Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Föräldrars förväntningar gällande mötet
med deras barns skola och personal
Parents´ expectations concerning the meeting with their child`s
school and staff
Camilla Lindahl
Ann Pettersson
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barndoms- och ungdomsvetenskap 2010-11-01
Examinator: Jutta Balldin
Handledare: Caroline Ljungberg Lärarutbildningen
Abstract
Lindahl, Camilla & Pettersson, Ann (2010). Föräldrars förväntningar gällande mötet med
deras barns skola och personal. Malmö Högskola
Syfte med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på vilka förväntningar och erfarenheter föräldrarna har gällande mötet med deras barns skola. Genom att undersöka detta ur ett föräldraperspektiv så vill vi skapa en förståelse för hur föräldrar tänker och agerar i mötet med deras barns skola och personal. De frågor som undersökningen utgått ifrån är:
Hur upplever föräldrarna kontakten och samverkan med skolan?
Vilka för- och nackdelar ser föräldrarna med samverkan mellan hem och skola?
Vilken roll anser föräldrarna att de har i barnens skolgång?
Upplever föräldrarna att de ges möjlighet till inflytande i skolan?
Tillvägagångssättet för undersökningen är ett utskick av enkäter till ca 60 barns föräldrar på tre olika skolor i sydvästra Skåne.
Tidigare forskning om föräldrars förväntningar på skolan nationellt är ringa. Därför har undersökningen utvidgats till område som berör föräldrars kontakt med skolan med fokus på samverkan och inflytande. Samverkan mellan de vuxna i barnets värld är positivt och önskvärt. Slutsatserna i undersökningen är att föräldrars förväntningar i mötet med skolan och dess personal grundar sig på deras tidigare erfarenheter. Resultatet visar att föräldrarna förväntar sig samverkan kring barnet och ser detta som något positivt. En del föräldrar poängterar att även om samverkan är önskvärt kan det upplevas som tidskrävande. En del föräldrar menar att de inte förväntar sig något inflytande i skolan medan en del föräldrar ger förslag på vad de skulle vilja påverka i verksamheten.
Förord
Arbetsfördelningen har fungerat bra och vi anser att vi kompletterar varandra väl genom våra olika kvalitéer. Den ena av oss är den som är mer strukturerande och planerande. Dessutom är hon den av oss som ser helhetsbilden av arbetet och vilken teori och empiri som kan kopplas ihop. Den andra av oss är den som efter att grunden är lagd har en förmåga att gå mer på djupet och språkligt formulera texten och dess innehåll mer tydligt. Denna person är kanske aningen mer kritiskt reflekterande och analyserande.
Vi har skapat all text i samråd med varandra. Under processens gång har vi hjälpts åt genom att en av oss skrivit vår text och den andra har hjälpt till med formuleringen. Detta har vi gjort ömsevis.
Detta har varit två olika personligheter som kompletterat varandra bra och fört oss till givande diskussioner. Dessa diskussioner har medfört ett större djup och bredd i vårt arbete.
Vi vill tacka Elisabeth, Annika, Johanna, Elna,
Cecilia, Kjell, Monika, Suzanne och Caroline för era hjälpinsatser.
Camilla Lindahl och Ann Petterson Malmö, oktober 2010
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 9
1.1 Syfte och frågeställningar ... 10
2. Tidigare forskning ... 12
2.1 Förväntningar ... 12
2.2 Historiskt perspektiv på relationen mellan föräldrar/hem och skola ... 13
2.2.1 Föräldrainflytande utifrån statliga texter ... 14
2.3 Ett ökat föräldrainflytande ... 15
2.3.1 Föräldrars rätt till inflytande ... 15
2.3.2 Makt, en annan sida av inflytande ... 15
2.4 Varför föräldrasamverkan? ... 16
2.4.1 Föräldrars och lärares olika roller i samverkan ... 17
2.4.2 Faktorer som underlättar samverkan ... 18
2.4.3 Möjligheter och hinder ... 19
2.5 Kontaktformer mellan hem och skola ... 19
3. Metod ... 21
3.1 Metodval ... 21
3.2 Urval och undersökningsgrupp ... 23
3.2.1 Bortfall ... 24
3.3 Genomförande ... 24
3.4 Etiska överväganden ... 25
3.5 Analysbeskrivning ... 26
4. Presentation och analys av empiri ... 28
4.1 Respondenterna ... 28
4.1.1 Bortfallsanalys ... 28
4.2 Föräldrars förväntningar och erfarenheter gällande mötet med deras barns skola och personal ... 29
4.2.3 Föräldrars rätt till inflytande ... 35
4.2.4 Föräldrars förväntningar på skolan ... 36
4.3 Sammanfattning och slutsatser ... 38
5. Diskussion och kritisk reflektion ... 41
Referenser ... 43
1. Inledning
Föräldrar lämnar det käraste de har till skolan och barnen tillbringar en stor del av sin barndom i skolan och därför är en god relation mellan föräldrar och pedagoger betydelsefull. Frågan är vad föräldrar har för förväntningar på skolan. Genom att gå in i denna fråga och se det ur föräldrarnas perspektiv, vill vi undersöka hur lärare bättre kan möta föräldrarna och ha en förförståelse för deras tankar och agerande när det gäller deras möte med deras barns skola och dess personal.
Det är Skolverket som ger riktlinjer för hur skolan ska arbeta, skolan ska bedrivas i demokratisk anda vilket inbjuder till en möjlighet för föräldrar och elever att vara delaktiga i utformningen av skolans verksamhet (Skolverket, 2006).
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. (Skolverket, 2006: 14)
Genom att föräldrarna får insikt i styrdokumenten för skolan så öppnas en möjlighet för dem att kunna påverka det som sker i skolan och vad de kan förvänta sig av skolan. Det som berörs i Lpo94 angående relationen mellan skola och förälder är att de båda har ett gemensamt ansvar för elevens skolgång. Tillsammans ska hem och skola skapa förutsättningar för utveckling och lärande. Skolan ska vara ett stöd för föräldrar i deras ansvar för fostran och utveckling, något som förutsätter ett samarbete med hemmet. Lärarens ansvar är även att informera föräldrarna om elevens trivsel, kunskapsutveckling och sociala situation (Skolverket, 2006). Frågan är hur föräldrar upplever samverkan med skolan? Skiljer sig föräldrars upplevelser? Vilken roll anser föräldrar att de har i barnets skolgång?
Det är vi föräldrar som bäst känner våra barn, deras förutsättningar och behov. Vi har också det yttersta ansvaret för att barnen får den omsorg, omvårdnad och utbildning som krävs med hänsyn till deras ålder och utveckling. När vi lämnar våra barn till barnomsorg eller skola måste vi kunna lita på att skolan och förskolan gör sitt yttersta för att uppnå skolans och förskolans mål. Vi ska känna oss välkomna och mötas med respekt. (www.foraldraralliansen.nu tillgänglig 2010-04-22)
står det sammanfattningsvis att skolan skall främja lärandet hos varje enskild elev så att han/hon blir stimulerad i sitt kunskapssökande. Eleverna skall erbjudas olika arbetsformer där de lär sig att utforska och arbeta så väl självständigt som i grupp. Skapande och lek ska ses som viktiga delar i ett aktivt lärande. Skolan skall sträva efter att vara en trygg plats med en god gemenskap, där alla känner en vilja och lust till att lära. En plats där eleverna kan utveckla tillit till sin egen förmåga. De elever som är i behov av särskilt stöd ska få det. Läraren ska i alla avseende ta hänsyn till varje elevs behov, förutsättningar och erfarenheter. Skolan ska motverka mobbing och kränkning. Eleverna ska utveckla sin empatiska förmåga (Skolverket, 2006).
Genom att undersöka föräldrars syn på samverkan och deras förväntningar på skolan, så ges det i förlängningen en bättre möjlighet för pedagogen, att möta föräldrarna och ha en förståelse för deras tankar och agerande när det gäller samverkan.
Ämnet är intressant då det finns en hel del forskning inom området mellan hem och skola men inget av det som vi hittat har inriktat sig på vilka förväntningar föräldrar har på skolan. Den forskning som finns idag visar på att det saknas en tydlig struktur för vad som är förälder/lärares uppgifter och att detta skapar förvirring (Andersson, 2004: 20). Ämnet är relevant då skola och hem har ett gemensamt ansvar för eleven men på olika sätt. Det finns forskning som visar att föräldrars stöd till eleverna påverkar deras skolprestation (Andersson, 2003: 11).
