så blir det tydligt att den gemensamma kunskapsbasen är otydlig eftersom den inte baseras på en bestämd vetenskap (Colnerud 1993:19). Inte heller har läraryrket en sträng yrkesetik eller ett eget yrkesspråk även om de fackliga förbunden nu skapat häftet ”Lärares yrkesetik” samt en hemsida där de delat in principerna i fyra block. De fyra principerna består av; eleven alltid i centrum, läraryrket och den professionella yrkesutövningen, att upprätthålla lärares yrkesetik samt lärares samhällsuppdrag (www.lararesyrkesetik.se 2008-11-25). Läraryrket är speciellt på så sätt att lärare ska förhålla sig till individer och kollektiv samtidigt, samt ha dubbla lojaliteter.

13

Anledningen till att även lärare nu fått yrkesetiska principer är för att ”ett obalanserat maktförhållande kräver ett etiskt genomtänkt förhållningssätt” samt en hjälp för att stärka förtroendet för lärarkåren (Representanter från lärarnas två fackförbund 2008-09-11). En annan del som leder till att läraryrket inte är ett professionsyrke idag är att lärare inte kontrollerar utbildningen.

3.2 Kompetensbegreppet

Precis som professionsbegreppet är även kompetensbegreppet oprecist och innefattar flera olika definitioner. Ordet kompetens bygger på det latinska ordet ”competentia” vilket betyder överensstämmelse. Ordet i sin tur kommer ifrån verbet ”competere” som betyder att tillsammans söka vinna eller tillsammans sträva efter (Keen 1992:3). ”I vissa sammanhang har ordet kompetens använts för att förklara, att någon är behörig, dvs har tillräckliga kvalifikationer, för att inneha en tjänst eller fullgöra ett uppdrag” (Keen 1992:3). Definitionen av kompetens formas beroende på vilka specifika komponenter som inkluderas i begreppet just vid det tillfället och med komponenter menas egenskaper eller förmågor (Ellström 1997:22). Om en person arbetar som försäljare behöver han förmågan att veta hur man säljer varor genom olika metoder samt exempelvis socialkompetens. Kompetens är ett begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Utifrån ett arbetsperspektiv kan kompetens vara att lösa problem eller uppgifter för att uppnå resultat. Ur ett individperspektiv kan kompetens vara hur en individ handlar i förhållande till exempelvis en situation. Att individen framgångsrikt kan hantera en uppgift eller situation framgångsrikt, det vill säga enligt sina egna eller också andras kriterier kring situationen eller uppgiften (Ellström 1997:27). Kompetens kan utvecklas i olika situationer både enskilt och i grupp. I några professionella yrken möter yrkesutövarna sin klient tillsammans med en arbetskollega, exempelvis ett läkarteam. Tillsammans kan de föra en diskussion vilket i sin tur ger patienten trygghet då flera olika kompetenser är samlade men det ger också yrkesgruppen ett utbyte av kompetens, det vill säga en form av kompetensutveckling (Colnerud & Granström 1993:36-37). I många fall möter lärare sina klienter (i detta fallet elever) ensamma i klassrummet och får då förlita sig på sin egen kompetens. Dock kan lärare planera lektioner och liknande tillsammans med kollegor men då sker detta utanför klassrummet.

14

Att en kompetent lärare är en lärare som har goda ämneskunskaper med passande personlighet tillsammans med praktisk erfarenhet är en definition som ofta förekommer. Om den praktiska erfarenheten skulle väga tyngst för att bli en bra och kompetent lärare finns det en stor risk att lärare baserar sin undervisning på minnen från den egna skoltiden och lärarutbildningen skulle minskas genom att bara ge praktisk träning vilket i sin tur innebär att så som lärarutbildningen är formad idag så skulle den mer eller mindre vara onödig (Maltén 1995:11). En kompetent lärare kan definieras med många olika begrepp vilket visar hur komplext begreppet kompetens är.

4 Metod

I detta kapitel diskuteras val av metod, det urval och den avgränsning som studien kommer att baseras på, samt en beskrivning av de forskningsetiska övervägande som gjorts. Dessutom redogörs genomförandet och val av analysmetod.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Denna studie består av kvalitativa intervjuer. Att använda sig av kvalitativa intervjuer som metod i denna studie känns som den mest passande då den ger intervjupersonen större utrymme att svara med egna ord utifrån sin egen livsvärld. ”Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att man ställer enkla och raka frågor och på dessa enkla frågor får man komplexa svar, innehållsrika svar” (Trost 2005:7). Eftersom området är nästintill outforskat har det varit av stor vikt att inte utesluta någon av de reflektioner och erfarenheter som intervjupersonerna har, utan låta dem framkomma i en mer djupgående intervju.

Genom samtal lär människor känna varandra och vi får ta del av varandras erfarenheter och känslor. Vi får en inblick i andra människors liv (Kvale 1997:13). Det är just detta som är syftet med kvalitativa intervjuer; ”ämnet för kvalitativa intervjun är den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening” (Kvale 1997:35). Dock är intervjun utformas som en halvstrukturerad intervju för att kunna precisera den någorlunda fria berättelsen till något konkret som sedan går att jämföras i analysdelen.

15

Antalet respondenter i studien är få och därför kan inte heller några generella slutsatser dras men det är inte heller syftet med studien, istället är syftet att få en djupare förståelse av respondenternas livsvärld och därmed dessas uppfattning. Davidsson och Patel beskriver precis som ovan nämnt att ”syftet med kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen” (2004:78). Kvalitativa intervjuer har oftast en låg grad av standardisering vilket innebär att respondenterna får utrymme att svara med egna ord (Davidsson & Patel 2004:78).

Valet att använda en halvstrukturerad intervju baseras på att syftet innebär att ta reda på respondentens upplevelser och tankar kring redan förutbestämda begrepp. ”I de strukturerade intervjuerna är det i förväg definierade fenomen som är av intresse” (Lantz 2007:31). Med hjälp av en intervjuguide får respondenterna ta del av de områden som kommer att tas upp under intervjun, dock har inte respondenterna fått tillgång till detaljfrågorna som finns under varje område då det skulle innebära att intervjun blir mer styrd och inte längre lika öppen som tänkt (Kylén 1994:39). De samtalsteman som intervjuguiden för denna studie innefattar är; vikarien, kompetens samt profession.

