Skolan-En betydelsefull arena för främjandet av elevernas hälsa

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

15 högskolepoäng

Skolan –

En betydelsefull arena för främjandet av elevernas hälsa?

School

-An important place for promoting students´ health?

Jenny Andersson

Jenny Palmér

Lärarexamen 210hp

Barndoms- och ungdomsvetenskap 2008-01-16

Examinator: Fredrik Nilsson Handledare: Kalle Jonasson

Abstract

School – an important place for promoting students´ health? Written by Jenny Andersson and Jenny Palmér.

Our work is a description of how one school works in a health promoting way. The possibility and possible diffuculties with health promoting work in school will be presented. With help of questionarie and interviews we examen how the principal, the teachers and the schoolsister look at their role in their health promoting work.

Our question is: what does the school give credit for in the conception health and how do they put it into practice?

Worldhealthorganisations (WHO) coprehensvie view on health isn´t just to prevent sickness and bad health, it is to promote health, both physical and mental care. Since school is the place where you can meet most of the children it is important that the healthcare starts there. A health promoting work can improve both the student’s health and their knowledge.

A salutogenic model is the theory we think is the most appropiate for our work. The theory is about how we manage to maintain what´s good and well in a students´ life. Not the bad things or what kind of problems that could appear.

Our conclusion is that the school has a vision about how they should work but today it isn´t working. Some of the teachers are already working in a healthpromoting way but they wishes to have more clearly instuctions. To make the healthpromoting work success, it needs more clearly instructions and a working management.

Innehållsförteckning

1 Inledning --- 7

1.1 Introduktion --- 7

1.1.1 Avgränsningar --- 8

1.1.2 Syfte och frågeställningar --- 9

1.1.3 Disposition --- 10

2 Teori och tidigare forskning--- 12

2.1 Skolan som organisation med diffusa direktiv --- 14

2.1.1 Samhällets och miljöns inverkan--- 15

2.1.2 Hälsoarbete sett från ett större perspektiv--- 16

2.1.3 Sambandet mellan elevernas hälsa och framgång --- 17

2.1.4 Fysisk aktivitet--- 18 3 Forskningsetiska överväganden --- 19 4 Metod--- 19 4.1 Beskrivning av vårt urval --- 19 4.2 Genomförandet --- 20 4.3 Frågorna --- 23 4.4 Enkäten --- 23 5 Analys --- 25

5.1 Vad säger de olika dokumenten--- 26

5.2 Skolhälsovården --- 28

5.3 Skolledarens roll--- 29

5.4 Pedagogernas inställning--- 32

5.5 Synsättet på lärandet --- 34

5.6 Skolan spelar en viktig roll i ett hälsofrämjande arbete --- 35

5.7 Sammanfattning och slutsatser --- 37

6 Diskussion --- 38

Referenser --- 41

Bilaga 1 --- 43

1. Inledning

1.1

_Introduktion

Många alarmerande rapporter når oss dagligen om barns allt sämre hälsa (Barnombudsmannen debattartikel, 2003-09-11). Skolan har på riksdagsnivå identifierats som en arena där stora insatser kan göras i denna fråga. Att allt fler skolor väljer att hälsoprofilera sig kanske kan ses som en reaktion på denna utveckling.

Dagens hälsohot ökar ständigt. Med hälsohot åsyftas följande; att bland annat bristen på fysisk aktivitet leder till övervikt och sjukdomar. Även den psykiska ohälsan ökar bland barn och vuxna. Stress, oro, ångest, trötthet, sömnproblem och psykosomatiska symtom är några av dagens problem som ligger till grund för denna ökning. Det är just därför som ett fungerande hälsoarbete i skolan är ett angeläget ämne enligt Nilsson (2003:18). Bakgrunden till begreppet ”Hälsofrämjande skola” kommer ursprungligen från världshälsoorganisationens (WHO) intresse för skolan som en betydelsefull organisation för barns hälsa med möjligheter att även påverka familjer och barnens hälsa i vuxen ålder. Ur detta växte på 70-talet fram stora förebyggande och senare hälsofrämjande projekt i form av nationella kampanjer eller lokala hälsoprojekt (Nilsson, 2003:18).

De första projekten fokuserade på att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar som ledde till skolprojekt med inriktning på förebyggande arbete. Projektens mål var att förhindra barn från att börja röka och att förändra deras matvanor i en hälsosam riktning. En annan angelägen fråga under samma tidsperiod var att förebygga alkohol- och narkotikabruk genom information i skolor (Nilsson, 2003:18).

På 90-talet har mer allsidiga skolhälsoprojekt utvecklats med inspiration bl.a. från WHO:s projekt Health Promoting Schools. I Sverige kom begreppen ”hälsofrämjande skola” eller ”hälsoskola”. Detta innebar en helhetssyn på hälsa och på elever. Nu flyttades fokus från att förebygga sjukdom och ohälsa till att främja hälsa (Nilsson, 2003:18).

Då vi båda gick kursen Lek, Rörelse och Hälsa vårterminen 07, började vi få en insikt om hur det skulle kunna se ut om vi skulle välja att arbeta utifrån ett hälsofrämjande arbetssätt i vårt kommande yrke. Vi fick även en vink om att det egentligen inte krävs så mycket för att medverka till att elevernas hälsa ska kunna förbättras.

Vårt arbete kommer alltså att handla om hälsa och hälsofrämjande arbetssätt inom skolan. Vi kommer även att kortfattat prata om skolan som organisation då vår undersökning pekar på att det är viktigt i ett hälsofrämjande arbete hur skolan fungerar som en organisation.

Vi har valt att skriva om detta ämne eftersom vi tycker att det är viktigt att vi redan som studenter tar ställning till vad en god hälsa är och vi ville ta reda på hur vi kan jobba med det i vår blivande profession för att lyckas bidra till en positiv hälsoutveckling för eleverna samt en positiv skolutveckling.

1.1.1 Avgränsningar

I vårt arbete kommer endast EN skola att undersökas. Trots det kommer vi förhoppningsvis att kunna synliggöra möjligheterna och eventuella svårigheter som det kan innebära med att arbeta på ett hälsofrämjande arbetssätt. Med stöd ifrån tidigare forskning och styrdokument tillsammans med vår egen forskning och vårt resultat vill vi redogöra för hur det skulle kunna se ut på skolor med hälsoprofil.

Skolan vi har valt att undersöka ligger i en kommun som präglas av en storstadsbild då den ligger i närheten av Malmö. I kommunen finns det således en stor andel invandrare, socialhjälpstagare och ensamstående unga mödrar. Mindre pengar läggs på skolhälsovården än i de flesta andra kommuner trots att ohälsan är genomsnittligt högre än i landstinget i genomsnitt. Kommentarer från skolsköterskor säger: ”Vi ser fler oroliga, okoncentrerade och utagerande elever nu än för 10 år sedan.” (Kornfält & Lithman, 1993:116).

Eftersom begreppet hälsa kan omfatta så mycket har vi valt att avgränsa vårt arbete och valt att fokusera oss på hur pedagogerna, skolhälsovården och skolledaren ser på sin roll

samt sin undervisning i sitt hälsofrämjande arbete. Anledningen till det är att vi är intresserade av vad som händer under den dagliga undervisningen, inte på gymnastiktimmarna. Där vet vi redan att ett hälsofrämjande arbete pågår eftersom det står i kursplanen för Idrott och hälsa. Ämnet ”syftar till att utveckla elevernas fysiska,

psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan” (kursplaner 2000:22).

Skolan som arena har olika uppdrag och ett av dem är att ge omsorg för den enskildes välbefinnande. Då detta är grunden i ett hälsofrämjande arbete bör man alltså enligt oss, integrera hälsoarbetet på ett naturligt sätt i den dagliga undervisningen tillsammans med demokratins grunder som skolväsendet vilar på (Lpo 94:12) och inte enbart isolera det till ämnet Idrott och hälsa.