Vi har valt att undersöka föräldrars förväntningar och syn på skolan genom att skicka ut enkäter till ca 60 barns föräldrar på tre olika skolor i sydvästra Skåne. Åldern är 8-10 år på eleverna vars föräldrar vi skickat enkäterna till.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att med hjälp av enkäter synliggöra föräldrars erfarenheter och förväntningar på skolan. Genom att undersöka detta ur ett föräldraperspektiv så vill vi få en grund för hur lärare bättre kan möta föräldrarna. Vi vill skapa en förståelse för hur föräldrar tänker och agerar i mötet med deras barns skola och personal.
Vår huvudfrågeställning är ”Vilka förväntningar och erfarenheter har föräldrar gällande mötet med skolan?”, för att undersöka detta ställde vi oss frågorna:
Hur upplever föräldrarna kontakten och samverkan med skolan?
Vilka för- och nackdelar ser föräldrarna med samverkan mellan hem och skola?
Vilken roll anser föräldrarna att de har i barnens skolgång?
2. Tidigare forskning
Här kommer vi att ge en forskningsöversikt över tidigare forskning som berör relationer mellan hem och skola. Det är först under de senaste decennierna som samhället och forskare börjat intressera sig för relationen mellan hem och skola. Forskning kring hem och skola är större internationellt än i Sverige där forskningen är begränsad (Andersson, 2003: 5; Bouakaz, 2009: 31). Vi vill med detta kapitel ge en överblick över den tidigare forskning som vi tagit del av och på så sätt skapa en bild av ämnet. Vi kommer att beröra en utveckling av relationen mellan hem och skola, varför föräldrasamverkan ska finnas och på vilka sätt kontakten mellan skola och hem kan förekomma. Vi vill även definiera förväntningar och vad som styr våra förväntningar.
Större delen av tidigare forskning inom området hem och skola är främst skrivet ur ett lärarperspektiv. Gemensamt för tidigare forskning som återkommer i litteratur som vi tagit del av är samverkan, inflytande, makt och olika roller.
2.1 Förväntningar
Vad är förväntan och vad styr våra förväntningar? I följande avsnitt kommer vi att tydliggöra detta med hjälp av Winters (1994) syn på förväntningar ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv, som förklarar hur en individs förväntningar påverkar hennes uppfattningar och därmed påverkar tankeprocesser och upplevelser.
Förväntningar är något individuellt som är baserade på ens förkunskaper och erfarenheter. Människan styrs av sina förväntningar. Ser jag en viss sak så kan jag utifrån mina förkunskaper och erfarenheter förvänta mig något speciellt. Mina förväntningar styrs då av vad jag ser (Winters, 1994: 1-3).
Begreppet förväntningar kan associeras till att det har något med framtiden att göra och vad vi förväntar oss av den. Ordet vana kan kopplas till förväntan. Människan läser av olika mönster
och beteende för att kunna se och bilda sina egna förväntningar. Människan vill gärna ha förklaringar på det som händer för att kunna förstå olika fenomen bättre. Därför analyserar människan sin omvärld för att hitta mekanismer för att kunna förstå och i sin tur för att kunna förvänta sig. I vissa fall används ens förväntningar för att kunna förutspå och för att undvika eventuella överraskningar. Människan söker efter mönster, regelbundenheter och så kallade trender för att förstå och för att kunna förutspå. Om ens förväntningar inte infrias så vill man gärna ha en förklaring på varför. Med hjälp av sina egna analyser, olika mönster och vanor försöker man hitta en passande förklaring på varför ens förväntningar inte uppfylldes. Ens förväntningar är bundna av de regler man själv sätter upp i sitt huvud (Winter, 1994: 1-3).
2.2 Historiskt perspektiv på relationen mellan föräldrar/hem
och skola
Historiskt sett har föräldrarnas roll i skolan förändrats. Föräldrarna sågs tidigare som mottagare av information medan de numera allt mer ses som en tillgång i skolan. Lärarnas auktoritära ställning gentemot föräldrarna har förändrats från att ha varit den mest lärde inom alla områden och utan att föräldrarna någonsin ifrågasatt dennes kunskaper. Idag ska lärarna enligt Lpo94 samverka med föräldrarna för att tillsammans försöka ge eleverna goda förutsättningarna för deras lärande (Flising, Fredriksson och Lund, 1996: 58-63).
Med tiden har synen på barn och barndom förändrats. Barnet har gått från att vara en ekonomisk resurs till att ses som en individ med känslor och att barn ska få vara barn. Barnet skulle skyddas och ges förutsättningar för en trygg uppväxt. Lärare och vetenskapsmän påstod att föräldrar hade okunskap i att uppfostra sina barn. Föräldrarna ansågs av staten inte bra nog att socialisera sina barn in i det nya samhället. Därmed blev ansvaret för barnets uppfostran och omsorg ett allt mer offentligt ansvar (Bouakaz, 2009: 31-47). Synen på föräldrars kompetens fick en vändning i mitten av 1980-talet, då skolan började se föräldrarna som en outnyttjad resurs. I samband med detta så började föräldrarinflytande att diskuteras (Tallberg-Broman, 1998: 10).
2.2.1 Föräldrainflytande utifrån statliga texter
Från mitten av 1900-talet och framåt har skolutredningar betonat vikten av samverkan mellan hem och skola. I dessa utredningar framgår att föräldrarna behövde kvalificeras och utbildas för skolkontakter. För att förbättra interaktionen mellan hem och skola så föreslogs i en skolutredning 1940 studiecirklar för föräldrar. 1946 års skolkommission argumenterade kring hur skolan kunde få bättre kontakt med föräldrarna som då inte verkade bry sig om sina barns skolsituation. 1957 års skolkommission ansåg att skolans och hemmets normer för uppfostring skulle stämma överens men att skolans normer skulle vara grunden. Skolorganisationen förändrades och grundskolan infördes från mitten av 1960-talet. Den första läroplanen Lgr62 och den senare Lgr69 talade för en större dialog mellan hem och skola. Från skolans sida sågs gärna ett engagemang av föräldrarna. Samverkan innebar vid den tiden att informera. Information skulle inte enbart gå från skolan till hemmet utan även från hemmet till skolan. Den information som skolan skulle förse föräldrarna med rörde skolans organisation och arbetssätt samt även att informera om barnets arbete i skolan (Ståhle, 2000: 12-13; Bouakaz, 2009: 31-40).
Under början av 1970-talet började föräldrarna kräva insyn i skolan och dess arbete. Utgångspunkterna i 1974 års SIA-utredning1 var att samverkan mellan hem och skola skulle förbättras. Då diskuterades bland annat kvartssamtal, klassmöten, skolans uppsökande verksamhet och informationsinsatser. Det talades om elev- och föräldrarepresentanter. Utredningen talade för att föräldrarna skulle få inflytande på flera områden. De tankar som SIA utredningen kommunicerade återfinns till stor del i Lgr 80. I Lgr80 står det att föräldrarna skall ses som en resurs i skolan, läroplanen ger även exempel på situationer där föräldrarna skulle medverka i skolarbetet. Föräldrarnas ökade inflytande innebar nu att de fick vara med och fatta beslut i skolan. Sedan början av 1990-talet så har föräldrar getts möjlighet till inflytande på fler områden genom att bland annat kunna välja skola för sitt barn. Detta blev en möjlighet eftersom skolan började styras på kommunal nivå. I Lpo94 så finns det utrymme för varje enskild skola att själva utforma sin verksamhet (Ståhle, 2000: 12-13,122; Bouakaz, 2009: 31-40).
1
SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande utgivet av utredningen om skolans inre arbete – SIA. Utbildningsdepartementet. Stockholm.
2.3 Ett ökat föräldrainflytande
Enligt Eriksson (2008), Flising med flera (1996), Andersson (2004) och Stråhles (2000) tidigare forskning som vi tagit del av så är alla gemensamt övertygade om att föräldrar kan verka som en resurs i skolan om det ges möjlighet till inflytande. Det var i samband med införandet av Lpo94 som det öppnades för ett ökat föräldrainflytande i skolan. Det var med Lpo94 som det för första gången i ett offentligt styrdokument stod om föräldrars rätt till inflytande och påverkan. I samband med införandet av Lpo94 infördes även obligatoriska utvecklingssamtal. Läraren ska enligt Lpo94 samverka med föräldrarna och kontinuerligt informera om elevens kunskapsförmåga, sociala situation och den personliga utvecklingen (Eriksson, 2008: 30).
