Hör pornografi hemma i socialt arbete? Socionomers uppfattningar om kunskap och relevans i arbetet med barn och ungdomar

Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet

15hp Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö

Augusti 2018

HÖR PORNOGRAFI HEMMA I

SOCIALT ARBETE?

SOCIONOMERS UPPFATTNINGAR OM

KUNSKAP OCH RELEVANS I ARBETET MED

BARN OCH UNGDOMAR

MICHELA SOLCA

SAGA NILOWIK

DOES PORNOGRAPHY BELONG

IN SOCIAL WORK?

SOCIAL WORKERS PERCEPTIONES OF

THEIR KNOWLEDGE AND ITS RELEVANCE IN

WORK WITH CHILDREN AND ADOLESCENTS

MICHELA SOLCA

SAGA NILOWIK

Solca, M & Nilowik, S. Does pornography belong in social work?

Social workers perceptiones of their knowledge in work with children and

adolescents.Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty

of health and society, Department of social work, 2018.

The purpose of this study is to illustrate how knowledge about pornography is relevant in social work. The study has a qualitative approach, where we have considered the thoughts and experiences of social workers who work with or have experience from working with children and adolescents. The study include six semi structured interviews with social workers from different parts of the social field. We analyzed our data using Simon's and Gagnon's (2005) theory of sexual script. Our data shows two social sexual scripts that often convey contradictory messages about pornography and sexuality. Children and adolescents need to deal with both the sexualizing and the moralizing script considering how they should interpret pornography in relation to their own sexual development. Research shows that almost all children and adolescents get in touch with pornography. Based on our theory, we conclude that children and adolescents are directly or indirectly affected by this. Our data shows a perceived need to talk about pornography with children and adolescents. Previous research also shows that children and adolescents call for reflective talks about pornography with adults. Only because of this, pornography is relevant for social work with the target group. Since research also shows a connection between social vulnerability and sexual vulnerability, knowledge about the subject becomes even more important for the social work as a profession.

Keywords: children and adolescents, harm, knowledge, pornography, profession,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning och problemformulering ... 1 1.1 Syfte ... 2 1.2 Frågeställningar ... 2 2 Kunskapsläge ... 2 2.1 Övergripande forskning ... 2 2.2 Pornografi och sexuellt våld ... 3 2.3 Pornografi, sexualisering och stereotyper ... 4 2.4 Ungdomars förhållningssätt och pornografikonsumtionens fördelar ... 5 2.5 Behovet av samtal ... 7 2.6 Sambandet mellan social utsatthet och sexuell utsatthet ... 7 2.7 Sammanfattning ... 9 3 Teori ... 9 3.1 Sexuella script ... 9 3.2 Pornografi och sexuella script ... 10 3.3 Sammanfattning ... 11 4 Metod ... 11 4.1 Metodologisk ansats ... 11 4.2 Urval och avgränsning ... 12 4.3 Intervjuns utformning ... 12 4.4 Tillvägagångssätt ... 13 4.5 Arbetsfördelning ... 14 4.6 Metodologiska överväganden ... 14 4.7 Forskningsetiska överväganden ... 14 5 Resultat och analys ... 15 5.1 Informanter ... 15 5.2 Två motsägelsefulla script ... 16 5.3 Pornografi ... 17 5.3.1 Socionomers uppfattningar om pornografi ... 17 5.3.2 Socionomers uppfattningar om pornografins utbredning och gränser ... 19 5.3.3 Socionomers uppfattningar om barn och ungdomars tillgång till pornografi ... 20 5.3.4 Sammanfattning ... 21 5.4 Påverkan ... 21 5.4.1 Socionomers syn på pornografins påverkan ... 21 5.4.2 Socionomers syn på hur tabun påverkar ... 22 5.4.3 Social utsatthet och sexuell utsatthet ... 24 5.4.4 Sammanfattning ... 25 5.5 Samtal ... 25 5.5.1 Motstånd till samtal ... 25 5.5.2 Viljan till samtal ... 27 5.5.3 Behovet av samtal ... 28 5.5.4 Samtalets utformning ... 31 5.5.5 Sammanfattning ... 32 5.6 Kunskap ... 32 5.6.1 Behov av kunskap ... 33 5.6.2 Relevans för socialt arbete ... 35 5.6.3 Medvetenhet om sina egna värderingar ... 36 5.6.4 Sammanfattning ... 37 6 Sammanfattning och slutsatser ... 37

6.1 Sammanfattning av resultat ... 37 6.2 Slutsatser ... 38 7 Avslutande diskussion ... 40 Referenser ... 42 Bilaga 1 ... 44 Bilaga 2 ... 45 Bilaga 3 ... 46

1

1 INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING

Pornografi är ett ämne som berör och upprör. Det finns många olika uppfattningar om vad pornografi är och hur det påverkar oss. Pornografins uttryck, utbud och tillgänglighet har genomgått en drastisk förändring under de senaste två

decennierna i och med internet och den tekniska utvecklingen. Barn och

ungdomar kommer i kontakt med bilder och videor med pornografiskt material i allt yngre åldrar och i allt större utsträckning. I Sverige är uppskattningsvis medelåldern för killar som aktivt söker efter pornografiskt material på internet 12,3 år. Motsvarigheten för tjejer är 13,8 år (Mattebo 2014). 96% av killarna och 54% av tjejerna i 16-årsåldern har någon gång tittat på en porrfilm (Mattebo m.fl. 2014). En tredje studie om 16-åriga ungdomars pornografivanor visar att 36,9 % av pojkarna och 1,5 % av flickorna söker efter pornografiskt material på internet mer än en gång i veckan (Åkerman & Svedin 2006). Pornografins utbredning bland barn och ungdomar är med andra ord relativt stor och något som direkt eller indirekt är närvarande i den period där den sexuella utvecklingen är som mest intensiv. Kunskaper om pornografi är därför relevant i arbetet med barn och ungdomar.

Debatten kring hur pornografin påverkar sexualiteten och synen på kön, genus och sexualitet är het just nu. Många vuxna oroar sig för hur pornografin inverkar på barns och ungdomars sexuella utveckling. Om pornografin verkligen påverkar beteendet, och i vilken utsträckning detta skulle ske, råder det olika uppfattningar om. Något de flesta dock enas om är behovet av en öppen dialog kring pornografi. Forskning visar att både professionella och barn och ungdomar själva uttrycker ett behov av ett samtal kring ämnet (Mattebo 2014). Vad dialogen ska innehålla är inte helt tydligt. Inte heller vilka vuxna som bär ansvaret för att samtalet ska äga rum. Forskning visar att vi inte kan förlita oss på föräldrar utan måste utbilda professionella som arbetar med barn och ungdomar (Baker 2016). Vi vill i denna uppsats undersöka socionomers syn på behovet av kunskaper om pornografi i deras arbete.

För att förstå vår empiri har vi använt oss av William Simons och John H.

Gagnons (2005) socialkonstruktivistiska teori om sexuella script. Teorin är flitigt använd bland sociologer som studerar sexualitet eftersom den visar hur faktorer i samhället, omgivningen och hos individen samspelar med varandra. Teorin erbjuder analysverktyg för att undersöka sexualiteten på det som Simon och Gagnon (2005) benämner social, mellanmänsklig och individuell nivå.

Utgångspunkten är att sexualitet inte är essentiell utan något som konstrueras och omformas av oss människor på dessa nivåer. Sexualiteten är således något som sker i en social kontext. I vår uppsats kommer vi fokusera på två motsägelsefulla script som återfinns på den sociala nivån. Det ena scriptet kallar vi för det

sexualiserande scriptet och detta förmedlas genom pornografin men även i stora delar av populärkulturen. Det andra scriptet kallar vi det moraliserande scriptet och detta kritiserar det sexualiserande scriptet, ofta med hänvisning till

pornografins stereotypa bilder av kön, genus och sexualitet. Det moraliserande scriptet förmedlar dock känslor av skam då det berättar vad som är rätt och vad som är fel sexualitet. Detta bidrar till att pornografi är ett tabuladdat ämne.

2

Vår hypotes är att kunskaper om pornografi är relevant i socialt arbete med barn och ungdomar. Vi tror att denna kunskap är relevant eftersom barn och ungdomar kommer i kontakt med pornografi och socionomer möter målgruppen i sitt arbete. 1.1 Syfte

Syftet är att belysa på vilket sätt kunskaper om pornografi är relevant för socialt arbete utifrån de tankar och erfarenheter socionomer som arbetar eller har arbetat med barn och ungdomar besitter i ämnet. För att barn och ungdomar ska samtala med socionomer om pornografi behövs mer kunskap hos professionella. Studiens deltagare har socionomexamen och vi ämnar undersöka deras syn på huruvida kunskaper om pornografi är relevant i deras yrkesutövning.

