Resultatet visar att alla föräldrarna lyfter fram sociala färdigheter som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan. Likaså talar alla föräldrar om skolförberedande kunskaper som något positivt. Trots olika ställningar i det sociala rummet talade alla föräldrar om de sociala färdigheterna som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan. De sociala färdigheterna var genomgående, oberoende grupptillhörighet, även om de talade olika om de sociala
färdigheterna. Sättet föräldrarna uttryckte sig kring lärandet, speciellt hos de små barnen, skilde sig markant då några föräldrar ur kapitalgrupp B talade om förskolan som förvaring och att barnen mest lullar runt. Vi drar utifrån det slutsatsen att majoriteten av föräldrarna ur kapitalgrupp B verkade ha en liknande inställning till lärandet i förskolan. Bourdieu (1995) menar att människor med liknande habitus tenderar att ha liknande uppfattningar, vilket vi tycker oss kunna utläsa i vårt resultat.
Björn är den enda av alla föräldrar som har en respektive med eftergymnasial utbildning vilket gjorde det svårare att definiera vilken grupp han skulle tillhöra. Vi placerade Björn i kapitalgrupp B även om han fick en högre position i den gruppen då hans fru har en
eftergymnasial utbildning. Björn urskiljde sig från de övriga föräldrarna då han inte skilde på sociala färdigheter och skolförberedande kunskaper. Han visade sig ha mest kunskap om förskolans verksamhet och det livslånga lärandet vilket hade betydelse för hur han talade om lärandet i förskolan. Björns fru har enligt honom stor inverkan på hans uppfattningar om
lärandet i förskolan, därför menar vi att han ligger närmre kapitalgrupp A än vad övriga föräldrar i kapitalgrupp B gör.
Kapitalgrupp A samt Björn såg lärandet hos barnen i alla åldrar och deras intresse för lärandet i förskolan var större än hos kapitalgrupp B. Hälften av föräldrarna i kapitalgrupp B skilde på lek och lärande då de talade om det som skilda saker. Majoriteten av föräldrarna i
kapitalgrupp B talade om lärandet i skolan som viktigare än lärandet i förskolan. Vår slutsats är att habitus har betydelse för hur föräldrarna talar om lärandet i förskolan.
5 Diskussion och kritisk reflektion
Arbetet med studien har varit lärorik och det har varit spännande att se utvecklingen av uppsatsen. Vi har fått en större förståelse för hur föräldrar talar om lärandet i förskolan som var vårt syfte. Vi har också fått större kännedom om vilka kunskaper och färdigheter som föräldrarna lyfter fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan vilket också var ett syfte. Vårt resultat ger givetvis ingen generell bild av föräldrars tal om lärandet i förskolan, men vi har trots det fått en större insikt och erfarenhet genom vår studie.
Vi tycker att vår metod och vårt tillvägagångssätt har fungerat i vår studie. Sex intervjuer var ett lagom antal, både att genomföra och bearbeta. Vi la intervjuerna i början av processen vilket vi i efterhand ansåg vara för tidigt. Vi borde ha lagt mer tid på att formulera frågorna till intervjuerna samt läst mer teori och tidigare forskning innan vi gick ut och intervjuade. Då ingen av oss har egna barn har vi inget föräldraperspektiv att utgå från. Om vi hade haft ett föräldraperspektiv hade vi förmodligen resonerat annorlunda och ställt andra frågor till intervjupersonerna vilket hade gett en annan studie. Underlaget som utgick från
strävansmålen i Lpfö 98 var en hjälp för att förtydliga en av våra frågeställningar. Föräldrarna tyckte att målunderlaget var jobbigt och svårt att fylla i. För att göra målunderlaget enklare, både att fylla i samt att utläsa något från, borde vi ha komprimerat punkterna i målunderlaget. Det kändes bra att vi var bekanta med intervjupersonerna ifråga då vi är ovana vid att
intervjua. Vi kan aldrig veta om intervjupersonerna svarade det de trodde att vi ville höra. Vi kan heller aldrig veta hur mycket egenskaper eller värderingar vi tilldelat våra
intervjupersoner då de sedan tidigare var bekanta för oss. Vi ställer oss frågan hur resultatet hade sett ut om vi inte varit bekanta med intervjupersonerna.