Även om det är troligt att min förkunskap på området är en fördel så är det viktigt att belysa att i de intervjuer som gjorts får mina personliga erfarenheter och åsikter inte färga eller styra samtalet, även om det kan vara svårt att undvika. I en intervju påverkas svaren av intervjuarens närvaro, inverkande faktorer kan till exempel vara ålder, kön, bakgrund till undersökningen. Respondenten ”anpassar svaren efter intervjuare och situation” (Kylén 1994:44).

4.2 Urval och avgränsning

Studien baseras på sammanlagt fyra intervjuer, två lärare samt två vikarier. Båda lärarna är idag verksamma inom yrket och de har båda en lärarexamen. Den ena vikaren har ingen lärarexamen men är barnskötare och arbetar idag som vikarie på en skola i Malmö. Den andra vikarien har idag en lärarexamen men vid sitt första vikariat hade han inte ännu tagit examen men utbildade sig samtidigt och under sitt andra vikariat hade han lärarexamen.

16

Då det är få respondenter är det uteslutet att kunna generalisera resultatet, däremot kan vi förhoppningsvis få en bild över hur det kan se ut. ”Undersökningar med kvalitativ ansats har ofta med all rätt kritiserats för att resultatens och slutsatsernas giltighet är svåra att kritisera och värdera” (Lantz 2007:97).

Samtliga respondenter är bekanta för mig sedan tidigare vilket kan vara en fördel då vi redan känner till varandra, vilket kan ha ingett en viss trygghet under intervjuerna som genomförts. Det har under hösten inte varit helt okomplicerat att finna respondenter med tid för intervju då många verkat upptagna och haft ont om tid. Därför var det en fördel att fråga personer som redan är kända för mig. Jag har därmed gjort ett strategiskt urval; ”det innebär att man bestämmer sig för att fokusera sin studie på informanter som man vet något om på förhand, och som man också vet är tillgängliga” (Stensmo 2002:30).

För att få en så intressant empiri som möjligt har jag dessutom valt mina respondenter utifrån en viss kunskap om deras bakgrund. Detta för att ge studien en viss bredd. Om man gör en studie där man studerar livshistorier eller samtalar kring människors upplevelser och tankar kan man välja fall som man vet är olika men ändå har något gemensamt då detta kan ge ett djup som man kanske inte kan få om man väljer fall som är lika varandra eftersom samma mönster då upprepas (Stensmo 2002:30).

4.3 Genomförande

Då det valda området vikarien inte gått att finna i forskning eller mer omfattande i litteratur så ändrades studien och fokus hamnade istället på vikarien utifrån begreppen kompetens och profession vilket gjorde att inläsningen av litteratur blev möjlig. Eftersom syftet med studien är att se vikarien ur olika perspektiv valdes en urvalsgrupp ut som bestod av lärare, vikarier samt de som är anställningsansvariga för vikarier. Valet att intervjua anställningsansvariga grundades på att en del av syftet då var att se vilka krav som ställs på vikarien som de anställer. Efter genomförda intervjuer visade det sig att det fanns en viss otydlighet kring kraven på vikarien och intervjuerna resulterade i diskussioner kring andra intressanta ämnen men som dessvärre inte var relevanta för denna studies syfte. Dessutom hade respondenterna

17

svårt att svara på intervjufrågorna. Anledningen till detta kan grunda sig i intervjuns uppbyggnad. Intervjun är uppdelad i tre olika kategorier; vikarien, kompetens samt profession och det visade sig att de anställningsansvariga inte hade någon större erfarenhet om vikariens situation utifrån begreppen vilket skulle försvåra en analys där respondenternas svar jämförs utifrån de tre olika delarna.

På grund av beslutet att utesluta anställningsansvariga fick studien ett lite annorlunda syfte, det var inte längre relevant att undersöka vikariens anställningskrav utan fokus blev istället synen på vikarien utifrån lärarens och vikariens perspektiv. Då läraren och vikarien möts i den dagliga verksamheten hade de lättare att svara på likartade intervjufrågor inom de tre områdena.

Kontakten med respondenterna har skett via e-post då detta varit det enklaste kommunikationsmedlet när respondenterna haft mycket att göra. Intervjuerna bokades in under en period av två veckor för att få ett samband mellan dem men också för att ha intervjuerna i minnet inför analysen. Efter intervjuerna har i några fall en komplettering av intervjuerna varit nödvändiga och detta har skett via e-post då respondenterna gått att nå lättast via denna kommunikationsform, dessutom har respondenterna haft möjlighet att svara när de funnit en lämplig tidpunkt. Det empiriska materialet består således av de inspelade intervjuernas transkribering samt kompletteringar via e-post.

4.4 Forskningsetiska överväganden

Respondenternas deltagande i denna studie baseras på deras villighet att deltaga.

Innan intervjuerna ägde rum fick respondenterna information kring studiens syfte. De fick även information angående studiens tillgänglighet, det vill säga att det är ett examensarbete på lärarutbildningen som sedan kommer att publiceras på en hemsida. Informerat samtycke innebär just att man informerar respondenterna kring undersökningens syfte samt upplägget i stort (Kvale 1997:107). Eftersom respondenterna i denna undersökning är över femton år och eftersom undersökningen inte är av etisk känslig karaktär så har samtycke av vårdnadshavare inte behövts (www.vr.se 2008-12-10). Enligt de forskningsetiska reglerna kring konfidentialitet (www.vr.se) ska alla uppgifter som lagras om respondenterna avrapporteras så

18

att de inte kan identifieras av utomstående. Därför är respondenternas namn fingerade. Dessutom är det fingerade namnet det som använts även i mina anteckningar samt att filnamnen av de inspelade intervjuerna är döpta med andra beteckningar. Efter inlämning och avslutande av denna studie kommer inspelningarna av intervjuerna att raderas.