1.1.2 Syfte och frågeställning

Vi vill undersöka de mål som vår utvalda skola har satt upp för sitt hälsoarbete, hur det fungerar rent praktiskt och ta reda på hur personalen på skolan tycker att det fungerar. Syftet med detta arbete är med utgångspunkt i dels skolans dokument för hälsoarbete, dels skolpersonalens röster, beskriva på vilket sätt man kan arbeta med en hälsoprofil på en skola. Våra förhoppningar är att pedagogerna på den undersökta skolan ska börja reflektera över hur deras undervisning bedrivs och att vi kan bidra med förslag till eventuella förbättringar som kan leda till ett fördjupat intresse för hälsobegreppet. Våra frågeställningar är följande:

1. Vad betyder begreppet hälsa för personalen på skolan och på vilket sätt arbetar de för att främja elevernas hälsa?

2. Hur appliceras styrdokumentens direktiv i skolans hälsofrämjande arbete?

Vi har valt att beskriva hur en skola med hälsoprofil arbetar. Anledningen till det valet är att läsaren ska få en insyn på hur det kan gå till när en skola arbetar på ett hälsofrämjande sätt. Materialet som vi har samlat in har vi delat in i olika kategorier.

Detta gjorde vi för att kunna sortera och se vad det är vi har användning för i vårt arbete. En beskrivning kan tyckas vara en enkel metod men det är det inte då det måste finnas en systematik i metoden. Med denna metod kan vi sortera och visa vad som är viktigt och relevant med vår undersökning (Ejvegård 2003: 32).

Beskrivning tillsammans med enkäter och intervjuer utgör vår fallstudie. Vår fallstudie är en empirisk undersökning som innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi valde att göra en fallstudie eftersom vi vill att läsaren ska få ta del av en liten del av ”verkligheten”. Fördelen med detta är att vi inte behöver beskriva allt inom detta område som är väldigt brett och innehåller många vida aspekter. Nackdelen däremot och som vi är fullt medvetna om är att vår fallstudie inte fullt ut kan representera verkligheten. Därför är det med största försiktighet som vi drar våra slutsatser då de kan uppfattas som indicier. Däremot ser vi gärna att vår undersökning kommer till användning och får ett värde om det visar sig att fler undersökningar pekar i samma riktning som vårt arbete (Ejvegård 2003: 33).

1.1.3 Disposition

Då vi började med att undersöka vilken forskning som fanns inom detta ämne hittade vi några enstaka uppsatser som berörde ämnet. De flesta hade dock valt att utgå från andra perspektiv än vad vi har valt. Uppsatsen ”En jämförelse mellan elevers inställning till

rörelse på två skolor med olika engagemang för fysisk aktivitet” av Pernilla Jönsson &

Cecilia Palmqvist tar upp dels hur eleverna uppfattar den fysiska aktiviteten på två olika skolor men även hur engagerade personalen var på de båda skolorna. För att vi ska kunna återge så många pedagogers åsikter som möjligt i vårt arbete när det gäller fysisk aktivitet kommer vi att jämföra ovanståendes arbete med vår egen undersökning.

Vi kommer dock att först och främst utgå ifrån vad som står i läroplanerna för Lpo 94 för att kunna styrka vilket ansvar som vilar på skolan för att upprätthålla en god hälsa hos eleverna samt för att vi själva ska kunna ta det med oss i vår profession. Vi har även hittat många publikationer som bl.a skolverket har bidragit med när det gäller hälsofrämjande arbete. I ”Det måste va´ sånt som får en att fundera mera”... Om

hälsoarbete i skolan – från direktiv till perspektiv (2001) går det att läsa om hur skolan

skulle kunna arbeta med hälsa i samverkan med skolans pedagogiska arbete.

I Lena Nilssons (2003) avhandling Hälsoarbetes möte med skolan i teori och praktik får vi teoretisk vägledning på vad en hälsofrämjande skola innebär. Nilsson (2003) använder sig av uttryck som pedagogiska glasögon och hälsoglasögon och ställer sig frågande till varför inte dessa två perspektiv skulle kunna samverka med varandra istället för att verka på var sitt håll. Med pedagogiska glasögon ser man bara på hur skolorganisationen och skolutvecklingen ser ut. Med hälsoglasögon handlar det om att utveckla elevernas hälsobeteende. Ett hälsoarbete baseras på både hälso- och pedagogiska teorier så att man bättre kan förstå vad som påverkar elevers hälsa och vad som händer i skolan (Nilsson, 2003). Eftersom det hon nämner är precis det vi efterlyser anser vi ha stor nytta av hennes avhandling i vårt resonemang.

Sett utifrån ett större och vidare perspektiv läser vi igenom Världshälsoorganisationens rapport Promoting Health Through Schools (1997). Den visar oss hur ett hälsofrämjande arbete kan gå till runt om i världen och vilka problem som olika skolor har att tampas med. Den visar även hur man kan bemöta problem och jobba på ett hälsofrämjande sätt.

I vår introduktion har det gått att utläsa att vårt arbete kommer handla om en skola som arbetar på ett hälsofrämjande arbetssätt. I följande avsnitt kommer vi att presentera hur tidigare forskning ser på hälsoarbete i skolans värld. Tillsammans med våra egna tankar kommer undersökningen att föras fram till var vi står efter att hela vår undersökning är klar. Vårt val av tillvägagångssätt och de metoder som vi har nämnt tidigare kommer att bli mer begripliga efter metodavsnittet. I vårt analyskapitel redogör vi vilka slutsatser vi har kommit fram till tillsammans med den tidigare forskning som har redovisats och vår frågeställning kan förhoppningsvis besvaras. Det sista kapitlet handlar om hur vi har sett på hela vår undersökning. Här kommer vi att diskutera allt vi har gjort, varför vi har gjort det och hur vi gjorde det. Vi kommer även att ta upp eventuella hinder som vi stötte på under arbetets gång och vad vi kunde ha gjort annorlunda. Till sist kommer vi att nämna några nya frågor som har dykt upp och som vi tror kan vara till hjälp för fortsatt forskning inom området.

2. Teori och tidigare forskning

För att förstå vad ett hälsofrämjande arbete är börjar vi vårt teoriavsnitt med att förklara vilka begreppsdefinitioner vi utgår ifrån i vårt arbete och varför. Begrepp som hälsofrämjande arbete, hälsa, salutogen och empowerment kommer att förklaras. Vi börjar med att ställa oss frågan: Vad är ett hälsofrämjande arbete?

Hälsofrämjande arbete är en process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. För att nå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen identifiera sina strävanden att bli medvetna om dem, tillfredställa sina behov och förändra och bemästra miljön. Hälsa skall därför ses som en resurs i vardagslivet och inte målet i tillvaron. Hälsa är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser lika väl som fysisk förmåga. Hälsofrämjande arbete är därför inte bara ett ansvar för hälsosektorn. Arbetet handlar inte bara om hälsosamma livsstilar utan gäller vårt välbefinnande i vidare bemärkelse (Nordlund & mfl, 1997)

Med hälsofrämjande arbetssätt menar vi i detta arbete, det arbete som skolan lägger ner på att öka elevernas välbefinnande. Det omfattar både det fysiska och psykiska välbefinnandet.

Ordet hälsa och innebörden av vad en bra hälsa är definieras av WHO (Världshälsoorganisationen) på följande sätt: ”Hälsa är inte bara frånvaron av sjukdom

utan ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.” Vad menar

de då med det? För oss, så som vi uppfattar det, handlar det inte bara om att förhindra att människor blir sjuka utan när man som människa mår bra både på insidan som på utsidan i samband med sin omgivning. Det är det vi tror WHO menar med en god hälsa. Däremot det vi anser är en god hälsa är när man mår bra både psykiskt och fysiskt och det är faktiskt upp till var en hur man uppfattar sin hälsa. Vi resonerar som så att när man känner sig tillfredställd med livet och är lycklig och harmonisk, då har man en god hälsa. Däremot så själva definitionen som WHO gör kan ifrågasättas. Själva uttrycket

ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande är ju väldigt diffust

enligt vår mening. Det är så olika hur man upplever ett tillstånd. För en människa som mår psykiskt bra och anser sig ha ett socialt välbefinnande, kan vara fysiskt nedsatt och

kanske inte betraktar sig som vid god hälsa. Tvärtom kan de som mår fysiskt bra ha en psykisk åkomma och tycka att deras tillstånd är allt annat en god hälsa. Så den definitionen WHO gör för stå för dem.

Som vi nämnde i vår inledning skedde det en utveckling på 90-talet och eftersom fokus flyttades till att främja hälsa började det nu talas om sammanhang och förståelse. Nilsson (2003:22,23) ställer två hälsoteorier emot varandra, salutogenes och empowerment. Empowerment är ett begrepp som syftar på att individen i sig själv har makten i sina egna händer för att kunna påverka sin egen hälsa. Utifrån en salutogenes teori ligger meningsfullheten i att känna delaktighet och att ens känslor är uppskattade. Därför är samtal ett centralt begrepp när det kommer till hälsoarbete och skolutveckling. Genom samtal stimuleras eleverna till en djupare form av inlärning och undervisningen måste gå från en ”enväldig” undervisning till att arbeta på ett sätt som gör att eleverna känner sig delaktiga. En annan anledning till att samtal är så betydelsefullt är den starka betoningen på den demokratiska värdegrunden som tog en central plats i den svenska skolutvecklingen vid 2000-talets början (Nilsson, 2003: 213).