2.3.1 Föräldrars rätt till inflytande
Varje förälder tolkar begreppet inflytande olika beroende på egen bakgrund. Enligt Flising med flera (1996) vill föräldrarna bli tagna på allvar och bli behandlade med respekt som kompetenta människor. De vill kunna ställa frågor och komma med förslag som behandlas med respekt där det finns en ömsesidig maktrelation. Föräldrarna vill ha inflytande i det som rör deras enskilda barn. Tidigare forskning har visat att det inte har varit lätt att engagera föräldrarna i annat än det som rör det egna barnet till exempel verksamhetsplanering. Orsaken till att en del föräldrar inte utnyttjar inflytanderätten behöver inte bero på ointresse utan att de anser sig vara nöjda med skolan som den är. En del föräldrar menar att det finns utbildad personal och att de ger pedagogerna fria händer att styra verksamheten. Det som engagerar föräldrar är om det kommit förslag om ändring av barngruppens storlek eller nedskärning av personal (Flising m.fl., 1996: 156; Stråhle, 2000: 83).
2.3.2 Makt, en annan sida av inflytande
För att inflytande ska råda mellan olika parter krävs en ömsesidig relation där båda tillåts inflytande och där inte den ena parten utnyttjar sin position på fel sätt och tar makten över den andra. Makt kan uppstå mellan individer eller mellan olika grupper. Det kan handla om en händelse eller en handling som karaktäriseras av att någon genomför något mot den andres vilja. Makt kopplas ofta till något negativt. Det finns även positiva situationer där makt kan
därför dels av dominans, där det tydligt framkommer vem som har makten och vem som inte har det, dels av gemenskap, där det varken finns vinnare eller förlorare (Stråhle, 2000: 24-27).
Det finns situationer där båda parter har makt över varandra. Till exempel så kan lärarna ha en bra samverkan med föräldrarna om föräldrarna stöttar skolverksamheten. Då kan detta ses som att lärarna har makten över föräldrarna. Detta kan även gälla i en omvänd riktning, att lärarna finns där som ett stöd men som även kan tillgodose föräldrarna med information om verksamheten så att dessa känner sig delaktiga. Denna typ av makt kan kallas för bytesrelationer där det uppstår en ömsesidig maktrelation (Stråhle, 2000: 24-27).
Vid makt som gemenskap är en förutsättning inte bara interaktion utan även de agerandes samtycke. För att nå detta i en grupp krävs det diskussion och övertalning i en kommunikation med likställda (Stråhle, 2000: 24-27).
2.4 Varför föräldrasamverkan?
Samverkan handlar om en ömsesidig process där det ständigt finns en dialog om elevens skolframgång och eventuella brister i denna. I denna dialog ska det även framgå åtgärder samt information om elevens sociala utveckling. Det ska finnas en aktiv relation mellan hem och skola. Föräldrar och lärare skall upprätthålla en kontinuerlig kontakt där bland annat de båda parternas funderingar diskuteras (Bouakaz, 2009b: 7)
Kraven och förväntningar på att föräldrar och lärare ska samverka har ökat med införandet av Lpo94. Lars Eriksson (2008) har i sin forskning belyst fyra olika principer för relationen mellan hem och skola. De fyra principerna är isärhållandets princip, partnerprincipen brukarinflytandeprincipen och valfrihetsprincipen. Isärhållandets princip kännetecknas av skillnaderna mellan hem och skola och att upprätthålla och bevara skillnaderna. Brukarinflytandeprincipen handlar om att ge föräldrarna som grupp ett utvidgat inflytande över skolan. När det gäller denna princip så menar Eriksson att fokus inte ligger på elevens skolprestation. Valfrihetsprincipen handlar om föräldrars rätt att välja skola för det egna barnet. I den här principen är det den individuella föräldrarätten som är i centrum. Det är den fjärde och sista principen som är aktuell för vår undersökning. Det är partnerprincipen som
grundar sig på att en syn på relationen mellan lärare och föräldrar som partners. I partnerprincipen betonas likheten mellan hem och skola. Det ska finnas ett gemensamt ansvar rörande elevens lärande och utveckling. Det förutsätter att det finns en samverkan mellan hem och skola. Syftet med samverkan är att höja kvaliteten på barns lärande (Erikson, 2008: 33-34).
Föräldrasamverkan har i tidigare studier visat på att samverkan ökar möjligheter för en god atmosfär och kultur i skolan. Genom föräldrars engagemang får eleverna en mer positiv inställning till skolan vilket medför att de även presterar bättre (Flising m.fl., 1996).
Samverkan mellan de vuxna i barnens värld ses som positivt och önskvärt. Föräldrar och andra vuxna ska ses som en tillgång i barnets lärandeprocess. Ett samarbete mellan lärare och föräldrar är viktigt då lärarna med hjälp av föräldrarnas kunskap om barnet kan få en heltäckande bild, då föräldrar och lärare ser olika sidor av barnet (Andersson, 2004: 24-26). Däremot är det inte säkert att samverkan alltid är det bästa för barnen. Flising med flera (1996) menar att om alla vuxna i barnets värld bildar en enad front mot barnet, kan barnet aldrig ”komma undan” från en obekväm situation. Författarna menar att en negativ aspekt av samverkan kan innebära att det skapas en ”järnring av samverkan” runt barnet. Vart kan barnet då vända sig för att få tröst och bekräftelse? Om barnet dessutom har problem i hemmet så behöver det en annan vuxen som tillflyktsort. Vuxna ska fungera som ett stöd i barnets utveckling. Författarna ställer då frågan om det är bättre utan något samarbete mellan de vuxna. Självklart inte, säger de. Sammanfattningsvis säger författarna att föräldrarna ska vara involverade i barnets verksamheter samt att de ska ges insyn och inflytande. Det är viktigt att man betonar att de vuxna fyller olika funktioner i olika situationer vilket bygger på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. En teori som betonar att det är samspelet mellan olika miljöer kring barnet som påverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna såsom hemmet och skolan är beroende av varandra och hänger ihop. Därför är det betydelsefullt att hem och skola kan samspela med varandra och att det finns en fungerande relation (Flising m.fl., 1996: 49-51).
2.4.1 Föräldrars och lärares olika roller i samverkan
påverkar deras syn och relation till sitt barns skola samt vilken roll de anser sig ha i sitt barns skolgång. Lärare har också olika föreställningar om föräldrars roll i barns utbildning. Olika bilder av förälderns roll i mötet med skolan påverkar förutsättningen för samverkan (Flising m.fl., 1996: 71-74). Lärare och föräldrar har i mötet med skolan olika roller. Pedagogen har en yrkesmässig roll som innefattar att han/hon har en skyldighet att upprätthålla en kontakt med hemmet. Läraren måste se till det enskilda barnet men samtidigt till hela barngruppen och ta hänsyn till de mål och lagar som styr verksamheten. Föräldrar agerar som privatpersoner i mötet med skolan och deras angelägenhet är sitt eget barns bästa. Föräldrarna är känslomässigt engagerade på ett annat plan än vad läraren är (Flising m.fl., 1996: 14-15). Föräldrarna vill ha en rak och tydlig kommunikation med skolan. De vill få information om hur det går för sitt barn (Andersson, 2004: 27-28). Att föräldrar och lärare får olika roller är en följd av att de har olika kompetenser och att de därmed får olika ”arbetsuppgifter” i samverkan om barnet (Stråhle, 2000: 126).
Föräldrasamverkan kan delas upp i två huvudkategorier, skolfokuserat föräldraengagemang och hemfokuserat föräldraengagemang. Ett skolfokuserat engagemang är det som sker i skolbyggnaden och det som läraren ofta tänker på när lärare talar om samverkan. Det kan handla om att delta i klassrummet, föräldramöte eller skolstyrelsen. Ett hemfokuserat föräldraengagemang är det som har med det egna barnet att göra så som läxläsning, frukost, sömn och samtal med läraren (Bouakaz, 2009: 27).
