I denna uppsats har vi presenterat både egeninsamlad empiri och tidigare forskning som visar på olika perspektiv att betrakta pornografin ur. Detta har bidragit till uppsatsens gedigna empiri med många olika intressanta aspekter att betrakta pornografi och socialt arbete utifrån. Nedan presenterar vi en
sammanfattning av studiens resultat utifrån våra tre frågeställningar:
På vilket sätt är kunskaper om pornografi relevant för socialt arbete? Vad har socionomer som arbetar med barn och ungdomar för bilder av pornografi? Vilka är deras tankar om att samtala kring ämnet?
6.1 Sammanfattning av resultat
Våra informanter anser att kunskaper om pornografi är relevant i deras arbete men flera menar att de saknar kunskaper kring ämnet. Några uttrycker att de vet
mycket lite om hur det faktiska pornografiska materialet ser ut samt om de plattformar där pornografin distribueras. Några saknar kunskaper i
samtalsmetodik kring frågor som berör pornografi men även frågor som rör kön, genus och sexualitet i allmänhet. En informant berättar att pornografi är ett
38
aktuellt ämne på hans arbetsplats. Han upplever ett motstånd bland personalen att bemöta ungdomars funderingar kring pornografi och tror det grundar sig i bristen på kunskap om pornografi. En annan informant tycker att hon ser socionomer läcka sina egna åsikter om pornografi i samtal med barn och ungdomar. Detta menar hon kunde förhindras ifall de professionella hade mer kunskaper kring ämnet. Ytterligare ett resultat av vår studie är att våra informanter upplever att det finns en sexuell problematik bland de barn och ungdomar de möter i sitt arbete, vilket går i linje med forskning som visar på sambandet mellan social utsatthet och sexuell utsatthet.
Våra informanters bilder av pornografi skiljer sig från varandra även om samtliga tar upp både positiva och negativa aspekter. En del associerar initialt pornografi med våld, utnyttjande och misogyna åsikter. Ytterligare negativa associationer är de stereotypa bilder pornografin förmedlar i form av roller och manus samt vem som förväntas vara materialets mottagare. Vidare ser vi att de informanter som initialt associerar pornografi med något negativt också framhåller att det finns “bra” och “dålig” pornografi. De positiva aspekter av pornografin som framhålls av våra informanter är sexuell upphetsning och frigörelse. Pornografi kan vara ett verktyg för att skapa sig en sexuell identitet och sexuella fantasier. Samtliga informanter har ett ambivalent förhållande till pornografin och reflekterar över andra alternativa bilder. De upplever att ämnet är laddat och debatten är polariserad.
När vi frågade våra informanter om deras tankar om att samtala kring pornografi fick vi initialt inte ut mycket information. Resultatet visar på att informanterna till att börja med inte tror sig ha erfarenhet av ämnet men att de under intervjuns gång kom på allt fler situationer när ämnet aktualiserats. Det råder delade mening hos våra informanter angående pornografins påverkan vilket går i linje med tidigare forskning. Några informanter oroar sig över att barn och ungdomar påverkas av pornografin på så sätt att de tror att den sexuella akten ska se ut som den gör i en porrfilm. Informanterna tror att det finns en risk att pornografikonsumtion leder till att ungdomar inte reflekterar över samtycke eller kommunikation i samband med sexuella möten. Informanterna lyfter även en indirekt påverkan i form av självuppfyllande profetior. De flesta tror att ett uteblivet samtal kan öka risken för påverkan och anser att det finns ett behov av samtal. Samtliga informanter ställer sig positiva till att socionomer samtalar med barn och ungdomar om pornografi. 6.2 Slutsatser
Resultatet av uppsatsen visar på att våra informanter är av uppfattningen att kunskaper om pornografi är relevant i deras yrkesutövning. När vi applicerar teorin om sexuella script på vårt egeninsamlade material drar vi slutsatser utifrån teorins tre nivåer.