Tidigare forskning (Nilsson, 2003:191) visar att skolan i en traditionell utformning kan skada elevers hälsa. För att lyckas med ett hälsofrämjande arbete krävs en förändring. Något som ges på förslag är en ökad delaktighet och utveckling av skolarbetet. Beroende på vilket perspektiv man väljer låter diskussionerna olika. Nilsson 2003:193 utgår från tre olika perspektiv: sjukdomsperspektiv, hälsoperspektiv och samhällsperspektiv. Vi har valt i vårt arbete att fokusera på hälsoperspektivet. Anledningen till det valet är att vi vill försöka komma fram till ett effektivt sätt att påverka elevernas levnadsvanor.

I en utvärdering av ett hälsoprojekt på Folkhälsoinstitutets begäran 1998 visade en sammanfattning att det salutogena hälsobegreppet verkar förenligt med utvecklingspsykologiska teorier (Lander, 1998: 26). Det sociala området främjar alltså både den intellektuella och sociala utvecklingen (Lander, 1998: 27). Med andra ord bör skolan utveckla en ”sociomoralisk atmosfär” i klassrummet. Atmosfären som redan finns i varje klassrum antingen främjar eller motverkar barnets lärande och sociala utveckling. Lander (1998: 29) menar att det salutogena hälsobegreppet utgår från det friska hos barnet och att man ska arbeta för att förstärka det.

2.1. Skolan som organisation med diffusa direktiv

För att lättare förstå vilken grund skolan står på som organisation börjar vi med en kortare förklaring.

Det sociala landskapet förändras ständigt men det finns alltid en viss grundläggande fasthet och kontinuitet och det formas av olika organisationers och människors handlingar. Det finns fyra olika typer av organisationer i ett socialt landskap: stater, företag, frivilliga organisationer och familjer/släkter. Det är inom dessa organisationer som de sociala positionerna fastställs och samordnas. Även människans ramar och villkor till interaktion bestäms i organisationerna (Ahrne m.fl., 2003: 20-25). Skolan är en sådan organisation.

Grunden för alla organisationer är tillhörighet, kollektiva resurser, regler och kontroll. I alla organisationer finns det gemensamma former och villkor för mänskliga interaktioner men innehållet, handlingsvillkoren, resurserna och kontrollformerna varierar mellan olika organisationer och mellan organisationer av samma slag. Organisationerna har utformats efter människornas värderingar (a.a.). Skolans värderingar vilar på värdegrunden.

Det finns klasskillnader i människors handlingsmöjligheter och levnadsförhållanden. Idag är denna skillnad inte så stor men den finns kvar när det handlar om tillgång till maktresurser och livschanser. Människors klasstillhörighet och klasserfarenhet beror på familjesituation, utbildning och uppväxtmiljö. En klassteori är att människor med samma klasstillhörighet har lika erfarenheter från uppväxttiden, skolan och arbetet. De har snarlika vanor och en snarlik syn på samhället och världen. Även om människor tillhör samma klass är alla olika individer med egna erfarenheter och värderingar (Ahrne m.fl., 2003: 66-68). Det som skapar stora skillnader i familjers levnadsförhållanden i olika klasser är ägande, inkomster och utbildning (Ahrne m.fl., 2003:122).

Läraryrket är krävande och lärarna måste ta många beslut i sitt arbete. Därför är det svårt att detaljstyra deras arbete. All undervisning måste fungera och den måste rikta sig till många elever med olika intressen och förmågor. Samtidigt ska den sociala ordningen

fungera och alla elever ska kunna få den hjälp och det stödet de behöver (Ahrne m.fl., 2003:178-180).

Skolan är obligatorisk och alla ungdomar måste gå i skolan. Skolplikten gör att vi kan kontrollera och hålla reda på ungdomarna. Det som i första hand kontrolleras är den fysiska närvaron, därför kan man säga att skolan är en förvaringsplats. När det inte går att välja vilka andra man måste gå i skolan med kan det lätt uppstå konflikter (a.a.). För att främja hälsa bör det behandlas som ett övergripande kunskapsområde. Läroplanerna ger lärarna stort frirum och det är skolledaren som har ansvar för att ett hälsoarbete ska kunna genomföras. Hälsoarbetet i sig kan ses som både en möjlighet men även också som ett hinder. Möjligheten ligger i att skolledaren och lärarna kan utveckla arbetet efter de behov och det som efterfrågas på deras skola. Hinder, om arbetet blir alltför oklart och diffust om vad det är det ska innehålla. Styrdokumenten ger väldigt liten vägledning då det är strävansmål som utgör ramen för hälsoarbeten. Därför bör arbetet genomsyras av läroplanernas värdegrund eftersom det handlar om ett synsätt på lärande (Nilsson & Norgren, 2001).

2.1.1 Samhällets och miljöns inverkan

Eftersom skolan är en viktig del av barns uppväxtmiljö är det viktigt att skolarbetet känns meningsfullt. Det som barnen lär sig ska de kunna koppla till sin verklighet och framtid. Det är viktigt att skolan förändras på samma sätt som samhället (SOU 2000:19, 259-260).

Om vi betraktar elevernas hälsa som ett samhällsvetenskapligt begrepp kan vi ta fasta på sociala och ekonomiska faktorer. Dessutom påverkas elevernas hälsa av olika biologiska faktorer. Vidare spelar kön, arv och ålder, deras sociala nätverk och levnadsvanor också in. Det samhälle vi alla lever i påverkar elevers hälsa. Eleverna har olika förutsättningar för att må bra. Det skiljer hur de bor och vad deras föräldrar arbetar med, vilken utbildning de har, hur de tar sig till skolan, hur deras mat tillverkas och hur social- och arbetslöshetsförsäkringar är utformade (Nilsson, 2003: 38-40). Därför kan

aldrig ett hälsoarbete isoleras till enbart skoltiden utan man måste samarbeta med föräldrar och annat samhällsstöd (Skolverket, 2001).

En stödjande skolmiljö är beroende av både den fysiska och den psykiska omgivningen. Dessutom, i konceptet med en hälsofrämjande skola räknar man även in samhället eftersom skolan är belägen där. Den psykosociala miljön är starkt påverkad av skolkulturen och på vilket sätt skolan sköts och är organiserad på. En stödjande kultur har en slående effekt på den psykosociala övergången och de stressande händelser som elever kan uppleva i deras liv enligt WHO (1997: 41).

Samhällsmedlemmar borde känna att skolan är öppen och mottaglig till deras idéer och deltagande. Skolan i sin tur borde vara stödjande till samhällsmedlemmarna genom deras deltagande i skolprogramsutveckling och genom tillräcklig tillhandahållen tillgång för att utföra skolans uppdrag. Sådant stöd är betydelsefullt för ett effektivt hälsoarbete (a.a.).

Vi är medvetna om att det ovanstående kan ses från ett vidare perspektiv och inte riktigt behandlar det vi är ute efter i vår undersökning men vi har valt att nämna det ändå då skolan bör ha det i åtanke i sitt hälsofrämjande arbete. Skolan ligger och är verksam i samhället och vi medverkar till att undervisa och fostra samhällets medborgare. Utifrån den infallsvinkeln kan vårt arbete bli intressant för fortsatt pedagogisk forskning.

2.1.2 Hälsoarbete sett från ett större perspektiv

Slutsatsen av en rapport som nyligen är gjord är att det formella undervisningssystemet är världens bredaste och djupaste kanal för utveckling och informationsspridning till medborgarna (WHO, 1997: 1). Redan 1950 kom en expertkommitté på hälsofrågor inom WHO:s organisation fram till att barn behöver en god hälsa för att lära sig effektivt.

Dåligt uppförande i klassrummet, hög frånvaro, låg inskrivning och tidiga avhopp beror på bristfällig näringslära och dålig hälsa i grundskolan visar forskningen (WHO, 1997: 2). Här ställer vi oss frågande till från vilken forskning kommer det ifrån? Är det baserat

på skolor som har fri skolgång? Det är inget som framkommer i rapporten och eftersom vi har skolplikt i Sverige känner vi att vi inte kan applicera all information från WHO:s rapport till vår undersökning. Däremot är vi överens om att ”Hälsa är alltså en nyckelfaktor när man börjar skolan liksom fortsatt deltagande och för att lyckas uppnå målen i skolan” (a.a.).

Vad som är avgörande för barns fysiska, psykiska och sociala välmående är att kunna koppla kunskapen om en god hälsa till undervisningen som förser barn med både baskunskaper och specifika kunskaper samt värdegrundsfrågor. En sådan undervisning lägger grunden för att barn ska kunna utveckla en bra hälsa inte bara på kort sikt utan genom hela uppväxttiden och över hela sin livstid.

När det gäller förmågan att lära sig har hälsoutvecklingen en stark inverkan. Eftersom kopplingen mellan ett barns hälsa och utbildning är stark gäller det även att ha en regelbunden närvaro för att lyckas förbättra sin hälsa (a.a.).

2.1.3 Sambandet mellan elevers hälsa och skolframgång

En tänkbar orsak till att elever får sämre studieresultat eller misslyckas i skolan kan vara bristen på god hälsa. Det innebär med andra ord att ett hälsofrämjande arbetssätt kan bidra till förbättrad hälsa och resultat hos eleverna. Det man då måste inse är att elevernas ohälsa kan leda till deras eget skolmisslyckande. Genom att förebygga skolmisslyckande kan det i sin tur leda till en bättre hälsa (Nilsson, 2003: 57).

Eftersom det finns skilda system för forskning inom området försvåras kunskapsutvecklingen som rör det komplexa sambandet mellan elevers hälsa och skolframgång. Hälsoforskare och skolförespråkare behöver ta del av varandras kunskaper. Ett amerikanskt forskarteam som Nilsson nämner (2003: 65) har granskat resultaten från olika hälsointerventioner för att undersöka om elevers framgång påverkas av hälsoprogram. Slutsatsen de kom fram till tyder på att det finns effektiva skolhälsoprogram men som är mer riktade mot olika riskbeteende. De hävdar även att hälsoprogram kan ha effekt på elevernas resultat genom att eleverna blir kvar längre i skolan eller genom ökad koncentration på skolarbetet. Det amerikanska forskarteamet

efterfrågar dock efter bevis på hur hälsointerventioner ska kunna leda till både hälsa och studieframgång.

En av de många internationella hälsoorganisationer som vidhåller skolans betydelse är

International Union for Health Promotion and Education (IUHPE), som Nilsson (2003:

75, 76, 79) nämner. De anser för att kunna minska onödiga sociala problem bör skolan ha väl planerade hälsofrämjande aktiviteter som integreras med skolans kärnverksamhet – utbildning. Alltså ska den dagliga undervisningen genomsyras av någon form av fysisk aktivitet, samtal och social träning, som vi tolkar det.

Begreppet hälsofrämjande skola är uppbyggd av hälsosektorn och kan upplevas som ytterligare börda på pedagogerna. Enligt kursplanerna är undervisningen pedagogernas kärnverksamhet och hälsoargumenten skulle därför ha större framgång om det kunde anknytas till utbildningsdebatten och på så sätt tala skolsektorns språk (a.a.).

2.1.4 Fysisk aktivitet

Regelbunden fysisk aktivitet och en god psykisk hälsa sägs ha ett samband. Viktiga faktorer i all inlärning är den fysiska aktiviteten som har en intressant effekt som påverkar både humör och självkänsla. Vad är det då som är så särskilt bra med fysisk aktivitet? Ja, enligt Roustorp (2004) så är det inte bara aktiviteten i sig som är viktig utan fysisk aktivitet bidrar till avkoppling från det teoretiska och gör att vi kan växla fokus. Förmågan att växla mellan teori och praktik dvs. övergå från teoretisk undervisning till praktiskt arbete i ett försök att tillämpa sina kunskaper, är gynnsam för elevernas kreativitet. Känslan av välbefinnande ökas också av fysisk aktivitet eftersom hormoner frisätts. Alltså anser Roustorp (2004) att det bästa tillståndet för inlärning är en blandning av muskulär avslappning och mental koncentration.

Nilsson (2003: 135, 223) anser att det finns möjlighet att kombinera hälsoarbete med skolarbete om de deltagande ser det både utifrån ett pedagogiskt perspektiv och från ett hälsoperspektiv. Det är snarlika problem som kan uppstå i ett hälsoarbete som i skolutveckling och kan ge ökad kompetens hos pedagogerna. En professionell självkänsla utvecklas och kan bidra till en eventuellt hälsofrämjande effekt (a.a.).

En skola som har ett hälsofrämjande arbetssätt som koncept möts med allmän välvilja eftersom det är en idealbild som kan framkalla både förtjusning och frustration. De pedagogiska reformtankar som poängterar elevers inflytande och självreglering har mycket gemensamt med en hälsofrämjande skolutveckling (a.a.).

3. Forskningsetiska överväganden

I vår undersökning har vi varit väldigt noggranna med att uppfylla de fyra grundläggande huvudkraven enligt Forskningsetiska principer. När det gäller informationskravet var vi noga med att informera våra deltagare om vårt syfte och att deras medverkande var frivilligt, se bilaga 2. När det gäller samtyckeskravet gav vi alla informanter en sammanställning av vår intervju efteråt för att de skulle få möjlighet att ändra eller lägga till något som vi kunde ha uppfattat fel. Både muntligt och skriftligt poängterade vi att alla uppgifter behandlas med största konfidentialitet och tycker därmed att vi uppfyller konfidentialitetskravet. När hela vårt examensarbete är avklarat har informanterna fått reda på att allt vårt intervju- och enkätmaterial kommer att förstöras. På detta vis har vi garderat oss för att uppfylla nyttjandekravet (a.a.). På eget initiativ avslutade vi alltid intervjuerna med att erbjuda informanterna om att få tillgång till vårt examensarbete om där fanns intresse. Detta visade sig även att vara en rekommendation från Forskningsetiska principer.

4. Metod

4.1 Beskrivning av vårt urval

Från början skulle vår undersökning omfatta två olika skolor. En skola med en uttalad hälsoprofil och en annan skola som arbetar på ett hälsofrämjande arbetssätt. Skolan utan profil hade sagt muntligt från början att de var intresserade av att delta, men när vi tog kontakt för att börja med våra intervjuer hade de ändrat sig. Anledningen var att de inte ansåg sig ha tid så kunde vi hitta någon annan skola var det bra. Vi blev väldigt besvikna och förundrade då vi vet att alla som jobbar inom skolan har mycket att göra och att det är lika för alla. Men där var inte så mycket för oss att göra än att acceptera

situationen och göra det bästa möjliga genom att ta tillvara på vad den andra skolan kunde bidra med.

Skolan som kvarstår och ingår i vårt arbete är en F-6 grundskola. Den är belägen i en liten kommun alldeles vid gränsen till en storstad. Den är nybyggd sen tre år tillbaka och har en ljus och fräsch matsal. Utanför undervisningssalarna finns ett stort allrum och där finns även tillgång till mindre grupprum. Skolgården är inbjudande till olika aktiviteter. Där finns bandybana, basketplan, lekplats och ett pingisbord. Det finns även en fotbollsplan och en liten skog som inbjuder till äventyr och upptäckter.

En ny skolledare tillsattes när den nya skolan togs i bruk. Med skolan medföljde hälsoprofilen som hade startats i den föregående skolan. I övrigt kan vi nämna att skolledaren har varit verksam som lärare och skolledare på andra skolor innan den nu aktuella. Vi har bestämt oss för att inte nämna vilka kön våra informanter har då vi inte vill lägga ner någon spekulation huruvida genusperspektivet spelar någon roll i detta arbete. Det är något som vi tycker kan ta sig i uttryck i en vidareutvecklande forskning. Däremot har vi även bestämt oss för att använda oss av begreppet skolhälsovård när vi åsyftar personal som ansvarar för skolhälsan. Detta för att inte avslöja om det är en skolsköterska eller skolskötare.

Skolhälsovården har även den varit verksam med samma person på föregående skola och är i nuläget verksam på två skolor inom samma rektorsområde. På detta vis blir det en uppföljning av eleverna från de lägre åldrarna upp till de högre åldrarna. Personen sitter dock bara på plats två dagar i veckan på skolan som vi undersökt men är också tillgänglig vid vissa bestämda telefontider.

