Undersökningen har handlat om och tyder på:
5.1 ⎜INLEDNING
Syftet med undersökningen har varit att analysera de orsaker som finns till de e-tjänster som medborgare och brukare få tillhanda samt hur det kommer sig att just dessa blir digitala tjänster och inte andra. Jag skall här kort sammanfatta undersökningen och redogöra för de huvudsakliga slutsatser som dragits.
Studien har metodologiskt sett varit en kvalitativ fallstudie med såväl kvalitativa som kvantitativa metoder. Jag har gjort en litteraturstudie, intervjuer och enkätundersökning för att tillskansa mig ett brett empiriskt material. Teoretiskt har undersökningen i huvudsak lutat sig på förvaltningsteoretiska idealmodeller och en sociologisk teknikteori kallad Social Shaping of Technology.
Fallet har varit Sambruk, vilket är ett nätverk av ca 30 kommuner som samlats för att tillsammans utveckla e-tjänster utifrån ett brukarperspektiv. Figuren ovan är en översikt av
38
kommunerna att delta i. Min undersökning har fokuserat på de första stegen i denna process för att kunna se vad och vilka som påverkar e-tjänsternas utveckling på ett tidigt stadium.
5.2 ⎜E-tjänster för tjänstemän i första hand, medborgaren i andra hand
Undersökningen tyder på att e-tjänster är kostnads- och arbetseffektiva för kommunerna prioriteras och att bättre service för medborgarna kommer som en god bieffekt. Riksrevisionen kommer till en liknande slutsatts i sin undersökning av olika statliga förvaltningar och skriver att ”det innebär att e-tjänster där kostnaden i första hand belastar myndigheten och där nyttan tillfaller andra, inte utvecklas i tillräcklig omfattning” (Riksrevisionen, 2004:19). I sambrukfallet kan e-tjänsterna mycket väl tillfalla medborgaren nytta, men precis som Riksrevisionen skriver så finns det en risk att tjänster som i första hand effektiviserar inåt prioriteras och att det är utgångspunkten, inte service åt medborgarna. En av de största anledningarna till att Sambruk över huvudtaget finns till har att göra med att man upplever utvecklingskostnader som för höga för en enskild kommun. Så på grund av ansträngd ekonomi har man gått samman i Sambruk, men inga kalkyler finns gjorda på kostnad och nytta vid utvecklandet av e-tjänsterna.
5.3 ⎜Medborgligt vakuum i utvecklingsprocessen
Undersökningen tyder också på att medborgarna inte har någon plats i utformningen av e- tjänsterna utöver att projektledarna själva ser sig som både medborgare och tjänstemän och på så sätt kan sätta på sig olika hattar. Sorensen skriver att det ”är ovanligt att IT produkter för en konsumentmarknad drivs eller utvecklas på grund av en explicit övervägande av behov och efterfrågan” (Sorensen, 2002, s.750). Ett problem med detta kan vara att accepterandet och implementeringen av tekniken kan bli krånglig samt att den kan uppfattas eller användas på annat sätt än vad som är tänkt. Men även om medborgarna har liten chans att påverka designen eller utvecklingsfasen av artefakten så kommer de senare att ha ”vetorätten” att använda eller inte (Williams, 1996, s.871). Stötestenen kan då vara att man lagt massa pengar i utvecklingskostnader på något som man inte riktigt vet om någon kommer att använda. En väldigt nyligen genomförd undersökning i Virginia, USA belyser användarvänlighet, kompatibilitet och trovärdighet som mycket viktiga faktorer för att medborgarna skall använda sig av och acceptera ”state e-government services”. Carter och France utrycker extra starkt vikten av att använda sig av en bred blandning respondenter vid research (Lemuria & Bélanger, 2005). Jag tror att detta är något som Sambruk kommer bli tvungna att lägga mer
energi på i framtiden, framförallt om man tänkt utveckla mer avancerade och interaktiva tjänster. Eller rättare sagt om man vill leva upp till sitt medborgarperspektiv.