1.2 Frågeställningar

På vilket sätt är kunskaper om pornografi relevant för socialt arbete? Vad har socionomer som arbetar med barn och ungdomar för bilder av pornografi? Vilka är deras tankar om att samtala kring ämnet?

2 KUNSKAPSLÄGE

Nedan presenterar vi den forskning som vi funnit relevant i relation till våra frågeställningar. Kapitlet inleds med övergripande forskning som behandlar pornografi i relation till barn och ungdomar. Därefter behandlas forskning som visar på kopplingar mellan sexuellt våld och pornografikonsumtion och att pornografi inspirerar och normaliserar mäns våld mot kvinnor. Forskning

angående pornografi, sexualisering och stereotyper följer för att sedan komma in på forskning vars resultat visar på att barn och ungdomar har förmågan att förhålla sig kritiska till pornografins innehåll samt att pornografikonsumtion kan främja människors sexualitet. Kapitlet avslutas med forskning som behandlar behovet av samtal om pornografi samt relationen mellan sexuell utsatthet och socialt arbete. 2.1 Övergripande forskning

Studier av tidigare forskning kring pornografi visar på variation både när det gäller perspektiv, metod och resultat. Jochen Peter och Patti M. Valkenburg (2016) har försökt sammanfatta de senaste 20 årens forskning kring pornografi och tonåringar i artikeln Adolescents and Pornography: A Review of 20 Years of

Research. Sammanlagt har de analyserat 73 studier – 64 kvantitativa och 9

kvalitativa. Det finns gemensamma drag i både frågeställningar och resultat men metoderna är så pass skilda att det är svårt att göra valida jämförelser. Det som dock går att utläsa från de samlade studierna är att pornografikonsumtion ofta blivit undersökt i termer som befriande medan oavsiktlig kontakt med pornografi blivit studerad som något icke-önskvärt (Peter & Valkenburg 2016). Hur många barn och ungdomar som använder pornografi varierar också kraftigt mellan studierna, gemensamt är dock att barn och ungdomar är pornografikonsumenter. Studier om relationen mellan pornografi och sexuellt beteende går enligt Peters och Valkenburgs (2016) studie att dela in i fyra kategorier; erfarenhet av olika sexuella aktiviteter, förekomst av tillfälliga sexuella kontakter, sexuellt

riskbeteende samt sexuell aggression och sexuellt förtryck. Dessa studier visar att det finns ett samband mellan pornografi och dessa beteendekategorier samt pornografikonsumtion och en mer tolerant attityd gentemot sex och starkare könsstereotypa åsikter (Peter & Valkenburg 2016). Megan S C Lim, Elise R

3

Carrotte, Margeret E Hellard (2016) har också granskat studier av pornografi i deras artikel The impact of pornography on gender-based violence, sexual health

and well-being: What do we know? De skriver att det visserligen finns ett

samband mellan pornografi och de beteendekategorier som Peter och Valkenburg (2016) sammanfattar i sin studie men att riktningen i sambanden är svåra att avgöra. Pornografikonsumtion kan påverka ett visst beteende men samtidigt kan ett visst beteende påverka pornografikonsumtionen. Exempelvis finns det samband mellan sensationssökande personligheter och pornografikonsumtion precis som det finns ett samband mellan våldspornografi och våldsbrott. Frågan är om personer med misogyna åsikter söker upp kvinnoförnedrande pornografi eller om denna pornografi skapar misogyna åsikter och aggressivt sexuellt beteende (Lim m.fl. 2016). Variationen i studier kring pornografi beror delvis på vilka fält forskarna utgår ifrån. Peter och Valkenburg (2016) skriver att de teoretiska

perspektiven skiljer sig mellan olika discipliner, exempelvis samhällsvetenskaplig forskning, sociologisk forskning eller psykologisk forskning. Stor del av

forskningen kring pornografi och barn och ungdomar saknar dock tydliga teoretiska ramar vilket är ett problem då studiernas dispositioner blir vaga och resultaten svåra att jämföra med varandra.

2.2 Pornografi och sexuellt våld

Nedan följer forskning som visar på kopplingar mellan pornografi och våld. Pornografi kan betraktas ur ett demokratiskt ideologiskt perspektiv med fokus på jämlikhet och sociala, kulturella och juridiska normer. Statsvetaren och forskaren Max Waltman (2014) har utgått från ett demokratiskt och juridiskt perspektiv när han studerat sambandet mellan sexualbrott och pornografikonsumtion. I sin avhandling The Politics of Legal Challenges to Pornography: Canada, Sweden,

and the United States visar han på relationen mellan pornografikonsumtion och

sexuell aggression samt sexuell aggression och kvinnofientliga attityder och beteenden. I hans studie försöker han konkretisera sammanhanget mellan teorier om demokrati, juridiska utmaningar vad gäller pornografi i den verkliga världen samt pornografins skadliga inverkan på människor och samhälle (Waltman 2014). Han skriver att ”(…) pornography is one of the linchpins of gender-based

violence, which in turn is one of the linchpins of sex inequality more broadly”

(Waltman 2014 s 9). Med detta menar Waltman att det sexualiserade våldet riktat mot kvinnor upprätthåller könsmaktsordningen där kvinnor underordnas män på olika arenor i samhället. Kvinnor är underrepresenterade i alla maktpositioner såväl inom det ekonomiska som i de sociala, kulturella och politiska fälten. Könsbaserat våld hindrar indirekt kvinnors tillgång och inflytande över dessa arenor menar Waltman (2014). Kvinnors rädsla för att bli utsatt för sexualiserat våld från män är motiverat utifrån flertalet studier som visar på hur vanligt det är med sexuella trakasserier och övergrepp gentemot kvinnor, samtidigt som mainstream pornografin inspirerar till och normaliserar detta våld. Pornografi är således en demokratisk fråga, menar Waltman (2014) som jämför sexualiserat våld med andra typer av hatbrott. Han menar att det behövs lagstiftas kring pornografiproduktionen då både pornografiproduktionen i sig men också den sexuella aggression och de kvinnofientliga attityder den främjar i samhället är skadligt för demokratin. Waltman (2014) visar i sin avhandling att pornografi är en viktig del av ett ojämlikt system där kvinnor underordnas män och att

pornografi därför är en demokratisk fråga.

Förekomsten av våld inom pornografin är något som ofta studeras. Forskarna i följande studie har valt att undersöka hur utbrett fenomenet är. Ana J. Bridges,

4

Robert Wosnitzer, Erica Scharrer, Chyng Sun och Rachael Liberman (2010) genomförde en studie där de analyserade förekomsten av fysiskt och verbalt iscensatt våld i de pornografiska filmer som under 2005 års första halva var de populäraste att antingen hyra eller köpa. Utifrån studien har de författad en artikel med titeln Aggression and sexual behavior in best-selling pornography videos: a

content analysis update (2010) där resultatet visar på att populära pornografiska

filmer innehåller en hög grad av både verbalt och fysiskt våld. Resultatet visade att majoriteten av de som utövade det fysiska och verbala våldet var män och de som i första hand utsattes var kvinnor. De som utsattes för våldet responderade vanligen neutralt eller med tacksamhet. Våld definieras i studien som en målmedveten handling som resulterar i skada hos sig själv eller någon annan. Utifrån deras definition visar resultatet av studien på att det förekommer våld i 90% av scenerna. Tidigare forskning har haft en snävare definition av våld vilket gett andra resultat. Bridge m.fl. (2010) menar att när handlingar definieras som våld först i samband med den utsattes undvikande normaliseras förekomsten av våld i pornografiska filmer. De menar på att ovanstående definition av våld inte synliggör de maktförhållanden som existerar i pornografi. Studier som bygger på ett snävare begrepp gynnar enligt författarna de kritiker som ställer sig positiva till pornografi och som menar att våld inte förekommer. Resultatet av den här studien visar på att våld förekommer i en hög grad inom pornografin (Bridges m.fl. 2010). Studien som följer undersöker om det finns ett samband mellan

pornografikonsumtion och ett utövande av våld.

Ett vanligt förekommande forskningsområde är pornografins eventuella konsekvenser, i synnerhet i förhållande till ungdomar. Silvia Bonino, Silvia Ciairano, Emanuela Rabaglietti och Elena Cattelino (2006) skriver i rapporten

Use of pornography and self-reported engagement in sexual violence among adolescents om relationen mellan aktiva och passiva former av sexuella

trakasserier och våld samt relationen mellan pornografi och ofrivilligt sex hos ungdomar. Resultatet visar på att det finns ett samband mellan aktivt och passivt våld, ofrivilligt sex och pornografi. Tjejer som tittar på pornografi löper större risk att bli utsatta för passivt sexuellt våld. Undersökningen visar vidare på att de ungdomar som ser på pornografi högst troligt söker sig till kamrater vilka har en ökad tolerans gentemot oönskade sexuella beteenden. Ett direkt samband mellan aktivt sexuellt våld och pornografi lyfts fram. Forskarna drar här slutsatser utifrån studiens empiri att pornografikonsumtion ökar sannolikheten till att utöva sexuellt våld. Användandet av pornografi leder till en kultur med ökad tolerans gentemot påtvingat sexuellt beteende (Bonino m.fl. 2006).

