Utifrån vår studie kan vi se att de illustrationer som används mest i Favorit Matematik 2A och Eldorado 2A, är de informativa illustrationerna. Dessa informativa illustrationer kan vara till stor hjälp för eleven, då det framförallt kan användas som ett problemlösningsverktyg. De flesta informativa illustrationerna i de utvalda läro-böckerna involverar detaljer som hjälper eleven att se helheten i det matematiska problemet. Studien visar att de dekorativa illustrationerna inte tillför något lärande-objekt, men bringar ändå något gott till uppgifterna. Dekorativa illustrationer bidrar nämligen till ett mer lustfyllt intryck. Den tredje och sista kategorin, mixade illustrationer, innehåller både informativa och dekorativa inslag som på olika sätt kan bidra till lärande. I vår studie framkommer det att trots att lärandeobjekten i de tre avsnitten är densamma i båda läroböckerna, varieras variationsmönstren i uppgifterna. Lärandet möjliggörs därför på olika sätt. De uppgifter som innehöll variationsmönster var de som förmedlade någon slags information, alltså både de informativa illustrationerna och de mixade illustrationerna. Alla illustrationer innehöll dock inte variationsmönster, men en del kunde ändå bidra med information
till uppgiften. Genom analysen kan vi se att variationsmönstren separation och generalisering förekommer mest i läroböckerna. Båda läroböckerna fokuserar på att utveckla och främja ett additivt tänkande, trots att tidigare forskning antyder att det inte är det bästa sättet. Eldorado 2A använder sig, till skillnad från Favorit Matematik 2A, av mer multiplikation och multiplikativa illustrationer i arbetet med multiplikation. Det kan bidra till att hjälpa eleven i utvecklandet av ett multiplikativt tänkande.
Avslutningsvis sammanfattas två slutsatser. En slutsats som dras är att läroböckerna använder sig av olika illustrationer, trots att de vill förmedla samma lärandeobjekt. Olika variationsmönster kan därigenom uppstå och lärandet sker på olika sätt. Likaså dras en slutsats utifrån att inte alla illustrationer innehåller variationsmönster, de kan dock ändå bidra till lärande genom att förmedla information. Vi vill med denna studies analys och resultat belysa vikten av varierande representationsformer. Illustrationer kan bidra till att uppmuntra olika sätt att använda multiplikation och ett multiplikativt tänkande. Tack vare studiens resultat har vi fått möjlighet att se vilka illustrationer som används och på vilket sätt läromedel använder dem för att främja elevernas lärande. Detta är något som vi kommer att ta med oss vidare i vårt yrkesverksamma liv som grundlärare.
Referenser
Ahlgren, Anna (2018). Målande multiplikation: En undersökning av hur
multi-plikation illustreras i läroböcker för årskurs två. Självständigt Arbete 1. Södertörns
Högskola, Huddinge.
Beckmann, Sybilla (2018). Mathematics for elementary teachers with activities. Fifth edition New York, N. Y.: Pearson.
Brenner, Mary E., Herman, Sally, Ho, HsiuZu och Zimmer, Jules M. (1999). Cross- National Comparison of Representative Competence. Journal for Research
in Mathematics Education, 30(5), 541–557.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Clark, Faye B. och Kamii, Constance (1996). Identification of multiplicative thinking in children in grades 1-5. Journal for Research in Mathematics Education, 27(81), 41–51.
Christoffersen, Line och Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för
lärar-studenter. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Day, Lorraine och Hurrell, Derek (2015). An explanation for the use of arrays to promote the understanding of mental strategies for multiplication. Australian Primary
Mathematics Classroom, 20(1), 20–23.
Deloache, Judy S., Uttal, David H. och Pierroutsakos, Sophia L. (1998). The development of early symbolization: Educational implications. Learning and
Instruction, 8(4), 325–39.
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Drake, Michael (2012). On the trail of multiplicative thinking. Journal of the
Association of Teachers of Mathematics, (228), 45–49.