4.5 Analysmetod

För bearbetning av det empiriska materialet har jag valt att ta hjälp av den hermeneutiska tolkningsläran. Eftersom empirin i denna studie består av människors berättelse som sedan sammanfattats i text så är den hermeneutiska metoden passande då den används för tolkning av texter och av människors berättelser utifrån deras livserfarenheter (Stensmo 2002:113). Den hermeneutiska metoden används inte för att förklara företeelser utan snarare för att genom tolkning av människors uttryck och handlingar få en förståelse om vår egen livssituation men också en förståelse om andra människor (Patel & Davidsson 2003:29). Forskaren har en stor betydelse i denna metod, ”den hermeneutiske forskaren närmar sig forskningsobjekten subjektivt utifrån sin egen förståelse” (Patel och Davidsson 2003:30). Författarna Patel och Davidsson (2003:30) anser också att den förståelse, kunskap och intryck som forskaren har är en tillgång i tolkningen för att kunna förstå forskningsobjektet. Helhet eller holism är ett huvudtema i metoden. Att se helheten i relation till delarna är oerhört viktigt, forskaren ser helhet till del och del till helhet för att skapa en så fullständig och bra förståelse som möjligt (Patel och Davidsson 2003:30). Det brukar talas om den hermeneutiska cirkeln när man talar om helhet och delar; ”… delen kan endast förstås ur helheten och helheten endast ur delarna” (Alvesson & Sköldberg 2008:193).

Efter att ha läst igenom texten bör man söka efter tema/teman i texten. Ett tema kan vara något av mening och kan finnas utspritt i olika delar av texten (Stensmo 2002:114). Nästa steg i processen är att skapa en dialog till texten, att ställa frågor till den och lyssna. Frågorna kommer till en början att baseras på förförståelsen hos forskaren men frågorna kommer att utvecklas under processens gång då det dyker upp nya frågor utifrån texten (Alvesson & Sköldberg 2008:206). Det tredje steget kan vara att jämföra upplevelser eller erfarenheter som är liknande och utgår från samma tema/teman. Det slutliga steget är att återvända till texten

19

och se helheten med hjälp av den process det inneburit att ha arbetat med de olika delarna, detta leder förhoppningsvis till en ny syn på helheten.

Alltså har mitt första steg i denna process varit att läsa igenom de transkriberade intervjuerna för att försöka se helheten, för att sedan se de olika delarna var för sig och försöka förstå dem i förhållande till helheten. Min egen förståelse har används som hjälp i tolkningen men värt att understryka är att en första tolkning, omedvetet eller medvetet utfördes redan då intervjuerna sammanställdes i det empiriska avsnittet, det vill säga när det blev en sammanhängande text utifrån transkriberingarna.

Eftersom den hermeneutiska tolkningsmetoden till stor del baseras på forskarens tankar, inställning, förförståelse och känslor så blir det omöjligt att få ett slutgiltigt generellt resultat. Att nå fram till en teori eller fakta är inte heller syftet med denna valda metod; ”snarare poängteras det unika i varje tolkning. […] Forskaren är dock fri att argumentera för vilken tolkning som uppfattas som den bästa ” (Patel & Davidsson 2003:30).

5 Presentation av empirin

I denna del presenteras det som framkom i de intervjuer som genomförts. Respondenterna presenteras var och en för sig utifrån intervjuns tre huvudpunkter; vikarien, kompetens, profession. Alla namn är fingerade.

5.1 Lärare Gunilla

Gunilla arbetar som lärare på en större skola i Malmö med inriktning på grundskolans tidigare år. Hon har lärarexamen. Intervjun ägde rum 2008-11-19.

Gunilla beskriver vikarien med ord som anpassningsbar, snabbtänkt och bestämd. En behörig vikarie för Gunilla är en vikarie med någon form av pedagogisk examen, det vill säga förskolelärare, lärare eller fritidspedagog. Dock menar Gunilla att det är skillnad på korttidsvikarier och långtidsvikarier. En korttidsvikarie kan komma in enstaka dagar eller få timmar och då är behörighet inget krav. Hon beskriver tillfällena som ren förvaring av

20

eleverna (Gunilla 2008-11-19). Hon påpekar att denna metod är inte något hon anser vara bra men beskriver det som en sista utväg. ”Alltså, vi kan ju hämta vem som helst ifrån busshållplatsen som ska förvara barnen en dag, men vill man bedriva en pedagogisk undervisning, för det är ju ändå det vi ska göra så ska det ju vara en behörig” (Gunilla 2008-11-19). Gunillas erfarenhet av behöriga vikarier är inte så stor då hennes nuvarande arbetsplats inte tar in vikarier och om de vid enstaka tillfällen skulle göra det är vikarien obehörig enligt Gunillas definition, det vill säga utan pedagogisk examen. Vikariens ansvar varierar enligt Gunilla, om det är en behörig vikarie har personen ett ansvar enligt skollagen medan en obehörig vikarie inte har något ansvar överhuvudtaget. Gunilla fortsätter att utveckla obehöriga respektive behöriga vikarier genom att säga:

Det finns nog obehöriga som är väldigt seriösa, som kanske jobbat i skolan både 15-20 år men inte tagit examen, de lever ju efter samma regler som alla andra men jag tänker mycket på de här korttidsvikarierna som vi tar in som inte riktigt vet hur man hanterar eleverna. Vikarier som kan vara dumma i munnen och vara kränkande, de förstår inte och det har ju hänt. (Gunilla 2008-11-19)

Gunilla definierar begreppet kompetens med att man framförallt vet vad man gör, att ha en förståelse och kunna det man gör och hur det skall utföras. Lärarkompetens definierar hon som en person som ser alla eleverna och har kunskap och metoder för att undervisa den elevgrupp som man ansvarar för. Att tillgodose varje barn så långt det är möjligt samt en överblick. Hon anser att lärarkompetens bygger på erfarenhet då det är en kompetens som byggs upp under en längre tid. Vikariekompetens definierar hon som något en vikarie får efter att ha varit i skolans verksamhet en längre tid. ”En vikarie ska ju ha en annan kunskap, ska jag ha en vikarie i svenska och det kommer en som läst svenska på universitet så har ju den vikarien större kompetens än en som jag hämtar på gatan” (Gunilla 2008-11-19). Gunilla fortsätter att beskriva vikariekompetens genom att säga att en vikarie ska vara lyhörd och förmågan att ha nya människor runt omkring sig.

Att det finns en statusskillnad mellan vikarier och lärare är Gunilla övertygad om och säger att den skillnaden alltid kommer att finnas. Hon beskriver skillnaden genom att vikarien ofta är lite tillbakahållen och är lite för sig själv i lärarrummet. Den största skillnaden enligt Gunilla är utbildningen. Den obehöriga vikarien saknar utbildning vilket leder till statusskillnad. Bemötandet av vikarien anser hon vara olika beroende på hur vikarien är som person, hur

21

stort deltagandet är samt om de frågar om något är oklart. Gunilla anser att hon alltid hälsar på vikarien och ser till att han eller hon kommer tillrätta.

Gunilla fick lyssna till ett citat som lyder; ”Lärare tilldelas behörighet men kan ändå ersättas av outbildade vikarier. Detta är inte fallet med erkänt professionella yrkesgrupper” (Colnerud & Granström 2002:19). På frågan vad hon ansåg om citatet svarade hon ”ett helsike, för då är det ingen som behöver utbilda sig” (Gunilla 2008-11-19). Hon anser att läraryrket borde få mer status för det är lärarna som arbetar för framtiden och att vem som helst utifrån kan ta över lärarens jobb har enligt Gunilla en inverkan på barnen. Att ta in människor som tycker om och har ett intresse för barn och att ha någon som kan utbilda barnen är enligt Gunilla två helt skilda delar.

5.2 Lärare Sofia

Sofia arbetar som lärare på en F-9 skola i Malmö med behörig lärarexamen mot grundskolans senare år men arbetar just nu på grundskolans tidigare år. Intervjun ägde rum 2008-11-19.

Sofia beskriver vikarien med ord som obehörig, intresserad och försiktig. Sofia använder sig av ordet obehörig och definierar det som en person utan lärarutbildning eller annan pedagogisk utbildning. Sofia anser inte att vikarien har något ansvar då det gäller korttidsvikarien men hon anser att långtidsvikarier har ett högre ansvar. Hon påpekar att arbetsledaren alltid har ansvaret för att undervisningen inte påverkas negativt under den period då vikarien har klassen eller gruppen. Kompetens innebär kunnighet för Sofia, vilket får henne att definiera lärarkompetens som kunnig i pedagogik. Hon beskriver vikariekompetens som något ett vikarie kan uppnå genom att vara på samma arbetsplats under en period eller återkommande till samma arbetsplats. Då får vikarien en kompetens genom att lära känna barnen och arbetsmetoderna. Sofia anser att det finns en stor statusskillnad mellan lärare och vikarier eftersom vikarien endast är tillfällig.

Bemötandet av vikarien beskriver Sofia senligt följande;

I de flesta fall vet man ju aldrig om det är en vikarie som kommer igen så då tror jag också att man känner så här; det är inte lönt att man lär känna personen för den kanske kommer vid ett tillfälle

22

och sedan vid ett tillfälle nästa månad. Det är då kanske lättare att hålla en distans men att man hälsar på dem och pratar med dem men man lägger inte tid på att lära känna personer. (Sofia 2008-11-19)

Hon tillägger att hon tror att det är frustrerande för vikarien att inte riktigt komma in i verksamheten men hon menar att det beror mycket på hur vikarien är som person. Om personen kommer in i lärarrummet och ställer frågor eller om han eller hon bara gör det som den fått instruktioner att göra och sedan går.

Sofia fick lyssna till ett citat som lyder; ”Lärare tilldelas behörighet men kan ändå ersättas av outbildade vikarier. Detta är inte fallet med erkänt professionella yrkesgrupper” (Colnerud & Granström 2002:19). Hon ger sin åsikt av citatet genom att berätta att det finns människor som har ett intresse för läraryrket men att hennes största fara är att de inte är lämpliga. Något annat som oroar henne är hur det kan komma en outbildad vikarie som exempelvis nyligen slutat skolan och har sin egen bild och idé kring hur skolan skall fungera. Alla tycker sig ha en egen bild om vad skolan är och bör vara eftersom alla genomgått skolan. Sofia anser också att läraryrkets status givetvis påverkas av antalet obehöriga som finns på tjänster runt om i skolan. Det antyds då att vem som helst kan vara pedagog eftersom samtliga genomgått skolan själv. Sofia kan ändå förstå att skolor tar in obehöriga vikarier eftersom det kan vara svårt att hitta behöriga att fylla tjänsterna.

5.3 Vikarie Marie

Marie är barnskötare och har femton års erfarenhet av arbete med barn. Hon har högskolepoäng i historia och etnologi. Sedan fem år tillbaks har hon arbetat som vikarie, både kortare och längre vikariat. Intervjun genomfördes 2008-11-20.

Marie beskriver vikarien med orden flexibel, kompetent och utnyttjad. Marie definierar en behörig vikarie som en person med behörighet i det ämnet som han eller hon vikarierar i och en obehörig vikarie är en person utan behörighet i det ämnet som han eller hon vikarierar i. Marie anser att vikarien har ett jättestort ansvar även om hon själv aldrig fått ansvaret definierat men att hon lärt sig med åren. I början tyckte hon att det var svårare eftersom hon då inte hade så mycket erfarenhet. Marie berättar om hur det sett ut när hon kommit ut som

23

vikarie, några lärare hon vikarierat för hade inte lagt fram någon planering medan andra lärare lagt fram planering med klassfoto och klasslista. Hon beskriver vikarierollen som ett ”pusslande”. Om det finns en planering kan hon ibland uppleva det som lite jobbigt då eleverna kanske har invändningar på planeringen eftersom allt kanske inte stämmer med deras vanliga rutiner. Om det inte finns en planering brukar eleverna själv veta vad de skall arbeta med i sina böcker och med uppgifter.