2.3 Pornografi, sexualisering och stereotyper

Pornografin kan med fördel betraktas som en del av en kultur snarare än som ett separat fenomen. Barn och ungdomsforskarna Janna L. Kim, C. Lynn Sorsoli, Kathrine Collins, Bonnie A. Zylbergold, Deborah Schooler och Deborah L. Tolman (2007) analyserade i sin studie From sex to sexuality: exposing the

heterosexual script on primetime network television kön, genus och sexualitet i

nordamerikansk media. Deras studie visade att den maskulinitet som dominerade media prioriterar sex före känslor, objektifierar kvinnor och motsätter sig

homosexuella eller feminina uttryck. Den dominerande femininiteten prioriterar känslor före sex, förväntas sätta upp sexuella gränser, vara passiv i sex och inte ge uttryck för egna sexuella behov samtidigt som de ska vara sexuellt tillgängliga och attraktiva. Deras tes är att flickors och pojkars sexualitet påverkas av medias bilder av män och kvinnor och det heterosexuella scriptet dem emellan (Kim m.fl.

5

2007). Att barn och ungdomar även påverkas av pornografins sexuella script är därför inte långsökt menar Rebecca L. Collins, Victor C. Strasburger, Jane D. Brown, Edward Donnerstein, Amanda Lenhart, Monique Ward (2017 ) som i sin studie Sexual Media and Childhood Well-being and Health skriver att det finns ett samband mellan mediekonsumtion och stereotypa bilder av manligt och kvinnligt. Pornografi är en typ av media som reproducerar stereotypa könsroller och

misogyna åsikter. Eftersom online-pornografi alltid är tillgängligt och samtidigt mer anonymt än annan media är det en medieplattform som vuxna inte har någon insyn i (Collins m.fl. 2017). Pornografin är alltså ett av flera medier som

förmedlar stereotyper, sexuella script och misogyna attityder. Statsvetaren Hedvig Nathorst-Böös har i sin magisteruppsats Sexualitet och moralism i det offentliga

rummet (2006) beskrivit den radikalfeministiska diskurs som återfinns i dagens

politiska debatt om pornografin. Hon menar att den diskurs som kritiserar sexualisering av det offentliga rummet i sig skapar sexualisering genom begrepp som ”den manliga blicken” som bland annat utgår från att män åtrår kvinnor och ”objektifiering av kvinnan” som gör den åtrådda till ett offer istället för ett aktivt subjekt. Nathorst-Böös (2006) har ett queerfeministiskt perspektiv där lösningen på stereotypa könsroller och heteronormativitet går ut på att omdefiniera begrepp. Makten ligger här i språk och tolkning snarare än kamp och upprättelse.

2.4 Ungdomars förhållningssätt och pornografikonsumtionens fördelar

Vi har nu behandlat forskning vars resultat visar på negativa konsekvenser av pornografikonsumtion. Forskningen som följer problematiserar till viss del bilden av pornografi som riskfylld och visar istället på positiva konsekvenser av att konsumera pornografi. Den menar att framställningen i sig kan vara problematisk. Sanna Spišák (2016), som har en master i media, menar att online-pornografins tillgänglighet har bidragit till vuxenvärldens insyn i ungdomars sexualitet. I sin artikel Everywhere they say that it’s harmful but they don’t say how, so I’m asking

here’: young people, pornography and negotiations with notions of risk and harm

skriver hon att det faktum att barn och ungdomar konsumerar porr skapar en panik hos de vuxna som kan vara skadlig för barnens sexualitet i sig. Moralpaniken kan skapa värre känslor hos barn som konsumerar porr än själva porren i sig. Spišák (2016) menar att paniken är obefogad, att de risker som pekas ut har ett svagt samband med faktiska skador relaterat till pornografin. Studien visar att barn och ungdomar har en förmåga att själva förhålla sig kritiska till det material de exponeras för samtidigt som det finns ett behov av en dialog kring sexualitet och pornografi i ett tryggt sammanhang (Spišák 2016).

Att barn och ungdomar har en förmåga att förhålla sig kritiska till pornografi är något som nedanstående studie bekräftar. Lotta Löfgren-Mårtensson och Sven-Axel Månsson 2006) skriver i boken "Sex överallt, typ?!" Om ungdomar och

pornografi att ungdomar har en förmåga att navigera sig i det pornografiska

landskap som de omges av. Samtliga ungdomar har direkt eller indirekt kommit i kontakt med pornograf i (Löfgren-Mårtenson & Månsson 2006). Magdalena Mattebo, Tanja Tydén, Elisabeth Häggström-Nordin, Kent Nilsson K och Magdalena Larsson (2014) studie Pornography and sexual experiences among

high school students in Sweden visar att pojkar hade en mer positiv uppfattning av

pornografi och konsumerar pornografi i större utsträckning än vad flickor gör. Studien visade däremot att typen av pornografi inte skilde sig åt mellan könen. 96% av killarna och 54% av tjejerna i 16-årsåldern har någon gång konsumerat pornografiskt material (Mattebo m.fl. 2014). Löfgren-Mårtenssons och Månssons

6

(2006) studie visade på att en majoritet av ungdomarna har ett kritiskt

förhållningssätt gentemot pornografin och särskiljer pornografins fiction från den verkliga världen. Forskarna fann en samvariation mellan ålder och kön i

förhållande till konsumerandet av pornografi. Hos killarna identifierades ett mönster där yngre konsumerade mer jämfört med äldre vilka upplevdes som mer kritiska. I takt med ålder och egna sexuella erfarenheter minskade intresset något och pornografin används inte längre som kunskapskälla utan främst som

inspiration samt stimulans för sexuell upphetsning. Hos tjejer var förhållandet mellan ålder och konsumtion av pornografi tvärtom. Äldre tjejer tittade mer jämfört med yngre men gjorde det främst med en person som de hade en sexuell relation med. I studien framkom att både tjejerna och killarna menar på att det är lättare att hantera osäkerheten kring den egna sexualiteten samt det budskap som pornografin förmedlar i takt med att de blivit äldre. En strategi som ungdomarna upplevde som fungerande i navigerandet av den tillgängliga pornografin var samtal. Genom att prata öppet minskar osäkerhetskänslorna och de eventuella komplexen i förhållande till sexualitet och pornografi. I förhållande till samtal uttrycker ungdomarna att de främst pratar med andra kompisar men att även samtal med vuxna i olika positioner ingår i strategin. Ungdomarna i studien uttrycker vidare att de har ett stort behov av att prata om ämnet samt att de skulle vilja att sex och samlevnadsundervisningen fokuserade mer på känslor och pornografi. I analysen kring det pornografiska landskapet och dess betydelse för ungdomar använder sig forskarna av Simon och Gagnons teori om sexuella script. Löfgren-Mårtensson och Månsson (2006) skriver att det finns ungdomar som saknar verksamma och funktionsdugliga strategier i förhållande till den

omgivande pornografin. Enligt Löfgren-Mårtensson och Månsson är det viktigt att undersöka de samtalsordningar kring pornografin som bärs upp av lärare och andra vuxna. Författarna menar på att ungdomarnas avdramatiserade syn på pornografi möjliggör ett klokt och balanserat offentligt samtal om pornografin som fenomen (Löfgren-Mårtenson & Månsson 2006).

Att pornografikonsumtion kan generera positiva konsekvenser för konsumenten visar resultatet av följande studier på. Gert Martin Hald och Neil M. Malamuth (2008) har studerat ungdomar och unga vuxna i Danmark angående deras personliga erfarenheter av pornografins påverkan. Forskarna skriver i artikeln

Self-Perceived Effects of Pornography Consumption att resultatet av

undersökningen visade på att ungdomar och unga vuxna danskar har

uppfattningen att pornografikonsumtion främst har positiva effekter på deras liv. De aspekter som undersöktes var hur pornografi påverkades deras kunskaper om sex (sexual knowledge), attityder till sex, attityder mot samt uppfattningar om det motsatta könet, sexliv och livskvalité generellt (Hald & Malamuth 2008).

Resultatet av Cassandra Hesse och Cory L. Pedersens studie (2017) Porn Sex

Versus Real Sex: How Sexually Explicit Material Shapes Our Understanding of Sexual Anatomy, Physiology, and Behaviour där 337 kanadensare i ålder 15-58

undersöktes visade också på en högre grad av positivt upplevda effekter av pornografi. Forskarnas förväntningar motsades när resultatet visade på att deltagarnas pornografikonsumtion inte ledde till felaktig kunskap om sexuell anatomi eller beteende (Hesse & Pedersen 2017). Vidare visade den amerikanska studien Pornography, normalization, and empowerment på en korrelation mellan att konsumera pornografi och en vilja att utforska sin sexualitet, ökad

empowerment och ett ökat självförtroende hos framförallt de kvinnliga konsumenterna. Martin S. Weinberg, Colin J. Williams, Sibyl Kleiner och Yasmiyn Irizarry (2010) som är forskarna bakom studien skriver att deltagarna

7

bestod av 245 college studenter och att dem utgick från teorin om sexuella script. Resultatet visade på att deltagarnas sexuella script utvidgades av att konsumera pornografi (Weinberg m.fl. 2010).