2.4.2 Faktorer som underlättar samverkan
Tidigare forskning visar på några olika faktorer som underlättar samverkan. Det första handlar om en övergripande nivå, vilket för skolan är politikernas stöd. Politikerna behöver skapa förutsättningar för att skolan ska kunna drivas så att målen uppnås. Nästa förutsättning är att inblandade parter (hem och skola) är överens om vad de ska samverka om och samverkans mål. Den tredje förutsättningen är att de inblandade parterna befinner sig på samma geografiska plats, vilket i det här fallet är skolan. Den sista faktorn handlar om att det finns gott om tid för samverkan och att de inblandade parterna inte byts ut för ofta (Stråhle, 2000: 28).
2.4.3 Möjligheter och hinder
I den litteratur och forskning som vi har tagit del av lyfter forskare att ”[l]ärarna vill att föräldrarna ska vara mer engagerade samtidigt som föräldrarna också vill bli mer engagerade” (Nilsson, 2008: 51). Ett samarbete mellan de båda parterna är önskvärt men i praktiken finns det brister. Föräldrarna upplever att initiativet måste komma från dem själva för att ett samarbete ska utvecklas. Enligt Rooth (2008) är skolan positiv till att föräldrar engagerar sig men föräldrarna upplever att skolan och lärarna ställer små krav på dem vad det gäller samverkan (Rooth, 2008: 21-22).
De hinder som finns för att ett samarbete ska ske är att det saknas en tydlig struktur för vad som är en lärares respektive förälders uppgift och ansvarsområde vad det gäller sitt barns utbildning. Problem uppstår även då lärare och föräldrar har olika syn rörande kunskap, uppfostran och värderingar (Andersson, 2004: 20). Ett annat hinder för samarbete är att det finns olika bilder av vad lärare och föräldrar vill ha ut av ett samarbete. Lärare vill ha föräldrarnas stöd i sitt arbete medan föräldrarna vill veta hur de kan bli delaktiga i skolans verksamhet (Andersson, 2004: 27).
En svårighet med föräldrasamverkan är att en del av föräldrarna till dagens elever har vuxit upp i en skola med begränsat föräldrainflytande, där deras föräldrar ansågs som okunniga och att de inte kunde bidra med något i skolan (Flising m.fl., 1996: 9)
Lärare upplever ofta svårigheter i mötet med föräldrar, framför allt där det finns kommunikationssvårigheter när det gäller språk och klasskillnader. Grunden till svårigheterna är att lärarna känner sig tungt arbetsbelastade och att de har brist på tid (Bouakaz, 2009b: 10-11).
2.5 Kontaktformer mellan hem och skola
Det står i Lpo94 och i grundskoleförordningen att kontakt mellan hem och skola ska ske regelbundet. Sedan 1994 har läraren en skyldighet att två gånger per läsår hålla
obligatoriska utvecklingssamtalen skulle kompletteras med en individuell utvecklingsplan. År 2008 infördes även skriftliga omdöme. Så här står det i grundskoleförordningen 7 kap. 2 §.
Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna (Skolverket, 2008: 8).
Enligt Eriksson (2009) så är föräldramöte den vanligaste mötesplatsen för föräldrar och lärare. Föräldramöte kan ske på olika sett men den vanligaste formen är ”vanligt” klassmöte med den enskilda klassens föräldrar. Andra former av föräldramöte kan vara när föräldrarna samlas tillsammans med lärare och elever vid till exempel redovisningar och öppet hus. Dessutom så är grillkvällar, kaféverksamhet och familjemiddagar en form av föräldramöte med fokus på sociala aktiviteter (Eriksson, 2009: 12).
3. Metod
I följande avsnitt beskrivs det tillvägagångssätt som vi använt oss av för att uppnå syftet med undersökningen. Vi redogör här för vårt metodval och ger en kritisk reflektion över vårt val. Därefter presenterar vi våra urvalsgrupper följt av en beskrivning av genomförandet samt etiska överväganden. Vi avslutar detta avsnitt med att beskriva hur vi bearbetat och analyserat vår empiri. Vår empiri är det svarsmaterial som vi fått in genom vår enkätundersökning.
3.1 Metodval
Vi vill med vår undersökning synliggöra föräldrarnas förväntningar på skolan. För att undersöka detta område så valde vi mellan att skicka ut enkäter till tre olika klassers föräldrar eller att intervjua ett par föräldrar. Vårt val av metod grundar vi på tidigare forskning och hur de har närmat sig ämnet. Det som främst använts i tidigare forskning är kvalitativa metoder i form av intervjuer med pedagoger och till viss del intervjuer med föräldrar. Stukát (2005: 37) skriver att intervju är en av de vanligaste och viktigaste metodvalen, det inbjuder till ett effektivt sätt att nå människors tankar och idéer och det ger mer omfattande och detaljerade svar. Intervjuer ger också en möjlighet till följdfrågor eller klargörande frågor. Forskningsintervjuer kan upplevas som mer öppna jämfört med kvantitativ undersökning så som enkäter och kan därför lättare leda till nytt material men samtidigt minskar jämförbarheten mellan svaren då det är svårt att avgöra riktningen på en intervju (Stukát, 2005: 37).
Att göra intervjuer är ett tidkrävande arbete och det är inte rimligt att hinna intervjua och nå ut till lika många föräldrar som vid utskick av enkäter. Fördelen med att använda enkät är att vi kan få svar från en större grupp vilket inbjuder till en ökad möjlighet att få ett generaliserbart resultat. En annan fördel med enkät är att vi slipper intervjuareffekten det vill säga den omedvetna styrningen som lätt sker vid intervjuer (Stukát, 2005: 42-43).
Så här resonerade vi om vårt metodval. Tidigare undersökningar inom hem och skola har till större delen undersökts med hjälp av kvalitativa metoder så som intervjuer. Dessa undersökningar har pågått under längre tid än vad vårt arbete omfattar. Intervjuer ger ett djup men är tidskrävande. Om vi valt att använda oss av intervju hade vi bara haft möjlighet att genomföra några få. Detta skulle innebära färre föräldrars röster vilket i sin tur leder till att reliabiliteten blir lägre och att vi får ett resultat som är svårare att generalisera (Stukát, 2005: 125). Det vi vill med vår undersökning är att få en bredd utan att förlora djupet. Därför har vi valt att genomföra enkätundersökning och på så sätt nå ut till fler föräldrar. Genom att skicka ut enkäter så ges föräldrarna en större frihet och valmöjlighet att svara på enkäten i lugn och ro och när det passar dem. Det ger även möjlighet till eftertanke innan de svarar på frågorna.
Nackdelen med att genomföra kvantitativ undersökning i form av en enkät är att det kan ge stort bortfall och att det inte ges möjlighet att ställa följdfrågor (Ljungberg & Nilsson, 2010-04-13). Detta är en aspekt som vi hade i åtanke vid vår empiriinsamling. Om bortfallet blivit för stort hade vi planerat för att genomföra intervjuer. Med tanke på detta så valde vi att göra vår enkätundersökning så tidigt som möjligt, för att ha god tid på oss att komplettera med intervjuer om det hade behövts. Vid bearbetningen av enkäterna som vi fick in så ansåg vi att vi hade fått in tillräckligt med material och därför inte behövde komplettera med intervjuer. Vi valde att skapa en enkät med variation av ostrukturerade och strukturerade frågor (se bilaga 1 och 2). På förstasidan finns en presentation av oss samt en kort beskrivning av vår undersökning och syftet med denna (Trost, 2007: 98-102). Nederst på denna sida finns det en informationsruta där barnets förälder kan fylla i vem det är som svarar på enkäten. Denna informationsruta kan till exempel ge oss som undersökare en chans att se om det finns skillnader mellan familjer i olika bostadsområden. Därefter följer elva frågor som är blandade av strukturerade och ostrukturerade. Genom att vi använde oss av ostrukturerade frågor gav vi de tillfrågade själv möjlighet att formulera sina svar, vilket blir mer likt en vanlig intervju. Fördelen med detta är att vi inte på förhand behöver begränsa svaret (Stukát, 2005: 43).
3.2 Urval och undersökningsgrupp
Vår undersökning omfattar ett utskick till 67 barns föräldrar, på tre olika skolor, som finns i olika sociala och etniska områden i sydvästra Skåne. Av totalt 67 enkäter fick vi tillbaka 39 ifyllda, vilket betyder att vi har fått en svarsfrekvens på 58 procent Vi har valt att försöka nå en så bred grupp av föräldrar som möjligt. Därför valde vi föräldrar från olika samhällsgrupper och från tre olika bostadsområden, för att kunna undersöka om det fanns några skillnader gällande föräldrars förväntningar utifrån deras bostadsområden, utbildning, yrke, modersmål och kön.