Marie anser inte att eleverna har testat henne så mycket under hennes vikariat och hon tror att det beror på att hon har en ganska stor auktoritet. På den skola där hon är nu, upplever hon inte att eleverna testar henne längre eftersom de flesta känner henne och vet att det inte finns någon anledning att testa henne. Mottagandet av henne som vikarie har varierat. På skolan där hon arbetar nu har mottagandet varit bra men på andra skolor där hon varit har exempelvis inte rektorer hälsat eller visat henne vägen till personalrummet. Hon har upplevt det som svårt att komma in i lärargemenskapen på rasterna eftersom de suttit i små grupper. Hon understryker hur viktig hennes erfarenhet är ”det jag har lärt mig på de här åren kan jag aldrig lära mig på lärarhögskolan. För jag har haft lärare som berättat för mig hur jag ska göra och hjälpt mig hur mycket som helst” (Marie 2008-11-20).

För Marie innebär kompetens att kunna hantera en situation som man hamnar i och lärarkompetens innebär att kunna hantera en klass och genomföra en lektion. Marie anser att vikariekompetens är samma som lärarkompetens. Hon anser att det handlar om att kunna komma in och ta hand om en klass oavsett om det är som lärare under ett läsår eller som vikarie under tre timmar. Marie anser inte att kompetens har med behörighet att göra, ”kompetens för mig är att du kan det du gör, sen hur du har lärt dig det, det är totalt ointressant för det finns lärare som är så värdelösa att det inte finns, vad de gör i skolans värld vet jag inte” (Marie 2008-11-20).

Marie tycker inte att det finns någon statusskillnad mellan lärare och vikarier, däremot ser hon större statusskillnad mellan de olika yrkesrollerna i skolan, ett exempel på skillnader kan vara mellan lärare och fritidspedagoger eller lärare för senare eller tidigare årskurser. Marie fick uppläst ett citat som lyder; ”Lärare tilldelas behörighet men kan ändå ersättas av outbildade vikarier. Detta är inte fallet med erkänt professionella yrkesgrupper” (Colnerud & Granström

24

2002:19). Hennes tankar kring citatet handlar om behörighet. Hon har inte PPU1 men mer högskolepoäng än många andra lärare och erfarenhet av arbete med barn i femton år. Hon anser att det som lärarna kan men inte hon, det kan hon inte lära sig på lärarhögskolan eftersom det är något man lär sig i praktiken. Hennes femtonåriga erfarenhet ger henne ingen behörighet på pappret. Marie understryker att hon inte menar att vem som helst ska kunna bli lärare men säger att;

det går inte att jämföra en läkare och en lärare, vem som helst kan inte gå in och bota magsår eller cancer eller gipsa ben. Men vem som helst kan gå in och hålla i en klass för har du inte intresset av barn så söker du dig aldrig till den här världen […]. Klarar du att hålla en klass och vikariera så som jag gjort i fem år så vet jag inte vad mer jag kan lära mig men jag kan inte gå in och vikariera för en läkare och liksom hoppas på att jag ska bota rätt, utan den diskussionen köper jag inte. (Marie 2008-11-20)

5.3 Vikarie Fredrik

Fredrik har lärarexamen och har erfarenhet av två längre vikariat, ett på nio månader samt ett på sex månader. Fredrik hade ingen lärarexamen under sitt första vikariat men under sitt andra hade han examen. Intervjun ägde rum 2008-11-25.

Fredrik sammankopplar vikarien med orden; stressigt, svårt, ganska roligt. För Fredrik är en behörig vikarie en person med examen, för honom är det examen som avgör behörigheten. Vikarien är ansvarig för att göra sitt jobb, det vill säga de arbetsuppgifter som är definierade. Dock anser inte Fredrik arbetsuppgifterna alltid är definierade, hans erfarenhet är att arbetsuppgifterna alltid blir fler eftersom man av kollegorna förväntas fylla hela platsen för den som man vikarierar för, vilket blir ett stort dilemma eftersom han anser att vikarien aldrig får den stora överblicken. Det i sin tur innebär dessutom att vikarien inte kan ändra på hur mycket som helst eftersom man måste tvinga att anpassa sig till den som man vikarierar för. Fredrik menar dessutom att vikariens personlighet spelar stor roll, vikarien kan gå in och göra det som man är anställd att göra men den kan även gå in och ta för sig mer och ta på sig fler arbetsuppgifter.

25

Lärarkompetens är för Fredrik ett komplicerat begrepp eftersom det handlar om ”know how”. Han definierar det som en

praktisk kompetens i att hantera väldigt mycket människor på samma gång i relation till sociala relationer i relation till ett ämne i relation till någon form av institutionsmiljö med ett övergripande mål som går utöver både ditt klassrum och ditt ämne och så, du ska liksom personifiera alla de här

delarna. (Fredrik 2008-11-25)

Fredrik menar att om en lärare får ihop alla dessa delar, då är han eller hon lärarkompetent men om det är möjligt att uppnå det ställer han sig frågande till. Vikariekompetens definierar Fredrik med nyckelordet flexibilitet. Enligt honom finns det människor som är bättre och sämre på att komma in i den situation som det är att vikariera. En vikarie ska vara snabb och kunna känna av en social situation, kunna ta sig in i ett arbetslag, att kunna fungera som kollega men också att kunna känna av eleverna och samtidigt anpassa sin egen verksamhet så att eleverna kan få en så sammanhängande tid som möjligt. Det är viktigt för Fredrik att vikarien försöker anpassa sig efter den lärare man vikarierar för, detta för elevernas skull. Han påpekar flexibilitetens betydelse.

Att det finns en statusskillnad mellan vikarien och läraren är Fredrik övertygad om. Som vikarie känner man inte eleverna lika bra, vilket de kan använda emot vikarien genom att utnyttja den när det handlar om primära saker. Han anser att det är viktigt att vikarien är väldigt tydlig och stoppar elevernas testande av gränser så snabbt som möjligt. Han ser också statusskillnaden i arbetslagets arbete och på skolan eftersom ”man är ju bara så att säga en tillfällig gäst så man blir ju aldrig en del av skolans övergripande arbete när man är vikarie” (Fredrik 2008-11-25). Dock tycker Fredrik inte att han haft så svårt att ta sig in i gemenskapen eftersom han haft längre vikariat och planerade vikariat där kollegorna visste en tid innan att han skulle komma men han tror att situationen ser annorlunda ut om man är ute en kortare tid.