2.5 Behovet av samtal

En del av forskningsresultaten ovan visar på att förutsättningar finns för att samtala om pornografi. Den forskning som nu följer behandlar behovet av att ett samtal förs. Magdalena Mattebo (2014) skriver i sin avhandling Use of

Pornography and its Associations with Sexual Experiences, Lifestyles and Health among Adolescents om ungdomars pornografikonsumtion i relation till sexuella

erfarenheter, livsstilsfaktorer, hälsa och inställning till sexualitet. Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie med diskussioner i fokusgrupper och samt en longitudinell kvantitativ studie bestående av enkätundersökningar. 14 professionella deltog i undersökningen och bestod av barnmorskor, läkare, kuratorer, skolsköterskor, sjuksköterskor och lärare. De slutsatser som Mattebo (2014) drar från diskussionerna är att de professionella är av tron att pornografin befäster genusstereotypa könsroller. Budskapen om sexualitet som ungdomar inhämtar från pornografin är att kvinnan är underordnad mannen. De

genusstereotypa könsrollerna innebär att flickor och pojkar sedan utvecklar sin sexualitet på olika villkor. Deltagarna berättar att ungdomarna konsumerar pornografi för att finna sexuell stimulans samt för att inhämta teoretisk

information. Vidare slutsatser som dras av diskussionsgrupperna är att personalen anser att ett professionellt bemötande är av stor betydelse. Formen av bemötande anpassas utifrån ungdomarnas behov och deltagarna betonar vikten av att fånga upp spontana samtal kring ämnet som uppstår i korridorer eller väntrum. Slutligen uppger också personalen att de känner ett behov av utbildning och

utbildningsmaterial för att kunna genomföra rådgivning kring ämnet med hög kvalitet. Resultatet från det första avstampet år 2011 i den kvantitativa

undersökningen är att av de 477 deltagande pojkarna hade 96% någon gång tittat på pornografi och av 400 flickor är siffran 56%. Mattebo (2014) finner att högkonsumenterna av pornografi främst är pojkar och högkonsumenterna visade på en mer riskfylld livsstil, svårigheter med vänskapsrelationer samt fler sexuella erfarenheter i kontrast till de som inte konsumerade pornografi i lika hög grad. Undersökningen visar vidare på att en tredjedel av deltagarna tittar på pornografi i en högre grad än vad de egentligen önskade. Det andra avstampet genomfördes 2013 och deltagarna hade åldrats två år och var nu 18 år gamla. Deltagarna i uppföljningen bestod av 224 pojkar och 238 flickor. Mattebo (2014) identifiera ett samband där pojkar som konsumerade pornografi i en hög grad 2011 fortsatte att vara högkonsumenter två år senare samt lider i högre grad av psykosomatiska problem. Studierna visar på att pornografi är en del av ungdomars vardag och kommer fortsätta att vara det i framtiden. Mattebo (2014) betonar vikten av samtal och skriver “(...) det är av största vikt att erbjuda ungdomar olika arenor där de

kan diskutera pornografi med andra vuxna som kan erbjuda en motbild till den låtsasvärld som pornografin visar upp”(Mattebo 2014 s 66). Det också viktigt att

som vuxen informera och samtala om de budskap om sexualitet som förmedlas via media. Samtalen kan bidra till en ökad medvetenhet hos ungdomarna där val görs utifrån egna behov istället för samhällets förväntningar (Mattebo 2014). 2.6 Sambandet mellan social utsatthet och sexuell utsatthet Ytterligare en dimension av barn och ungdomars behov av samtal kring pornografi och sambandet med socialt arbete är korrelationen mellan social utsatthet och sexuell utsatthet. I Online Sexual Behaviours Among Swedish Youth:

8

Characteristics, Associations and Consequences har Linda S. Jonsson (2015),

universitetslektor vi institutionen för klinisk och experimentell medicin, undersökt barn och ungdomars sexuella beteenden på nätet. Det som undersökts är om deltagarna träffat någon via internet för att ha sex, om de lagt ut sexuella bilder på sig själva eller sålt sex via internet. De sexuella beteendena undersöktes i relation till sociodemografisk bakgrund, psykosocial hälsa och riskbeteenden. Resultaten visade att 15,2% av studiens deltagare hade haft erfarenheter av sexuella kontakter på de sätt som undersöktes i studien och att de som hade denna erfarenhet hade en mer problematisk bakgrund, skattade sin hälsa som sämre, hade ett mer

sexualiserat liv samt hade fler erfarenheter av sexuella övergrepp och fysisk misshandel. Vidare skriver Carl-Göran Svedin och Ingrid Åkerman (2006) i

Ungdom och pornografi – hur pornografi i media används, upplevs och påverkar pojkar respektive flickor om gemensamma och skilda fenomen i unga tjejer och

unga killars pornografikonsumtion. De visar att andelen unga tjejer som

kontinuerligt konsumerar pornografi är betydligt mindre än andelen yngre killar som gör det. De visar även ett samband mellan storkonsumtion av pornografi (oavsett kön) och social utsatthet i form av psykisk ohälsa, alkohol och droganvändning samt sexuellt riskbeteende (Svedin & Åkerman 2006).

Ytterligare forskare vars resultat visar på ett sådant samband är Malin Lindroth (2013). Hon skriver i sin avhandling Utsatthet och sexuellhälsa: en studie om

unga på statliga ungdomshem om ungdomar som vistas på statliga ungdomshem och deras sexuella hälsa samt egna erfarenheter och upplevelser. Avhandlingen

behandlar sexualitet, sexuell hälsa, sexualundervisning samt unga på statliga ungdomshem. Resultatet visade på att ungdomar som bor på statliga ungdomshem i Sverige är mer sexuellt utsatta jämfört med andra jämnåriga. En majoritet av de ungdomar som bor på statliga ungdomshem är sexuellt utsatta och många innehar ett riskbeteende. Av studien framkom att ungdomarna ansåg att chansen att uppleva något positivt i sexuella möten väger tyngre än eventuella risker. Lindroths slutsats var att risktagandet var något värdefullt hos ungdomarna. Ytterligare slutsats av studien är att social utsatthet och sexuell utsatthet samspelar (Lindroth 2013). Lindroth är även delaktig tillsammans med Anna-ChuChu

Schindele, Malin Wallin och Kristina Areskoug Josefsson (2017) i

folkhälsomyndighetens rapport Kartläggning av utbildning i hivprevention och

SRHR: En kartläggande studie om hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) inom människo- och rättsvårdande högre utbildning

i Sverige. I rapporten framkommer att hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter sällan förekommer på yrkesutbildningar i människovårdande yrken. En granskning gjordes av yrkesbeskrivningar, utbildningsplaner samt kursplaner och socionomutbildningen tillhörde de utbildningar där sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter förekom som minst. Slutsatser som forskarna drar av resultatet är att utbildningarnas utformning kan leda till en kompetensbrist hos yrkesverksamma kring sexualitetsområdet samt dess betydelse för hälsan. Bristen på kunskap kan vidare leda till en oförståelse för klienters behov och rättigheter (Schindele m.fl. 2017).

Flera studier betonar vikten av att professionella tar på sig ansvar för att samtala med barn och ungdomar kring pornografi. Karen Elisabeth Baker (2016) skriver i

Online pornography – Should schools be teaching young people about the risks? An exploration of the views of young people and teaching professionals att öppen

kommunikation och samtal kring sex inom familjen minskar barn och ungdomars påverkan av explicit material från media. Samtidigt, menar Baker, är det farligt att förlita sig på föräldrarnas kunskaper i diskussioner kring sexualitet och

9

pornografi. I sin studie framhåller hon vikten av att lärare involveras i samtalen kring dessa ämnen och att sexualundervisningen breddas och inkluderar ett problematiserande av olika aspekter av pornografi (Baker 2016).

2.7 Sammanfattning

I det här kapitlet har vi lyft fram forskning med olika perspektiv på pornografi. I samband med kartläggningen av kunskapsläget identifierade vi två läger. De kan ses som två olika ståndpunkter i pornografidiskussionen. I kapitlet nedan

utvecklar vi denna observation med hjälp av teorin.