Vid studiens start upplevde vi vår urvalsgrupp som en relativt homogen grupp. Då vi
undersökte den närmre fann vi dock skillnader i utbildning, lön och boendeform vilket gjorde vårt resultat spännande att analysera. Även om vi såg skillnader i utbildningsnivå, lön och boendeform tyckte vi det var svårt att analysera föräldrarnas svar enbart utifrån dessa variabler. Det finns andra komponenter som påverkar en individ, som exempelvis deras uppväxt och deras erfarenheter vilket vi fick bortse från i vår studie. Det fanns dessutom variationer inom respektive kapitalgrupp, vilket till en början gjorde vårt resultat svårt att analysera att få grepp om. Björn, vars fru är lärare hade en position och ett habitus som låg avsevärt närmre kapitalgrupp A, än övriga i kapitalgrupp B. Variationerna inom
kapitalgrupperna gör att det kan vara problematiskt att enbart titta på ett fåtal variabler då man delar in individer i två olika grupper. En individ är så komplex att det är svårt att ge en rättvis bild genom att enbart titta på utbildningsnivå, lön och boendeform.
Under uppsatsens gång dök nya frågor och funderingar upp. Det hade varit spännande att göra en liknande undersökning men med fokus på etnicitet eller kön, eller att undersöka hur
föräldrar i andra länder resonerar om lärandet i förskolan. Något som ständigt återkom under studiens gång var kontakten mellan pedagoger och föräldrar. Betydelsen av en god kontakt med pedagogerna visade sig spela stor roll för vårt resultat i undersökningen då föräldrarna ofta återkom till det under intervjuerna. Om vi hade haft en längre tidsperiod skulle det vara intressant att utöka studien och också undersöka betydelsen av kontakten mellan föräldrar och pedagoger i förhållande till hur de talade om lärandet i förskolan.
I våra intervjuer har det framgått att föräldrarna besitter olika kunskap om förskolans roll och funktion. Intresset för förskolans verksamhet upplevde vi också skilde sig åt. Vi tror att kontakten mellan pedagoger och föräldrar som ständigt återkom under intervjun är av stor betydelse för att fånga föräldrarnas intresse för verksamheten. En god kontakt mellan
föräldrar och pedagoger tror vi är en förutsättning för att öka kunskapen om förskolans roll för barnet, men också samhället i stort. Då vi tänker tillbaka på pappan i vår inledning tror vi att han hade svarat sonen annorlunda om han hade haft mer kunskap och kännedom om
förskolans verksamhet. Det är vårt ansvar som pedagoger att se till att föräldrar får förtroende för och insikt i den verksamhet som barnen befinner sig i under sina första år. Förskolan är en del i det ständiga samhällsbyggandet.
Referenser
Bourdieu, Pierre (1992). Kultur och kritik. Anföranden av Pierre Bourdieu. Göteborg: Daidalos AB.
Bourdieu, Pierre (1993). Kultursociologiska texter. I urval av Donald Broady och Mikael
Palme. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Symposion AB.
Bourdieu, Pierre (1995). Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos AB.
Broady, Donald (1983). Dispositioner och positioner. Ett ledmotiv i Pierre Bourdieus
sociologi. Stockholm: FoU-enheten, UHÄ.
Broady, Donald (Red) (1985). Kultur och utbildning. Om Pierre Bourdieus sociologi. Stockholm: FoU-enheten, UHÄ.
Ivarson Jansson, Ewa (2001). Relationen hem – förskola. Intentioner och uppfattningar om
förskolans uppgift att vara komplement till hemmet 1990 – 1995. Umeå: Umeå Universitet. Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kärrby, Gunni (2000). Svensk förskola – Pedagogisk kvalitet med socialpolitiska rötter. Rapport från Institutionen för pedagogik 2000:6, Högskolan i Borås.
