Sammanfattningsvis kan vi säga att skolan vi har undersökt har en vision och förhoppning om att kunna ha en hälsoprofil. Som det ser ut i dagsläget så finns den dock inte. Däremot arbetar en del pedagoger redan på ett hälsofrämjande arbetssätt. Skolans inställning till hälsa är att eleverna ska må bra både fysiskt och psykiskt för att trivas och kunna prestera bra i skolan. Det pedagogerna efterlyser är tydligare direktiv från skolledaren som även forskningen hävdar eftersom den absolut viktigaste faktorn för att lyckas med ett hälsofrämjande arbete är att skolledaren tar ansvar för att det ska finnas förutsättningar för skolan att genomföra uppdraget (Myndigheten för skolutvecklings slutrapport 2005). En annan viktig förutsättning för att lyckas är att hela personalen deltar och att eleverna får delta i planerandet av aktiviteter. Det däremot, är något som vår undersökning visar, att det finns bra förutsättningar för att lyckas med den biten. Där finns redan pedagoger som är intresserade och engagerade i hälsofrågor. Det är elevernas inflytande som saknas. När det gäller den fysiska aktiviteten visar både tidigare undersökningar som vår egen att leken, både ute och inne och i alla dess former, är den viktigaste källan (a.a.). Leken har en stor betydelse i främjandet av den psykiska och fysiska hälsan. För att lyckas få eleverna till att fortsätta leka när de kommer upp i de lite högre åldrarna 10 – 12, krävs det att även personalen deltar. Pedagogerna på de lägre åldrarna anser att det handlar om vad för intresse man har själv som pedagog och hur man är som person. Det är något som vi även tog upp med pedagogen som undervisar på de lite högre åldrarna. Responsen var följande ” Jag tror det blir mer statisk undervisning i fyran, man är inte lika flexibel och man har mer att göra. Det handlar mycket om tid men vi är kanske lite träiga också” (Intervju 2007-11-22). Tyvärr ligger det nog en hel del i det pedagogen säger fast vi vill ändå hävda att i slutänden handlar det ändå om vad var och en är intresserad av.
6 Diskussion
När vår undersökning började såg vi med spänning fram emot att ta reda på vad en skola med hälsoprofil innebar. Under arbetets gång var det många nya tankar och frågor som dök upp och till vår besvikelse blev de inte alltid besvarade. Våra två huvudfrågor huruvida personalens syn på hälsa genomsyrade deras undervisning eller inte fick vi svar på medan frågan om styrdokumentens direktiv efterföljdes, blev hängandes i luften. Personalen var medveten om styrdokumenten men däremot inte om skolledarens direktiv. Därför är det önskvärt att skolan ser över sin organisation och sitt hälsofrämjande arbetet. Skolan säger sig dock ha en hälsoprofil och om de vill efterleva den profilen med allt vad det innebär bör de anamma det som är positivt med den salutogena teorin, nämligen att bygga på det friska och vad eleverna kan. Med ett kritiskt förhållningssätt till teorin och sunt förnuft, går det att se både vad som är skadligt i skolan och att skolan inte är en förvaringsplats. Detta är förenligt med vad teorin visade och utifrån vårt hälsoperspektiv tycker vi alltså det är viktigt att satsa på det friska i stället för det sjuka. Vad som är friskt hos varje elev får vi inte reda på så länge vi inte frågar vad eleverna själva anser får dem att må bra. Just frågan, vad är en god hälsa? Den upplevs så individuellt och vilka är vi då i skolan att bedöma om eleverna har en god hälsa eller inte?
När vi tänker vidare på arbetets brister berodde det delvis på vår egen empiriska undersökning. Den hade kunnat göras annorlunda. Bristen i vår undersökning utifrån vår uppfattning var när vi lämnade över ansvaret till någon annan för att dela ut enkäten. Det var ingen lyckosam idé. Det hade varit bättre om vi personligen hade försökt träffa så många pedagoger som möjligt, förslagsvis i personalrummet, för att presentera oss och samtidigt överräcka enkäten. Metoden i sig själv med användning av enkät är vi nöjda med. Fast det var ett lågt deltagande så gav det ändå oss en allmän uppfattning om hur pedagogernas inställning till skolans hälsofrämjande arbete såg ut. Det vi märkte när det gällde intervjuerna är att efter varje intervju kände vi oss tryggare och mer avslappnade och behövde nästan inte titta på de färdigskrivna frågorna under intervjun. Alltså tolkar vi det som med lite träning i förväg i konsten att intervjua, kan det framföras på ett mer proffsigt sätt än vad vi lyckades med.