3 TEORI

Vi utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv när vi antar att samhällets olika diskurser om sex och sexualitet påverkar barns och ungdomars formande av sin egen sexualitet. Eftersom vi i vår hypotes antar att pornografi är ett relevant ämne för socialt arbete på grund av att socionomer möter barn och ungdomar antar vi också att sexualiteten påverkas av omgivningen. Vi har därför valt att analysera vår empiri utifrån sociologerna Simons och Gagnons teori om sexuella script. Teorin erbjuder analysverktyg för att undersöka sexualiteten på olika nivåer: social, mellanmänsklig och individuell nivå. Hur sexualiteten påverkas på respektive nivåer kommer vi redogöra för nedan. Utgångspunkten är att sexualitet inte är statisk och av naturen given utan något som konstrueras och omformas av oss människor.

Teorin om sexuella script utvecklades i början av 70-talet då Simon och Gagnon (1986) ansåg att studier om sex och sexualitet behövde kompletteras med en social och symbolisk analys. Idag används den flitigt av sociologer som studerar sexualitet.

3.1 Sexuella script

De sexuella scripten är ett sorts manuskript som berättar för oss när, var, hur, med vem och varför vi ska ha sex. Vidare lär vi oss de sexuella scripten utifrån vår samhälleliga, sociala, kulturella och religiösa position. I boken Sexual Conduct –

the social sources of human sexuality som publicerades 1973 men getts ut i flera

upplagor sedan dess, beskriver Simon och Gagnon (2005) hur denna

inlärningsprocess börjar redan hos små barn och sedan utvecklas under livets gång i och med att vi får nya erfarenheter. Simon och Gagnon (2005) menar att barn tidigt förstår vad som förväntas av dem beroende av om de avläses som flickor eller pojkar och hur deras kroppar och beteenden tidigt sexualiseras.

Förväntningarna ser olika ut beroende på vilket kön barnet föds med. Utifrån detta kön antas barnet åtrå det motsatta könet och åtrån förväntas se ut på ett visst sätt. Förståelsen av kön kommer således före förståelsen av sexualitet. Yngre barns sexualitet påverkas av icke-sexuella faktorer i deras liv som exempelvis

socioekonomiska föreställningar om könen. Barnet lär sig vad som anses sexuellt när de straffas för att utforska sig själva på “fel” sätt eller i “fel” miljöer. Läran om sex är således också läran om skam (a a).

De sexuella scripten existerar på flera nivåer samtidigt. Den sociala nivån består av kollektiva kulturella och konstitutionella föreställningar om sexualitet som vi lär oss utifrån samhälleliga diskurser. Dessa diskurser förmedlar föreställningar

10

om vilken sexualitet som är rätt och vilken som är fel, vad som är fint respektive fult, sunt respektive sjukt och så vidare. Det är på den här nivån som exempelvis populärkultur och politik påverkar. Den mellanmänskliga nivån förklarar den sexuella relationen mellan två eller flera individer. Vilka förväntningar de inblandade har på varandra påverkar den sexuella akten som också sker i ett ömsesidigt beroende, menar Simon och Gagnon (2005). På den mellanmänskliga nivån kan vi påverka varandra i samtal och diskussioner om sexualitet. I dessa samtal finns det sociala och det individuella scriptet alltid närvarande. På den individuella nivån skapas de sexuella scripten utifrån individens erfarenheter och den egna sexuella motivationen.

Simon och Gagnon (2005) menar att alla sexuella beteenden utgår från någon form av sexuellt script. Det är till exempel de sociala aspekterna av sex och sexualitet och inte de biologiska, fysiska funktionerna som skapar sexuell upphetsning. Det sociala scriptet skiljer sexuella situationer från icke-sexuella situationer och organiserar således den sexuella akten. Simon och Gagnon (2005) vänder sig mot biologisk och medicinsk essentialism och menar att det inte finns en mänsklig sexualitet utan massor av olika sexualiteter. Sex och sexualitet är socialt skapat, socialt organiserat, socialt bevarat och socialt omformningsbart. 3.2 Pornografi och sexuella script

Pornografin illustrerar ofta vad som i samhället är oacceptabla sexuella uttryck, avvikelser eller till och med olagligheter som incest, prostitution och våldtäkter.

“Regeln är den: Är aktiviteten konventionell är kontexten inte det (relationen, motiven etc); Är kontexten konventionell, är aktiviteten inte det” (Simon &

Gagnon 2005 sid 199, vår översättning). Det finns ett socialt script kring

pornografi som förmedlar att pornografi är “fel” och en “ful” del av sexualiteten. Detta gör pornografi till något skamfyllt (Simon & Gagnon 2005).

I den här studien använder vi oss av två egenformulerade begrepp för vad som Simon och Gagnon (2005) kallar sexuella script på den sociala nivån. Det ena begreppet kallar vi “det sexualiserande scriptet”. Detta består av sexualiserade budskap som förmedlas genom populärkulturen och i sin mest explicita form genom pornografin. Det andra begreppet kallar vi “det moraliserande scriptet”. Detta kritiserar sexualiserade uttryck, ofta med hänvisning till pornografins stereotypa bilder av kön, genus och sexualitet. I sin kritik tenderar det att moralisera genom att visa på “rätt” och “fel” sexualitet och i förlängningen vad som är okej att prata om och vad som inte är det. Genom att moralisera kring pornografi blir ämnet tabu och svårt att samtala om.

De sociala scripten är normerande på olika sätt och påverkar hur vi interagerar med varandra på den mellanmänskliga nivån och hur vi formar vår egen sexualitet på den individuella nivån. De sexuella scripten kan ses som strategier för att hantera sexualitet och därmed även skam eftersom sex och skam är tätt inlärda. Simon och Gagnon (2005) menar att det finns ett behov av ett sexuellt script för pornografikonsumtion på grund av dess avvikande och skamfyllda karaktär. Ett script som hjälper individen att förhålla sig på ett sunt sätt till pornografi och till sin egen sexualitet (a a). Ovan har vi presenterat vår bild av vilka script kring pornografi som existerar på den sociala nivån. I den här uppsatsen ämnar vi undersöka hur socionomer tror att detta påverkar barn och ungdomar på den individuella nivån samt vad de själva behöver för kunskaper på en

11

i vår undersökning om huruvida socialarbetare kan föra ett samtal kring sexualitet och pornografi med barn och ungdomar.

3.3 Sammanfattning

I det här kapitlet har vi presenterat Simons och Gagnons (2005)

socialkonstruktivistiska teori kring sexualitet. Den går ut på att sexualiteten skapas, organiseras, bevaras och omformas utifrån olika script för när, var, hur, med vem och varför vi ska ha sex. Dessa script existerar på flera olika nivåer samtidigt och alla nivåer samspelar med varandra. Kortfattat består den sociala nivån av kulturella föreställningar kring sexualitet, den mellanmänskliga av relationer och den individuella av sexuella erfarenheter och sexuell motivation. Det finns en hel del tabu kring sexualitet, bland annat kring pornografi. Sexualitet och skam är nämligen tätt inlärda. Vi har presenterat två sociala script kring sexualitet som vi kallar “det sexualiserande scriptet” och det “det moraliserande scriptet”. Dessa begrepp kommer vi att använda oss av i denna studie. Utifrån teorin finns det ett behov av ett individuellt script kring pornografi på grund av dess skamfyllda karaktär.

4 METOD

I det här kapitlet kommer vi beskriva vår vetenskapliga metod och hur vi har gått till väga för att komma fram till vårt resultat.

4.1 Metodologisk ansats

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med hänsyn till

undersökningens forskningsfrågor och syfte. Syftet med uppsatsen är att utifrån socionomers uppfattningar undersöka om kunskaper om pornografi är relevant för socialt arbete. Vår definition av begreppet pornografi har utgått från våra

informanters uppfattningar. Variationen av deras definitioner är alla tillsammans den breda definition vi kommer använda oss av eftersom den visar på ämnets komplexitet, vilket är en viktig aspekt i den här uppsatsen. Eftersom vi

undersöker socionomernas uppfattningar om behovet av kunskap om pornografi så har vi valt att ta med deras olika definitioner i analysdelen. Vi har inte som målsättning att generalisera eller kvantifiera vårt empiriska material utan istället analysera våra informanters uppfattningar utifrån rådande forskning och Simon och Gagnons (2005) teori om sexuella script. Vår definition av begreppet

sexualitet är att det innefattar sexuella praktiker, kön, genus, identitet och sexuell läggning samt sexuella preferenser, intimitet, njutning och reproduktion (WHO 2006). Utifrån vår teori ser vi på sexualitet som något som skapas i relation till vår omgivning och påverkas av politiska, religiösa och kulturella normer och ideal men även förväntningar som ser olika ut beroende på kön, klass, etnicitet, funktion och andra kategorier vi tillskrivs samt personliga erfarenheter och personlig sexualdrift (Simon och Gagnon 2005). Sexualitet uttrycks i tankar, fantasier, åtrå, attityder, värderingar och handlingar (WHO 2006).