Våra tre övriga pedagoger som vi har intervjuat har också deltagit vid införandet av hälsoprofilen på den förra skolan. Den första informanten har i nuläget sin undervisning i de lägre åldrarna och håller även själv i sin idrottsundervisning. Informanten har lång erfarenhet inom läraryrket och är personligen väldigt aktiv och har stort engagemang i just hälsofrågor. Den andra informanten undervisar i de högre åldrarna och säger sig ha intresse för hälsofrågor både personligen men även också i sitt yrke. Informant nummer två har varit verksam inom yrket i ca sju år. Vår sista informant är från början idrottslärare men har på senare år blivit tilldelad en egen klass på de lägre åldrarna och

håller i deras egna idrottslektioner. Även denna informant har en lång erfarenhet inom yrket och anser sig ha ”hälsotänk” (Intervju 2007-12-06) som sin livsstil.

4.2 Genomförandet

Vi började med att besöka skolan personligen för att presentera oss själva och vårt arbete. I samband med det lämnade vi även över en skriftlig presentation som skulle vara för de medverkandes kännedom (bilaga 1).

Då vi ville visa att det är ett seriöst arbete och att skulle gå rätt tillväga bad vi även om en skriftlig underskrift av skolledaren. Med underskriften gav skolledaren oss tillstånd till att genomföra vår undersökning. På grund av att vi har varit väldigt noggranna med de medverkandes rätt till anonymitet har vi valt att ta bort namnunderskriften på bilaga 2.

Vid alla våra intervjuträffar har vi använt oss av en digital diktafon. För informanterna har det inte varit några problem med att bli inspelade och vi själva upplevde samtalen som väldigt avslappnande och naturliga. Nämnas bör att en av oss har sedan tidigare relation till fyra av de fem medverkande, vilket vi tror kan ha spelat roll för den avslappnande stämningen. För vår egen del var det väldigt bekvämt att bara behöva koncentrera oss på själva samtalet än att behöva ha bekymret med att hinna med och skriva ner svaren.

Däremot visade det sig att efterarbetet med intervjuerna var i vissa fall svårare än vad vi trodde. På grund av informanternas olika röster och tydlighet när de pratade, bidrog detta till att det ibland var svårt att uppfatta vad de sa.

Före intervjuerna med pedagogerna har vi informerat dem om att där är ingen som får reda på varken deras namn eller vilken skola de är verksamma på. Vi ville inte ens nämna till skolledaren vilka pedagoger som vi skulle intervjua då vi kände att pedagogerna skulle få fullt förtroende för oss och verkligen kunna svara så uppriktigt som möjligt på våra frågor. Pedagogerna hade dock inga som helst problem med det

eftersom de står för vad de tycker, svarade de oss. Skolledaren är ändå redan medveten om vad de flesta tycker, enligt informanterna.

Gemensamt för alla intervjuer är att vi har informerat de medverkande om deras rättigheter till att ta del av vår sammanfattning av intervjuerna och även till vårt färdigställda arbete. Detta gjorde vi för att informanterna skulle ha möjlighet att korrigera eventuella missförstånd. Vi ville försäkra oss om att vi har uppfattat och tolkat dem rätt och efteråt var där ingen som kände sig feltolkad.

När vi intervjuade skolledaren satt vi i dennes rum och upplevde det som att skolledaren hade avsatt god tid till oss. Det enda som kunde upplevas som ett störande moment var att telefonen ringde ganska mycket. Skolledaren svarade dock inte på någon av ringsignalerna och verkade inte själv så värst påverkad av detta. Det var något som vi verkligen uppskattade.

Den första pedagogen som vi intervjuade satt i sitt klassrum och då alla elever befann sig på rast eller mellanmål valde vi att bli kvar i klassrummet för intervjun. Det innebar inga som helst problem utan intervjun flöt på bra och vi blev inte avbrutna någon gång. Den andra pedagogen som vi intervjuade har ett litet grupprum sidan om sitt klassrum. Fast skoldagen var slut valde vi ändå att sätta oss i grupprummet. Även denna intervju gick smidigt och utan avbrott.

När det var dags för att intervjua skolhälsovården satt vi på dennes rum. Denna intervju avlöpte också utan problem.

Vår sista pedagog valde personalrummet för vår intervju. Troligtvis berodde det valet på att det var där vi träffades och där var tomt just vid det tillfälle som vi kom. Vår uppfattning är att det inte var den mest optimala platsen då det tittade in personal som skulle hämta kaffe med jämna mellanrum. Placeringen hur vi satt kändes inte i heller riktigt bra. Vi satt nämligen i en soffa med pedagogen i mellan oss, vilket gjorde det svårt för pedagogen att veta åt vilket håll den skulle titta på. Detta är dock bara något som vi själva reagerade på, då pedagogen inte kommenterade detta alls.

4.3 Frågorna

Våra intervjufrågor är en vidareutveckling av vår enkät och vi började alltid intervjuerna med att försöka få en uppfattning av vad informanterna personligen uppfattade som god hälsa. Vi hade redan från början bestämt oss att vi skulle fördjupa oss i några av våra enkätfrågor därför blev det en standardiserad intervjuform. Det innebar att vi ställde samma frågor till alla informanter med ett visst undantag vid intervjuerna med skolledaren och skolhälsovården. Denna form av intervju underlättade vår analysering då svaren blev snarlika (Ejvegård, 2003).

Vi utgick efter nerskrivna frågor men då risken är stor att det blir enkätfrågor som man bara prickar av förekom en viss nyansering av frågorna. Vi fokuserade vår intervju till en viss typ av frågor eftersom vårt ämne är så brett och vår forskning är begränsad (Bell, 2005). Därför hade vi en struktur på våra frågor som enbart handlade om de medverkandes inställning till skolans hälsoprofil, skolans hälsofrämjande arbete och deras visioner inom området hälsa.

Vi var väldigt uppmärksamma med att inte ställa ledande frågor då vi ville hålla en sådan neutral profil som möjligt. Detta är en ständig balansgång om man verkligen vill få fram informanternas åsikter (Ejvegård, 2003).

4.4 Enkäten

Vid utformningen av enkäter är det viktigt att veta vad det är man vill ta reda på så att man använder sig av rätt sorts frågor. Det finns flera olika typer av frågor man kan använda på en enkät, t.ex. öppna frågor, alternativfrågor och tabellfrågor. Frågorna ska inte vara svåra att svara på, inte ta för lång tid, inte ha för många svarsalternativ och formuleringen på frågorna ska vara lätta att förstå. Det är viktigt att strukturera frågorna, ju mer strukturerade frågorna är desto lättare blir det att analysera dem (Bell, 2005: 104-105).

Fördelen med enkäter är att vi når många personer samtidigt som det är lättare att bearbeta de svar vi får in eftersom de redan från början är skriftliga. Samtidigt som vi

vet att alla pedagoger får samma frågor vilket gör det lättare för oss att jämföra svaren. Genom enkäter kan vi lyckas få fram det vi är ute efter, nämligen personalens åsikter och attityder (Ejvegård, 2003).

En annan fördel med enkäter är att man når ut till fler informanter och det tar inte lika lång tid som en intervju. Det som vi ser som nackdel är att man inte kan ha följdfrågor som baseras på svaren som vid en intervju. Risken finns att informanterna bara svarar det som de tycker är lättast eller snabbast.

I vårt arbete med enkäten uppstod där rent praktiska frågor som handlade om hur de medverkande lättast skulle få tillgång till enkäten (se bilaga 1). Detta diskuterade vi med skolledaren som erbjöd sig frivilligt att ombesörja så att alla de medverkande fick det. Vi utgick från 30 pedagoger efter en titt i skolkatalogen och räknade med att det kunde bli ett visst bortfall då det är frivilligt att delta i vår undersökning. Vi nämnde detta för skolledaren som ställde sig frågande till vårt resonemang om bortfall då han ansåg sig kunna ”tvinga” sina anställda till att fylla i enkäten. Vi blev förvånade, men fick en förhoppning på att detta nog kunde bli en riktigt bra undersökning med många deltagare. Vi hade skrivit ut 30 stycken enkäter och bifogat 30 A5 kuvert tillsammans med ett 1 A4 kuvert. Vår tanke var att när enkäten var besvarad skulle de lägga ner den i ett A5 kuvert som de personligen skulle klistra igen för att bli ihopsamlade i det stora A4 kuvertet. På detta vis förblev de medverkande anonyma. Till vår stora förvåning visade det sig att skolledaren inte alls delade ut enkäten, men tack vare en annan av våra informanter fick vi ut den till övrig personal. Efter några dagar och samtal från oss kom ännu en kopia ut till personalen, då via skolledaren. Kuverten har vi inte sett röken av utan svaren blev ihop plockade och lagda i en plastmapp som vi var och hämtade veckan efter. Till vår besvikelse var där endast 10 svar ut av 30 möjliga. Mer om detta kommer vi att diskutera i vårt följande analyskapitel.