Vår litteratur är vi ganska nöjda med förutom att vi känner att det som gav mest var faktiskt de olika styrdokument och rapporter som har blivit skrivna i ämnet. Rapporten från WHO (1997) är dock ett undantag. Den var väldigt intressant men hade ett större och mer globalt perspektiv. Vi är ändå nöjda med att vi vågade ge oss på en engelskspråkig litteratur. Forskningen i övrigt kändes lite tunn och då vi själva anser att ett hälsofrämjande arbete bör utgå från elevernas perspektiv hade det varit intressant att forska inom det området. Vad vi kunde förstå ifrån Nilssons avhandling (2003) så finns det inga vetenskapliga bevis på att ett hälsofrämjande arbete skulle främja skolutvecklingen och vi ställer oss frågande till om skolan verkligen kan vara skadlig för elevernas hälsa. Naturligtvis kan det ske en massa mindre bra saker där, men det gör det på alla arbetsplatser och skolan kan vi säga är elevernas arbetsplats. Vi får självklart inte acceptera något som är skadligt för eleverna men till vår hjälp och stöd finns det både läroplanen (Lpo 94) och skollagen att förlita oss på. Något som hade varit värdefullt att göra är en forskning som hade kunnat bevisa sambandet mellan elevers hälsa/ohälsa och deras skolframgång/skolmisslyckanden eftersom det hade förhoppningvis kunnat öppna många dörrar och lett skolutvecklingen framåt.
När det gäller våra tankar om hur vi hade velat att det skulle se ut med ett hälsofrämjande arbetssätt så ligger den fysiska aktiviteten och lek, oss väldigt varmt om hjärtat. Den fysiska aktiviteten är idag ännu viktigare än förr då barn sitter still mycket mer nu. De spelar tv- och dataspel och alla har inte samma förutsättningar att kunna hålla på med fritidsaktiviteter. Därför ställer vi oss frågan: Vad är det som händer med barn när de slutar årskurs tre och går upp till årskurs fyra? Som vi nämnde i vår analys så var det pedagogerna i de lägre klasserna med sitt brinnande intresse för hälsa som lekte mest med sina elever. Den ena pedagogen promenerar även de dagar som de inte har idrott. Samma pedagog har även en ute dag varje vecka där all undervisning bedrivs med hjälp av olika fysiska aktiviteter (Intervju 2007- 11-15). Pedagogen som för endast ett par år sedan blev tilldelad en egen klass, är ofta ute och leker med sina elever på rasterna (Intervju 2007-12-06). Bara det visar att mycket beror på hur pedagoger själva förhåller sig till hälsofrämjandet. Till vår stora sorg verkar leken försvinna och vad hänger det ihop med? Är det normerna i samhället som avgör om det är ok eller inte att leka? Eller finns det en enkel lösning? Kan skolan göra något för att ändra denna attityd? Ja, vi tror det och så gör även all den litteratur som vi har läst tillsammans med vår undersökning. Därför ser vi gärna att skolan tar tag i sitt hälsofrämjande arbete och
försöker verkligen komma igång med det på allvar. Satsa mer på lek och rörelse under den dagliga undervisningen.
Referenser
Ahrne, Göran, Franzen, Mats & Roman, Christine ( 2003). Det sociala landskapet en
sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. Bokförlaget
Korpen; Göteborg.
Bell, Judith (2005). Introduktion till forskningsmetodik. 4:e uppl. Studentlitteratur, Lund.
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund.
Jönsson, Pernilla & Palmqvist, Cecilia (2005). ”En jämförelse mellan elevers
inställning till rörelse på två skolor med olika engagemang för fysisk aktivitet” . Malmö
lärarutbildning, Malmö högskola.
Kornfält, Ragnhild & Lithman, Thor (1993). Skolbarns och ungdomars hälsa i
Malmöhus läns landsting. Utgiven av Malmöhus landsting, Miljö- och samhällsmedicinska sektionen, Lund.
Lander, Rolf (1998). Hälsosamt i grundskolan. Sammanfattande utvärdering
Hälsoprojektet 1994-1996. Folkhälsoinstitutet Utvärderar 11/1998.
Lpo 94, 1994 års läroplan, Lärarboken från Lärarnas Riksförbund 2003., Stockholm. Myndigheten för skolutveckling. Slutrapport (2005-09-01). Särskilt uppdrag att stödja
och följa skolornas arbete med att genomföra ändringar som gjorts i Lpo 94 samt Lpf 94, i syfte att stärka skolans ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet (U2003/1020/S).
Nilsson, Agneta & Norgren, Olle (2001). ”Det måste va´ sånt som får en att fundera
mera”... Om hälsoarbete i skolan – Från direktiv till perspektiv. Skolverket. Liber
Nilsson, Lena (2003). Hälsoarbetets möte med skolan med skolan i teori och praktik. Universitetsbiblioteket, Örebro.
Nordlund, Anders & Rolander, Ingemar & Larsson, Leif (1997). Lek, idrott hälsa –
Rörelse och Idrott för barn 1,. Ute. Liber AB, Stockholm.
Raustorp, Anders (2004). Att lära sig fysisk aktivitet. Kunskapsförlaget Uppsala AB. Läromedel och Utbildning. Uppsala.
Skolverket Fritzes, Stockholm. Grundskolans kursplaner och betygskriterier 2000.
Utbildningsdepartementet (2000). Statens offentliga utredningar 2000:19. Från dubbla
spår till elevhälsa – i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling.
Stockholm.
WHO Technical Report Series – 870. Geneva 1997. Promoting Health Through
Schools.
Artiklar
http://www.bo.se/gen_print.aspx?pageid=3843, Barnombudsmannen debattartikel, 2003-09-11. Barns och ungdomars hälsa har försämrats. Hämtad 2007-11-19 http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf
Forskningsetiska principer. Hämtad 2007-12-13