En av klasserna som vi valde att lämna enkäter till, ligger i Lund. Flera av barnen på skolan är andra- eller tredje generationens invandrare. Den andra skolan som ingår i vår urvalsgrupp är en liten skola med cirka 70 elever och ligger utanför Staffanstorp. Invandrartätheten på skolan är låg. Den tredje och sista skolan som vi valt att skicka ut enkäter till ligger i Malmö. Skolan ligger i en stadsdel med hög invandrartäthet och majoriteten har inte svenska som modersmål. Detta är ett område där befolkningens sammansättning kännetecknas av heterogenitet och etnisk differentiering.
I Lund lämnade vi ut tjugoen enkäter och fick elva åter. I Malmö svarade elva av tjugotre och i Staffanstorp fick vi sjutton återlämnade av de tjugotre utlämnade enkäterna. Av dem som svarat på vår enkät så var 28 av dessa kvinnor och resterande var män. Det var upp till föräldrarna själva att bestämma vem i hemmet som skulle svara på enkäten. Av våra enkäter framgick det att 26 av respondenterna har universitets- eller högskoleutbildning.
Av dem som svarat i urvalsgruppen så har 20 av de 39 respondenterna annat modersmål än svenska. De modersmål som förekom utöver svenska var polska, engelska, turkiska, albanska, grekiska, kurdiska, arabiska, tyska, serbiska, bosniska, kroatiska, danska, ryska samt rumänska. En del av familjerna var två- eller trespråkiga.
Vi valde dessa föräldragrupper med förhoppning om att nå föräldrar med olika bakgrunder och kulturer. Hade vi bara gjort undersökningen på en skola så hade det inte varit lika lätt att dra allmänna slutsatser i vår studie. Därför valde vi att göra vår undersökning på tre olika
oss till är mellan 8-10 år. Det är vi som har valt urvalsgruppen men i slutänden är det föräldrarna i urvalsgruppen som valt oss beroende på om de valt att svara på vår enkät eller inte.
3.2.1 Bortfall
Vi har valt en stor urvalsgrupp med tanke på att få in så många enkäter som möjligt. I detta tar vi även hänsyn till att det ska finnas ett utrymme för bortfall. Att få in alla enkäter, det vill säga 100 procent är inte sannolikt. I vår undersökning fick vi in 39 ifyllda enkäter av totalt 67 utlämnade. Det finns ingen regel som säger hur stort ett bortfall får vara för att undersökningen ändå ska kunna ses som tillförlitlig. Däremot måste vi ta hänsyn till vad bortfallet kan bero på och hur det i sin tur kan ha påverkat resultatet. Vidare resonemang angående hur vårt bortfall kan ha påverkat vår undersökning tar vi upp senare i analysen.
3.3 Genomförande
I detta avsnitt beskrivs hur vi genomfört vår undersökning för att besvara våra frågeställningar.
Utifrån våra frågeställningar diskuterade vi tillsammans valet av möjliga metoder för undersökningen, vårt resonemang angående metodvalet grundades på olika forskningsmetoder som vi tagit del av genom litteratur och föreläsningar. Vi resonerade kring intervjuer och enkäter och vägde för- och nackdelar mot varandra. Vi argumenterade utifrån perspektiven tid, mängd, anonymitet och faktauttömmande svar. Efter ett noggrant övervägande så valde vi enkät eftersom vi anser att vi på så sätt skulle nå ut till flest föräldrar. Vi skapade enkäterna utifrån undersökningens frågeställningar och med stöd av Att skriva examensarbete inom
utbildningsvetenskap (Stukát, 2005) och Enkätboken (Trost, 2007). Därefter lät vi några
oberoende föräldrar som står utanför urvalsgruppen göra enkäten och ge synpunkter. Den generella responsen var att de strukturerade frågorna var mer inbjudande för föräldrarna att svara på, de krävde inte så mycket tid. Testpersonerna kände att när de ändå var igång med att besvara dessa så kunde de lika gärna fullfölja enkäten och svara på resterade. Den respons som testpersonerna gav oss var i det stora hela positiv, inga förändringar gjordes.
Då enkäterna färdigställts lämnades dessa till de utvalda klassernas lärare som sedan vidarebefordrade dessa till föräldrar. Vi valda att lämna ut en enkät per barn. Vi uppmanade föräldrarna att svara inom en vecka. Till enkäterna bifogades ett kuvert. Kuvertet var avsett för den ifyllda enkäten för att skydda föräldrarnas anonymitet. Lärarna samlade in enkäterna som var väl förslutna i sina kuvert. Enligt Trost (2007) så brukar enkätundersökningar enligt statistiska undersökningar ge en svarsfrekvens på mellan 50 till 75 procent (Trost, 2007: 137). För att få en heltäckande bild och öka svarsfrekvensen av undersökningen så menar Trost (2007: 109) att det är viktigt att skicka en påminnelse. Vi valde att skicka en påminnelse till samtliga deltagare i undersökningen. Samtidigt som vi även ville passa på att tacka dem som svarat. Tack vare vår påminnelse fick vi in ytterligare sju enkäter totalt. Efter att vi samlat in vår empiri har vi sammanställt svaren i ett exceldokument. Detta för att kunna se eventuella mönster och få en överblick av materialet. Därefter analyserade vi empirin och knöt ihop den med tidigare forskning.
3.4 Etiska överväganden
Det har varit viktigt för oss att tydligt informera urvalsgruppen om syftet med undersökningen samt vad resultatet ska användas till. Därför valde vi att skicka med ett följebrev där vi tydligt gav den informationen. Vi berättade även att undersökningen är anonym och att deras barns pedagoger inte kommer att få ta del av den ifyllda enkäten. För att bevara denna anonymitet skickade vi med ett medföljande kuvert där de kunde lägga den ifyllda enkäten.
Informationen till föräldrarna är av betydelse för att vi ska uppnå de forskningsetiska principerna som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet tillgodosåg vi genom att vi i enkäten gjorde en presentation av oss och undersökningens syfte. Samtyckeskravet uppfylls genom att föräldrarna själva fått välja om de vill fylla i enkäten eller inte. Det vill säga det fanns inget tvång från vår sida utan detta var en helt frivillig undersökning. Genom att vi bifogade ett kuvert till varje enkät där föräldern kunde lägga sin ifyllda blankett så skyddar vi våra deltagare från att obehöriga eller klassens pedagoger ska få ta del av innehållet. Därför anser vi att vi uppfyller konfidentialitetskravet. Genom att berätta för föräldrarna i följebrevet vad
de ifyllda enkäterna kommer att användas till så har vi uppfyllt nyttjandekravet (Stukát, 2005: 131-132; Vetenskapsrådet, tillgänglig 2010-09-09).
Vid presentationen av vår empiri har vi haft de forskningsetiska principerna i åtanke. Ingen av deltagarnas åsikter ska kunna pekas ut eller spåras. Efter att vi analyserat enkäternas innehåll så har vi låtit dem förstöras.
3.5 Analysbeskrivning
I följande text beskrivs hur vi har gått tillväga för att analysera vår empiri.
Efter att vi samlat in alla enkäter påbörjade vi vårt analysarbete. Vi började med att läsa igenom enkäterna ett par gånger för att få en överblick (Partel & Davidson, 2003: 25). Därefter gjorde vi en sammanställning av enkätsvaren, vi behandlade en fråga åtgången och sammanställde föräldrarnas svar utifrån deras bostadsområde det vill säga Lund, Malmö och Staffanstorp. Vi är medvetna om att vår undersökning och dess resultat inte ger en generell bild över hur alla föräldrar ifrån Lund, Malmö och Staffanstorp ser på mötet med deras barns skola. När vi gjort klar sammanställning för varje föräldragrupp analyserade vi om det fanns några svar inom respektive föräldragrupp som skiljde sig från övriga i gruppen. Om något svar stack ut så jämförde vi om den föräldern skilje sig från övriga gällande utbildning, yrke, modersmål eller kön.