En kvalitativ metod är bäst lämplig om syftet är att undersöka hur individer uppfattar och tolkar sin sociala verklighet (Bryman 2011). Vi gör i vår kvalitativa ansats ett antagande om att den värld i vilken våra informanter lever är socialt konstruerad och i ständig förändring (Aspers 2011). Vår hypotes är att kunskaper kring pornografi är relevant i socialt arbete med barn och ungdomar. Eftersom vi

12

utgår från en hypotes är vårt förhållningssätt i uppsatsen deduktivt (Bryman 2011).

4.2 Urval och avgränsning

Vi har avgränsat oss till att intervjua socionomer med erfarenheter av att arbeta med barn och ungdomar. Syftet med vår uppsats är att belysa på vilket sätt kunskaper om pornografi är relevant för socialt arbete utifrån de tankar och erfarenheter socionomer som arbetar eller har arbetat med barn och ungdomar besitter i ämnet. Vidare ämnar vi undersöka deras syn på huruvida kunskaper om pornografi är relevant i deras yrkesutövning. Med barn och ungdomar menar vi personer upp till 18 års ålder. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex socionomer och är resultatet av ett målinriktat urval då vi har valt informanter med hänsyn till att de är relevanta för våra forskningsfrågor (Bryman 2011). Vi valde att intervjua utbildade socionomer då vi ämnade undersöka deras syn på behovet av kunskap. Urvalet möjliggjorde med andra ord en analys av kunskap i förhållande till informanternas utbildning. Vi tog kontakt med ett stort antal socialarbetare med målsättningen att prata med socionomer som representerade olika delar av fältet. Det sociala arbetet är brett och vår vision var därför att samtala med socionomer som arbetar eller har arbetat med barn och ungdomar inom olika områden. Två av våra informanter arbetar inte med målgruppen i dagsläget men har en gedigen erfarenhet av arbete med barn och ungdomar sedan tidigare. Vi har valt att ta med dem på grund av att de båda representerar två olika perspektiv i pornografidebatten. Den ena arbetar just nu med att utbilda

professionella som arbetar med barn och ungdomar om barns sexualitet. Den andra är en pensionerad socionom med erfarenhet av myndighetsutövning med barn och ungdomar och som i dagsläget arbetar som volontär på en kvinnojour. Resterande fyra informanter arbetar dagligen med målgruppen. Samtliga sex informanter som tackade ja till att delta valde att fullfölja intervjun.

4.3 Intervjuns utformning

Vi hade som målsättning med vår intervju att samtala kring specifika ämnen och var i behov av förutbestämda teman. När studien har ett hypotesprövande syfte bör den ha en mer strukturerad form (Kvale & Brinkmann 2009). Vi har därför valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer i vår kvalitativa

undersökning. Eftersom studien ämnar svara på specifika frågeställningar är den semistrukturerade intervjun mest lämplig (Bryman 2012). Intervjuguiden (Se bilaga 1) består utöver teman också av förslag på frågor som kunde omformuleras och kastas om beroende på vad som kom fram i intervjun (Kvale & Brinkmann 2009). Vi utgick från tre teman vilka våra informanter behövde behandla för att vi skulle få svar på våra forskningsfrågor. De teman vi önskade att diskussionerna kretsade kring var: Pornografi, Kontakt mellan socialarbetare och barn/ungdomar samt Socialarbetarens erfarenheter. En fördel med tematisering var att det

minskade risken för oss att låsa oss vid specifika frågor där informanten inte gavs möjlighet att lyfta fram sitt eget perspektiv. Intervjuformen möjliggjorde även att vi kunde plocka upp det trådar som vi fann intressanta genom att komma med följdfrågor (Aspers 2011). Vi valde att inleda intervjun med att berätta om undersökningen samt ställa några uppvärmningsfrågor där informanterna fick prata om sin bakgrund. Syftet var att skapa en mer personlig relation mellan oss och informanten samt att göra informanten bekväm i sammanhanget. Pornografi kan upplevas som känsligt att samtala om och vi valde därför att vänta med ämnet till den senare delen av intervjun (Aspers 2011). Vi hade en pedagogisk

13

barnet/ungdomen fungerar som en del av den uppvärmande introduktionen för intervjupersonen samtidigt som den fungerar som ett underlag för hur vi sedan formulerade våra frågor i relevans till intervjupersonens praktik. Därefter

introducerade vi temat pornografi som sedan ledde till det tredje och kanske mest intressanta temat - intervjupersonens egna erfarenheter. Vi hade som målsättning att den intervjuade skulle finna samtalet intressant. Vi valde att hålla diskussionen på en konkret nivå där den intervjuade gavs möjlighet att prata om egna praktiska erfarenheter och våra uppföljningsfrågor ställdes med målsättningen att närma sig detta (Aspers 2011). Efter att vi var färdiga med utformningen av intervjuguiden övade vi på att intervjua varandra för att minimera risker för eventuella hinder i samband intervjun (Kvale & Brinkmann 2009). Vi övade att intervjua på varandra med syftet att känna på rollen både som intervjuare och som informant samt för att ta bort de frågor som framstod som irrelevanta eller som upplevdes som upprepning.

4.4 Tillvägagångssätt

Vi fick tag i våra informanter genom direkta eller indirekta kontakter. I samband med att personer tillfrågades om deltagande bifogades ett informationsbrev (se bilaga 2) där syftet med undersökningen beskrevs samt vad vi skulle använda materialet till. Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplatser eller i ett av skolans grupprum. Informanterna fick själva välja vilket av alternativen som passade dem bäst. Fyra av intervjuerna skedde i form av fysiskt möte och två av intervjuerna genomfördes via Skype. Vi valde att genomföra två av intervjuerna via Skype med hänsyn till att distansen var för lång. En nackdel med

Skypeintervjuerna var att vi upplevde det som svårare att skapa en relation till informanten vilket i sin tur påverkade samtalet i form av att svaren inte blev lika fördjupade och reflexiva. I inledningsskedet av intervjun undertecknade

informanterna en samtyckesblankett (se bilaga 3) där de signerade ett samtycke till att delta i undersökningen samt att de tagit del av informationsbrevet. Vid de två intervjuer som gjordes via Skype lästes blanketten upp och informanterna gav sitt samtycke muntligt. Majoriteten av intervjuerna tog mer eller mindre 45 minuter och samtliga spelades in med informantens godkännande. Vi var båda närvarande under samtliga intervjuer för att öka sannolikheten att få med oss ett så brett material som möjligt. Under intervjuerna tog en av oss på sig en aktiv roll och den andra en mer passiv roll vilket informanten informerades om. Vi valde dessa roller för att intervjun skulle flyta på när främst en ställde frågorna samt för att den passiva kunde lyssna mer och plocka upp intressanta diskussionerna och ställa följdfrågor.

Efter intervjuerna transkriberades materialet där vi delade upp intervjuerna mellan oss. Vi läste därefter igenom samtliga transkriberingar och identifierade teman utifrån vad som kommit fram av våra intervjuer i förhållande till våra

forskningsfrågor. Vi valde att tematisera det empiriska materialet för att identifiera ämnen som våra informanter samtalade kring samt likheter och

skillnader i förhållande till dessa. Tematiseringen innebar även ett klargörande av undersökningens syfte (Kvale & Brinkmann 2009). Vi byggde upp vår analys utifrån våra teman: Pornografi, Påverkan, Samtal och Kunskap. Vi

sammankopplade därefter citat med dess tillhörande teman och gjorde sedan en utsållningsprocess där vi valde ut de citat som vi ansåg på bästa möjliga sätt svara på våra forskningsfrågor. Vi har valt att inte citera samtliga citat ordagrant av etisk synpunkt. Vi är av tron att informanterna inte skulle uppskatta om de fick se sitt talspråk i skrift. Vi har därför valt att formulera om vissa meningar samt ta

14

bort uttryck som “asså” och “liksom” i de citat där det inte är av betydelse för läsarens förståelse av citatet (Trost 2010).

4.5 Arbetsfördelning

Vi har under arbetet med uppsatsens samtliga delar fört en diskussion om hur vi på bästa möjliga sätt ska kunna gå på djupet och samtidigt upprätthålla en

samstämmig syn på vad vi önskar att uppnå. Vi har valt att dela upp flertalet delar mellan oss vilka vi sedan gått igenom och diskuterat tillsammans. Vi delade upp inläsning av tidigare forskning, sammanställning av vald forskning och

transkriberingen av våra intervjuer. Vi har vidare haft huvudansvar för olika rubriker för att dels effektivisera arbetet samt för att som andre part kunna komma in med ett kritiskt förhållningssätt till textens innehåll. Vi har därefter läst igenom och bearbetat samtliga texter ihop. Sammanfattningsvis har vi ständigt fört

diskussioner med varandra vilket också resulterade i att vi halvvägs in i uppsatsen tog ett gemensamt beslut om att ändra vår problemformulering.