Fredrik fick lyssna till ett citat som lyder; ”Lärare tilldelas behörighet men kan ändå ersättas av outbildade vikarier. Detta är inte fallet med erkänt professionella yrkesgrupper” (Colnerud & Granström 2002:19). Han anser inte att det borde vara så med lärare men han tror att det beror på att det idag är svårt att få tag i rätt utbildade lärare eftersom utbildningen utbildar mängder av lärare inom inriktningar där det inte finns jobb medan det utbildas för få lärare inom de inriktningar där det finns jobb. En annan anledning som Fredrik tror påverkar är

26

kommunernas ekonomi, att man har behov av någon snabbt som inte kostar för mycket pengar, man tänker att det är tillfälligt och då tror han att man inte fokuserar på behörighet.

Att denna situation påverkar statusen av lärarna som yrkesgrupp är Fredrik övertygad om. För honom handlar det dessutom inte enbart om att man låter obehöriga vikariera utan att man under en lång tid har anställt många obehöriga personer. Enligt honom blir då budskapet att; ”…om du går tre, fyra eller fem år på en lärarutbildning, det spelar egentligen ingen roll och det är ju klart, då underkänner man ju hela liksom legitimiteten kring den utbildade läraren” (Fredrik 2008-11-25). Fredrik jämför läraren med vården och sjuksköterskor. Han tror att man inte har så höga krav på vikarien men att om en sjuksköterska ger fel medicin kan en person dö, konsekvenserna med obehöriga är inte så omedelbara som exempelvis inom vården men han påpekar att man inte ska tro att obehöriga inte ger konsekvenser på lång sikt. Han tror inte att politiker och kommunala beslutsfattare tänker på lång sikt när budgeten ska gå ihop.

6 Analys

Detta kapitel innehåller en analys av det empiriska materialet i föregående kapitel. Analysen utgår ifrån studiens syfte och frågeställningar vilket är att med utgångspunkt i begreppen kompetens och profession undersöka vilken syn som finns på vikarien. Detta kapitel är indelat i fyra underrubriker för att enligt den valda analysmetoden hermeneutik innebär metoden att man går från del till helhet vilket då är grunden till detta upplägg. Först redogörs en analys utifrån begreppet kompetens och sedan följt av begreppet profession. För att sedan i den tredje underrubriken underbyggas, utifrån tidigare kapitel om teoretiska begrepp. Slutligen sammanställs de olika delarna till en helhet under rubriken sammanfattning och slutsatser.

6.1 Kompetens & Behörighet

Gunilla och Sofia (lärare) samt Fredrik som arbetat som vikarie anser att det är en pedagogisk examen som avgör huruvida en vikarie är behörig eller obehörig. Marie som arbetar som vikarie anser att en behörig vikarie, är en vikarie med behörighet i det ämne som han eller hon vikarierar i. Under intervjuerna visar det sig att i diskussionen kring obehörig eller behörig

27

används begreppet kompetens. Detta understyrks av Keen (1992:3) som menar att ordet kompetens ibland används för att förklara huruvida någon är behörig eller motsatsen, obehörig.

För att definiera kompetens säger Marie följande; ”kompetens har inte för mig med behörighet att göra. Kompetens för mig är att du kan det du gör, sen hur du har lärt dig det, det är totalt ointressant” (Marie 2008-11-20). Marie menar här att om du är obehörig kan du ändå vara kompetent eftersom behörighet inte är en garanti att en person innehar kompetens.

Inte någon av respondenterna i denna studie nämner examen eller sammankopplar den med kompetens när de definierar lärar- respektive vikariekompetens utan examen nämns enbart när de definierar begreppen obehörig samt behörig. Istället är erfarenhet något som de sammankopplar med kompetens, ett exempel på detta är Gunillas citat; ”En lärarkompetens skaffar man sig under en lång tid, bygger på erfarenhet. Erfarenhet och kompetens hör ihop” (Gunilla 2008-11-19). Båda lärarna Gunilla och Sofia sammankopplar, förutom lärarkompetens även vikariekompetens till erfarenhet då de menar att vikariekompetens är något som man får efter att man tillbringat större tid i skolans verksamhet. Vikarierna Marie och Fredrik talar också om erfarenhetens betydelse för vikarien, de menar att med tiden har de lärt sig att definiera sina arbetsuppgifter och det ansvar som de anser sig ha i verksamheten. Jag finner det intressant att respondenterna sammankopplar erfarenhet och kompetens men inte nämner examen som en del av kompetensen. Är det då praktiken och därmed erfarenheterna som väger tyngst för att bli en kompetent lärare eller en bra vikarie? Det som egentligen sägs då är att en lärare och en vikarie med lika lång erfarenhet och lika kompetens innehar samma kunskaper då examen inte räknas? Maltén (1995:11) talar om faran om den praktiska erfarenheten väger tyngst för att bli en kompetent lärare, detta eftersom konsekvenserna skulle kunna bli att lärarutbildningen så som den är formad idag skulle bli mer eller mindre onödig.

Vikarierna talar om lärarkompetens som en kompetens i att kunna genomföra lektioner, Fredrik menar även att det är många olika delar i relation till varandra som krävs för lärarkompetens, de olika delarna som står i relation till varandra kan exempelvis vara sociala relationer, intuitionsmiljö och att hantera mycket människor på samma gång. Marie anser att lärar- och vikariekompetens har samma innebörd och betydelse medan Fredrik understryker lärarens flexibilitet som oerhört viktig men i det stora hela är deras definitioner av de båda

28

grupperna desamma. Vikarierna talar här om läraren och vikarien som om de har liknande arbetsuppgifter, skillnaden är bara att vikarien måste vara mer flexibel då den tillfälligt tar över en annan persons plats.