De strukturerade frågorna bearbetade vi i Excel. Vi skrev ner frågorna med svarsalternativ och räknade ihop antal svar. Därefter gjorde vi en total sammanställning för alla tre föräldragrupper och sammanställde detta i ett diagram per fråga. Svaren på de ostrukturerade frågorna skrev i först bara rakt ner och satte en markering för varje förälder som har svarat liknande. Vi delade sedan upp svaren i olika kategorier.
Sammanställningen har gjort det möjligt för oss att kunna se på gemensamma faktorer men också på att kunna göra en komparativ analys genom att jämföra svaren från de olika föräldragrupperna från olika område och skolor (Denk, 2002: 114). Vi har fokuserat på att hitta gemensamma nämnare för att få ett resultat som kan generaliseras och som är av
reliabilitet. De sammanställda enkäterna har vi sedan analyserat i förhållande till teorin. Vi har gjort en analys utifrån ett hermeneutiskt perspektiv där teorin används som stöd och hjälp för ge en möjlig ny förståelse av empirin. Det ska vara empirin och inte teorin som ska ligga till grund för undersökningens resultat, teorin ska inte ta överhand (Gunnarson, tillgänglig 2010-09-17). Enkäterna har behandlats statistiskt då vi undersökt och visar på olika variabler som ligger till grund för våra antagande/resultat.
4. Presentation och analys av empiri
Vi kommer här att presentera våra respondenter samt att göra en bortfallsanalys. Därefter följer en presentation och analys av vår empiri, där vi kommer att förhålla oss till tidigare forskning. Avsnittet avslutas med en sammanfattning och undersökningens slutsatser.
4.1 Respondenterna
Enkäterna lämnades ut till 67 elever på tre olika skolor i södra Skåne. Av totalt 67 enkäter fick vi tillbaka 39 ifyllda. Detta betyder att vi uppnådde en svarsfrekvens på 58 procent. I Lund lämnade vi ut tjugoen enkäter och fick elva åter. I Malmö svarade elva av tjugotre och i Staffanstorp fick vi åter sjutton av de tjugotre utlämnade enkäterna. Det var upp till föräldrarna själva att bestämma vem i hemmet som skulle svara på enkäten.
4.1.1 Bortfallsanalys
Svarsfrekvensen var 58 procent vilket håller sig inom ramen för vad vi kunde förvänta oss, enligt Trost (2007: 137). Alla respondenter svarade inte på alla ostrukturerade frågor så i en del av enkätfrågorna finns även ett internt bortfall. Orsaken till detta kan vara som någon förälder skrev på en fråga att hon/han inte viste vad de skulle svara. Andra kan ha upplevt det som jobbigt att behöva formulera sig eller så kan våra frågor ha varit otydliga. Enligt Stukát (2005: 64-65) kan bortfall även bero på att de tillfrågade inte vill svara, att de är rädda för att deras svar ska användas mot dem eller att de inte vill lägga tid på något som de inte känner ger dem själv något.
Vi kan inte se att bortfallet påverkat vårt resultat på så sätt att det blivit irrelevant. Våra svarsresultat var inte samstämmiga och vi fick därför in olika tankar och åsikter från föräldrarna. Föräldrarna hade olika bakgrunder det vill säga olika yrken, utbildningar, språk och de bodde i olika bostadsområden. Dessutom var det både mammor och pappor som svarade på enkäterna. Empirin bestod av negativa röster med en del negativ kritik mot skolan samtidigt fanns det positiv kritik att få ta del av.
4.2 Föräldrars förväntningar och erfarenheter gällande mötet
med deras barns skola och personal
I det här avsnittet kommer vi att presentera och analysera vår empiri. Vi kommer även att koppla ihop vår undersökning med tidigare forskning. Presentationen kommer att ske dels i textform och dels att kompletteras med diagram. Vi har i vår analys utgått ifrån undersökningens syfte som är att synliggöra föräldrars erfarenheter och förväntningar i mötet med deras barns skola. I analysen har vi slagit samman föräldragruppernas resultat. På de frågor där svaren skiljer sig åt beroende på vilken skola föräldrarna har sitt barn på, så kommer vi att lyfta skillnaderna. Vi kommer även att citera en del av föräldrarna, vid citaten anger vi förälderns kön och bostadsort. Vi har valt att dela in analysdelen i underrubriker för att tydliggöra vårt resultat.
4.2.1 Föräldrars kontakt med skolan
I vår undersökning så uppgav nitton av föräldrarna att de upplever kontakten med skolan som mycket bra. Arton av föräldrarna upplever kontakten som bra och de två resterade menar att den är mindre bra.
I svaret på den här frågan fanns en skillnad mellan föräldragrupperna på de olika skolorna. På skolan som ligger i Staffanstorp så var 71 procent mycket nöjda med hur de upplever kontakten med skolan. På skolan i Lund upplever 63 procent av föräldrarna kontakten med
föräldrarna upplever kontaken med skolan som bra. Vad skillnaden beror på vet vi inte, men det kan bero på att det är en definitionsfråga hur varje individ tolkar svarsalternativen mycket bra, bra, mindre bra och dåligt. Vi menar att det varierade svarsresultatet även kan bero på olika lärares intresse av att ta kontakt med föräldrar. Tidigare forskning visar att lärarnas intresse av att upprätthålla en kontakt med föräldrarna är av betydelse (Flising, 1996: 71-74). Ett sätt är att kontinuerligt bjuda in föräldrarna till skolan.
21 av de 39 föräldrarna uppgav att de besöker skolan flera gånger per termin, 13 stycken någon gång per termin och fem av föräldrarna uppgav att de besöker skolan sällan. Inte någon av respondenterna uppgav att de aldrig besökte skolan. Däremot framkommer det inte i undersökningens resultat vem det är av föräldrarna som besöker skolan, om det är båda eller bara en av dem.
Enligt tidigare forskning är föräldramöte som bygger på information från läraren den vanligaste kontaktformen (Eriksson 2009: 12). Detta är inget som vi kan se överensstämmer med vår undersökning utan vi finner en stor variation på de tillfällena då föräldrarna besöker skolan. Föräldrarna uppgav att de besöker skolan vid föräldramöte, utvecklingssamtal, samtal om barnet, familjeaktiviteter samt hämtning och lämning av barnet. Under familjeaktiviteter har vi inkluderat aktiviteter där hela familjen bjuds in till skolan till exempel bokpicknick, föreställningar, redovisningar, grillning, öppet hus och avslutning. Någon enstaka förälder uppgav att han/hon besökte skolan för att vara med på lektionerna, berätta om sitt jobb, vara med på skolkonferens, prata om läromedel, delta på utflykt eller att de var där som representant för någon förening.
4.2.2 Föräldrars upplevelser av samverkan med skolan
Det som kan påverka samverkan och den roll föräldrarna får är beroende på om läraren får föräldrarna att känna sig som en resurs. Huruvida föräldrarna i vår undersökning upplever att de betraktas som en resurs av lärarna är den fråga som skiljer sig mest mellan föräldragrupperna. 26 stycken av samtliga föräldrar upplever att de ses som en resurs av skolan.
På skolan som ligger i Staffanstorp upplever 88 procent av föräldrarna att de ses som en resurs vilket kan jämföras med 45 procent av föräldrarna som tillhör skolan i Malmö. I skolan i Lund upplever 55 procent att de ses som resurs. En förklaring till detta kan vara att det främst är föräldrarna på skolan i Staffanstorp som uppgav att de är delaktiga på skolråd och kommer för att berätta om sitt jobb eller fritidsintresse. En annan förklarning på det varierande resultatet kan vara lärarnas och skola förmåga att inkludera föräldrarna i sitt barns skolgång.
I vår analys kan vi se att föräldrarna gör skillnad på att vara en resurs eller att ha en roll. Att ses som en resurs är inte det samma som att ha en viktig roll i sitt barns skolgång. Även om föräldrarna inte upplever att de betraktas som en resurs av lärarna, så anser de sig ha en viktig roll i sitt barns skolgång. Så här beskrev en mamma från Lund sin roll i sitt barns skolgång:
Stötta, uppmuntra och hjälpa mitt barn. Vara språkrör, bollplank, ambassadör för mitt barns behov och önskemål. Finnas till helt enkelt. Det är svårt för barn att förstå hur en lärare ska eller bör vara. Finns så många barn som blir kränkta och orättvist behandlade av lärare. Som förälder är det viktigt att checka av sånt.