5. Analys

Det har visat sig genom vår undersökning att skolan vi har undersökt inte har någon dokumenterad hälsoprofil. Det som sägs vara dokumenterat är det skolan skriver och uppmanar föräldrarna om inför elevernas föräldramöte, utflykter och vid olika tillställningar. Inga kakor, godis eller läsk är tillåtna vid sådana tillfällen. I övrigt benämns ordet hälsoprofil ingen annanstans enligt vår kännedom.

Hälsoprofilen var något som den nya skolledaren fick ”ärva” när denne blev den nybyggda skolans nya skolledare, efter att den förgående gick i pension. Det finns alltså inga direkta nerskrivna mål för skolans hälsofrämjande arbete. Trots det har den nuvarande skolledaren visioner och säger sig ha många tankar huruvida skolan bör arbeta på ett hälsofrämjande sätt. I intervjun (2007-11-21) säger sig skolledaren inte riktigt förstå varför skolor behöver profilera sig med en hälsoprofil. Enligt skolledaren (a.a.) inkluderas allt inom värdegrunden och behöver på så sätt inte utmärka sig enskilt utan hälsoarbete är något som skolan arbetar med hela tiden.

Då det inte fanns några direkta mål uppsatta för hälsoprofilen har vi fått koncentrera oss på att se hur pedagogerna istället arbetar och hur de upplever den så kallade hälsoprofilen. Därför kommer vi i vår analys att redogöra för vad vår undersökning har visat och ställa det emot vad den tidigare forskningen visar. Baserat på det gör vi vår egen tolkning och presenterar en sammanfattning och vilka slutsatser vi har kommit fram till.

Som vi har nämnt tidigare i vårt teoriavsnitt så ställer Nilsson (2003) två teorier mot varandra. Dels pratar hon om salutogen teori men också om empowerment. Empowerment syftar på att eleverna har makten i sina egna händer att påverka sin hälsa. Ja, det är väl delvis sant men då de befinner sig i en organisation, skolan, så kan eleverna själva inte ställas till ansvar för främjandet av sin egen hälsa (Lpo 94) Det är skolans ansvar att ge eleverna verktygen och informera om betydelsen av en god hälsa. Vidare har vår undersökning inte handlat om vad eleverna känner och upplever och vi vet alltså inte hur deras inställning är till skolans hälsoarbete. Därför ställer vi oss tveksamma till denna teori och har valt att utgå från den salutogena teorin. Salutogen

teori handlar om, som vi tidigare nämnt, att eleverna ska känna delaktighet och sammanhang. Det är i heller inget vi har kunnat få reda på i vår undersökning men salutogen teori fokuserar också på vad som är bra och friskt hos eleverna. Därför har vi istället valt att applicera salutogen teori till vårt arbete då vi känner att det är på den vårt arbete kan vila. Vi har dock insett och känner att det inte är helt och fullt ut tillfredställande att applicera begreppet salutogen teori med vår undersökning eftersom skolan är i ”startgropen” för att utveckla hälsoarbetet. Vi vet alltså inte om personalen på skolan tar tillvara på det som är bra och friskt hos eleverna. Vi har bara fått en antydan om att de försöker göra det eftersom en del pedagoger i våra intervjuer säger ”Vi får barnen att bli mer aktiva, äta nyttigare och att röra på sig mer på det fysiska planet. På det psykiska planet har vi en skyldighet att se till att vi tar hand om varandra, respekterar vuxna, sig själv och sina kompisar” (Intervju 2007-11-22). Därför får vi uppfattningen att de skulle kunna jobba utifrån en salutogenisk teori. Vi tog därför beslutet att ändå använda oss av salutogen teori i vår analys i syfte att visa hur de skulle kunna använda det som teori.

5.1 Vad säger de olika styrdokumenten?

Skolans värdegrund och uppdrag vilar på att kunna ge omsorg för varje barns välbefinnande och utveckling. Det ska prägla hela verksamheten (Lpo 94: 12). Vidare finns där mål som vi som är verksamma inom skolan ansvarar för att barnen ska uppnå. Vi ska ge dem verktyg för att de ska få grundläggande kunskaper om sina egna förutsättningar för att kunna förstå vad en god hälsa innebär så att de kan utveckla en förståelse för hur den egna livsstilen påverkar hälsan och miljön (Lpo 94: 20). Sedan 2005 har läroplanen fått tillägg, gällande skolans ansvar, som författats på uppdrag av

Myndigheten för skolutveckling (2005). I den står där att skapande arbete och lek är två

väsentliga delar i det aktiva lärandet och skolan ska eftersträva att kunna erbjuda alla elever någon form av daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Fysisk aktivitet definieras av Statens folkhälsoinstitut som följande: All typ av rörelse som kan bidra till en ökad

energiomsättning hos barnen, är fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten ska inte ses som ett ämne, avgränsas eller läggas på en särskild utsatt tid. För att få en varaktig effekt ska det bli ett naturligt inslag i den dagliga undervisningen under hela barnets skolgång som kan sträcka sig under hela deras livstid.

Det intressanta i Myndigheten för skolutvecklings slutrapport (2005) är att de framhåller att det som har störst betydelse i ett hälsofrämjande arbete är den dagliga fysiska aktiviteten, inte utökning av idrottstimmar. Det finns inget i dagsläget som visar att det skulle vara avgörande för att lyckas förbättra barns och ungas hälsa idag genom att tillföra timmar i ämnet. Någonting som är av större betydelse är att var och en som är verksam i skolan börjar reflektera över vad det är för signaler och möjligheter som vi ger till barnen i deras vardag. Där ska inte finnas krav på deras prestationer som ska bedömas utan det ska vara kreativt, lekfullt och lustfyllt. Endast på det sättet lyckas man få med sig alla barn. När den dagliga fysiska aktiviteten planeras måste det utgå från en medvetenhet om värderingsfrågor, inflytande, genus och social bakgrund som kan vara stödjande för elevernas utveckling. Något som är vanligt förekommande i många skolor är den dagliga promenaden. Det är en aktivitet som resulterar i att barn som inte är fysiskt aktiva får snabbare ork och större lust, framför allt till fysisk aktivitet och ett förbättrat självförtroende. Det bästa av allt med denna aktivitet är att alla barn kan delta. Klimatet i klassrummen blir också lugnare och barnen har lättare för att koncentrera sig. Vilket även vår undersökning visar ”... resultaten i klassrummen skulle bli bättre om vi gick vår runda, eleverna hade blivit piggare” (Intervju 2007-11-22).

Den viktigaste källan till fysisk aktivitet är leken, både ute och inne och i alla former (Myndigheten för skolutvecklings slutrapport 2005). Ger skolorna tid, utrymme och material för lek finns det stor chans att barnen fortsätter att leka även när de blir äldre. En viktig förutsättning för att lyckas med det är att även personalen på skolorna deltar. Även att barnen får vara med att välja aktiviteter är oerhört viktigt. Men det som är den absolut viktigaste faktorn i att lyckas med ett hälsofrämjande arbete är att skolledaren tar ansvar för att det finns förutsättningar för skolan att genomföra uppdraget och koppla det till skolutvecklingen (a.a.). Detta är något som inte görs på skolan som vi har undersökt och där bristen i skolans arbetssätt finns.

Nilsson & Norgren (2001) belyser centrala frågor som elevinflytande och jämställdhet som självklara delar av ett hälsoarbete. De nämner även att det inte behöver vara den traditionella hälsoundervisningen för att lyckas utan många gånger räcker det med ett bra skolklimat för att nå framgång. Hälsoundervisning i skolan präglas allt för ofta av olika temadagar som innehåller för mycket predikan istället för att förespråka en god hälsa. Det märkliga är att det även är utifrån ett vuxenperspektiv som hälsoarbeten

planeras, enligt projektet. Eleverna har väldigt lite inflytande över planeringen, genomförandet och uppföljningen och det är de existentiella frågorna som är extra betydelsefulla för ungdomarna (a.a). I Nilsson & Norgrens (2001) arbete är det mest koncentrerat till äldre ungdomar som befinner sig på de högre klasserna men då vi vet att det är av stor betydelse att vi får kunskap om deras förhållningssätt, vill vi nämna det i vårt arbete eftersom vi medverkar till att lägga grunden till det förhållningssättet redan på de lägre klasserna.

