I föreliggande studie visar informanterna en medvetenhet om att förskollärarnas förhållningssätt kan motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling. De menar att det är av vikt att vara närvarande i samtal med barnen när traditionella könsmönster uppstår och förstärks. Förskollärarnas medvetenhet kan ha utvecklats genom läroplanens mer utvecklade
29 skrivningar om könsmönster och könstillhörighet. Resultatet i föreliggande studie visar också att arbete med att motverka könsmönster inte känns aktuellt med de yngsta barnen, att de blir mer viktigt när barnen blivit äldre. Avslutningsvis tydliggörs det att förskollärarna har det yttersta ansvaret för undervisning, men att det är av vikt att all personal är delaktig då alla arbetar i verksamheten.
De slutsatser jag kan dra från föreliggande studie är vikten av att ha utrymme för diskussion inom arbetslaget, för att kunna skapa en samsyn gällande könsmönster och könstillhörighet. Det är även av stor vikt att beakta läroplanens skrivningar från första året på förskolan gällande könsmönster och könstillhörighet, för att på så sätt skapa en grund till de fortsatta åren. Det är av vikt att ha en medvetenhet att könsmönster bör motverkas oavsett hur gamla barnen är. Förskollärarnas roll som pedagogiska ledare har stor betydelse i bemötandet av barnen för att främja lika villkor och möjligheter för flickor och pojkar. Slutligen vill jag lyfta fram att all personal kan lära av varandra. Personalen bidrar med olika erfarenheter, yrkesutbildningar och reflektioner som gynnar förskolans verksamhet i att utvecklas framåt.
De lärdomar jag personligen drar av att ha gjort den här studien är att det har skett en betydande utveckling av förskolans styrdokument avseende de område jag studerat. Jag upplever även att förskollärare idag har en större medvetenhet om innebörden i begreppen könsmönster och könstillhörighet än hur tidigare generationer har förhållit sig till dem. Jämställdhetsarbete tar dock aldrig slut, det behöver hela tiden utvecklas och fortgå.
Jag hoppas att denna studie kan bidra med att synliggöra vikten av att aktivt arbeta med att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Vidare att synliggöra vilka krav och förväntningar som pedagoger i förskolan omedvetet kan ställa på barnen utifrån deras könstillhörighet. Min förhoppning är att blivande och redan verksamma förskollärare får inspiration utifrån min studie till att synliggöra de existerande könsmönster och krav utifrån könstillhörighet som möjligtvis förekommer i deras nuvarande eller blivande verksamheter. Detta för att de själva ska kunna arbeta för att motverka könsmönster som begränsar barns utveckling och lärande.
30
10. Vidare forskning
Förslag till vidare forskning kan vara att med observationer som metod undersöka förskollärares bemötande för att motverka könsmönster som begränsar flickor och pojkars utveckling och val och lärande. Detta skulle kunna ske i större omfattning och under en längre tid på flera förskolor i olika kommuner. Genom observationer kan olikheter i bemötandet av flickor och pojkar synliggöras. Motiveringen till en sådan studie är att i förlängningen främja jämställdhetsarbete i förskolan, lika villkor för flickor och pojkar samt även att främja kvalitén på undervisningen. Jag anser att det här området är viktigt att forska vidare på då det i mitt resultat framkommer att förskollärarna som arbetade med de yngsta barnen menade att det inte kändes aktuellt att arbeta för att motverka begränsande könsmönster, förrän barnen blivit äldre.
31
11. Referenser
Bjorndal, Cato R.P. (2018). Det värderande ögat- observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber AB.
Björdahl Ordell, Susanne. (2007 s. 85). Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap. I:Dimenäs, Jörgen. (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket- vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.
Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Davidsson, Birgitta. (2002). Föreställning om kön som ide, innehåll och arbetsformer i
förskolans och skolans läroplaner 1980-1998. Borås: Borås Högskola. Doktorsavhandling.
Eidevald, Christian. (2009). Det finns inga tjejbestämmare- att förstå kön som position i
förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: Jönköping Universitet. Doktorsavhandling.
Hirdman, Yvonne. (1998). Genussytemet-reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Stockholm. Doktorsavhandling.
Hirdman, Yvonne. (1998). Konstruktion och förändring-genus som vetenskap. Stockholm: Stockholms universitet. Doktorsavhandling.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lärarnas historia. (2014). Om lärarnas historia. http://www.lararnashistoria.se/. Hämtat den 28 april 2020.
Månsson, Annika. (2000). Möten som formar - Interaktionsmönster på förskola mellan
pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Malmö: Malmö Universitet.
Doktorsavhandling.
32
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/genus. Hämtat den 10 februari
2021.
Odenbring, Ylva. (2010. Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i
interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Doktorsavhandling.
Rantala, Anna. (2016). Snälla! Kan du sätta dig? - om vägledning i förskolan. Umeå: Umeå Universitet. Doktorsavhandling.
Skolverket. (1998). Lfpö98. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Lpfö98 (rev 2016). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Lpfö18. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (18 september 2020). Jämställdhet i förskolan.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstalldhet-i-forskolan. Hämtat den 15 februari 2021.
Socialstyrelsen. (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Socialstyrelsen. (31 maj 2019). Fastställande av könstillhörighet.
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/jamlik-halsa-vard-och-omsorg/hbtq/konstillhorighet/.
Svaleryd, Kajsa. (2002). Genuspedagogik. Stockholm: Liber AB.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ärlemalm-Hagser, Eva & Pramling Samuelsson, Eva. (2009). Många olika genusmönster
33
Bilaga 1
2020-05-04