Sammanfattning och slutsatser 32

Enligt Myndigheten för skolutveckling (2003) och Winroth och Rydqvist (2002) ska förskolor och skolor, för att arbeta hälsofrämjande, vara en stödjande miljö som låter barnen vara delaktiga och ha inflytande över saker som rör dem, dessutom ska det finnas glädje och lust i allt som sker. Viola, Gudrun och Amela påpekade att de ibland tycker att de styr barnen för mycket och att barnen då inte får någon chans att ha inflytande över sin dag. Vi håller med om att barnen ska få vara med och bestämma för att de inte ska känna sig förbisedda.

Respondenterna sa att barnen var ute väldigt mycket och enligt Dahlgren m.fl. (2007) blir barn som är ute mycket piggare, friskare, lugnare, det uppstår mindre konflikter mellan dem och dessutom hjälper utevistelse barnen att klara av dagen därför att de bland annat får frisk luft och röra på sig.

Av alla som bor i Sverige rör sig 75 procent för lite för att kroppen ska må fysiskt bra (Winroth & Rydqvist, 2002). Alla respondenter förutom Mia berättar att de använder sig av gympa och rörelsepass. I skolan ska ämnet Idrott och hälsa försöka utveckla barnens kunskaper om fysisk hälsa, hur kroppen fungerar samt hur olika vanor och fysisk aktivitet kan påverka den (Skolverket, 2000).

Enligt Bispfors m.fl. (1995) ska människan helst äta tre huvudmål och två mellanmål om dagen och på vardagarna står förskolor och skolor för en stor del av dessa mål. Respondenterna berättade att de serverar variationsrik mat till lunch däremot mellanmålet var rätt lika från dag till dag. Enligt barnläkare Annika Janson använder föräldrarna ca 14 minuter per dag till att laga mat och mycket av det som säljs idag innehåller fett och socker och är halvfabrikat (Dagens Nyheter, 2004-11-24).

Majoriteten av förskolorna och skolorna där vi har gjort intervjuer bjuder barnen på frukt minst en gång per dag. Barbro anser att förskolan och skolan ska vara ett komplement till hemmet och även om förskolor och skolor inte har det slutgiltiga ansvaret för barnen,

33

tillbringar de ändå större delen av sin dag där. Konsumtionen av frukt och sötsaker har ökat och även procenten överviktiga barn har stigit drastiskt de senaste 30 åren (Fjelkner & Hertting, 2007-10-11). Riskerna med övervikt är att barnen i framtiden, om de fortsätter att vara överviktiga, kan drabbas av diabetes, förhöjt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom kan barnen få problem med leder, knä, höfter och rygg (Barnfetma.se, 2009-11-23). Vår slutsats av lärares och pedagogers arbetssätt för att främja barns fysiska hälsa är även här att det skiljer sig ytterst lite mellan icke hälsofrämjande verksamheter och hälsofrämjande verksamheter. Som exempel på likheter är att alla var ute mycket och hade gympa eller rörelsepass. En skillnad är att den icke hälsofrämjande verksamheten serverar lite mer sötsaker till barnen än de hälsofrämjande verksamheterna. Liksom hos respondenternas tankar om fysisk hälsa finns det några små skillnader i arbetssätten inom samma verksamhet. Vi drar även slutsatsen att respondenterna anser att när barnen får vistas ute mycket och vara fysiskt aktiva påverkas barns fysiska hälsa positivt. En annan slutsats är att alla våra respondenter serverar en varierad kost och försöker undvika sötsaker så gott det går, dessutom ser de till att barnen får i sig frukt och grönsaker varje dag.

34

5 Diskussion och kritisk reflektion

Under arbetets gång har vi fått nya kunskaper som till exempel att pedagogers tankar och arbetssätt i verksamheter med och utan hälsoprofil inte skiljer sig så mycket. Vi trodde att det skulle skilja sig mer åt än vad det gjorde. Dessutom har vi uppdaterat våra gamla kunskaper om att det är bra för barn att vara ute mycket, vara fysiskt aktiva, äta en variationsrik kost samt försöka undvika sötsaker. Dessa kunskaper kommer vi att ha användning av i vårt framtida arbete med barn.

Vårt arbete har flutit på bra men det har funnits några dilemman under arbetets gång. Under vår VFT frågade vi två lärare och pedagoger var, om de ville medverka i vår studie. Vi fick senare veta att sammanlagt fyra lärare och pedagoger var för lite för vårt empiriska material och kontaktade därför två verksamheter till, en förskola och en förskoleklass. En av våra frågeställningar blev då att jämföra en hälsofrämjande förskola och förskoleklass med en förskola och förskoleklass utan hälsoprofil. Det visade sig att förskoleklassen Rödhaken, som vi trodde var en skola utan hälsoprofil ändå var en skola med hälsoprofil så i studien har personal medverkat från tre hälsofrämjande förskolor och skolor samt en förskola utan hälsoprofil och därför har det varit svårt att jämföra respondenternas svar för att synliggöra eventuella likheter och skillnader i deras uppfattningar om barns fysiska hälsa och om hälsofrämjande arbetssätt.

Vi har gjort upp tidsplaner efterhand och lyckats hålla dem ganska bra, någon gång har tiden för vissa arbetsmoment fått förlängas då det blev för mycket att göra under den tid som var avsatt av oss, bland annat tog litteraturläsningen och transkriberingen någon dag längre.

När vi diskuterade vilket ämne som skulle väljas, kom snabbt fram till att vårt arbete skulle handla om barns hälsa, för att begränsa oss valdes den fysiska hälsan. Under arbetets gång har vi upptäckt att det är svårt att skilja på den fysiska och psykiska hälsan, vi vet att de går in i varandra men trodde ändå att det skulle vara lättare att skilja dem åt och anser att vi har lyckats hålla oss till den fysiska hälsan i vårt arbete.

Då våra frågeställningar skulle skrivas dök det upp lite problem, vi visste vad de skulle handla om men hade svårt att formulera det till frågor. Nu i efterhand anser vi att frågeställningarna har fungerat bra men de har samtidigt varit komplicerade att besvara. Hade vi kunnat göra om undersökningen så hade vi försökt formulera frågorna annorlunda.

35

När frågeställningar var skrivna letades det efter litteratur, det visade sig att det var svårare än vad vi trodde. Det fanns mycket litteratur om hälsa men att hitta det som handlade om barns hälsa visade sig vara en utmaning, speciellt litteraturen om barns fysiska hälsa. Litteraturen som hittade lästes under vår VFT så att vi kunna börja skriva när vi kom tillbaka till skolan.

Vi hade tänkt använda oss av en intervjuguide, detta visade sig vara svårare än vad vi hade tänkt. När vi berättade för lärarna och pedagogerna hur intervjuerna skulle gå till önskade de flesta att våra stödfrågor skulle ställas istället för att de skulle prata fritt utifrån dessa. Om lärarna och pedagoger hade fått intervjuguiden i förväg och haft mer tid på sig att tänka igenom vad de ville säga om våra områden hade det nog varit lättare för dem att prata fritt. Från början hade vi också tänkt göra observationer men hoppade över det eftersom det kändes som om det blev en kontroll av lärarna och pedagogerna arbetade på det sätt som de sa. Det var uppskattat att varje intervju skulle ta cirka en timme men det tog inte den tid som vi hade beräknat. Om det hade ställts lite fler spontana följdfrågor hade vi möjligtvis fått mer material.

Vi tycker att svaren från lärarna och pedagogerna har varit bra och konkreta. De har inte bara svarat på våra frågor utan de har även ibland gått in på andra saker som har med hälsa att göra. Vi är medvetna om att dessa svar gäller just de medverkande åtta lärarna och pedagogerna och de verksamheter där de arbetar och därför kan vi inte generalisera våra resultat.

En sak som vi skulle ha velat göra, om vi hade haft mer tid, är att intervjua personalen som lagar maten till barnen för att se hur de tänker när de planerar måltiderna. Vi är nyfikna på varför inte fler förskolor och skolor lagar maten från grunden. En av oss som har sin VFT placering på Bärets förskola vet att de gör det och har sett att det tar inte längre tid än att tillaga halvfabrikat. Den andra av oss har gått Hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet och där lagade tre elever mat till 300 personer på ungefär två timmar och därför undrar vi varför man väljer att använda sig av halvfabrikat istället för att laga maten från grunden. Detta hade också kunnat vara en helt ny undersökning.

Nya frågor som har uppstått är bland annat vem och vad som bestämmer att en förskola eller skola har en hälsoprofil. En annan fråga är hur pass ekologisk verksamheternas mat är och vad har de för ansvar när det gäller barns fysiska hälsa?

36

6 Referenser

Ahmadi, Fereshteh (2008). Kultur och hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Barlow, Mats (1997). Se mig, förstå mig! Varför ska vi arbeta med hälsa i skolan? : Om våra barns och vår skolas framtid. Glanshammar (Rinkaby): Barlow Research Co.

Barnfetma.se (2009-11-23). Konsekvenser av övervikt och fetma. Tillgänglig: 2009-11-23

http://www.barnfetma.se/konsekvenser-av-overvikt-och-fetma/

Bispfors, Yvonne, Lindberg, Marianne, Lindberg, Anna-Greta & Lindberg, Lena (1995).

Hälsopedagogik - helhetssyn på barns och ungdomars hälsa. Nyköping: ATHENA Lär AB.

Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö. Stockholm: Liber.

Dagens nyheter (2004-11-24). Svenska barns hälsa hotas. Tillgänglig: 2009-10-04

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svenska-barns-halsa-hotas-1.329265

Dahlgren, Lars-Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan-Paul & Szczepanski, Anders (2007).

Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Lund: Studentlitteratur.

Faskunger, Johan (2007-10-19). Barns rörelsefrihet byggs bort. Göteborgs-Posten. Tillgänglig: 2009-11-02

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.122573-barns-rorelsefrihet-byggs-bort

Fjelkner, Metta & Hertting, Anna (2007-10-11). Barn som rör sig lär sig bättre. Sydsvenskan. Tillgänglig: 2009-11-06

http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article272037/Barn-som-ror-sig-lar-sig- battre.html

Folkhälsoinstitutet (1998). Inneboken. En bok för alla som bryr sig om en hälsosam innemiljö. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.

Gustafsson, Lars. H (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling (2003). Det måste va´ sånt som får en att fundera mera…

Om hälsoarbete i skolan – från direktiv till perspektiv. Tillgänglig: 2009-10-04

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/26/93/SKOLUTV1.pdf

Nationalencyklopedin (2009-11-22). Sjukdom. Tillgänglig: 2009-11-22

http://www.ne.se/sjukdom

Nationalencyklopedin (2009-11-23). Handikapp. Tillgänglig: 2009-11-23

37

Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar & Larsson, Leif (1998). Lek, idrott och hälsa.

Inneboken. Stockholm: Liber.

Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar & Larsson, Leif (2002). Lek, idrott och hälsa.

Uteboken. Stockholm: Liber.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskingsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2000). Idrott och hälsa. Tillgänglig: 2000-07-01

http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleId/IDH1010%20- %20Idrott%20och%20h%E4lsa

Skolverket (2004). Vad är hållbar utveckling? Tillgänglig: 2009-11-23

http://www.skolverket.se/sb/d/2273/a/12722

Skolverket (2008). Om hållbar utveckling i styrdokumenten. Tillgänglig: 2009-11-12

http://www.skolverket.se/sb/d/2273/a/12724

Skolverket (2009). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet - Lpo 94. Tillgänglig: 2009-10-28

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069

Skolverket (2009). Läroplan för förskola – Lpfö 98. Tillgänglig: 2009-10-28

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067

Socialstyrelsen (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Tillgänglig: 2009-11-23

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10467/2004-130- 2_20041302x.pdf

Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Tillgänglig: 2009-12-18

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126- 71_200912671.pdf

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vägverket (2009-03-17). Resor till och från skolan. Tillgänglig: 2009-12-18  

http://www.vv.se/Startsida-foretag/Trafiken/Transporter-och-resor/Hallbart-resande/Resor- till--fran-skolan/

Wehner- Godée, Christina (2000). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber.

Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2002). Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion. SISU idrottsböcker AB.

38

Bilagor

Bilaga 1

Intervjuguide

Områden att prata fritt kring

Fysisk hälsa

Vad är det för dig? Ert arbetssätt Inne- och utemiljö Lek

Samhällets roll Ansvar

Tidig informations betydelse för barnens fysiska hälsa Föräldrars inverkan på barnen

Fysisk aktivitet

Er medverkan i barns fysiska aktivitet Fysisk aktivitet på fritiden

Barnens etniska bakgrund Skillnad flickor och pojkar

Kost

Grönsaker och frukt Sötsaker

Varierad kost Mellanmål

Allergi

39

Intervjuguide

Fysisk hälsa

Vad är fysisk hälsa för dig?

Hur arbetar ni hälsofrämjande med barns fysiska hälsa? Hur uppfattar du barns fysiska hälsa idag?

Vad kan inne- och utemiljön har för betydelse för barns fysiska hälsa? Vad kan leken ha för betydelse för barns fysiska hälsa?

Vad kan samhället göra för att ändra barns livsstil och för att främja barns framtida fysisk hälsa?

Vems ansvar är det att se till att barnen har en god fysisk hälsa?

På vilka sätt kan tidig information om motion och kost har betydelse för barns framtida syn på fysisk hälsa?

Hur tror ni föräldrarnas syn på fysisk hälsa påverkar deras barns syn på fysisk hälsa? Har ni mycket sjukdomar här bland barnen?

Fysisk aktivitet

På vilka sätt hjälper ni barnen att vara fysiskt aktiva?

Hur många av barnen i gruppen är fysiskt aktiva på fritiden?

På vilka sätt kan barnens bakgrund har betydelse för hur aktiva de är?

Vad ser ni för likheter och skillnader mellan flickors och pojkars utövande av fysisk aktivitet?

Kost

Hur ser barnens tillgång till frukt och grönsaker ut under dagen? Vilka bestämmelser har ni om sötsaker här?

Vad serverar ni för kost här? Vad får barnen till mellanmål?

Allergi

40

Bilaga 2

Hej!

Vi heter Anna Berglund och Katarina Bergén. Vi läser sista terminen på lärarutbildningen med inriktningen Barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö högskola. Just nu skriver vi vårt examensarbete som handlar om barns fysiska hälsa.

Syftet med examensarbetet är att vi vill undersöka och få mer kunskap om hur lärare och pedagoger tänker och arbetar med barnens fysiska hälsa ur ett hälsoperspektiv i nuet och för att främja deras framtid. Dessutom är vi nyfikna på om det finns några likheter och skillnader mellan förskolor och förskoleklasser som arbetar hälsofrämjande resp. förskolor och förskoleklasser som inte har en hälsoprofil.

Allt material vi får in kommer att bearbetas och endast användas i vårt examensarbete. Enligt de forskningsetiska principerna kommer vi att fingera namn och plats. Uppsatsen kommer sedan att publiceras för allmänheten via Malmö Högskola.

Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan.

Tack för din medverkan!

Katarina Bergén XXX XXX Anna Berglund XXX XXX

Jag godkänner mitt deltagande i undersökningen:

Namn Datum Ort