Lönestatistik (2008). Tillgänglig 2008-12-15, www.lonestatestik.se
Markström, Ann-Marie (2007). Att förstå förskolan - vardagslivetes institutionella ansikten. Lund: Studentlitteratur.
Nilsen Hellqvist, Solfrid (1995). Förskolan i fokus föräldrars och personals upplevelser om
barnomsorgen i tre olika driftsformer. Stockholm: Stockholms Socialförvaltning FoU-byrån.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Sven (1994). Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet i
en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
SCB (2008). Låg och höginkomsttagare. Örebro: SCB, Statistiska centralbyrån, Enheten för ekonomisk välfärdsstatistik.
Skolverket (1994). Bildning och kunskap. Särtryck ur Läroplanskommittén betänkande. Skola för bildning (SOU 1992:94). Stockholm: Skolverket.
Sundell, Knut & Salonen, Florence (1991). Vad ska förskolan lära barnen? Föräldrar och
förskolepersonal om förskolans arbetssätt. Stockholm: Stockholms Socialförvaltning FoU- byrån.
Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Tillgänglig 2008-12-15,
http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_f ix.pdf
Bilaga 1
Frågor till intervjuerna
• Vad vill du att ditt barn/dina barn främst ska lära sig i förskolan? Vilka kunskaper ska förskolan stå för?
• Är det förväntningar på lärandet du har under hela barnets period på förskolan? Har du olika förväntningar på barnets lärande på förskolan beroende på barnets ålder?
• Vad tycker du att ditt barn lär sig på förskolan?
• Hur förmedlar personalen vad ditt barn lärt sig på förskolan? Är de tydliga med att förmedla vad barnen lärt sig?
• Är det något du skulle vilja gjordes annorlunda i det pedagogiska arbetet? Målunderlag (se bilaga 2 för det fullständiga målunderlaget)
• Vilka är dina tre högst prioriterade områden? Varför?
• Vilka är dina lägst prioriterade områden? Varför?
• Vilka av områdena tycker du stämmer bäst överrens med vad man jobbar med på ditt barns förskola?
• Känner du till läroplanen? Vad vet du om läroplanen? Hur har du kommit i kontakt med den?
• Har du läst den? Om nej, varför inte? Om ja, ser du annorlunda på verksamheten efter att ha läst den?
• Finns läroplanen tillgänglig för dig att läsa?
• Har de på förskolan gått igenom eller presenterat delar av läroplanen för er föräldrar? Om ja, vad tyckte du om det?
• Känns det viktigt för dig att ha kunskap om läroplanen?
• Nu efter att ha pratat om dina förväntningar på lärandet på förskolan samt fyllt i listan över olika områden är det något du vill tillägga eller ändra? Är dina förväntningar på förskolans lärande densamma som innan intervjun startade?
Bilaga 2
Målunderlag:
Vikten av att ditt barn i förskolan utvecklar…
… respekt och ansvar (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… att ta hänsyn och hjälpa andra (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… att reflektera och ta ställning till olika
etiska dilemman och livsfrågor (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… förståelse för att alla människor
har lika värde (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… respekt för allt levande och sin närmiljö (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… trygghet i sin identitet (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… nyfikenhet och förmåga att leka och lära (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… självständighet (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… kännedom om sin kultur samt
respekt för andra kulturer (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… förmåga att lyssna, berätta och reflektera (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… förmåga att fungera enskilt och
samarbeta i grupp (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… att hantera konflikter (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… motorik, koordinationsförmåga
och kroppsuppfattning (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… ett rikt talspråk och förmåga
att kommunicera med andra (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… sitt ordförråd och intresse för skriftspråk (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… förmåga att bygga och konstruera
med olika material (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… förmåga att upptäcka och använda matematik (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… förståelse för begreppen tal, mätning och form (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och sitt kunnande
om växter och djur (1) (2) (3) (4) (5) (6)
… förmåga att uttrycka sina tankar
och åsikter och möjlighet att påverka (1) (2) (3) (4) (5) (6) …
… ansvarstagade för sina egna handlingar (1) (2) (3) (4) (5) (6)