Vikariens ansvarsbit som nämnts tidigare i detta kapitel, är ett område som skiljer respondenterna åt, då lärarna i denna studie inte anser att vikarien har något ansvar överhuvudtaget medan de båda vikarierna istället anser att de har ett stort ansvar. Fredrik menar att vikariens ansvar är att följa de arbetsuppgifter som är definierade. Dock är båda vikarierna överens om att deras arbetsuppgifter och därmed ansvar inte alltid är definierat men att erfarenhet och personlighet är avgörande för att ha kunskap i vad som förväntas av vikarien. Än en gång benämns erfarenhet som en viktig del av kompetens.

I detta avsnitt har en mängd begrepp ställts emot varandra och diskuterats utifrån olika perspektiv och utifrån undersökningen har relationen mellan begreppen tolkats enligt den modell som redogörs här nedan.

Som tydligt visats i denna undersökning med utgångspunkt från begreppen behörig/obehörig är kompetens något som respondenterna sammankopplar med erfarenhet och inte examen, därav avståndet mellan examen och kompetens. Samtidigt sammankopplar lärarna samt Fredrik (vikarie) en viss status med examen då exempelvis lärarna anser att utbildningen är något som gör dem berättigade och behöriga till att utföra yrket. Än en gång kan det vara så att Fredrik som varit vikarie men numera är examinerad lärare utgår från ett lärarperspektiv. Marie (vikarie) som inte har någon pedagogisk examen men som har erfarenhet och är barnskötare, anser att examen inte avgör om du är kompetent eller inte, utan att det är erfarenheten och kompetensen som är avgörande. Undervärderar respondenterna lärarutbildningen eller varför lyfts inte examen som en viktig del av kompetens?

29

6.2 Vikarien och lärarprofessionen

Respondenterna i undersökningen fick frågan om de anser att det finns någon statusskillnad mellan läraren och vikarien. Alla utom Marie (vikarie) var övertygade om att det absolut finns en statusskillnad mellan de båda grupperna. Gunilla (lärare) beskriver skillnaden enligt följande; ”Den största skillnaden är ju att de inte har någon utbildning, de är bara någon som kommer dit...” (Gunilla 2008-11-19). Gunillas resonemang här visar att hon tar förgivet att vikarien är obehörig precis på samma sätt som Sofia gjorde när hon skulle definiera vikarien, hennes första definitionsord var just obehörig.

Sofia (lärare) beskriver vikariens tillfällighet som en anledning till statusskillnaden. Hon menar att lärare inte lägger ner tid för att lära känna en vikarie då de inte vet hur länge personen kommer att stanna, hon tycker då att det känns lättare att hålla en distans till personen. Däremot så anser båda lärarna att de brukar hälsa på vikarien. Fredrik (vikarie) talar också om den tillfällighet som Sofia (lärare) nämnde, ”…på skolan i stort så är man ju bara så att säga en tillfällig gäst så man blir ju aldrig en del i skolans övergripande arbete när man är vikarie” (Fredrik 2008-11-25). Fredrik har erfarenhet av länge vikariat, ett på sex månader samt ett på nio månader och han tror att det har stor betydelse för hur bemötandet av honom har varit. Marie har erfarenhet både av att bli väl bemött men hon har också erfarenhet av skolor där inte rektorerna hälsat eller där hon mött svårigheter att ta sig in i gemenskapen då lärarna suttit i egna små grupper.

Att lärare med pedagogisk examen idag ersätts tillfälligt av vikarier utan pedagogisk examen visar sig vara vanligt förekommande och respondenterna fick ge sina åsikter kring detta fenomen. Gunillas (lärare) spontana reaktion angående fenomenet var att det är ”ett helsike, för då är det ingen som behöver utbilda sig” (Gunilla 2008-11-19). Sofia (lärare) tycker det är bra att det finns människor som är intresserade av läraryrket och vill vikariera men hon ser en fara i att alla inte är lämpliga. ”När man kommer som outbildad och inte, man kanske inte har någon pedagogik alls, utan man kanske har slutat skolan precis och alla har ju en idé om hur skolan skall fungera, för alla har ju gått i skolan och det är det som oroar mig” (Sofia 2008-11-19). Maltén (1995:11) talar just om faran i att om undervisning endast behöver baseras på egna minnen från sin egen skolgång skulle lärarutbildningen vara onödig. Gunilla beskriver situationen liknande Sofias tankar kring intresset för läraryrket. Gunilla menar att ”vi tar in

30

folk som tycker om barn och har intresse men att ha intresse och utbilda är två skilda saker” (Gunilla 2008-11-19). Fredrik (vikarie) tycker inte att det borde vara så att läraren kan ersättas tillfälligt av någon obehörig, det vill säga en person utan examen, men han tror att det är en snabb lösning för kommunerna, de behöver någon tillfällig, snabbt och billigt.

Marie som inte har någon pedagogisk examen menar att det är fel att bara för att man innehar det som förut kallades PPU, det vill säga praktisk pedagogisk utbildning så är man mer behörig än någon som till exempel hon själv som har femton års erfarenhet av arbete med barn. ”Jag anser att det lärarna kan som inte jag kan, kan jag inte lära mig på lärarhögskolan, jag kan inte det för det lär man sig i praktiken” (Marie 2008-11-20). Hon anser att hon borde få validera sina år för att få en lärarbehörighet men hon anser ändå inte att vem som helst ska kunna bli lärare. Gunilla (lärare), Sofia (lärare) och Fredrik (vikarie) är överens om att lärares ersättning av obehöriga vikarier har stor påverkan på läraryrkets status. ”Lärare tilldelas behörighet men kan ändå ersättas av outbildade vikarier. Detta är inte fallet med erkänt professionella yrkesgrupper” (Colnerud & Granström 2002:19). Gunilla (lärare), Sofia (lärare) Fredrik (vikarie) menar att om man tar in obehöriga vikarier har det en inverkan på barnen. Fredrik menar att man genom detta fenomen underkänner legitimiteten kring den utbildade läraren.