5.4 ⎜Legitimitetsproblem
Vid vägvalen av utformning så har näringslivet spelat en viktig roll och då i huvudsak ett IT- konsultföretag kallat KnowIt. De var med då Sambruk reducerade sina 200 tjänster till en e- katalog innehållande 80 framtida e-tjänster. De har även varit delprojektledare i alla pilotprojekt och skrivit såväl processbeskrivningen som kravspecifikationen. Detta inflytande är betydande och påverkar vilka tjänster som blir utvecklade, då de är med och prioriterar vad som är viktigt och vad som inte är viktigt eller tekniskt genomförbart. Ett så starkt inflytande, från främst ett företag, kan också orsaka legitimitetsproblem. Däremot har detta sätt att arbeta fått näringslivet att öppnare prata kring tekniken och inte som tidigare var fallet hålla på sin teknik för att kunna sälja sin ”produkt” till flera kommuner. Man har velat utveckla en egen öppnare standard och har enligt Statskontoret kommit en bra bit på vägen.
5.5 ⎜Varningsfinger för framtiden
En aspekt som jag dessvärre inte haft möjlighet att undersöka (men ändå kan spekulera i) har med tid att göra. Statskontoret skriver i sin rapport att det tagit för lång tid att utveckla tjänsterna och att anledningen varit att så många skall enas. En självklar problematik inför framtiden blir då hur man tänker sig expansionen av nätverket.
Teknik och framförallt IT utvecklas i hög hastighet så vilka och vad som påverkar utvecklingen av tjänsterna kan ha större betydelse än man kan ana för framtiden. Jag önskar därför att mitt syfte och de problem jag ställt upp har kunnat belysas och att det bidragit till ökad kunskap om kommunsamverkan kring e-tjänsteutveckling och hur aktörerna och e- tjänsterna formas av olika aktörer och vägval.
40 REFERENSER
Bijker W. E. (2002) Technology, Social Construcion of Tehcnology, in International encyclopedia of the social & behavioural sciense, Amsterdam; Elsevier
Brunsson Nils (2002) Beslut som institution, från: Czarniawska Barbara (red.) (2002) Organisationsteori på Svenska, Kalmar; Liber Ekonomi
Carter lemuria & Bélanger France (2005) The utilization of e-government services: citizen
trust, innovation and acceptance factors från tidskriften Information System Journal 15,
5-25
Clausen Christian Clausen and Christian Koch (2002) Spaces and occasions in the social
shaping of information technologies: The transformation of IT systems for
manufacturing in a Danish context Från Sorensen Knut H & Williams Robin (2002)
Shaping Technology Guiding Policy Concepts, Spaces and Tools, Cornwall; MPG Books Ltd
Czarniawska Barbara (red.) (2002) Organisationsteori på Svenska, Kalmar; Liber Ekonomi Dalsgaard Lone och Bendix Jan (1998) Nätverksorganisering Etablering och ledning av
nätverk som ny organisationsform, Halmstad; Konsultförlaget i Uppsala
Gavante John (1987) Makt och deltagande från Petersson Olof Red. (1987) Makt begreppet, Stockholm; Carlsson Bokförlag
Gunnarsson Ronny (2005-05-22) Webbaserad kurs i forskningsmetodik; http://infovoice.se/fou
Grönlund Åke & Ranerup Agneta (red) (2001) Elektronisk förvaltning, elektronisk demokrati,
Visioner, verklighet, vidareutveckling Lund; Studentlitteratur
Grönlund Åke (2001) The long and winding road från Grönlund Åke & Ranerup Agneta (red) Elektronisk förvaltning, elektronisk demokrati, Visioner, verklighet, vidareutveckling Lund; Studentlitteratur
Grönlund Åke (2001) En introduktion till Electronic Government från Grönlund Åke & Ranerup Agneta (red) Elektronisk förvaltning, elektronisk demokrati, Visioner,
verklighet, vidareutveckling Lund; Studentlitteratur
ITPS A2003:015 en lärande IT-politik för tillväxt och välfärd, ITPS slutrapportering av
uppdraget att utvärdera den svenska IT-politiken
Know It (2005) IT Konsultföretag som hjälpt sambruk i sina pilotprojekt: www.sambruk.se Ilshammar Lars (2004) Rationalisering as usual?, från tidiskriften Öppna System Nr 1, Mars
Ilshammar Lars (2002) Offentligehetens nya rum – Teknik och politik i Sverige, Örebro; Universitetsbiblioteket
Ilshammar Lars & Åström Joachim (2001) Lokala ambitioner, centrala restriktioner från Grönlund Åke & Ranerup Agneta (red) (2001)Elektronisk förvaltning, elektronisk demokrati, Visioner, verklighet, vidareutveckling Lund; Studentlitteratur
Jensen Mogens Kjær (1991) Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare, Lund; studentlitteratur
Lundqvist Lennart (1993) Det vetenskapliga studiet av politik, Lund; Studentlitteratur Lövgren Karl (2005) Föreläsning om intervju och intervjuteknik, Malmö Högskola Merriam Sharan B (1994) Fallstudien som forskningsmetod, Lund; Studentlitteratur Malmö Stad (2003) E-strategi, Behovskartläggning
Montin Stig (2002) Moderna kommuner, Malmö; Liber National Encyklopedin (2005-05-20) Webbsidan www.ne.se
Ny Teknik (2005-03-16) Artikel om sveriges ledande position inom e-tjänsteutveckling
http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=39576
Norén Lars (2001) Offentliga marknader och IT från Grönlund Åke & Ranerup Agneta (red) Elektronisk förvaltning, elektronisk demokrati, Visioner, verklighet, vidareutveckling Lund; Studentlitteratur
Norris Pippa (2001) Digital Divide, Civic Engagement, Information Poverty, and the Internet
Worldwide, Cambridge; Cambridge University Press
Peters, Guy B (1998) Comparative Politics – Theory and Methods, London; Macmillam Prop. 1999/2000: 86 Ett informationssamhälle för alla
Prop. 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet
Riksrevisionen 2004:19 Vem styr den elektroniska förvaltningen?, Stockholm; Riksdagstryckeriet
Rip Arie and Johan W Schot (2002) Identifying Loci for influencing the dynamics of
technological development Från Sorensen Knut H & Williams Robin (2002) Shaping
Technology Guiding Policy Concepts, Spaces and Tools, Cornwall; MPG Books Ltd Rothstein Bo (red.) (1997) Politik som organisation Förvaltninspolitikens grundproblem,
Stockholm; SNS Förlag
Rothstein Bo (red.) (2001) Politik som organisation Förvaltninspolitikens grundproblem, Stockholm; SNS Förlag
42
Sambruksplattform (2004-02-04) Sambruksplattformen Janne Dicander, Projektledare Sambruksplattformen; Föreläsningsunderlag
Sambruksplattformen (2005-03-31) Kravspecifikation E-tjänst: Gymnasieval
Sorensen Knut H & Williams Robin (2002) Shaping Technology Guiding Policy Concepts,
Spaces and Tools, Cornwall; MPG Books Ltd
Svensson Per-Gunnar & Starrin Bengt (red.) (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik, Lund; Studentlitteratur
Sverige.se www.sverige.se (2005-05-10) Vägvisaren till samhällsinformation och offentliga tjänster
Sveriges Kommuner och Landsting (2005-05-10)
http://www.skl.se/artikel.asp?A=5051&C=445 E-post lista till alla Sveriges kommuner Statskontoret (2003) 151. E-samverkan mellan stat och kommun, Rapport.
www.statskontoret.se
TeliaSonera (2004) Rapport: Den kommunala kraften, www.startsidan.telia.se Trost Jan (2001) Enkätboken, Lund; Studentlitteratur
Widerborg Karin (2002) Kvalitativ forskning i praktiken, Lund; Studentlitteratur
Williams Robin & Edge David (1996) The Social Shaping of Technology, Research Policy Vol. 25, pp. 856-899
WII; World Internet Institute (2004) Informationssamhällets framväxt, Tallinn; Printall AS Yin, Robert K (1989) Case study research – Design and Methods, Newbury Park; Sage Publications Inc-
Åström Joachim (2004) Mot en digital demokrati? Teknik, Politik och institutionell
förändring, Örebro; Universitetsbiblioteket
INTERVJUER Projektledare 1 (2005-05-03) Projektledare 2 (2005-04-28) Projektledare 3 (2005-05-03) Projektledare 4 (2005-04-28) Projektledare 5 (2005-04-07) Projektledare 6 (2005-04-29) Kontaktperson 1 (2005-04-07) Kontaktperson 2 (2005-04-07) Kontaktperson 3 (2005-04-06) Kontaktperson 4 (2005-04-28) Kontaktperson 5 (2005-04-08)
BILAGA ETT │INTERVJUMALL
1. Kan du berätta kort om dig själv och hur du kom att jobba med det du nu gör inklusive Sambruk då?
2. Hur kommer det sig att er kommun är med i Sambruk, vad vill ni uppnå med medlemskapet?
3. Vilka aktörer är med i Sambruk och vad har de för funktion? (politiker, tjänstemän, näringslivet, medborgare etc. Finns det aktörer som utmärker sig mer än andra)
4. På vilket sätt identifierade eller kom man fram till de 80 e-tjänsterna som finns i er e- tjänstekatalog? (Utifrån vad diskuterade man, vilka argument fanns för de olika tjänsterna,,,,utifrån ett brukarperspektiv står det skrivet?)
5. Berätta om ert projekt, varför är det ett bra pilotprojekt?
6. Kan du beskriva processen kring kravspecifikationen, Vilka aktörer är med, hur diskuterar man etc?
7. Hur förhåller man sig i konstruktionen av e-tjänsterna till insyn och
ansvarsutkrävande? (Om man skickar en förfrågan eller liknande via nätet, kom det fram, vem svarar på det, om något går fel, var vänder jag mig etc)
8. I val av dessa e-tjänster (pilotprojekt), görs det någon kostnad, vinst kalkyl av något slag? (kan man mäta demokratiska vinster?)
9. Vilket förhållande har Sambruk till andra myndigheter, institutioner, företag och organisationer? (statskontoret, 24-timmarsdelegationern, lagar och förordningar etc.)
10. Vilket förhållande har sambruk och din kommun, hur förankrat är det, vilka i kommunen är delaktiga?
11. Diskuteras organisatoriska förändringar något i Sambruk, eller i er kommun? (När man läser en del av skrifterna om 24-timmarsmyndigheten så talas det mycket om organisationsförändring och verksamhetsutveckling som stora utmaningar, men lösningen tycks nästan uteslutande vara IT, Vad hände med organisationsförändringarna?)
44
BILAGA TVÅ │INTERVJUENKÄT
1 Hur kommer det sig att er kommun är medlem i Sambruk? 2 Vad vill ni uppnå med medlemskapet?
3 Vem i Sambruk bestämmer över vad som skall göras och hur går detta till? 4 Vilket utrymme finns det för medborgarna i utvecklandet av e-tjänsterna?
BILAGA TRE │ELEKTRONISK ENKÄT
Enkäten skickades till 100 kommuner som inte är medlemmar i Sambruk. Tre frågor ställdes: 1. Känner ni till Sambruk och deras verksamhet?, 2. Av vilken anledning är er kommun inte medlem?, 3. Har er kommun en e-strategi?
46 Kommuner hade svarat den 20 maj 2005. Svaret från dessa samanställs nedan.
Känner till Sambruk: 41 kommuner Känner inte till Sambruk: 5 kommuner
Kommer troligen, eller ska, bli medlemmar: 7
Inte intresserade eller har negativa (tar för lång tid, inga intressanta produkter, magert resultat) uppfattningar om sambruk: 9
Har annat samarbete: 9
Ingen strategi: 29 (andra kommuner utrycker någon slags strategi ofta visionära IT strategier)
Argument för icke medlemskap: Har inte tagit ställning
Avvaktar och ser hur det utvecklas
Deras arbete är förtitillfället inte av vårt intresse Fick inte vara med
24h-kommune inte prioriterad Samverkar lokalt
Inte tagit ställning Projektet tar för lång tid
Sambruk jobbar inte med några aktuella e-tjänster Kommer troligen gå med
Frågan aldrig varit aktuell Vår kommun saknar strategi Det kräver resurser vi inte har
Skall ta ställning efter mer information
Det är bättre att befintliga samarbetsorgan tar ansvar för dessa frågor (sveriges kommuner och landsting)
Magert resultat hittills
Har inte börjat arbetet med 24h-myndigheten Ingen prioriterad fråga
Har inte visat kraftiga rationaliseringar eller gemensamma lösningar Skall bli medlemm
Verkar inte vara praktiskt inriktat, mycket av sambruks stimulans sker där utvecklade saker redan finns