På frågan om ”Vilken roll anser du som förälder att du har i ditt barns skolgång?” så uppgav 40 procent att de har en viktig roll. Föräldrasamverkan i skolan är viktigt menar forskarna. Laid Bouakaz (2009) menar att föräldrasamverkan kan delas upp i två huvudkategorier, skol- och hemfokuserat föräldraengagemang. På frågan om vilken roll föräldrarna anser att de själva har i sitt barns skolgång kan vi se att detta främst rör en roll som innebär ett hemfokuserat föräldraengagemang. Detta genom att vara ett stöd för barnet, att finnas där och ge kärlek, uppmuntra, motivera och att hjälpa till med läxan, ge barnet bra frukost. Föräldrarna anser även att det är deras uppgift att samarbeta, kommunicera och följa upp om deras barn. Så här skrev en annan mamma om sin roll i sitt barns skolgång: ”Viktigt! Att jag finns där, att jag hjälper, att jag bryr mig att vi jobbar tillsammans.” (Malmö). Föräldrarna menar även att det är de som har ansvar för att barnet får en bra utbildning. En annan mamma (Malmö) lyfter även fram att det är hennes uppgift att ”[s]e till att mitt barn uppnår de mål som är tänkta, genom läxläsning, stöttning och engagemang”.
Föräldrarna upplever även att det är deras roll att ansvara för läxläsningen, en uppgift som vissa föräldrar upplever som en börda. Någon förälder påpekar även att det är deras roll att sätta gränser och att se till att barnet kommer i tid till skolan. Vi menar att även om föräldrarna anser att det är deras roll att sätta gränser så kan lärare inte förvänta sig detta av dem under skoltid. Pedagogerna kan inte lägga över problem så som till exempel gränssättning på föräldrarna. Det finns en fara om det blir så att pedagogen lägger över denna roll på föräldrarna då de inte är de som närvarar i skolan under skoltid. Om läraren lägger över detta på föräldrarna underkastar hon/han sin egen kompetens, det är inte föräldrarna som har den pedagogiska utbildningen och inte de som närvarar i skolan under skoltid. Det skulle inte heller fungera att ha föräldrarna som gränssättare i skolan. Pedagogen och läraren ser på gränssättning på olika sätt då läraren måste se till hela klassen medan föräldern ser till sitt eget barn. För att undvika missförstånd anser vi att en dialog mellan lärare och föräldrar angående gränssättning är nödvändig.
Tidigare forskning visar på att ett samarbete mellan de vuxna i barnens värld ses som positivt och önskvärt (Andersson 2004: 24-26). Att samarbeta med läraren ses som positivt även av vår undersökningsgrupp. Detta grundar vi på att föräldrarna ser fler fördelar än nackdelar med samverkan. I enkäterna uppgav 37 av de 39 respondenterna att de upplever samarbetet med sitt barns lärare som mycket bra eller bra.
Av de 18 som upplever samarbetet som mycket bra kommer nio av dessa föräldrar från Staffanstorp, fyra från Lund och fem från Malmö. Vi vill tillägga att även om föräldrarna från Staffanstorp verkar mest nöjda med samarbetet så är det en förälder från skolan i Staffanstorp som upplever samarbetet som mindre bra. I vår empiri framgår det inte vilka faktorer som avgör hur föräldrarna upplever samarbetet med deras barns skola.
Tidigare forskning menar att hem och skola ska mötas för att lära känna varandra. Samverkan om barnet och dess utbildning är av betydelse, då lärarna med hjälp av föräldrarnas kunskap om barnet kan få en mer heltäckande bild. Detta då lärare och föräldrar ser olika sidor av barnet (Andersson 2004: 24-26). I vår empiri så tar majoriteten av föräldrarna upp samverkan kring barnet som något positivt. Alla föräldrar var dock inte helt positiva. En av föräldrarna ifrån Lund som själv är lärare skriver så här:
Även om läraren/hem vill samarbeta så: Lärare är stressade och har för lite tid för både barn och tid att sätta sig in i varje barn, ännu mindre tid för samverkan och samarbete med föräldrar/hem. Detta ska inte läraren lastas för, utan ansvariga för skolverksamheten… Personal inom skola belastas alldeles för mycket och förväntas klara av alla möjliga situationer, utan att orken tryter. Detta är FEL!!!
Att se för- och nackdelar med samverkan mellan de miljöer som barnen vistas i bygger på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori där samspelet mellan olika miljöer kring barnet påverkar hur och till vad de utvecklas. Samspelet mellan miljöerna är beroende av varandra för att det hänger ihop (Flising m.fl., 1996: 49-51). Vi kan dra paralleller till vår empiri där föräldrarna ser fördelar med en relation med skolan som bygger på god kommunikation. En
förälder vet vad som händer i skolan och kan följa upp det hemma” (Mamma, Staffanstorp). Flera föräldrar är inne påsamma linje och menar att genom samverkan är det lättare att veta vad som händer i skolan och kan följa upp det i hemmet. I teoridelen tog vi upp att samverkan inte alltid behöver vara något positivt för barnen. Författarna Flising med flera (1996) menar att om lärare och föräldrar bildar en enad front mot barnet så kan barnet aldrig ”komma undan” och det är detta författarna menar med att det uppstår en ”järnring” av samverkan runt barnet. Därför är det viktigt att ha i åtanke att vuxna människor i barnets omgivning fyller olika funktioner i barnets liv. Samverkan är önskvärt, av så väl lärare och föräldrar. Det ska finnas en fin balans mellan de vuxnas relationer för att bygga en bra samverkan. Samverkan är inte helt enkelt eftersom det kan finnas konsekvenser med samverkan, exempelvis att barns perspektiv blir osynliggjort.
Den nackdel som majoriteten av föräldrarna tagit upp gällande ett samarbete med skolan är att det kan vara tidskrävande och att det till och med kan upplevas som en börda för föräldrarna och lärarna ”[f]öräldramedverkan kan ibland vara betungande, krävande utöver, allt annat man måste delta i. Har man många barn som engagerar sig i många aktiviteter så blir det lätt mycket” (Pappa, Staffanstorp).
Det som upplevs mest tidskrävande av föräldrarna är läxläsning. Utöver det så beskriver föräldrarna att de upplever att det som eleverna inte hinner med i skolan blir föräldrarnas ansvar och uppgift i hemmet efter skoltid. ”Negativt – skolan hinner inte engagera sig tillräckligt i alla elever” (Pappa, Malmö). Detta är vad Andersson (2004: 27) lyfter i sin avhandling att det kan finns olika bilder av vad lärare och föräldrar vill ha ut av samarbete. Lärarna vill ha stöd i sitt arbete medan föräldrarna vill veta hur de kan bli mer delaktiga i skolverksamheten.
I vår analys av hur föräldrar ser på samverkan finns likheter med Erikssons (2008: 33-34) partnerprincip. I partnerprincipen betonas det gemensamma ansvaret för elevens lärande och utveckling, relationen mellan lärare och föräldrar bygger på ett partnerskap. I relation med läraren handlar det om att samarbeta, kommunicera och att följa upp hur det går för deras barn.
4.2.3 Föräldrars rätt till inflytande
Varje individ tolkar begreppet inflytande olika beroende på egen bakgrund och erfarenhet. Den bild som föräldern själv har av skolan är förmodligen baserad på dennes egen skolgång. Detta påverkar hur föräldern ser på sina möjligheter till påverkan och inflytande (Bouakaz: 31-40).
På frågan om föräldrarna upplever att de har möjlighet att påverka och komma med önskemål i skolverksamheten svarande tolv föräldrar att det upplever det som mycket bra. Sexton av dem svarade bra, tio mindre bra och en dåligt. Det är framförallt på den skola som ligger i Lund som möjligheterna till inflytande upplevs som mindre bra.