Edens, Kellah och Potter, Ellen (2008). How students "unpack" the structure of a word problem: Graphic representations and problem solving. School Science and
Mathematics, 108(5), 184–196.
Eriksson, Yvonne (2009). Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Glasnovic Gracin, Dubravka (2018). Requirements in mathematics textbooks: A five-dimensional analysis of textbook exercises and examples. International Journal of
Mathematical Education in Science and Technology, 49(7), 1003-1024.
Graneheim, Ulla Hällgren och Lundman, Berit (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Department of Nursing, Umeå University, 24(2), 105–112.
Gustafsson, Åsa (2016). I Olsson, Ingrid och Forsbäck, Margareta (2016). Eldorado:
Hagland, Kerstin (2007). Rita en bild! Nämnaren, (3), ss. 27–31.
Holmqvist, Mona (2006). Att teoretisera lärande. I Holmqvist Olander, Mona (red.) (2006). Lärande i skolan: learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Student-litteratur.
Hurst, Chris (2015). The multiplicative situation. Australian Primary Mathematics
Classroom, 20(3), 1–16.
Hurst, Chris (2017). Children have the capacity to think multiplicatively, as long as …. European Journal of STEM Education, 2(3), 1–14.
Hurst, Chris och Hurrell, Derek (2016). Investigating children's multiplicative thinking: Implications for teaching. European Journal of STEM Education, 1(3), 1– 11.
Jellis, Rebecca Mary (2008). Primary Children's Interpretation And Use Of Illustra-tions In School Mathematics Textbooks and Non Routine Problems: A School Based Investigation. Doctoral thesis, Durham University.
Karlsson, Natalia och Kilborn, Wiggo (2015). Matematikdidaktik i praktiken: att
undervisa i årskurs 1–6. Första upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning.
Kroksmark, Tomas (2007). Fenomenografisk didaktik - en didaktisk möjlighet.
Didaktisk Tidskrift, 17(2–3), 1–48.
Larsson, Kerstin (2016). Students’ understandings of multiplication. Department of
Mathematics and Science Education, Stockholm University, Stockholm.
Lo, Mun Ling (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Lowrie, Tom, Diezmann, Carmel M. och Logan, Tracy (2012). A framework for mathematics graphical tasks: The influence of the graphic element on student sense making. Mathematics Education Research Journal, 24(2), 169–187.
Marton, Ference och Booth, Shirley (1997). Learning and awareness. Mahwah, N.J.: Erlbaum.
Norberg, Malin (2014). ”Det är för att det ska bli lite svårare?”: - Om illustrationer
i matematikläroböcker i grundskolans tidiga år och elevers handskande med dessa.
Magisterexamen. Mittuniversitetet, Härnösand.
Norberg, Malin (2020). Från design till meningsskapande - En multimodal studie om
elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1. Mittuniversitetet, Sundsvall.
Olsson, Ingrid och Forsbäck, Margareta (2016). Eldorado: matte. [2A] [Grundbok]. Andra upplagan. Stockholm: Natur & Kultur.
Pettersson, Rune (1991). Bilder i läromedel. Tullinge: Institutet för infologi.
Rajamäki, Maisa (2018). I Ristola, Kerttu, Tapaninaho, Tiina och Vaaraniemi, Leena (2018). Favorit matematik 2A. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Ristola, Kerttu, Tapaninaho, Tiina och Vaaraniemi, Leena (2018). Favorit matematik
2A. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Runesson, Ulla (2011). Lärares kunskapsarbete - exemplet learning study. I Andersson, Björn och Eklund, Solweig (2011). Lärare som praktiker och forskare:
om praxisnära forskning. Stockholm: Stiftelsen SAF i samverkan med
Lärar-förbundet. Tillgänglig på Internet:
http://www.stiftelsensaf.se/web/saf.nsf/file/792C121C80B543A7C12578480 053F129/$FILE/FUL5.pdf.
SFS 1960:729. Upphovsrättslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
(reviderad 2018). Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se. Solem, Ida Heiberg, Alseth, Bjørnar och Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke:
matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Första upplagan. Lund: