Innan vi utförde vår undersökning hade vi en uppfattning att värdet av högläsning inte ofta diskuteras i arbetslagen. Undersökningen har nu visat att detta inte helt stämmer.
Högläsningstunder är en del av vardagsaktiviteter på förskolan och förskollärare använder högläsningen som ett pedagogiskt verktyg, anser vi. Undersökningen visade dock att de
intervjuade förskollärarna använder sig mycket av samtal under högläsning med barnen vilket är en viktig metod för att underlätta barns språkutveckling. När förskollärarna läser för barnen och i slutet av berättelse ställer frågor till barnen om bokens innehåll, budskap, bilder, samt olika ord som dyker upp i berättelsen leder det till att barns tankar och uppfattningar utmanas och
stimuleras. Då får barnen möjlighet att utveckla sig språkligt. Utifrån dessa motiveringar
hänvisar vi till Vygotskijs sociokulturella perspektiv av lärande i samband med språkutveckling vilket är utgångspunkt i vår studie. I Vygotskijs teorier sker lärande samt språkutveckling genom socialt samspel där kommunikation har väsentlig betydelse (Svensson 1998). Vid genomförande intervjuer berättade samtliga förskollärare att högläsningstunden planeras när de tar denna aktivitet som ett tema eller projektarbete. Alltså böcker som förskollärarna läser högt för barnen valdes utifrån såväl faktaböcker som skönlitterära böcker. Vid sidan av projektarbete bakom högläsning använde förskolepersonalen även skönlitteratur liksom sagoböcker som barn väljer dem utifrån deras intresse och barns vardagssituationer, vilket gör det lättare för barnen att förstå
nya ord och begrepp. Böckerna valdes utifrån barns nivå och däribland lite mer avancerad än vad barnen befinner sig. Vid sagostund utmanas barnen på ett varierande sätt av förskollärarna som tar ett steg över än barns nivå, för att de ska utveckla sig språkligt. Om barnen är lite äldre kan det kanske ibland behövas en mer utmanande bok på både språkmässigt och fantasimässigt. Enligt Vygotskijs teori (1978) borde inlärningen äga rum ett steg strax över den nivå, där barnet befinner sig. I den proximala utvecklingszonen fungerar den vuxne eller förskollärare som en förebild för barnen där barnen imiterar vuxna (Bråten 1996).
Referenser
Alatalo, Tarja & Westlund, Barbro (2019). Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development. Journal of Early
Childhood Literacy 0(0): 1-23. doi:10.1177/1468798419852136.
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket: tillsammans och på egen hand. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009
Blomberg, Malin (1988). Världens bästa lekmaterial: att arbeta med litteratur i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber
Brok, Lene (2007). Berätta, berätta!: en bok om berättandets rum. 1. uppl. Stockholm: Runa
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber Bråten, Ivar (1996). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Clarke, Victoria & Braun, Virginia (2016). Thematic analysis. The Journal Of Positive
Psychology 12(3): 297-298. http://dx.doi.org/10.1080/17439760.2016.1262613.
Damber, Ulla (2014). Read-alouds in preschool – A matter of discipline? Journal of Early
Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur
Ekström, Susanna (2004). Läs och berätta: handledning för högläsare och berättare som
besöker barngrupper i förskola och förskoleklass. Stockholm: En bok för alla
Ekström, Susanna & Isaksson, Britt (1997). Bildglädje & läslust. Stockholm: En bok för alla
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet
Fox, Mem (2003). Läsa högt: en bok om högläsningens förtrollande verkan. 1. uppl. Ystad: Kabusa böcker
Fox, Mem (2010). Läsa högt: en bok om högläsningens förtrollande verkan. 1. svenska pocketuppl. Ystad: Kabusa böcker
Granberg, Ann (1996). Småbarns sagostund: kultur, språk och lek. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning
Granberg, Ann (1998). Förskoleboken. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Granberg, Ann (2006). Småbarns sagostund: kultur, språk och lek. 2. uppl. Stockholm: Liber
Hagtvet, Bente Eriksen (2006). Språkstimulering D. 2 Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Hallberg, Kristin (1993). Litteraturläsning: barnboken i undervisningen. Solna: Ekelund Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. 2., rev. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Kindle, K.J (2011). Same book, different experience: A comparison of shared reading in preschool classrooms. Journal of Language and Literacy Education [Online] 7(1). doi: https://eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1097102 .
Kotaman, Huseyin & Tekin, Ali, Kemal (2017). Informational and fictional books: young children's book preferences and teachers' perspectives. Early Child Development and Care. 187(3-4): 600-614. doi: 10.1080/03004430.2016.1236092.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Läroplan för förskola Lpfö98 (2018). Stockholm: Skolverket.
Maltén, Arne (1997). Pedagogiska frågeställningar: en introduktion till pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Morrow, Lesley Mandel & Gambrell, Linda B. (2005[2004]). Using children's literature in
preschool: comprehending and enjoying books. 3. pr. Newark, Del.: International Reading
Association
May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber
Omar, Ainon (2016). Read-aloud technique to enhance pre-school children’s vocabulary in a rural school in Malaysia. International Journal of Early Childhood Education Care 5: 17-27. https://eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1208082
Pramling Samuelsson, Ingrid, Klerfelt, Anna & Asplund Carlsson, Maj (1993). Lära av sagan. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund: perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2016). Lärandets grogrund: perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i en
utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Price, Lisa-Hammett, Bradley, Barbara, A & Smith, Jana, Michele (2012). A comparison of preschool teachers’ talk during storybook and information book read-alouds. Early Childhood
Research Quarterly 27: 426-440. doi: https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2012.02.003.
Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Lund: Studentlitteratur
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Lund: Studentlitteratur
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Säljö, Roger (2012). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: (grundbok för lärare).2., (rev. och uppdaterade) utg. Stockholm: Natur & kultur. ss. 139-197.
Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Vygotskij, Lev Semenovič (1978). Mind in society: the development of higher psychological
processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bilaga 1
Datum
Samtycke till medverkan i
studentprojekt
Hej, vi heter Gul Rehman och Zahra Iravani, vi studerar den sista termin på förskollärarutbildningen och tar examen vårterminen 2020. Detta är vårt examensarbete. Vi har tillåtelse från universitetet att
genomföra en intervjustudie.
Under studien intervjuar vi förskollärare. Frågorna handlar om barns språkutveckling genom högläsning. Ljudinspelning av intervjusvar via mobiltelefon kommer att ske om du samtycker till att delta.
Handledare och examinator kommer att ha tillgång till materialet under arbetets gång.
Vi kommer att fråga dig om dina arbetsuppgifter, närmast kopplade till högläsning. Du kommer att få berätta om din arbetslivserfarenhet, men inga personliga uppgifter samlas in utöver denna typ av arbetsrelaterade frågor.
Allt insamlat material och personuppgifter lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet, samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet.
Vi följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som du kan läsa mer om här:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf och vi följer följande riklinjer:
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas DIVA
(http://mau.diva-portal.org/smash/search.jsf?language=s v&dswid=4868)