4.6 Metodologiska överväganden

Pornografi är ett känsligt område och det är svårt att inte vara normerande på det ena eller det andra sättet i arbetet med en uppsats som behandlar pornografi. Vi är medvetna om att vi som författare påverkas av de olika sexuella scripten inte minst av de två ofta motsägelsefulla sociala script den här uppsatsen

problematiserar. De är i sig båda normerande på sina sätt. Det sexualiserade scriptet när det kommer till vilka kroppar som deltar och vilka roller som

representeras. Det moraliserande scriptet när det kommer till vilken sexualitet som är godtagbar och vilken sexualitet som är problematisk. Vi har under arbetets gång problematiserat vår egen position, omprövat våra tankegångar och försökt förhålla oss så aktiva som möjligt i relation till de sociala scripten som återfunnits i både tidigare forskning och egeninsamlad empiri.

När vi antar att socionomer bör finnas närvarande i barn och ungdomars sexuella utveckling antar vi också att målgruppen på något sätt är utsatt och i behov av vuxnas och professionellas kunskaper inom ämnet. Vi är medvetna om att vi är normativa i detta antagande.

Vi har även tagit med forskning som delar på tjejers och killars pornografivanor vilket exkluderar den grupp av personer som identifierar sig som transpersoner eller icke-binära. Detta har vi gjort på grund av att den största delen av den forskning som finns i ämnet utgår ifrån dessa kategorier. Vi har dock i vårt egenproducerade material eftersträvat att förhålla oss på ett så normkritiskt sätt som möjligt.

4.7 Forskningsetiska överväganden

Pornografi är ett ämne som många upplever är känsligt att samtala om, däribland professionella. Att pornografi är ett laddat ämne är något som vi har tagit i

beaktning i forskningsprocessen och i mötet med våra informanter. Vi har valt att avidentifiera våra informanter genom att benämna de utifrån deras profession. Vi beslutade att lyfta fram professionerna mot bakgrund av att det visar på att socionomerna arbetar inom olika områden av det sociala arbetet. Vi beslutade vidare att avidentifiera informanterna när det kommer till den specifika

organisation de är verksamma i. Vi skrev exempelvis att en av våra informanter arbetade inom den ideella sektorn men inte vid vilken organisation. Vi gjorde ovanstående övervägande mot bakgrund av vilken information vi ansåg som

15

betydelsefull samt för att skydda våra informanter.

Vi har under forskningsprocessen tagit hänsyn till vetenskapsrådets

forskningsetiska principer. Våra informanter informerades om undersökningen, att deltagandet var frivilligt och att det när som helst kunde avbryta. Informanterna gav sitt samtycke till att medverka samt till medverkandes längd och utformning. Vi tog hänsyn till vetenskapsrådets konfidentialitetskrav genom att informanterna försäkrades anonymitet i förhållande till personuppgifter. Varje informant gav sitt samtycke till att benämnas vid sin professionstitel. Avslutningsvis har

nyttjandekravet tagits i beaktande utifrån att vi inte kommer lämna ut uppgifter från vårt insamlade material till andra forskningsprojekt.

5 RESULTAT OCH ANALYS

För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex socionomer som arbetar eller har arbetat med barn eller ungdomar. Vi har i analysen utgått ifrån våra huvudteman Pornografi, Påverkan, Samtal och Kunskap. Varje tema har underteman som vi identifierat under analysens gång. Dessa fungerar som underrubriker till våra huvudteman. Under Pornografi behandlar vi Socionomers uppfattningar om pornografis påverkan, Socionomers uppfattningar om

pornografins utbredning och gränser samt Socionomers uppfattningar om barn och ungdomars tillgång till pornografi. Under Påverkan behandlar vi Socionomers syn på pornografins påverkan, Socionomers syn på tabuns påverkan samt social utsatthet och sexuell utsatthet. Under Samtal behandlar vi Motstånd till samtal, Vilja till samtal, Behov av samtal samt Samtalets utformning. Under Kunskap behandlar vi Behov av kunskap, Relevans för socialt arbete samt Medvetenhet om sina egna värderingar. Dessa teman utgör tillsammans vår analys. Våra resultat har vi analyserat utifrån Simons och Gagnons (2005) teori om sexuella script. Resultaten sätts även i relation till den tidigare forskning vi tagit del av. 5.1 Informanter

Vår empiri består av materialet från de sex socionomer vi har intervjuat. Vi presenterar informanterna nedan under de titlar de hädanefter kommer hänvisas till i kapitlet:

Familjebehandlare

Informanten identifierar sig som man och är 31 år gammal. Han har tidigare arbetat på en särskola. Idag arbetar han som familjebehandlare på en internatskola med integrerad behandling för ungdomar i 13-16 års ålder där problematiken oftast är komplex i form av flera olika diagnoser.

Socialarbetare

Informanten identifierar sig som kvinna och är 28 år gammal. Hon arbetar som socialarbetare inom den ideella sektorn med personer som identifierar sig som tjejer i åldersgruppen 13-21. Målgruppen lever i någon form av social utsatthet. Tidigare har hon arbetat med barn och ungdomar inom LSS och kolloverksamhet. Sexualupplysare

Informanten identifierar sig som kvinna och är 50 år gammal. Hon har tidigare arbetat som skolkurator, socialsekreterare och kurator på behandlingshem för

16

familjer. Informanten har även erfarenhet av att ha jobbat på skyddat boende med våldsutsatta kvinnor samt som kurator för kvinnor utsatta för sexuellt våld. Idag är informanten sakkunnig i sexualupplysning och arbetar med att utbilda

professionella som arbetar med barn om barns sexualitet. Skolkurator

Informanten identifierar sig som man och är 45 år gammal. Arbetar idag som skolkurator med barn i åldrarna 6-12 år. Han håller i enskilda samtal,

värdegrundslektioner samt är involverad i sexualundervisningen för barn i årskurs sex.

Socialsekreterare

Informanten identifierar sig som kvinna och är 30 år gammal. Hon har tidigare arbetat på boende för ensamkommande barn och ungdomar. Idag arbetar hon som socialsekreterare på sektionen för ensamkommande barn och ungdomar. I tjänsten ingår att ta emot, utreda behov, placera och följa upp barn och ungdomar som blir aktuella för kommunen.

Volontär

Informanten definierar sig som kvinna och är 72 år gammal. Hon har tidigare arbetat som familjerättssekreterare, familjehemssekreterare och barnutredare. Idag är hon pensionerad men arbetar till och från som konsult i en mellanstor kommun samt som volontär på en kvinnojour. Som konsult arbetar hon framförallt med vårdnadsutredningar och som volontär på kvinnojour arbetar hon stödjande och informerande med våldsutsatta kvinnor.

5.2 Två motsägelsefulla script

I vår problemformulering beskrev vi hur barn och ungdomar befinner sig mellan två sociala script som inte sällan förmedlar motsägelsefulla budskap kring

sexualitet. Det ena består av pornografin och populärkulturens sexualiserade script och det andra av den politiska debatten och ”vuxenvärldens” moraliserande script. Vi vill återknyta till problemformuleringen genom två introducerande citat som illustrerar hur barn och ungdomars sexualitet formas i detta motsägelsefulla klimat. Vår informant Familjebehandlaren säger så här:

”Min erfarenhet från skolan som jag har jobbat i är inte att sexualkunskapen har blivit mycket bättre. Å andra sidan har

pornografin kommit in och blivit källan till kunskap. Och då är det det man får som ungdom och då står man där när man tycker att man är redo och har den bilden av sexualitet, sex och relation till den andra, eller de andra personerna som förväntas delta. Dels det och dels det att man inte har den där öppenheten i att kunna möta en annan person och kunna prata med den andra personen om vad det är man förväntar sig av varandra. För man har inte lärt sig, eller man har snarare lärt sig att man inte pratar om det med vuxna för det är alltid stängda dörrar man möter. Då lär man sig inte heller att dels formulera för sig själv vad det handlar om och dels lär man sig absolut inte att kunna prata med den andra personen om vad det handlar om för den och för en själv.”