Vi kan se att föräldrarna upplever att deras möjlighet till inflytande i verksamheten är sämre jämfört med hur de upplever samarbetet och kontakten med skolan. När vi tittar på frågan om vad föräldrarna förväntar sig så är föräldrars inflytande i skolan inte av så stort utrymme. Detta trots att föräldrarna enligt styrdokumenten för den obligatoriska skolan har rätt till inflytande vad det gäller att vara delaktig och att kunna påverka vad som sker i skolan (Eriksson 2008: 30). Vad detta beror på kan enligt tidigare forskning förklaras med att föräldrarna är nöjda som det är. En del av föräldrarna menar även att det finns utbildad personal som ska sköta verksamheten. Andra föräldrar kan uppleva att tidsbrist och okunskap hindrar dem från att vilja ha inflytande i skolan. Tidigare forskning visar på att det är inflytande kring det egna barnet som är det som engagerar föräldrarna mest (Flising m.fl., 1996: 156; Stråhle 2000: 83). Vi kan inte se att föräldrarna i vår studie enbart vill ha
ligger fokus på faktorer som främjar det allmänna barnets utveckling. Föräldrarna vill skapa en god och trivsam miljö genom att kunna påverka klasstorleken, lärartäthet, individuella inlärningsmetoder, förbättrad disciplin och minskad mobbing.
Något övrigt som enstaka föräldrar vill kunna påverka är maten, antal rastvakter, krav på barnet, läxor, värdegrundsarbetet, läroplaner samt trivsel. Några föräldrar har även uppgett önskemål om läxhjälp på skolan. Här är en av föräldrarnas åsikter om vad hon skulle vilja vara delaktig i och kunna påverka i skolan:
Vara delaktig i bl.a. värdegrundsarbetet komma med idéer och förslag till olika teman (Vilket för övrigt fungerar bra). Men man får ju inte glömma att lärarna har en utbildning för sitt jobb och jag har en för mitt jobb men som jag sagt innan tror jag att man kommer långt med en rak och ärlig kommunikation. (Mamma, Staffanstorp)
Önskemål om vad föräldrar vill kunna påverka är inte beroende av förälderns bakgrund utan är individuellt. Vi kan inte se att ett enkätsvar skulle vara kopplat till en viss förälder på en viss skola, detta har alltså ingen betydelse enligt vår undersökning. Föräldrarna uppgav olika önskemål gällande deras rätt till inflytande. Vad föräldrarna vill kunna påverka är individuellt och inte bundet till bostadsort och utbildning.
4.2.4 Föräldrars förväntningar på skolan
När det gäller föräldrars förväntningar så kan vi se att många förväntningar återfinns i skolans läroplan Lpo94 under rubriken skolan och lärarens uppdrag. Det föräldrarna tar upp som sina förväntningar i enkäterna berör pedagogen, utbildning, samarbete, trygghet och arbete med värdegrunden. Enstaka föräldrar räknar även till viss del med ett föräldrainflytande i skolan. När det gäller utbildning så förväntar sig föräldrarna att lärarna lär ut enligt Lpo94. ”Jag förväntar mig en utbildning som främjar barnets utveckling och ökar barnets kunskapsnivå i enlighet med Skolverkets regelverk” (Pappa, Staffanstorp). Föräldrarna förväntar sig kunskap som är relevant och som lär för livet och att eleverna dessutom får ta del av olika arbetsmetoder och att undervisningen är individanpassad. Däremot är det endast på skolan i Staffanstorp som föräldrarna hänvisar sina förväntningar till Lpo94 och endast föräldrarna där som förväntar sig ett inflytande. Skolan i Staffanstorp utmärker sig även på andra sätt till exempel genom att föräldrarna inte nämner något om hjälpinsatser eller att lärarna ska signalera i god tid vid problem. Skolorna i Malmö och Lund har i sina enkäter tagit upp att de
förväntar sig hjälpinsatser och att läraren signalerar i god tid om det uppstår problem. På frågan om vad föräldrar förväntar sig av skolan kan vi konstatera att föräldrarna i Malmö och i Lund har större fokus på problem och att skolan tar tag i problem som finns. Detta är inte något som nämns av föräldragruppen i Staffanstorp.
En trygg miljö för lärandet där eleverna kan växa i tron på sig själv är även något som föräldrarna vill se. Denna miljö ska vara fri från mobbing och kränkning. Föräldrarna förväntar sig att de elever som ställer till det för sina kamrater genom att vara stökiga eller att kränka andra ska få hjälp. Föräldrarnas främsta gemensamma förväntning på skolan och lärarna är att det finns en aktiv dialog mellan hem och skola.
Elevernas föräldrar väntar sig att lärarna aktivt arbetar med elevernas sociala utveckling och värdegrundsarbete. ”Att barn lär sig respektera andra, att barn är hjälpsamma. Bra samarbete mellan kompisar i klassen” (Mamma, Lund). Elevernas språkbruk är även något som föräldrarna förväntar sig att skolan arbetar med samt att läraren är ska vara tydlig med vad som är rätt och fel.
Föräldrarna vill att pedagogen skall förstå och lyssna på barnen. Läraren ska se till individen och inte bara till gruppen samt hjälpa till med läxor och att finnas där som en inspirerande förebild. Vad det gäller läxor skriver flera föräldrar liknade som en pappa från Malmö: ”Jag förväntar mig att barnen ska förstå sin läxa, de kommer hem med. Det är inte alltid som föräldrar förstår och då blir det ju en liten konflikt”.
Föräldrarnas förväntningar baseras utifrån de behov som finns och därför är det något individuellt. Föräldrarnas förväntningar är beroende av deras förkunskaper och erfarenheter. Detta grundar vi på Winters (1994) forskning om förväntningar och kognition. Människan styrs av sina förväntningar och är beroende av att skapa regler och mönster om hur saker och ting bör vara. Människan lär sig att förvänta sig utifrån sina förkunskaper och erfarenheter. Med utgångspunkt i detta så skapar människan sig bilder om hur framtiden ska bli. Ett exempel på detta är att föräldrarna på skolan i Staffanstorp inte nämnde några förväntningar om hjälpinsatser och att läraren ska signalera i god tid om det uppstår problem. Enligt Winters teorier kan det bero på att det inte finns ett behov av dessa förväntningar.
4.3 Sammanfattning och slutsatser
Syftet med undersökningen var att med hjälp av enkäter synliggöra föräldrars erfarenheter och förväntningar på skolan. Genom att undersöka detta ur ett föräldraperspektiv så ville vi få en grund för hur lärare bättre kan möta föräldrarna. Vår avsikt var att skapa en förståelse för hur föräldrar tänker och agerar i mötet med deras barns skola och personal.
Tidigare forskning av Winters (1994) visar på att förväntningar och erfarenheter hänger ihop. Förväntningar grundas på tidigare erfarenheter och vanor. Därför var frågor om föräldrarnas erfarenheter och syn gällande deras kontakt med skolan, samverkan och inflytande av betydelse för vår undersökning. Utifrån upplevelser av mötet med skolan så skapar sig föräldrarna medvetna eller omedvetna förväntningar av skolan och dess personal. Slutsatsen om vad föräldrarna förväntar sig i mötet med deras barns skola och personal handlar om en förväntan att eleverna ska få ”rätt” utbildning. Föräldrarna förväntar sig även att barnen får de rätta verktygen för att kunna nå målen. Att lärarna är engagerade och brinner för sitt jobb ser föräldrarna som något betydelsefullt samt även att det finns en god kommunikation mellan hem och skola. Föräldrarna förväntar sig att skolan ska få eleverna att känna en trygghet och att de erbjuds hjälp vid behov. Enstaka föräldrar räknar med ett visst föräldrainflytande i skolan.
Vår undersökning visar att föräldrarnas förväntningar inte baseras på deras utbildning, modersmål, nuvarande yrke eller kön utan kan istället kopplas till deras bostadsområde. Detta är en slutsats som vi kan dra genom att vi i vår analys valde att göra en sammanställning över varje föräldragrupp för sig. På så sätt har vi kunnat analysera och se om det fanns något svar inom respektive föräldragrupp som stack ut och om de föräldrarna skiljde sig från övriga gällande utbildning, yrke, modersmål eller kön. Vi analyserade varje föräldragrupps svar och fann inga svar inom respektive bostadsområde skilje sig utifrån föräldrarnas utbildning, yrke, kön eller modersmål. Däremot fanns det skillnader i svaren mellan de tre olika bostadsområdena. Vi kan därför dra slutsatsen att föräldrarnas svar inte beror på deras utbildning, yrke, modersmål eller kön med undantag för de föräldrar som är förskollärare och lärare. Därför menar vi att föräldrars förväntningar baseras på deras bostadsområde och det gemensamma för dessa föräldrar är att de har sina barn i samma skola. Av detta kan vi i förlängningen dra slutsatsen att det är avgörande hur skola och lärare möte föräldrarna.