6.3 Sociala fält

Pierre Bourdieu talar om olika fält i det sociala rummet. I hans modell finns det ett avstånd mellan olika fält. De fält som ligger nära varandra har större benägenhet att mötas då de har likartade intressen och egenskaper. Därmed skulle vi kunna anta att vikarien och läraren befinner sig inom samma eller närliggande fält då de möts i det sociala rummet. Båda lärarna Sofia och Gunilla talar om vikariens intresse för barn och det kan vara en av anledningarna till att de möts inom samma fält. Empirin visar dock att de finns en viss skillnad mellan vikarierna och lärarna och deras syn på varandra. Examen kan ses som ett kapital eftersom utbildningsinstitutioner utdelar information som är erkända av utomstående (Broady 2008-10-10). Utbildningen är en investering för att få ett större kulturellt kapital (Bourdieu 1994:34). Detta i sin tur kan ha betydelse för läraren och vikariens positioner i fälten. Lärarna associerar vikarien till att vara obehörig, det vill säga utan en examen enligt samtliga respondenters

31

definition av obehörig. Detta kan ha betydelse utifrån Bourdieus teorier då han talar om att inom ett fält är aktörerna ordnade hieratiskt utifrån vilket kapital de har. Han talar om att det inom varje fält kan uppstå en kamp mellan de olika grupperna, där de mest dominerande aktörerna inom fältet försöker försvar monopolet och samtidigt utestänga konkurrensen (Bourdieu 1991:27). Genom empirin framgår det dock inte att lärarna försöker utestänga konkurrensen men de visar tydligt missnöje då de samt Fredrik (vikare) anser att den obehöriga vikarien har inverkan på lärargruppens status och är ett hinder för läraryrkets professionalisering. Att Fredrik har samma ställningstagande som lärarna i denna fråga kanske kan bero på att han numera är examinerad lärare och kan se det även ur ett lärarperspektiv? Samtidigt anser Marie att det som hon lärt sig under sina femton års erfarenhet med barn borde valideras, att det som hon lärt sig genom sina år inte går att lära sig på en utbildning. För att ett kapital ska kunna fungera måste det erkännas, han menar att utbildningssystemet skapar ett erkännande men Marie (vikarie) anser att hennes kompetens som bygger på erfarenhet är större än en exempelvis nyutexaminerad lärare. Här ställs utbildningserkännandet på kant, eftersom ingen av respondenterna heller nämner examen som en viktig del i lärarkompetensen så kanske de anser som Marie (vikarie) att examen inte är ett måste för att göra ett bra jobb men samtidigt anser Gunilla (lärare) att det är en risk med outbildade vikarier för då behöver ingen utbilda sig men hon ger ingen vidare förklaring om varför hon anser att utbildningen är avgörande.

6.4 Sammanfattning och slutsatser

Resultaten av denna studie har visat att lärarna i förstahand ser vikarierna som obehöriga och därmed att de är utan ansvar. De ser även en statusskillnad mellan dem själv och vikarien då de ser vikarien som en person utan utbildning. Lärarna definierar en kompetent vikarie som en vikarie som varit i verksamheten en längre tid. Kompetens bygger på erfarenhet. Betydelsen av vikariens egen personlighet har stor betydelse för lärarna då eget initiativ att ställa frågor och komma till rätta är upp till vikarien själv. Intressant är att lärarna definierar examen som avgörande för om en vikarie är behörig eller obehörig men när de ska definiera lärar- respektive vikariekompetens bygger båda grupperna på kompetens utifrån erfarenhet. Lärarna säger att de brukar hälsa på vikarien men att de inte lägger någon större tid på att lära känna personen då den enbart är tillfällig.

32

Vikarierna har haft lite delade meningar men en avgörande faktor kan vara att Fredrik (vikarien) numera har lärarexamen och därmed kanske ser det ur ett lärarperspektiv. Båda vikarierna anser att de har ett stort ansvar och att deras uppgifter inte alltid är definierade men att de lärt sig av erfarenhet. Detta är intressant då lärarna hade andra åsikter eftersom de ansåg att vikarien inte hade något ansvar. Fredrik som haft längre vikariat anser sig ha blivit väl bemött men tror att det beror på sitt eget initiativtagande. Marie har erfarenheter av att både bli väl bemött men också erfarenhet av att ha kommit till skolor där hon inte får information om var personalrummet ligger och lärare eller rektorer har inte hälsat. Fredrik menar att som den tillfälliga gäst som vikarien är, så kommer han eller hon aldrig in i skolans övergripande verksamhet. Marie ansåg att lärarkompetens och vikariekompetens har samma betydelse samt att behörighet inte har med kompetens att göra. Hon anser att hennes erfarenhet av läraryrket gett henne kompetens och att lärarutbildningen inte kan lära henne det som hon inte lärt sig under denna tid. Hon har mött behöriga lärare som hon anser mindre kompetenta och därmed anser inte hon att pedagogisk examen garanterar att en lärare är kompetent.

Det är intressant att lärarna ser sig som behöriga efter genomgången utbildning men att det ändå är erfarenheten som hör ihop med kompetens. Samtidigt ser de en statusskillnad mellan deras roll och vikariens på grund av utbildningen. Lärarna men även Fredrik tror att de har inverkan på lärargruppens status och därmed professionaliseringen av yrket. Samtidigt uttrycker Sofia (lärare) en viss lättnad över att det finns vikarier utan behörighet som är intresserade av yrket och kan ersätta dem tillfälligt, för annars skulle verksamheten stanna upp.

7 Diskussion och kritisk analys

Att välja ett nästintill outforskat område för ett examensarbete inom lärarutbildningen känns lite osäkert och stort nu i efterhand då det varit en oerhört lång process att finna just de delar som skall plockas ut inom det valda området. Det har inte funnits stöd att finna i tidigare forskning och därför måste jag som författare försöka ta reda på vad som är relevant och intressant inom området. Mycket tid har gått åt reflektioner kring vikarien och dennas situation, för mig är vikarien något speciellt fenomen. En person som är delaktig i den dagliga