Det som behövs för ett lyckat hälsoarbete i skolan är en skola som kan ge glädje och lust i lärandet kring hälsa i skolan enligt Nilsson & Norgrens (2001). Samtidigt ska vi som jobbar i skolan vara medvetna om att lika smittsamt som vår glädje och engagemang kan vara, lika plågsam och nedtryckande kan det bli för eleverna om vi är likgiltiga och oengagerade. Därför hänger lärande samman med den relation vi lyckas skapa med eleverna. Det måste finnas respekt och ömsesidigt förtroende (a.a.).

5.2 Skolhälsovården

Av vår undersökning visar det sig att endast hälften av de medverkande känner till att skolan har en hälsoprofil. Skolhälsovården känner inte alls till det, vilket vi uppfattar som märkligt då vi vet att skolhälsovården deltog när hälsoprofilen infördes på den föregående skolan. Det är samma personal då som nu och ändå var den första spontana kommentaren ”Va, har vi en hälsoprofil”? (Intervju, 2007-11-29), när vi ställde frågan om skolan har en hälsoprofil. Det är en stor brist att inte inkludera skolhälsovården då det är en betydelsefull verksamhet i det hälsofrämjande arbetet. Nilsson (2003: 44) ser skolhälsovården som ett av de tre benen som är avgörande och centrala för skolans möjlighet att lyckas i arbetet. Skolans miljö och undervisning är de två andra benen. Vidare fick vi reda på att skolhälsovården är själv inte nöjd med sin insats då den ansågs kunna ha utformats mycket bättre. Personen inom skolhälsovården är verksam på två olika skolor och sitter alltså på två olika platser och märker vilka konsekvenser det får. Problem som inte tas om hand på den aktuella skolan beror många gånger på tidsbrist och bidrar till att problemen blir svårare och allvarligare på nästa skola de kommer till. Personen i fråga är även verksam på skolan som de flesta elever går vidare till. Hade

personen däremot fått vara verksam på endast en skola hade ett förebyggande hälsoarbete varit mycket lättare att genomföra (Intervju 2007-11-29).

Vi ställer oss frågande till hur skolhälsovården ska kunna lyckas utföra ett tillfredsställande hälsofrämjande arbete då personen i fråga, dennes kunskaper inte tas tillvara? I (SOU 2000 kap.19: 47) står det att skolhälsovården ska vara ett stöd för lärarna men det visar sig i vår undersökning att nästan ingen använder sig av det stödet. Endast 2 pedagoger utav 10 uppger att de endast ibland använder sig av skolhälsovårdens kompetens (bilaga 1). Vi fullt medvetna om att skolhälsovården har sekretess men både när det gäller kunskap, erfarenhet tillsammans med andra iakttagelser kan personen bidra till att skolans pedagogiska miljö och elevernas hälsa förbättras (SOU 2000 kap.19: 47).

Det får oss att komma in på vad eller vem som är av störst betydelse för att ett hälsofrämjande arbete ska lyckas. Vi vet att liksom pedagoger, har skolhälsovården olika direktiv att följa och förutom styrdokumenten så är det skolledaren som har det yttersta ansvaret för att verksamheten på skolan ska fungera. I vårt nästa kapitel kommer vi därför att ta upp skolledarens roll i ett hälsofrämjande arbete.

5.3 Skolledarens roll

I Lpo 94 s. 27 står det tydligt att ”skolledaren har ett övergripande ansvar för att lärarna och övrig personal ska lyckas få hela verksamheten att uppnå de nationella målen. Skolledaren ska även se till att ett aktivt elevinflytande gynnas”. När det gäller elevinflytandet har vår undersökning visat att elevernas åsikter inte blir hörda när det bland annat gäller skolmåltiden och skolringklocka. Både eleverna som sitter i elevrådet och övriga elever tillsammans med personal har efterfrågat en skolringklocka ända sen skolan byggdes för två år sedan. Än idag finns det fortfarande ingen bra fungerande lösning när det gäller in- och ut ringning vid rasterna. Det har lett till att det finns barn som mår dåligt på grund av detta. Oron för att komma för sent ger en stressande känsla som orsakar magont hos många av eleverna enligt några av pedagogerna (Intervju 2007-11-22, 2007-12-06). För oss är det svårt att förstå hur ett, i våra öron, litet problem kan vara så svårt att tillmötesgå för en skolledare. Om vi kopplar detta till en salutogen teori

så borde skolledaren visa att här finns elever som är medvetna om vad som påverkar deras hälsa och är angelägna om att något borde göras åt problemen. Då är det på sin plats att skolledaren tar hand om det som får eleverna att må bra istället för att ignorera problemet. När det gäller elevinflytandet angående skolmåltiden visar vår undersökning att eleverna inte får gehör när de efterfrågar en variation på salladen istället för att de som idag, hela tiden blir serverade pizzasallad. ”Vi skulle vilja ha mer nyttig kost i matsalen, att de lägger mer tid och energi på att inte alltid bara ha pizzasallad. Vi vill ha en variation på salladsbordet” (Intervju 2007-11-22). Vi bör nämna här att denna efterfrågan inte är riktad till skolledaren utan till den som är ansvarig för skolmåltiderna. Till själva uttalandet ställer vi oss dock lite tveksamma till då det kommer från en pedagog och inte personligen från eleverna då de inte var intressanta för vår undersökning. Vi har alltså själva ingen kännedom om hur många elever som faktiskt instämmer i detta påstående. Kvarstår gör ju ändå frågorna och de kan tyckas småaktiga för gemene man, men är oerhört viktiga när det gäller att kunna visa eleverna att deras åsikter faktiskt kan spela roll.

För att koppla det till den tidigare forskningen som finns så bör det finnas en stödjande miljö i en hälsofrämjande skola för att eleverna ska känna att de har elevinflytande. Den miljön ska skydda eleverna mot olika hälsohot och ge dem möjlighet att utveckla sin kapacitet, självförtroende och deras hälsa (Nilsson 2003: 143). Det upplever vi som att skolan inte har när det gäller de två ovanstående problem. Vad beror det på?

Skolledaren säger sig försöka definiera hälsoprofilen och anser sig ligga i startgropen för ett hälsofrämjande arbete. De frågor som hela rektorsområdet försöker hålla sig till ska handla om miljöfrågor, demokratifrågor och elevhälsofrågor. På skolan har det bildats en styrgrupp där både skolhälsovården och idrottsläraren ska ingå tillsammans med representanter från övriga personalgrupper (Intervju 2007-11-21). Vid intervjun med skolhälsovården var det ingenting som hade kommit till dennes kännedom (Intervju 2007-11-29).

I en fråga till skolledaren (2007-11-29) undrade vi om det gavs tydliga direktiv från skolledaren till personalen gällande det hälsofrämjande arbetet?

”Naturligtvis tycker jag det”, var svaret. Skolledaren var dock medveten om att vid en utvärdering av ett nyligen avslutat temaarbete så hade det inte blivit som man hade hoppats på och funderingar finns på hur man ska kunna ändra eller förbättra presentationen av t.ex. temaarbete.

Det är bra att skolledaren är medveten om att en förbättring krävs när det gäller direktiven. Sen kan man bara hoppas på att det blir en uppföljning av det och som kan leda skolarbetet framåt inklusive det hälsofrämjande arbetet.

I skolans hälsofrämjande arbete uppfattar vi det från en organisationsteoretisk ansats att ett bättre samarbete mellan skolledare, skolhälsovård, elevvård och pedagoger tillsammans med övriga elever och deras föräldrar, är att efterlysa. Vår undersökning visar tydligt på brister inom detta område. Eftersom skolan är en organisation där villkoren till interaktion bestäms av olika styrdokument är det viktigt att sådana regler efterföljs. Skolans värdegrund vilar på värderingar som är till för att främja eleverna till god hälsa med sunda och demokratiska värderingar. I och med skolan som organisation, har makt att påverka elevers förutsättningar för att lyckas här i livet bör man enligt oss inte se skolan som ett förvaringsställe som (Ahrne m.fl., 2003:178-180) anser.