17

Det vi vill lyfta fram med detta citat är hur pornografin å ena sidan fungerar som den främsta sexualkunskapen då den är tillgänglig och förmedlar en viss bild av hur sexualitet, relationer och roller ser ut. Å andra sidan hur samtal om pornografi betraktas som tabu, vilket gör att barn och ungdomar lämnas ensamma att hantera och tolka sin sexualitet i relation till pornografin. En annan av våra informanter, Socialarbetaren har reflekterat kring de dubbla budskapen i de två sociala scripten och vad det kan bidra till för barn och ungdomar i deras sexuella utveckling och i samtal om pornografi och sexualitet med vuxna:

”Jag har tänkt lite på det själv liksom att det blir så polariserat. För det är ju också lite som att sex och sexualitet får en sådan särställning jämfört med liksom mycket annat som ungdomar eller vem som helst liksom ser eller utsätts för eller håller på med. Det är fortfarande väldigt djupt rotat att sexualitet skulle vara något så heligt och att om någon gör något som någon inte skulle gilla, att det skulle vara så farligt (…) Man ska ju inte relativisera sexuella övergrepp och så, alltså många personer far ju illa av att göra sådant de inte vill eller blir tvingade till saker, men det kanske inte finns utrymme att prata om att man provade någonting men det känns inte så bra men det är okej. Alltså att det blir väldigt mycket sådär offer eller typ: "Jag gör vad jag vill, jag är en empowered person som..." Att det inte finns någonting som är sådär mittemellan: "Jag provade det här men det var inte så kul men det kändes inte bra men det var okej". Och då är det för att

sexualitet fortfarande känns sådär uuuh liksom... Sårbart på något sätt.”

Socialarbetare

De sociala scripten minskar utrymmet för att experimentera eller iallafall att ha ett öppet samtal om experimenterandet, vilket kan vara en viktig del i skapandet av en egen sexualitet. De två ovanstående citaten visar på behovet av ett sexuellt script för att tolka pornografi. Simon och Gagnon (2005) skriver att behovet av ett sexuellt script vid tolkning av pornografi är viktigt på grund av dess skamfyllda karaktär. Vi behöver ett samtal kring pornografi eftersom att pornografi är ett komplext ämne att förhålla sig till, både i sig själv och i samtal med andra. Nedan kommer vi att illustrera och analysera denna komplexitet närmre.

5.3 Pornografi

Under denna rubrik behandlar vi temat pornografi genom vår empiri i form av informanternas uppfattningar av vad pornografi kan vara för något, dess utbredning och gränser samt barns och ungdomars tillgång till pornografi. Socionomernas uppfattningar om pornografi är intressant ur script-teorins

synvinkel och de motsägelsefulla script vi illustrerat i föregående kapitel då deras perspektiv troligtvis formats av dessa sociala script. Deras uppfattningar om utbredning, gränser och tillgång är också intressanta då de visar på pornografins komplexitet och närvaro i barn och ungdomars vardag.

5.3.1 Socionomers uppfattningar om pornografi

Pornografikonsumtion har ofta blivit undersökt i termer som befriande men även som något problematisk och icke önskvärt (Peter & Valkenburg 2016). Det har

18

även undersökts som en demokratisk fråga där pornografi ses som en viktig funktion i ett ojämlikt system (Waltman 2014). Detta genom att normalisera sexualierat våld mot kvinnor (Bridges m.fl. 2010). När det har undersökts som befriande har forskare studerat huruvida pornografin kan påverka konsumenterna positivt (Hald & Malamuth 2008; Weinberg m.fl 2010). Beroende på vilket perspektiv forskningen och vår egen empiri utgår ifrån ses pornografi på olika sätt. För att kunna analysera uppfattningar om påverkan och behovet av samtal samt behovet av kunskap måste vi förstå ämnets bredd, variation och komplexitet vilket vi försöker illustrera nedan. Socialsekreteraren visar sin ambivalens när hon suckar djupt inför frågan om vad pornografi är för henne. ”Vilken svår fråga” börjar hon. Sedan väger hon negativa aspekter mot positiva aspekter.

”(...) om jag tänker ur den negativa aspekten så tänker jag utnyttjande, människohandel och så vidare. Den typen av bild kommer upp i mitt huvud. Positivt tänker jag att det är kopplat till njutning och... Jaaa, erotik, njutning tänker jag.”

Socialsekreterare

Även Socialarbetaren visar sin ambivalens inför ämnet och väger även hon för- och nackdelar mot varandra:

”Jag tänker att det är ett medel, att det kan vara ett verktyg för folk att skapa sig en sexuell identitet och sexuella fantasier. Men jag tror också att det kan vara en grej i att till exempel jämföra sig med andra och att det kanske är där det kan bli lite snedvridet, att det ändå är någonting som är konstruerat, i speciella situationer eller så. Men ja, ett verktyg kanske man skulle kunna säga att det är.”

Socialarbetare

Socialarbetarens tankar om pornografi som ett verktyg att skapa sig en sexuell identitet och sexuella fantasier av bekräftas av Weinberg m.fl. (2010) som i sin studie visar att det finns ett samband mellan att konsumera pornografi och inneha en vilja att utforska sin sexualitet utifrån empowerment. När Sexualupplysaren får frågan om hur hon definierar pornografi svarar hon att det är ett material: ”… Som

har till syfte att vara upphetsande för den som tittar på det (...) Man får se hur sex går till, visserligen kanske en delvis ensidig bild av hur sex går till”. Hon tror

också att det kan bidra till ett stärkt självförtroende sexuellt samtidigt som det förmedlar en hel del stereotyper. Familjebehandlaren problematiserar

likhetstecknet mellan pornografi och sex när han beskriver vad pornografi är för honom:

”(...) Ja alltså, porr är ju sex men sex är inte porr, tänker jag. Och med det så tänker jag att det finns så himla tydliga roller inom porren, att kommunikationen ofta försvinner, att det är mycket... Mycket handlar liksom om förnedring, mycket handlar om att det är någon som ska få någonting och så är det någon som ska ge någonting. Ja, typ så, att det görs för någon, att sex blir för någons skull liksom, i porren (...) Och det är ju med porr som med allt annat så finns det ju såklart jätte mycket olika, spannet är ju ganska stort, men jag tänker att den stora delen av porren har lite samma mall. För sen tänker jag att det finns bra porr och att det finns dålig porr liksom, men den porr som man oftast blir exponerad för är den som har samma könsroller och samma

19

mallar i vem som ger och vem som tar och vem det är för. Vem som är mottagaren av materialet.”

Familjebehandlare

Uppfattningen att pornografin förmedlar stereotyper delas av informanterna i Mattebos (2014) studie. Samma studie visar att barn och unga ändå kan se

skillnad på pornografi och verklighet. Vilket skulle kunna vara en subjektiv tanke då Collins m.fl. (2017) visar att det finns ett samband mellan

pornografikonsumtion och könsstereotypa åsikter. Den visar också på sambandet mellan pornografikonsumtion och misogyna åsikter, något som Volontären är orolig för. Hon kom tidigt in på våld i samband med hennes definition av pornografi:

”(...) det är ju det porr handlar om: det är fem karlar som ger sig på en kvinna och så tror de att kvinnan gillar det (...) det kan ju finnas porr som, det vi kallar mjukporr, där man pratar om kärlek mellan en man och en kvinna på lika villkor. Det kan jag tänka mig inte behöver vara något skadligt.”

Volontär

Associationen mellan våld och pornografi är inte kontroversiell. Bridges m.fl. (2010) visar i sin studie att det förekommer både fysiskt och verbalt våld i 90 % av de mest sedda porrfilmerna 2005. Deras definition av våld var en målmedveten handling som resulterar i skada hos sig själv eller hos andra. Annan forskning har snävare definitioner av våld vilket ger andra resultat. Dessa definitioner av våld synliggör inte de maktförhållanden som existerar i pornografi menar Bridges m.fl. (2010). Flera av våra informanter associerar pornografi som något negativt till en början. Skolkuratorn är en av dem. Han säger ”Exploatering, det är pornografi

för mig. Därför att pornografi är... För att det som visas i pornografiska klipp inte återspeglar verkligheten (…) för oftast ser det inte ut så i verkligheten”. Han

syftar till den sexuella akten som är alldeles för avancerad och att barn och ungdomar kanske har svårt att förstå att det är regisserad film där scenerna de får se bara är resultatet av en längre arbetsprocess. Informanternas syn på hur barn och ungdomar kan påverkas av pornografi behandlar vi lite senare i detta kapitel.

5.3.2 Socionomers uppfattningar om pornografins utbredning och gränser

Pornografin kan med fördel betraktas som en del av en kultur snarare än ett separat fenomen (Collins m.fl. 2017). En del menar att pornografin är ett hopkok av vad som återfinns i annan populärkultur vad gäller stereotyper och

sexualisering medan andra menar att det är pornografin som sipprar ned i

populärkulturen och gör att den ser ut som på ett visst sätt. Kim m.fl. (2007) visar i sin studie hur maskulinitet och femininitet skildrades på stereotypa och dikotoma vis i nordamerikansk populärkultur. Maskuliniteten prioriterar sex före känslor, objektifierar kvinnor och motsätter sig homosexuella eller feminina uttryck. Femininiteten prioriterar känslor före sex, förväntas sätta upp sexuella gränser, vara passiv i sex och inte ge uttryck för egna sexuella behov samtidigt som de ska vara sexuellt tillgängliga och attraktiva. Collins m.fl. (2017) visar hur pornografin är en typ av populärkultur som reproducerar dessa stereotyper.

Familjebehandlaren resonerar såhär när det handlar om pornografins utbredning och gränser: