Sammanfattning och slutsatser

Syftet med undersökningen var att med hjälp av enkäter synliggöra föräldrars erfarenheter och förväntningar på skolan. Genom att undersöka detta ur ett föräldraperspektiv så ville vi få en grund för hur lärare bättre kan möta föräldrarna. Vår avsikt var att skapa en förståelse för hur föräldrar tänker och agerar i mötet med deras barns skola och personal.

Tidigare forskning av Winters (1994) visar på att förväntningar och erfarenheter hänger ihop. Förväntningar grundas på tidigare erfarenheter och vanor. Därför var frågor om föräldrarnas erfarenheter och syn gällande deras kontakt med skolan, samverkan och inflytande av betydelse för vår undersökning. Utifrån upplevelser av mötet med skolan så skapar sig föräldrarna medvetna eller omedvetna förväntningar av skolan och dess personal. Slutsatsen om vad föräldrarna förväntar sig i mötet med deras barns skola och personal handlar om en förväntan att eleverna ska få ”rätt” utbildning. Föräldrarna förväntar sig även att barnen får de rätta verktygen för att kunna nå målen. Att lärarna är engagerade och brinner för sitt jobb ser föräldrarna som något betydelsefullt samt även att det finns en god kommunikation mellan hem och skola. Föräldrarna förväntar sig att skolan ska få eleverna att känna en trygghet och att de erbjuds hjälp vid behov. Enstaka föräldrar räknar med ett visst föräldrainflytande i skolan.

Vår undersökning visar att föräldrarnas förväntningar inte baseras på deras utbildning, modersmål, nuvarande yrke eller kön utan kan istället kopplas till deras bostadsområde. Detta är en slutsats som vi kan dra genom att vi i vår analys valde att göra en sammanställning över varje föräldragrupp för sig. På så sätt har vi kunnat analysera och se om det fanns något svar inom respektive föräldragrupp som stack ut och om de föräldrarna skiljde sig från övriga gällande utbildning, yrke, modersmål eller kön. Vi analyserade varje föräldragrupps svar och fann inga svar inom respektive bostadsområde skilje sig utifrån föräldrarnas utbildning, yrke, kön eller modersmål. Däremot fanns det skillnader i svaren mellan de tre olika bostadsområdena. Vi kan därför dra slutsatsen att föräldrarnas svar inte beror på deras utbildning, yrke, modersmål eller kön med undantag för de föräldrar som är förskollärare och lärare. Därför menar vi att föräldrars förväntningar baseras på deras bostadsområde och det gemensamma för dessa föräldrar är att de har sina barn i samma skola. Av detta kan vi i förlängningen dra slutsatsen att det är avgörande hur skola och lärare möte föräldrarna.

Föräldrarnas förväntningar baserar på de erfarenheter som de har sedan tidigare gällande mötet med skolan och dess personal. Våra föreställningar om att föräldrars förväntningar skulle skilja sig utifrån deras utbildning, yrke, modersmål och kön stämmer inte med det vi kom fram till i vår undersökning utan är beroende av hur skola och pedagoger arbetar för att bemöta och arbetar med föräldrakontakt.

En god relation mellan hem och skola skapar enligt tidigare forskning en bättre motivation hos eleverna. Samverkan är grunden för en god relation mellan hem och skola. Lärarens intresse av att vilja ha en relation med föräldrarna är av stor betydelse. Föräldrarna måste få känna sig delaktiga för att i sin tur kunna känna sig som en resurs (Andersson, 2004). Resultatet i vår enkätundersökning visar att de föräldrar som inte upplever sig som en resurs av läraren ändå uppger att de har en viktig roll i deras barns skolgång.

Den relation som föräldrarna uppger att det finns mellan hem och skola i vår undersökning kan vi koppla till Erikssons partnerprincip. En relation där likheten mellan hem och skola betonas och att det ska finns ett gemensamt ansvar rörande elevens lärande och utveckling. Det förutsätter att det finns en kontakt mellan hem och skola (Erikson, 2008: 33-34). I vår undersökning uppgav 37 av 39 föräldrar att de upplever kontakten med deras barns skola som bra eller mycket bra. Vi drar slutsatsen att en god kontakt mellan hem och skola är en viktig förutsättning för samverkan. Om det inte finns en kontakt så kan heller inte samverkan finnas. Detta kan vi även se i vår empiri där föräldrarna poängterar vikten av en dialog mellan hem och skola. 38 av 39 föräldrar uppgav i vår enkät att de upplever samverkan med deras barns skola som bra eller mycket bra.

Samverkan ses som positivt och önskvärt i tidigare forskning (Andersson 2004: 24-26). Vår undersökningsgrupp tar främst upp fördelarna med samverkan. Fördelen med samverkan är att det ger en mer heltäckande bild av barnet för alla inblandade parter och att problem kan fångas upp i tid. Föräldrarna menar även att samverkan främjar elevens utveckling. I vår undersökning har vi även funnit en baksida av samverkan. På frågan om vilka nackdelar föräldrarna ser med samverkan så kan vi sammanfattningsvis säga att samverkan ibland kan upplevas som betungande och krävande utöver allt annan som ska hinnas med. Några föräldrar upplever att läraren lägger över de uppgifter som inte hinns med i skolan på dem.

föräldrarna inte vet hur de ska hjälpa till. Följderna av samverkan kan därför bli familjekonflikter och att föräldrarna får ångest inför allt som de förväntas hjälpa till med. Vi menar att syftet med samverkan måste vara noga genomtänkt och vilka konsekvenser det kan få. Samverkan mellan de vuxna får inte leda till att lärare och förälder bildar en front mot barnet.

Läraren måste vara medveten över det ansvar som de ger föräldrarna vid samverkan. På frågan om vilken roll föräldrarna har i sitt barns skolgång kan vi se att det främst berör ett hemfokuserat föräldraengagemang. Föräldrarna påpekade att det är deras uppgift att samarbeta och kommunicera med skolan och att följa upp hur det går för deras barn. Några föräldrar menar även att deras roll är att se till att deras barn uppnår målen. En del föräldrar uppgav även att det är deras uppgift är att sätta gränser. Vi undrar vem som har bidragit till att föräldrarna upplever att det är deras roll att sätta gränser och se till att deras barn uppnår målen? Är inte det lärarens uppgift? Underkastar inte pedagogerna sin egen professionalism om överlåter detta till föräldrarna? Detta kan vara en baksida med samverkan. Vi har i vår undersökning funnit att samverkan är önskvärt men att det måste problematiseras.

Vi ser i vårt resultat att föräldrarna upplever kontakten och samverkan med skolan som något positivt. Däremot uppgav föräldrarna att deras möjligheter till inflytande var sämre än hur de upplever kontakt och samverkan. 28 av 37 föräldrar upplever möjligheten till inflytande som bra eller mycket bra.

När vi i efterhand diskuterar föräldrars förväntningar så kan vi se ett samband mellan förväntningar, erfarenheter, inflytande och samverkan. Det ena kräver det andra. För att förväntningar ska kunna uppstå så krävs det någon sorts av tidigare erfarenhet, det vill säga en förförståelse. Förväntningar och erfarenheter krävs för att det ska kunna uppstå en samverkan. Samverkan krävs för att inflytande ska kunna uppstå. Utan förväntningar och erfarenheter så kan man inte heller bilda sig en uppfattning om hur en samverkan ska se ut eller hur det i praktiken ska kunna fungera.