Däremot visar vår undersökning att skolan vi undersökt har en bra grund för att lyckas i sitt hälsofrämjande arbete då det redan finns pedagoger som arbetar på ett hälsofrämjande sätt. Det är innehållet i skolans arbete och att kunna hitta de gemensamma formerna som fattas. När skolan redan har utformats efter värdegrunden skulle det inte behöva vara så svårt för skolledaren att arbeta och lyckas förmedla direktiven till sina anställda.

Fast vi tar i beaktande att uppgifterna vi har tagit del av när det gäller kommunen och den sociala bilden där vår skola ligger i är 13 år gamla (Kornfält & Lithman, 1993) så tror vi med en viss modifikation att bilden av kommunen idag ser ungefär likadan ut nu som då. Där är en hög andel socialhjälpstagare, invandrare och ensamstående unga mödrar. Allt detta påverkar elevernas levnadsförhållanden och deras förutsättningar till åtkomsten av en god hälsa. Då skolan är en organisation som spelar stor och avgörande roll för elever bör det hälsofrämjande arbetet utgå från att den sociala ordningen ska fungera och bidra till att alla elever får den hjälp och det stöd de behöver.

Då vi har skolplikt i Sverige kan vi kontrollera den fysiska närvaron av eleverna, hade det då inte varit på sin plats att vi kunde kontrollera elevernas fysiska aktivitet också? Med det menar vi att alla, oavsett klasstillhörighet, har möjlighet att få en god hälsa om vi alla inom skolvärlden medvetet arbetar på ett hälsofrämjande sätt. Å andra sidan är ett kontrollerande samhälle inget vi eftersträvar, men själva tanken på att ge alla möjlighet till daglig fysisk aktivitet kan vara värt att tänka på.

På en skola ska många barn med olika kulturer och värderingar kunna träffas och umgås. Personalen har olika kulturer, värderingar och sätt att se på undervisning. Allt detta ska en skolledare tänka på när skolans profil planeras. Vill skolledaren att allt ska fungera på skolan måste denne själv vara delaktig i att allt fungerar. Det går inte bara att tro att alla ska förstå vad man vill ha gjort om man inte engagerar sig. Att lyckas få människor med olika kulturer och värderingar att fungera ihop krävs det engagemang och hårt arbete. Som pedagog måste man se till varje elevs tidigare erfarenheter, annars är det risk att man tappar många av de elever som inte förstår eller inte hänger med. Skolan är till för alla, alla har samma rättigheter att få samma undervisning.

Vi har tidigare i utbildningen pratat om En skola för alla. En skola där undervisningen är anpassad för varje elev oavsett nationalitet, kön och handikapp. Varje elev har rätt till undervisning på sin egen nivå. Det ska finnas speciallärare till dem som behöver det. All undervisning ska utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper och den ska anpassas till varje elevs nivå. Därför bör man inte se skolan som en förvaringsplats, utan betrakta den som en organisation och arena där vi har möjlighet att främja elevers hälsa.

5.4 Pedagogernas inställning

Som vi nämnde i föregående avsnitt så var skolledaren nöjd med sina direktiv. Det är däremot inte pedagogerna. Enligt enkäten var det bara 2 av 10 som tyckte att de fick tydliga direktiv från sin skolledare. När vi frågade några pedagoger om de tyckte att direktiven var tydliga var svaret från en av dem ” Nej, det är de inte. Det pratas mycket om den här hälsoprofilen men direktiven är hur var och en uppfattar dem och efter vilken känsla och vilket ansvar man har” (Intervju 2007-12-06).

Med stöd från enkäten verkade det som det ändå var många pedagoger som arbetar på ett hälsofrämjande sätt. 9 ut av 10 har både fysisk aktivitet och socioemotionell träning i sin dagliga undervisning. Utifrån vår enkät och intervjuer så står det tydligt att det är flertalet som är missnöjda med skolans hälsofrämjande arbete. Pedagogerna önskar tydligare direktiv och klara besked. Endast då anser de att ett hälsofrämjande arbete kan fungera. Den inställningen fanns även hos pedagogerna som Jönsson & Palmqvist (2005) intervjuade i sin undersökning.

Det som alla informanter var överens om inklusive skolledaren och skolhälsovården var, vad en god hälsa är. För dem var det att ha både ett fysiskt och psykiskt välbefinnande. De anser även att ett hälsofrämjande arbete bör genomsyra den dagliga undervisningen. Detta framhåller också Nilsson (2003) som ett sätt att minska onödiga sociala problem. Pedagogerna efterlyser dock planerade hälsofrämjande aktiviteter då det förekommer otydliga direktiv i nuläget. Detta var något som vi också upptäckte under våra intervjuer. En av pedagogerna har fått besked om att promenader inte får läggas under lektionstid och enligt pedagogen finns det ingen anledning till att förlänga skoldagen bara för att hinna med en promenad. Det var dock ett önskvärt inslag då pedagogen har märkt skillnad på eleverna i form av ett lugnare klimat i klassrummet och bättre koncentration då de promenerade dagligen på den föregående skolan. Även i Myndigheten för skolutvecklings rapport (2005) ses promenader som ett vanligt inslag i många skolor och de framhåller att det är den dagliga fysiska aktiviteten som har den största betydelsen i ett hälsofrämjande arbete, inte utökning av idrottstimmar. Enligt myndigheten för skolutvecklings rapport resulterar aktiviteten i att barn som inte är fysiskt aktiva annars får snabbare ork och större lust till fysisk aktivitet och ett förbättrat självförtroende och det viktigaste av allt, alla barn kan delta. Pedagogen känner även att det ges möjlighet till att föra bra och givande samtal med eleverna (Intervju 2007-11-22).

Samtal är ett centralt begrepp när det gäller hälsoarbete och skolutveckling. Därför kan vi tycka att promenaderna med alla dess vinster som bland annat avslappnade samtal, utan direkt koppling till skolan, är oerhört betydelsefulla, eftersom det ger eleverna en känsla av delaktighet och får dem att känna sig uppskattade för vad de tycker och känner som är väldigt meningsfullt sett från en salutogenes teori (Nilsson, 2003: 213).

Däremot säger den ena pedagogen att promenader inte ger något om de inte har ett mål med själva promenerandet. Som till exempel promenera till biblioteket, badhallen etc. (Intervju 2007-12-06). Den inställningen motsvarar inte det Myndighet för skolutveckling (2005) anser vara målet med skolpromenader: att uppnå en bättre hälsa. För att återgå till huruvida pedagogerna får gå på en daglig promenad eller inte så var det en svårtolkad fråga som vi fortfarande inte har rett ut. Enligt skolledaren ska alla elever ha fysisk aktivitet i 30 minuter de dagar de inte har idrott. När vi frågade om alla pedagoger var informerade om detta sa skolledaren att det är ett regeringsbeslut som ligger långt över skolnivån (Intervju 2007-11-21). För oss är det inget svar på vår fråga. Den ena pedagogen känner till att de 30 minuterna av fysisk aktivitet är obligatoriska men att de inte får lägga dem på lektionstid. Pedagogen ställer sig frågandes till hur det ska gå till då? (Intervju 2007-11-22). Här fick vi tydligt syn på att det inte finns några tydliga direktiv från skolledaren och det blev vi misstänksamma till. Vi såg också att det kunde finnas ett underlag till det som Nilsson & Norgren (2001) nämner i sin rapport. Nämligen att skolans hälsoarbete kan upplevas som ett hinder eftersom bestämmelserna om promenaden är oklara och diffusa och hindrades därmed att genomföras för vissa. Vi tycker nämligen att det är märkligt att den första pedagogen berättade att klassen var ute på promenader de dagar de inte har idrott. ”Jag tror att de flesta klasserna på denna skola är ute och går när de inte har gymnastik. Det är något som vi har bestämt att vi ska göra, det är schemalagt. Den sträckan vi går är planerad, vi går samma runda varje gång”. (Intervju 2007-11-15).

Vi ställer oss frågan: Finns det några som får lov att promenera och vissa som inte får? I så fall, vad beror det på? Eller är det pedagogernas egen inställning som det handlar om? Detta vidareutvecklar vi i vår kommande diskussion tillsammans med varför vi tycker det kan vara relevant att känna till var den intervjuade pedagogen är verksam.

5.5 Synsättet på lärandet

”Det handlar om synsättet på lärandet” (Lpo 94). Men vems synsätt handlar det om? Är det pedagogernas, skolledaren eller elevernas egen syn på lärandet? För vår del handlar allt om hur skolledaren och pedagogerna har för inställning själva till hälsa och hälsoarbete. Är pedagogerna inte intresserade av hälsoarbete själva så kommer troligtvis