Våra informanter reflekterade över två motsägelsefulla script som finns på den sociala nivån. Scripten valde vi att benämna som det sexualiserande och moraliserande scriptet. Det sexualiserande scriptet förmedlas genom populärkulturen och i sin mest explicita form genom pornografin. Det moraliserande scriptet förmedlas främst genom kritik av det sexualiserade scriptets uttryck, ofta med hänvisning till pornografins stereotypa bilder av kön, genus och sexualitet. De sociala scripten är normerande på olika sätt och påverkar hur vi interagerar med varandra på den mellanmänskliga nivån och hur vi formar vår egen sexualitet på den individuella nivån.
39
Vi har identifierat en ambivalent inställning till pornografi hos våra informanter. Slutsatsen vi gör utifrån teorin är att ambivalensen uppstår i spänningen mellan det sexualiserande och det moraliserande scriptet. Vi finner dock att våra informanter som befinner sig i olika positioner i sina analyser av pornografins komplexa landskap ändå kan reflektera kring olika perspektiv samtidigt. En informant tror att de polariserade sociala scripten hämmar barn och ungdomar att experimentera med sin sexualitet då det inte finns utrymme för gråzoner.
Informanterna uttrycker en vilja att vidga barns och ungdomars sexuella script på individuell nivå genom samtal om pornografins nyanser. Våra informanter upplever ett behov av samtalsmetodik kring pornografi för att samtala med barn och ungdomar. När sexualitet är okej att prata om vågar barn och ungdomar samtala med varandra om sina viljor och behov vilket är en förutsättning för att skapa positiva mellanmänskliga script. Våra informanter tror att ett positivt samtal kring pornografi kan vara avgörande för att barn eller ungdomar som befinner sig i riskzonen för ett osunt sexuellt beteende vänder sig till vuxna för hjälp.
När vi applicerar teorin på vårt resultat blir det tydligt att det behövs ett medvetet förhållningssätt i samtal mellan socionomer och barn och ungdomar. Det finns en spänning mellan det individuella scriptet och de resterande scripten i den
bemärkelsen att barn och ungdomar behöver förhålla sig till motstridiga budskap på social nivå som reproduceras på den mellanmänskliga nivån. Vårt resultat visar på att våra informanter är färgade av de moraliserande och sexualiserande
scripten. Professionella måste vara medvetna om sina egna värderingar för att kunna lägga dem åt sidan och bemöta barn och ungdomar utifrån deras behov. Detta innebär ett positivt mellanmänskligt script som i sin tur leder till att barn och ungdomars individuella script kring pornografi främjas. När socionomer undviker att samtala kring pornografi på grund av okunskap eller rädsla för att läcka sina egna åsikter reproduceras det moraliserande scriptets bild av pornografi som tabuladdat. Enligt Simon och Gagnon (2005) finns ett behov av ett sexuellt script för att tolka pornografi vilket vårt resultat bekräftar.
Avslutningsvis bekräftar studiens resultat vår hypotes att kunskaper om
pornografi är relevant för socialt arbete med barn och ungdomar. Informanterna uttrycker ett behov av faktiska kunskaper om det pornografiska materialet. De ser sambandet mellan social utsatthet och sexuell utsatthet och efterfrågar en
samtalsmetodik kring frågor som rör kön, genus och sexualitet. Kunskaper inom dessa områden kan resultera i ökad medvetenhet om de motsägelsefulla sexuella scripten och hur de formar ens egna värderingar. Vårt resultat visar att pornografi är relevant för socialt arbete. Om ett ämne är relevant för en profession så är kunskaper per automatik också nödvändiga. De socionomer som deltog i studien har olika bilder av pornografi vilket visar på ämnets komplexitet. Det råder delade uppfattningar om pornografins påverkan. Flera av våra informanter tror att ett uteblivet samtal kan öka risken för eventuell påverkan och anser därför att det finns ett behov av samtal. Samtliga informanter ställer sig positiva till att socionomer samtalar med barn och ungdomar om pornografi.
Vår studie beskriver sex socionomers tankar kring pornografi i relation till deras arbete med barn och ungdomar. Den indikerar att kunskaper om pornografi är relevant i arbetet med barn och ungdomar samtidigt som ämnet inte är en del av socionomutbildningen. För att socionomprofessionen ska ta kunskap om
40
liknande resultat. Det vore intressant att forska mer om sambandet mellan social utsatthet och sexuell utsatthet då sambandet stärker incitamenten att föra in kunskaper om pornografi och sexualitet i socionomutbildningen.